9789147148738

Matts Dahlkwist arbetade som gymnasie- och grundskol­ lärare under åren 1975–1993, och har varit verksam inom lärarutbildningen sedan 1990-talet. Han blev filosofie dok­ tor vid Uppsala universitet 2022, då han disputera­de med avhandlingen En landsbygdens skolreform? Den geogra­fiska dimensionen i bygget av en enhetsskola, ­vilken be­hand­lar en­ hetsskolereformens genomförande under peri­oden 1928–1972 i en svensk landsbygdskontext.

Från folkskola till grundskola

Författarpresentation

Matts Dahlkwist

F

rån folkskola till grundskola – den långa skol­resan är en grundbok för kurser i utbildningshistoria, exem­ pelvis inom lärarutbildningen. Boken skildrar omvandlingen av den svenska skolan utifrån politiska, ideologiska och eko­ nomiska förutsättningar och processer.

Vägen som beskrivs, från ett parallellt skolsystem mot en en­ hetlig och likvärdig skola, har varit lång och vindlande. ­Läsaren bjuds in till en färd genom den allmänna folkskolans första trevande decennier med halvtidsläsning och brist­fälligt utbil­ dade lärare, via förlängd skolplikt och införande av en sam­ könad högre utbildning, fram till grundskolans g­ enom­förande, läroverkens reformering och en gymnasieskola för alla.

Från att ha varit ett fattigt land i Europas norra utkant kom vårt land av många att bli betraktat som ett föregångsland, inte minst utbildningsmässigt sett. Av den svenska ­skola som fanns före 1950 återstod nästan ingenting bara drygt tjugo år senare. Innebar det att målet med en enhetsskola var uppnått och visionen förverkligad?

Matts Dahlkwist

Från folkskola till grundskola – den långa skolresan

Best.nr 47-14873-8 Tryck.nr 47-14873-8

Matts Dahlkwist

Från folkskola till grundskola – den långa skolresan 1

Innehåll Den långa skolresan – några inledande ord 7 Något om bokens disposition

8

Del 1 Inledning: folkskolans förhistoria och tillkomst 9 1. Tiden före folk­skole­reformen: kyrka, lärdomsskola och folkundervisning 10 Undervisningen för de högre samhällsklasserna 10 På husförhörens tid: om folkundervisningen 14 Idéer om en allmän folkskola 19

2. Vägen mot en skola för alla 23 Jordmånen för en allmän folkskola 23 1842 års folkskolereform 25 Problematik i folkskolans inledande skede

27

Svag ekonomi, bristande legitimitet och lokal splittring 30 En skoldag, i två skilda folkskolemiljöer 33

Styrning av ett splittrat skolsystem

34

3. Synen på arbetssätt och fostran 37 Fostran genom disciplinering

40

Från beredskapsfostran och religiös fostran till demokratifostran Normer och sanktioner 45

Kunskapsförmedling och fostran Pedagogik i den tidiga folkskolan

42

60

60

3

Del 2 Steg mot parallellskolans avskaffande 63 4. Visionen om en enhetsskola 64 Enhetsskola – ett föränderligt begrepp 1927 års skolreform 66 Bottenskolans förverkligande 66 Demokratisering och sekularisering 69 Skolpolitiska ståndpunkter 70 En enhetlig skolform och större skolor 72 Den förlängda skoltiden 75 Folkskolans anknytning till högre utbildning

64

79

Enhetsskolan – en ständigt fortgående reform

81

5. Att bygga en enhets­skola – viktiga grund­förutsättningar 84 Det sociala och ekonomiska utgångsläget Tre eftersatta grupper 86 Det demografiska och logistiska utgångsläget

Den politiska spelplanen

87

89

Skolutredningarnas tid 89 Politiska positioner i enhetsskolefrågan Enhetsskolebeslutet 1950 94

En enhetsskola på försök

84

91

96

Stridslinjer, kompromisser och tolkningar 96 Utbildningsexplosionen och frågan om begåvningsreserven Differentieringsproblematiken 101

