9789147148370 by Smakprov Media AB

Denna andra upplaga av Flerspråkiga barns villkor i förskolan belyser hur förskolan som en utbildningsinstitution kan stärka en språkutveckling som är funktionell för barn som växer upp i ett globalt samhälle. I boken teoretiseras undervisning för språklärande i dagens komplexa språkekologier. Samverkan mellan hem och förskola betraktas som en del av sådan undervisning. Med empiriska exempel på vardagssituationer i förskolan illustrerar, belyser och diskuterar författaren möjligheter till lärande för barn som har ett minoritetsspråk. Vidare resoneras specifikt kring hur flera språk i undervisning kan framträda i svensk förskoleutbildning. Boken illustrerar också hur kompetensutbildning och utvecklingsprojekt i förskolan har bidragit till sådan undervisning. Boken riktar sig till studenter och yrkesverksamma inom förskolan, men också till föräldrar med barn i förskoleverksamhet och andra som är intresserade av flerspråkighet och lärande. Anne Kultti är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar om jämlika lärandemöjligheter i förskolan.

Anne Kultti Flerspråkiga barns villkor i förskolan

ånga förskolebarn i dag har en flerspråkig vardag oavsett hur de själva använder sina språk. Förskolans läroplan utgår från FN:s barnkonvention, enligt vilken barns språk ska erkännas i utbildning.

FFLERLER ER-

Anne Kultti

SSPRÅKIGA PR RÅÅÅKIGA RÅKIGA K KI IG GA GA KIGA

BAAARNS R NS RN B BARNS

LLK KO OR R VVIILL VILLKOR ILLKOR

I FÖ FFÖRS FÖRSKOLAN ÖR RSSKO KOLAN N LLAAN – lärande av och på ett andra språk

Best.nr 47-14837-0 Tryck.nr 47-14837-0

Andra upplagan

Andra upplagan 1 repro: Integra Software Services, Indien tryck: People Printing, Kina 2023

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Tack Ett varmt tack till barn, vårdnadshavare och förskollärare som gett mig möjlighet att förstå barns deltagande och flerspråkig undervisning i förskolan, på nya sätt. Anne Kultti

Innehåll 1. Inledning

Kommunikationssätt och socialisering i olika miljöer 9 Deltagande och lärande som barns rättigheter 9 Språkande som avgörande för kunnande 12 Ordval och använda termer 13 Bokens disposition 14

2. Perspektiv på lärande av språk

Barns språkliga utveckling 17 Lärande av ett andraspråk 19 Perspektiv på lärande 21 Barnperspektiv och barns perspektiv 23 Perspektiv på undervisning 25 Språkideologier och utbildning 28 En- eller tvåspråkig utbildning 28 Flerspråkig utbildning 29

3. Flerspråkiga småbarns villkor för språklärande i förskolan 32 Kommunikativ miljö 32 Fånga människors handlingar genom videoinspelningar 34 Presentation av studien 34

4. Förskoleaktiviteter

Inblick i svensk förskoleverksamhet 36 Fysisk miljö och material 39 Måltid 42 Sagostund 43 Sångsamling 43 Utrymme för varierat deltagande 44

5. Lärarledda aktiviteter

Undervisning som introducerar ett innehåll 46 Undervisning som utvidgar barns förståelse 51 Språkande genom riktade frågor 51 Språkande genom språkalternering 53 Språkande med fokus på begrepp och fantasi 55

6. Aktiviteter barn emellan

Deltagande genom upprepning i lek 60 Initiera samspel 61 Upprepning av lärarledda aktiviteter 61 Upprepning av språkliga uttryck 66 Upprätthålla lek 68 Upprepning och nya gemensamma erfarenheter 68 Utmaningar i språkligt upprätthållande av lek 71

7. Möjligheter till språklärande

Undervisning i lärarledda aktiviteter 76 Språklärande inom handlingsmönster som premieras 79 Pedagogiska konsekvenser 81 Språkanvändning som en interaktiv prestation 82 Samtal mellan barn på flera språk 83 Lekmaterial och lekmiljö 85

8. Samverkan som del av undervisning

Barns språkliga erfarenheter som grund för undervisning 87 Ett barn i tre språkmiljöer 88 Relationsskapande och dialog som grund för undervisning 90