Att organisera enhetlighet

99

104

Enhetlighet och likvärdighet genom centralisering Statlig kompensation för centraliseringen 106 Brist på lokaler och lärare 110

104

6. Grundskolans införande: ett sista steg eller en fortgående skolreform? 115 En skola för alla – om att anpassa undervisningen Synen på normalitet och utbildning 118 Att organisera en utbildning för alla 119

Skolor för etniska minoritetsgrupper Exemplet sameskolorna 123 Exemplet skolor för romer 125

4 

123

118

Del 3 Utbildning efter folkskolan 127 7. Läroverk med två steg 128 En elitskola för de privilegierade

128

Realskolan 131 Gymnasiet 132

Patriarkala bastioner – könsperspektiv på den högre utbildningen 136 Mot samkönade skolor 137 Särartstänkande och pedagogiskt innehåll

139

Möjligheten att göra en klassresa

141

8. Yrkesutbildningens framväxt och utveckling 144 Från skråväsen till yrkesskola

144

Argument för en yrkesskola 146 Yrkesinriktningen i enhetsskolan 148 Yrkesinriktningen på gymnasiet 149

Del 4 Skolans historiska utveckling utifrån olika perspektiv 151 9. Lärarperspektivet: en profession i ständig förändring 152 Skilda anställningsförhållanden

152

Läroverkens lärare – en historik 153 Folkskolans lärare – en historik 155

Aspekter på läraryrket

160

Läraryrket som ett kall – könsmässiga aspekter 161 Läraren som auktoritet och personligt föredöme – personlighetsaspekter Ledarskap och relationskompetens 169

Utbildningen av lärare

167

170

Äldre tiders lärarutbildning 170 Urval och rekrytering till läraryrket – förr och nu 172 Framväxten av en enhetlig och akademiserad lärarutbildning

174

5

10. Elev- och föräldra­perspektivet 178 I ett korstryck mellan skola och arbetsliv 178 Arbetsuppgifternas könsuppdelning

Uppgiften att fostra

180

182

En gemensam uppgift 186 Kunskapsförmedling eller fostran?

189

11. Ledningsperspektivet: styrningen av skolan ur ett ­historiskt perspektiv 190 Den nationella och regionala styrningen Den lokala styrningen 193 Lärarna i styrsystemet 195 Allt större kommuner 196 Huvudmannafrågan 198

190

Del 5 En likvärdig utbildning? 203 12. Föränderliga uppfattningar och olika dimensioner av likvärdighet 204 Geografisk likvärdighet 207 Könsmässig likvärdighet 211 Socioekonomisk likvärdighet 212 Skolans kompensatoriska uppdrag 214

Den långa skolresan – några sammanfattande slutord 216 Referenser 219 Elektroniska källor 219 Litteratur 219 Lokalt arkivmaterial 229 Offentliga utredningar, styrdokument och statistik (nationell nivå)

Register 232 Bildlista 236

6 

229

Den långa skolresan – några inledande ord ”från folkskola till grundskola ” har en viktig utgångspunkt i min avhandling (Dahlkwist 2022), i vilken enhetsskolereformen och skolans likvärdighetsproblematik behandlas, utifrån ett geografiskt perspektiv. I denna bok har perspektivet stad–landsbygd breddats och könsaspekter och socioekonomiska faktorer lagts till. Dessutom innefattar boken även ett historiskt perspektiv på utbildningen utöver folkskola/ grundskola, det vill säga realskola och motsvarande samt gymnasiet.

Undertiteln, ”den långa skolresan”, är avsedd att understryka händelseutvecklingen under en längre period, från folkskolans tillkomst i mitten av 1800-talet och parallellskolesystemets dagar, fram till våra dagars nioåriga grundskola, och dess fortsättning, en treårig ”gymnasieskola för alla”. Under denna utbildningsresa i tiden har särskilt betydelsefulla moment lyfts fram: de problematiska förhållandena i folkskolans barndom, konsekvenserna av det växande statliga inflytandet, tillkomsten av samkönad högre utbildning, de vidgade möjligheterna till övergång mellan folkskola och realskola, centraliseringsepoken och dess konsekvenser, den förlängda skolplikten, de stora skolutredningarna, beslutet om enhetsskola och den efterföljande försöksverksamheten, kampen om realskolan samt grundskolans genomförande och gymnasiets radikala omvandling.

En avgränsning har således gjorts gentemot det som utgör dels förskola, dels universitets- och högskoleutbildning samt vuxenutbildningen.

7

Tidsmässigt är vissa perioder mindre beforskade, analyserade och beskrivna än andra, exempelvis mellankrigsperioden och den sena folkskolans övergång till grundskola genom enhetsskoleförsöken under 1950-talet. Sammanhängande berättelser i nutida belysning om landets utbildningsväsen under den långa perioden från folkskolans begynnelse fram till nutid är få. Därför hoppas jag att den här boken ska utgöra en viktig källa till grundläggande kunskap om den svenska skolans historiska framväxt, inte minst för blivande och verksamma lärare.

Något om bokens disposition Boken är indelad i fem delar. Den första delen behandlar utbildningssystemet före den allmänna folkskolans tillkomst, med dess tudelning i lärdomsskola och folkundervisning. Därefter behandlas debatten inför den allmänna folkskolans genomförande och problematiken under dess första decennier.

Den andra delen behandlar den fortsatta vägen mot en skola för alla, utvecklingen under den tid som innefattade de olika stegen mot ett avskaffande av parallellskolesystemet, inledningen av demokratiseringsprocessen och förverkligandet av visionen om ett enhetligt grundläggande skolsystem, med en likvärdig skola för alla barn och unga som ett mål, alltså byggandet av en enhetsskola.

I den tredje delen behandlas utvecklingen av folkskolans/grund­skolans påföljande frivilliga skolformer, realskolan, yrkesutbildningen och gymnasiet, i relation till den grundläggande obligatoriska utbildningen och ur ett könsmässigt, geografiskt och socioekonomiskt perspektiv.

Därefter, i fjärde delen, betraktas skolans historiska utveckling under tidsperioden ur tre skilda perspektiv: elev- och föräldraperspektiv, lärarperspektiv och ett lednings- och styrningsperspektiv.

I den femte och avslutande delen summeras kort hur utvecklingen mot en likvärdig skola för alla kommit att gestalta sig fram till idag.

Uppsala i december 2022 Matts Dahlkwist

8

Del 1

Inledning: folkskolans förhistoria och tillkomst Denna inledande del ger en orientering om hur det grundläggande nationella skolväsendet gestaltade sig under tiden före den allmänna folkskolans tillkomst.

Utmärkande drag var framför allt den stora splittringen på olika skolformer och den stora diskrepansen vad gäller utbildning för olika samhällsklasser, samt kyrkans och religionens hegemoni.

9

1. Tiden före folk­skole­reformen: kyrka, lärdomsskola och folkundervisning bokens första kapitel behandlar hur förutsättningarna för utbild-

ning i de olika samhällsklasserna såg ut före den allmänna folkskolans tid.

Här ges en beskrivning av hur läroverken växte fram och parallellt med detta den så kallade folkundervisningens utveckling, samt hur grundtankarna och idéerna om en allmän folkskola utifrån rådande förhållanden kom att formeras.

Undervisningen för de högre samhällsklasserna I det dåtida svenska ståndssamhället, från början av medeltiden, var det en betydande diskrepans mellan utbildning för olika grupper i samhället.

De första skolorna i landet instiftades av de katolska klostren. För att tillgodose kyrkans behov av präster och andra funktionärer inrättades det i de tretton stiftsstäderna utbildning av präster i katedralskolor eller domskolor. Undervisningen i de lägre klasserna var elementär och hade framför allt läsning, skrivning, latin, kristendomskunskap och sång på schemat. Det senare stadiet i katedralskolorna var ett slags förberedande 10 Inledning: folkskolans förhistoria och tillkomst

prästseminarium med undervisning i bland annat liturgi (gudstjänstordning) och predikan.