9. Kompetensutveckling om flerspråkighet

Flerspråkiga barns välbefinnande och lärande 93 Lärdomar om flerspråkande genom fortbildning 94 Lärdomar om flerspråkande genom uppföljning 95 Lärdomar om kompetensutveckling genom insatsen 97

10. Flerspråkig undervisning

Flerspråkande för jämlika lärandemöjligheter 99 Illustration av undervisning för språklärande 101 Tematik att arbeta med 101 Sätt att arbeta med språkliga innebörder 102 Utökad samverkan 104

Avslutningsvis Referenser 108 Bilaga 116 Register 118

106

1. Inledning

en här boken handlar om villkor för deltagande och lärande i förskolan för barn med annat modersmål än svenska, och flerspråkig undervisning som ett sätt att bidra till jämlika lärandemöjligheter. Utgångspunkt tas i förskolans undervisningsuppdrag och en syn på lärande som socialt och situerat, grundat i ett sociokulturellt perspektiv på utveckling. Genom reflektion över villkor för språkanvändning, i detta fall inom ramen för förskolan som en utbildningsinstitution, kan flerspråkiga barns deltagande och lärande belysas och förstås. I min forskning görs det relativt samhällsperspektiv, perspektiv på interaktion och individperspektiv. Utifrån samhällsperspektiv riktas fokus på hur förskolan som en utbildningsinstitution kan stärka en språkutveckling som är funktionell för barn som växer upp i ett globalt samhälle. Detta då förskolan kan vara en primär arena för lärande av svenska för barn från hem där andra språk än svenska används. Ett perspektiv på interaktion mellan individer riktar uppmärksamheten på kommunikation och undervisning för språklärande. Det innebär att det inte blir flerspråkiga barns fråga att kommunicera och utveckla sina kunskaper och erfarenheter, utan det är något som görs tillsammans. Intresse för flerspråkiga barns deltagande och lärande innebär ett deltagarperspektiv – vad det kan betyda för barnen i fråga. I boken använder jag mig av empiriska exempel i form av samspelsobservationer för att illustrera, belysa och diskutera möjligheter till flerspråkiga barns språklärande genom undervisning relaterad till de tre perspektiven.

Kommunikationssätt och socialisering i olika miljöer Avsikten med användning av terminologin barn med annat modersmål än svenska eller flerspråkiga barn i boken är att rikta uppmärksamheten mot att barn inte nödvändigtvis har samma erfarenheter av språkbruket som förekommer i förskolan. Vi vet att vissa kommunikationssätt – eller socialisationsmönster – i hemmet kan gynna språkutveckling eller ligga närmare språkbruket i förskolan. Med andra ord, barns förutsättningar: erfarenheter och kunskaper socialt, kulturellt och språkligt, har betydelse för deras lärande i förskolan. Exempelvis har Heath (1983) redan på 1980-talet visat att kunskap om kulturella redskap för kommunikation och deltagande i skolan var kritiskt för elevers lärande. Kommunikationssätt och socialisationsmönster relaterar dock inte exklusivt till en- eller flerspråkig uppväxt. Många barn i dag har en flerspråkig vardag, oavsett i vilken mån de själva använder sina språk eller hur språken används i de olika sammanhang och miljöer de deltar i. En del flerspråkiga barn i förskolan är födda i Sverige medan andra har flyttat till Sverige senare i livet. Flerspråkighet kan vara ett önskemål och ett medvetet val av vårdnadshavare eller en förutsättning för vardagslivet. Innebörder av flerspråkighet kan förstås med utgångspunkt i Skutnabb-Kangas (1981) forskning som visar olika typer av tvåspråkighet: elittvåsprå kiga, majoritetstvåspråkiga, barn som växer upp i tvåspråkiga familjer och minoritetstvåspråkiga. Ett annat sätt att förstå innebörder av flerspråkighet är att tala om grader av flerspråkighet (Wagner m.fl. 2010).