Vid riksdagen i Västerås 1527 genomdrevs den protestantiska reformationen i Sverige, där det beslutades om en överföring av resurser från kyrkan – med dess kloster och skolor – till kung, riksråd och riksdag.

De skolor som tidigare hade tillhört den katolska kyrkans organisation blev därmed statliga institutioner. Utbildningen var dock fortfarande förbunden med kyrkan i form av prästutbildning och präglades starkt av kristen fostran. Kyrkans och domkapitlens (stiftens styrelse) makt över skolväsendet manifesterades av att biskopen bar det yttersta ansvaret för utbildningen inom sitt stift. I dessa lärdomsskolor, vars främsta uppgift var att utbilda präster, skulle det bedrivas bibelstudier. Huvudämnena var latin, kristendomskunskap och kyrkosång, men även retorik och dialektik förekom. Skolgången följdes sedan av individuella studier i teologiska ämnen med de teologiska lektorerna vid domkapitlen som lärare.

Unga som tillhörde adelsståndet kunde få möjlighet att göra bildningsresor ut i Europa för att skaffa sig världsvana och i övrigt nyttiga erfarenheter inför framtiden. Barn tillhörande adelsståndet kunde även bli undervisade av en privat informator som följde barnen från cirka två års ålder och sedan vidare under hela skolgången. En uppskattad informator kunde i bästa fall bli avtackad genom en fin tjänst inom kyrkan, universitetet eller militären (von Platen 1981; Persson 2008; Winberg 2018).

Men det finns även helt andra beskrivningar av informatorernas enkla tillvaro. Under gymnasieåren kunde en duktig elev få uppgiften att tjänstgöra som informator för yngre elever. Att vara informator kunde många gånger vara en dåligt betald syssla och upplevas som tålamodsprövande.

En gymnasielev berättar om sitt strävsamma arbete som informator för yngre elever, genom en beskrivning av skalden, litteraturhistorikern och akademiledamoten Carl Wilhelm Böttiger (1807–1878) (i Böttiger 1961, s. 67, genom memoarer postumt utgivna av Harald Elovsson): Strävandet med att plugga vett och glosor i två sådana träskallar, som dem jag nu hade att sköta, var ett tålamodsprov utan ända och ett mord på all min ungdomsglädje. Det gick emellertid, och gick som sagt i hela tre år; mången har haft roligare än jag under tiden från sitt femtonde till sitt adertonde år.

Tiden före folkskolereformen 11

Flickor i välbärgade hem kunde på motsvarande sätt och under samma tid utbildas privat av en guvernant. Flickorna lärde sig främmande språk som franska, att sy och virka samt ”anständigt skick och bruklig klädsel”. Guvernanterna var i regel unga kvinnor från högrestånds- och medelklassfamiljer. Om dessa inte blev gifta eller hade manliga släktingar som kunde stå för försörjningen, återstod alternativen att tjäna som sällskapsdam, husmamsell eller just som guvernant (Persson 2008; Richardson 1999).

De senare läroverkens föregångare var den medeltida lärdomsskolan.

Läroverken har därmed sitt ursprung i medeltidens katedralskolor och i stormaktstidens stiftsgymnasier. De förvaltade alltså långlivade traditioner med rötter i medeltidens lärdomsskola för grupper av samhällets välbeställda invånare, till skillnad från den allmänna folkskola för den breda allmänheten som ju tillkom först på 1800-talet.

Utbildningsgången för en manlig elev som strävade efter en hög position i samhället började i regel med privat förberedande undervisning, därefter inträde vid något privat eller statligt läroverk. Det var till allra största del en liten och privilegierad grupp pojkar ur de högre samhällsskikten som påbörjade studier vid ett läroverk.

1649 års skolordning byggde på trivialskolor och gymnasier. Trivialskolan skulle ha fyra klasser plus två påbyggnadsklasser, där en så kallad apologistklass ingick, i form av en mera praktiskt inriktad utbildning. Där erbjöds det en utbildning inriktad mot de borgerliga näringarna, utan möjlighet att läsa vidare vid något gymnasium. I praktiken kom apologistskolorna på så sätt att betraktas som en andra klassens skola, vilket gjorde att de föräldrar i de högre samhällsklasserna som hade möjlighet, i regel valde att sätta sina barn i den högre varianten av trivialskolan.

I skolordningen av 1820 skildes apologistklasserna ut och den övriga undervisningen samlades under beteckningen elementarläroverk. Med 1878 års läroverksstadga ersattes den termen av allmänt läroverk.

Gymnasiet var en förberedelse för akademiska studier. Under landets stormaktstid, under 1600-talet, krävdes det dugliga ämbetsmän på olika poster i samhället, jurister och diplomater, för att sköta det stora rikets förvaltning. Det var då Sverige fick den organisation med län, hovrätter och självständiga ämbetsverk som i stort gäller än idag. Från 1620-talet och framåt inrättades gymnasieskolor i stiftsstäderna. Gymnasierna var förankrade i teologin och i grunden latinläroverk. Innehållsmässigt var latin och kristendomskunskap de ämnen som fick störst plats, men även modersmålskunskap var betydelsefullt. Katedralskolorna i stiftsstäderna omfattade såväl trivialskolans som gymnasiets utbildning.

12 Inledning: folkskolans förhistoria och tillkomst

Genom 1649 års skolordning skapades en ny enhetlig gymnasieorganisation. Gymnasier hade tidigare inrättats i bland annat Västerås (1623), Strängnäs (1626) och Linköping (1627), men dessa fungerade i hög grad i akademisk form, med föreläsningar och disputationer. I den nya skolordningen slogs det fast att gymnasiet, som var fyraårigt, organisatoriskt skulle ha sin plats mellan trivialskolan (en grundutbildning) och akademin. En första form av det som långt senare skulle komma att benämnas studentexamen kom att införas genom ytterligare en ny skolordning (1693). Här stadgades att de som ville gå vidare till akademin måste genomgå en kunskapsprövning. Ett syfte var att förhindra adelns tidigare självutnämnda rätt att sända sina söner till akademin utan att först förse dem med en grundläggande utbildning.

1724 års skolordning innebar en förstärkning av nyttobetonade ämnen, matematik och modersmålskunskap, något som främst var riktat till en framväxande grupp av blivande näringsidkare och tjänstemän.

Det blev upprinnelsen till gymnasiets reallinje, vilken infördes drygt etthundratrettio år senare. Vidare infördes undervisning i geografi i form av kartkunskap, och den naturvetenskapliga undervisningen kom att få betydligt större utrymme, till följd av Carl von Linnés arbeten.

Bland språken minskade latinets utrymme på schemat. Franska och tyska blev i stället nya ämnen. Detta traditionella gymnasium bestod ända fram till 1953 endast av latin- och reallinje, där det i de två högsta klasserna, ”ringarna”, fanns alternativa ämnesval. Latinlinjen delades i en helklassisk linje med grekiska och hebreiska, samt en halvklassisk linje, där latin var det enda klassiska språket. De teoretiska ämnena var under lång tid helt dominerande i läroverkens undervisning. Latin var länge det dominerande ämnet i läroverket, men fick ge vika för matematiken under det sena 1800-talet och för modersmålet och andra språk i början av 1900-talet. Latinet hade under 1900-talet dock fortfarande en relativt generös timtilldelning på latinlinjen, medan de övriga klassiska språken, grekiska och hebreiska, hade marginaliserats.