Deltagande och lärande som barns rättigheter Samtliga barn har rätt att utvecklas på de, för dem, bästa sätten i förskolan. Uttryckt med andra ord, barns deltagande och lärande på sina villkor är barns rättigheter. I förskolan behöver varje barn bli Inledning 9

sett som den individ hen är. Enligt läroplanen, Lpfö18, ska förskolan ”spegla de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utbildningen ska därför utgå från vad som bedöms vara barnets bästa, att barn har rätt till delaktighet och inflytande och att barnen ska få kännedom om sina rättigheter” (Skolverket 2018, s. 5). Deltagande och lärande i förskolan som barns rättigheter kan förstås som en självklarhet. Dock konstitueras inte (alltid) flerspråkighet hos individer eller i samhället endast som en utbildningsfråga i förskolan. Ideologiska, politiska, sociala, ekonomiska och materiella ramar för förskolan leder till olika skrivningar, uppfattningar och agerande. Enligt Lpfö18 ska förskolan ”vara rolig, trygg och lärorik för alla barn” (a.a., s. 7, min kursivering). Detta innebär att delaktighet i förskoleaktiviteter är samtliga barns rättighet, oavsett språkliga kunskaper eller ålder. Utifrån perspektivet som tas i boken ses även erfarenheter av flera språk som en rättighet för samtliga förskolebarn. Att en del barn kommunicerar på flera språk i hemmet och/eller i förskolan, bidrar till samtliga barns erfarenheter och kunskaper i likhet med andra erfarenheter och kunskaper hos barnen i gruppen. Jämlikhetsarbete som en del av förskoleutbildning är något som läroplanen skapar ramen för (a.a.). Skrivningar i läroplanen (se figur 1) ger en god bild av syfte och innehåll i ett grundläggande jämlikhetsarbete i förskolan. Enligt barnkonventionen ska barns språk erkännas i utbildning. Dock förekommer det, speciellt i sammanhang med ett majoritetsspråk, att det språket är både mål och medel i språklärande oavsett barns erfarenheter och kunskaper (Mary & Young 2017), grundat i ett länge upprätthållet perspektiv på språklärande på och av ett språk (jfr García & Otheguy 2020). Det kan leda till okunskap om och brist på erkännande av barns repertoarer av semiotiska resurser i undervisning.

Figur 1. Förskolans värdegrund enligt läroplanen (Skolverket 2018) kan illustreras med följande: ”vilar på demokratins grund” (s. 5). ”en livslång lust att lära” (s. 5). ”Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för männi skolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor” (s. 5). ”Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling” (s. 5). ”utveckla det svenska språket och sitt modersmål” (s. 9). ”lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer, inklusive de nationella minoriteternas språk och kulturer // finska, jiddish, meänkieli, romani chib, samiska” (s. 6).

Jämlik utbildning i dagens förskola i min forskning handlar om att arbeta för en situation, där barns lärandemöjligheter och stöd i detta inte missgynnas av de språkliga erfarenheter barn har med sig till förskolan. En aspekt av detta är barns möjligheter till språklärande genom undervisning som stödjer utveckling av semantik och språklig medvetenhet, utifrån sina erfarenheter och kunskaper. Utveckling av semantik handlar exempelvis om ords innebörd och att lära sig generalisera, kategorisera och differentiera tal. Språklig medvetenhet innebär att kunna betrakta språk som objekt. I vissa fall kan användning av flera språk som redskap i undervisning aktualiseras (se kapitel 8−10 i boken).

Inledning 11

Språkande som avgörande för kunnande I boken är (fler)språkande ett centralt begrepp (Garcia & Wei 2014). Det innefattar ett synsätt på språk som aktivitet, något som görs, och något som är socialt och kulturellt. Eftersom språk medierar, alltså perspektiviserar, vår förståelse (Säljö 2000) blir kunskaper i språk avgörande för kunnande. Genom förskoleutbildning kan barn ta till sig en bred repertoar av olika sätt att kommunicera. Kommunikation har ett innehåll – vi kommunicerar om något. Det innebär att inte endast sätt att kommunicera, utan också vad som kommuniceras om, är av relevans för barns möjligheter till språk lärande i förskolan (Harju-Luukkainen & Kultti 2017). Exempelvis har vi lättare att delta i samtal om något som vi är bekant med och har begrepp för, oavsett om samtalet sker på vårt modersmål, andraspråk eller på ett främmande språk. I relation till förskolan kan vi förstå val av innehåll i aktiviteter och samtal som något som möjliggör, begränsar och utmanar barns deltagande och i nästa led lärande av språk och ett visst innehåll. Undervisning för språklärande är därmed viktig att analysera och utveckla i relation till olika innehåll. Exempelvis undervisning som syftar till att barn ska utveckla kunskaper i följande mål (Skolverket 2018, s. 14), förutsätter och utvecklar också språkliga kunskaper: • förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, • förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta, • förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, • förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling, • förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