Innehållsmässigt ställde under 1800-talet en växande medelklass allt större krav på en för dem ännu mer relevant utbildning. Kampen om kunskapsinnehållet i utbildningen kom huvudsakligen att stå mellan konservativa företrädare i de olika stånden – för den gamla lärdomsskolan med latin och grekiska som stora ämnen – och liberala företrädare, som krävde ett större utrymme för mer nyttobetonade ämnen som naturvetenskap, ekonomi och moderna språk.

Tiden före folkskolereformen 13

Genom läroverksreformen 1905 delades de allmänna läroverken in i dels en lägre del bestående av en sexårig realskola, dels en högre del i form av ett fyraårigt gymnasium (t.ex. Åstrand 1976; Wagnsson 1955).

Ett betydande problem hade dock varit att en stor del av läroverkets elever avbröt sina studier i förtid, före avlagd examen. Därför delades i 1905 års läroverksstadgar studierna in i dels en fullständig skolgång fram till en realexamen (fram till 1928 var benämningen realskolexamen), dels gymnasiestudier som ledde fram till en så kallad mogenhetsexamen (1905 ändrad till studentexamen), och slutligen kortare skolgångar med tre eller fem årskurser, men utan slutexamen (Marklund 1998).

Läroverken var långt fram i tiden till sin karaktär en elitutbildning, vilken utöver realexamen även kunde omfatta gymnasiestudier upp till en studentexamen och därefter förberedelser inför vidare akademiska studier. Att det var en elitskola följer av det faktum att det runt sekelskiftet 1900 bara var några procent av en årskull elever som fick sin utbildning vid något av landets läroverk. En mer utförlig beskrivning av läroverkens utveckling under dess senare år ges i bokens tredje del.

På husförhörens tid: om folkundervisningen En grundlig ideologisk skolning stod innantillärandet av Martin Luthers lilla katekes för. Den förmedlade inte bara kunskaper i den kristna trosläran, utan även politiska och sociala värderingar. Lydnad gentemot överheten ansågs enligt katekesen vara varje kristen människas grundläggande plikt (Richardson 1999; Wennås 1966).

Då det gällde den allmänna folkundervisningen, utbildningen för den breda allmänheten, såg kyrkan ett behov av att förbättra församlingsmedlemmarnas kunskaper i läsning och kunskap om katekesens texter.

Det var helt enkelt viktigt att den enskilde församlingsmedlemmen själv kunde läsa Guds ord, såsom det presenterades i katekes och psalmbok (de böcker som kunde förekomma i ett allmogehem). Detta med tanke på den förestående nattvardsgången för barn och unga, inträdesbiljetten till den vuxna världen. Den som inte hade tagit emot nattvarden och blivit konfirmerad kunde inte få kyrkans nödvändiga hjälp exempelvis vid ingående av äktenskap. Att kunna läsa var dessutom ett sätt för kyrkan att stärka sitt grepp om individens tänkesätt, att fostra till lydnad och skötsamhet, enligt tidens normer och seder (Fredriksson 1940b; Landquist 1969).

14 Inledning: folkskolans förhistoria och tillkomst

Register A Agardh, Carl Adolph 21, 64 allmänna skolmåltider 89, 105, 108, 109 ambulerande skola 16, 24, 28, 72, 75 anpassad studiegång 122 apologistklass 12 Arvidson, Stellan 40, 43, 99, 101, 103 auktoritet 168, 169 avkommunalisering 198 avritualisering 49

B Bagge, Gösta 89, 91, 92 begåvningsreserv 70, 99, 100, 208 belöningsmakt 184 Berg, Fridtjuv 35, 66, 94, 121 bestraffning 55 Borg, Pär Aron 118 bottenskola 66 bottenskoleprogram 35, 70, 94

C celibatstvång 156 centralisering 104 Comenius, Johann Amos 20, 41

D da Feltre, Vittorino 56 Dahm, Lennart 161 Danielsson, Anders 24 decentralisering 106 detaljstyrning statlig 191

232 Register

didaktisk kompetens 167 differentiering 38 differentieringsproblematik 101 dimissionsrätt 136 disciplinering 41 distansmetodik 68 djäknekår 50 domskola 10 dubbel anknytning 80, 131

E Edenman, Ragnar 103 elementarläroverk 12 elevhälsan 122, 160 Engberg, Arthur 43, 71, 78 enhetsskola 65, 98 enhetsskolebeslut 98 1950 94, 141 enhetsskoleförsök 96 Erlander, Tage 91, 205 etnisk minoritetsgrupp 123

F fackskola 133 feedback 55 feminisering av läraryrket 154, 163, 166 flickläroverk 128, 138, 140 flickskola 136, 137, 138, 139, 140 folkskola högre 67 mindre 29 folkskoleinspektion 26 statlig 192

folkskolestadga 119 1842 års 25, 46 folkskollärare 155 folkskollärarprogressivismen 39 fortsättningsskola 77, 79, 148, 181 fostran 188 gemensam 187 fostransbegrepp 183 friskolereformen 200 Fryxell, Anders 21, 64 föräldraroll 183

G Geijer, Erik Gustaf 21 gossläroverk 128, 136, 138 grundskola 66, 115 grundskolereformen 117 guvernant 12, 136 gymnasier 12 gymnasiereform 134, 149 1991 års 135 gymnasiet 132

H halvtidsläsning 31, 75 Hansson, Per Albin 91 Helén, Gunnar 93, 117 hemundervisning 15 Hierta, Gustaf 24 hjälpklass 120 hustavla 16 huvudmannaskap 198 högstadieskola 74

I inackordering 107 individualisering 39 informator 11, 136

K kamratfostran 50 karaktärsfostran 42

katedralskola 10 katekes 14, 15, 16, 61, 71, 163 kommunalisering 199 kommunal mellanskola 36, 67, 131 kommunblocksreformen 198 kompensatoriskt verktyg 206 korrespondensundervisning 68 kvarsittning 54, 129 könsuppdelad undervisning 140

L learning by doing 44 ledarskap 169 lekmannaförvaltning 193 likvärdighet geografisk 207 könsmässig 211 socioekonomisk 212 likvärdig service 197 likvärdig utbildning 74, 90, 204, 206, 211, 213 länsskoleinspektör 192 länsskolnämnd 192 lärarhögskola 174, 175 lärarlegitimation 177 lärarutbildning 170 läroplan 196 läroverk 12, 13, 14, 18, 67, 70, 96, 128, 129, 130 läroverkslärare 153, 154 läsplikt 75 löneskillnader könsmässiga 163

M mogenhetsexamen 14 monitör 51, 60 moralbetyg 46 Myrdal, Alva 40, 43, 82, 87, 91, 103 Myrdal, Gunnar 87 Register 233

N nomadskola 124 normalitet 118 normer 45

O Olsson, Oscar 40 ordningsregler 46

P Palme, Olof 116, 205 parallellskolesystem 18, 25, 29, 64, 67, 90, 198, 205 pennalism 50 personlighetsfostran 43 Pestalozzi, Johann Heinrich 20, 61 Pettersson, Betty 165 professionell status 177

R realexamen 131 realskola 65, 80, 81, 82, 90, 96, 99, 101, 129, 131, 132, 209 praktisk 132 recentralisering 106 rekryteringsmönster 174 relationskompetens 169 relegering 59 ritualer 49 Rudenschöld, Torsten 21, 61 Rydén, Värner 65, 71, 146, 211 rökningsförbud 52

S sameskola 125 samkönad skola 137 samrealskola. Se samkönad skola sanktioner 53 sekularisering 62 skamvrå 54 skolaga 44, 45, 56, 57, 59, 184