Dessa mål illustrerar hur centrala språkliga kunskaper är för barns lärande om ett innehåll. Exempelvis barns utveckling av sin förmåga att uttrycka samband mellan matematiska begrepp är relativ barns språkliga kunskaper, som att förstå vad som förväntas (vad aktiviteten syftar på), att urskilja och använda matematiska begrepp, att utveckla kunskap om innehållet och att kommunicera sina funderingar och sitt kunnande. Ytterligare en aspekt för lärare att uppmärksamma är hur undervisning om exempelvis ett matematiskt innehåll även möjliggör barns utveckling av språkliga kunskaper. I den här boken presenteras och diskuteras semantik och språklig medvetenhet som innehåll att utveckla genom undervisning. Ett fokus på språkliga aspekter av deltagande och kommunikation innebär inte att andra sätt att kommunicera inte betraktas som viktiga. De senare är dock uppmärksammade i förskolan. Exempelvis är det vanligt med en vilja hos lärare att förstå barn oavsett hur dessa kommunicerar. Samtidigt är det viktigt att barn förväntas uttrycka sig språkligt och stöttas i sitt språkande oavsett hur utvecklade språkkunskaper de har. Undervisning som bidrar till att både nyansera och utvidga barns språkande förutsätter språkmedvetenhet hos förskolepersonal.

Ordval och använda termer I ett globalt perspektiv förekommer flerspråkighet både på individnivå och i samhällsperspektiv. I samhällen med ett majoritetsspråk definieras flera språk ofta i termer av modersmål/förstaspråk: det språk som barnet lär sig först och som används i hemmet, och andraspråk: det språk som barn lär sig och använder utanför hemmet (Håkansson 1998). Termerna första- och andraspråk kan dock bli problematiska om de innefattar värderingar av språken. Modersmål kan kritiseras för antydan om att det endast finns ett modersmål. När språken används i många sammanhang i vardagen, finns det varken en motsättning mellan språken eller behov att definiera språken i termer av modersmål/förstaspråk och andraspråk. Dock har inte alla barn möjlighet att använda samtliga sina språk i sitt vardagsliv. Inledning 13

Andra termer som förekommer i forskning om utveckling av två språk i barndomen är simultan och successiv tvåspråkighet (Håkansson 2003). Barn som utvecklar två språk parallellt, från födseln i hemmet, har två modersmål. Barn som utvecklar ett andraspråk successivt, efter tre års ålder, har redan ett utvecklat språk. I dagens samhälle är det dock vanligt att barn kommer i kontakt med ett nytt språk innan de har ett utvecklat talspråk på sitt första språk. Detta förhållande närmar sig termen additiv tvåspråkighet: att språken kompletterar varandra och att lärande av flera språk inte sker på bekostnad av varandra (Wei 2000). Att referera till en stor grupp barn i termer av barn med annat modersmål än svenska är en generalisering som kan fungera för vissa syften. I stället för att försöka definiera någons etnicitet, språkliga bakgrund eller behärskningsgrad av språk, syftar terminologin i denna bok till ordningsföljden på när barn kommer i kontakt med språk. Med modersmål avses de språk som används som kommunikationsspråk i hemmet. Ett annat modersmål än svenska avser det språk som barn kommer i kontakt med utanför hemmet, exempelvis genom deltagande i förskolan. Vad som förstås med ens modersmål/ förstaspråk alternativt andraspråk är individuellt och ska definieras av barnet självt (jfr subjektiv och objektiv definition av etnicitet i Abrahamsson 2009). Flerspråkiga barn i boken syftar till barn som på något sätt kommer i kontakt med fler än ett språk i sin vardag. Benämningarna förskollärare och lärare används synonymt i boken. Dessa syftar till en profession med ett uppdrag att skapa möjligheter för barns lärande och utveckling i förskolan. Termen lärande utesluter inte på något vis omsorg. Lärande och omsorg betraktas som sammanhängande, i linje med förskolepedagogiken.