234 Register

Skolans inre arbete (SIA) 116 skolbefrielse 76 skolberedning 1957 års 93, 98, 114 skolform A 72, 73, 74 skolform B 72, 73 skolfrånvaro 77 Skolinspektionen 192 skolk 51 skolkommission 1946 års 38, 39, 43, 65, 78, 81, 90, 102, 174, 205 skolleda 59 skollokaler 27, 105, 110, 112 skolmognadsklass 104 skolplikt 75, 77, 79, 82, 94, 97, 105, 121 skolsegregation 213 skolskjuts 89, 106, 108, 109, 191, 193, 210 skolstyrelse lokal 193 skolutredning 1940 års 78, 89, 102, 105, 138 skråväsende 144 småskola 28, 29, 61, 121, 162 småskollärare 156 social fostran 43 sockengång 17 sockenstämma 193 speciallärarutbildning 176 specialundervisning 104, 122 differentierad 122 särskild samordnad 122 statens roll 190 statsbidrag 191 storkommunreformen 196, 197 styrning av skolans verksamhet 190 Svensén, Carl Johan 164

särartstänkande 139 särskola 104 särundervisning 121

V

T

W

Tegnér, Esaias 21 tillsynsansvar 187 tjänstebostadstvång 157 trivialskola 12

U undervisningsplan 195 undervisningsplan för folkskolan 1919 års 69 undervisningsplikt 15, 16, 26, 52 ungdomsskola praktisk 146 utvisning 54

Visbykompromissen 98 växelundervisning 60, 61 Wallin, Johan Olof 21 Weijne, Josef 99 Wigforss, Ernst 71

Y yrkeslärarutbildning 176 yrkesskola 144, 147 yrkessocialisation 180

Ä ämneskompetens 167

Ö överlärare 193

Register 235

ISBN 978-91-47-14873-8 © 2023 Matts Dahlkwist och Liber AB

förläggare : Mattias Nykvist projektledare : Helena Hammarqvist redaktör : Magdalena Tellenbach formgivning och omslag : Birgitta Dahlkild bildredaktör : Mikael Myrnerts omslagsbild : Skolskjuts i början av 1960-talet. Karl Heinz Hernried/ Nordiska museet

Första upplagan 1

repro : Integra Software Services, Indien tryck: People Printing, Kina 2023

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

4714873_Dahlkwist_inlaga_korr1.indd 2

01/03/23 7:28 PM

Matts Dahlkwist arbetade som gymnasie- och grundskol­ lärare under åren 1975–1993, och har varit verksam inom lärarutbildningen sedan 1990-talet. Han blev filosofie dok­ tor vid Uppsala universitet 2022, då han disputera­de med avhandlingen En landsbygdens skolreform? Den geogra­fiska dimensionen i bygget av en enhetsskola, ­vilken be­hand­lar en­ hetsskolereformens genomförande under peri­oden 1928–1972 i en svensk landsbygdskontext.

Från folkskola till grundskola

Författarpresentation

Matts Dahlkwist

F

rån folkskola till grundskola – den långa skol­resan är en grundbok för kurser i utbildningshistoria, exem­ pelvis inom lärarutbildningen. Boken skildrar omvandlingen av den svenska skolan utifrån politiska, ideologiska och eko­ nomiska förutsättningar och processer.

Vägen som beskrivs, från ett parallellt skolsystem mot en en­ hetlig och likvärdig skola, har varit lång och vindlande. ­Läsaren bjuds in till en färd genom den allmänna folkskolans första trevande decennier med halvtidsläsning och brist­fälligt utbil­ dade lärare, via förlängd skolplikt och införande av en sam­ könad högre utbildning, fram till grundskolans g­ enom­förande, läroverkens reformering och en gymnasieskola för alla.

Från att ha varit ett fattigt land i Europas norra utkant kom vårt land av många att bli betraktat som ett föregångsland, inte minst utbildningsmässigt sett. Av den svenska ­skola som fanns före 1950 återstod nästan ingenting bara drygt tjugo år senare. Innebar det att målet med en enhetsskola var uppnått och visionen förverkligad?

Matts Dahlkwist

Från folkskola till grundskola – den långa skolresan

Best.nr 47-14873-8 Tryck.nr 47-14873-8