Bokens disposition Efter detta inledande kapitel (kapitel 1) som belyser bokens tematik följer ett kapitel (kapitel 2) om hur språkutveckling, lärande och undervisning kan förstås. Dessa av varandra relaterade innehåll aktu14

aliserar språkideologi(er) i utbildning för flerspråkighet och flerspråkande i ett samhälle med ett majoritetsspråk. Därmed avser kapitel 1−2 presentera en teoretisk grund för att förstå resonemangen som förs i boken: lärande och utveckling som socialt och kulturellt situerade: erfarenheter och kunskaper skapas i relation till de miljöer barn befinner sig i. Kapitel 3–7 handlar om en studie om villkor för barns deltagande och lärande i förskolan som institutionell miljö (Kultti 2012). Studien introduceras i kapitel 3. Det första resultatkapitlet (kapitel 4) handlar om förskolan som institution – karaktäristiska för den svenska förskolan − som i studien betraktas forma en ram för barns villkor för deltagande och lärande. Kapitlet handlar om vad som menas med institutionalisering av vardagliga aktiviteter som måltid, sagostund och sångsamling samt betydelsen av grupporganisation med utgångspunkt i observationer av förskoleverksamheter. Dessa aktiviteter analyseras med fokus på undervisning i kapitel 5 och som arena för samtal och lärande mellan barn i form av lekfulla aktiviteter i kapitel 6. Hur förskoleaktiviteter med deras form, struktur, undervisning och deltagare kan förstås diskuteras i kapitel 7. Kapitlet 8−10 riktar fokus på hur flerspråkig undervisning kan framträda i svensk förskoleutbildning, och samverkan (kapitel 8) och kompetensutveckling (kapitel 9) som viktiga stöd i det. Innebörder av flerspråkig undervisning illustreras med de empiriska exempel från kompetensutveckling och utvecklingsprojekt där jag har deltagit tillsammans med förskollärare (kapitel 9–10). Boken kan användas i utbildningssammanhang, som förskol lärarutbildning och kompetensutveckling i förskoleverksamhet med innehåll som kommunikation och språkanvändning, undervisning och barns språklärande. Observationer och analyser av interaktion mellan barn eller barn och lärare avser synliggöra bekanta vardagssituationer i förskolan med syfte att stödja reflektion kring det egna förhållningssättet till språklärande och undervisning av och på flera språk. Flera av kapitlen avslutas med en kort sammanfattning och reflektionsfrågor. Inledning 15

Jag tänker att varje möte mellan vuxna och barn är betydelsefullt för barns språkande och kunnande. Därav denna bok.

additiv tvåspråkighet 14 aktörskap 24 andraspråk 13, 19 andraspråkslärande 19 approprieria 58 appropriering 21, 62, 98 artefakt 39, 63

imitation 22 intersubjektivitet 27, 98

B barnkonventionen 10 barnperspektiv 23, 24, 33, 81 barns perspektiv 23

D den proximala utvecklingszonen 22, 58, 96

E educare 37

F fantasi 51, 55 (fler)språkande 12 flerspråkande 81, 100 flerspråkig undervisning 99, 101 fonologi 18 förändrat deltagande 22

K kamratkultur 83 kodväxling 20, 84 kompetensutveckling 93, 97

L lekaktiviteter 35 lekkultur 82 lekteori 82 Lpfö18 10, 87, 107 läroplan 17

M majoritetsspråk 28 meningsskapande 26 metakommunikation 79, 89 minoritetsspråk 28, 35, 87 modersmål 8 modersmål/förstaspråk 13 modersmålslärare 55 måltider 42

N närvaroprincip 77

gemensamma erfarenheter 60 grammatik 18 guidat deltagande 22

ojämlika lärandemöjligheter 106

118

P pedagogisering 77 pedagogisk translanguaging 100 peer talk 83 pragmatik 18

S sagostund 43 samverkan 87, 90, 104 scaffolding 23 semantik 18 semantisk utveckling 79, 102 socialisationsmönster 9 språkalternering 20 språkideologi 17, 28 språklig medvetenhet 102 språklärande 8 språkutveckling 17

status 88, 90 sångsamling 43

T translanguaging 29

U upprepning 22, 46, 60, 68 utvidga 26, 46 utvidgande av kunskaper 25 utvidgning 51

V varaktig lek 71

Ö övergångsaktivitet 47, 62, 83 översättning 100

120