9789147148158 by Smakprov Media AB

Thomas Carrington Den här boken belyser dessa och liknande frågor. Målet med boken är att svara på frågan varför revision praktiseras på det sätt som görs. Tanken är inte i första hand att ge recept på hur du utför revision på bästa sätt. Dock innehåller boken även avsnitt för mer praktisk hjälp i det vardagliga arbetet.

I denna tredje upplaga har det tillkommit ett kapitel som beskriver och diskuterar revision av hållbarhetsredovisning. Boken har dessutom uppdaterats för att spegla de många förändringar i regler och standarder som skett sedan den andra upplagan gavs ut.

Revision

Författaren tar upp grundläggande begrepp som risk, väsentlighet och oberoende och går igenom områden som revisionsmetodik, revisionsbranschens organisering och tillsyn samt revisionens utveckling. Texten hjälper även läsaren att navigera i internationell revisionsstandard.

Thomas Carrington •

Varför behövs revision? Vilken är revisorns roll i relation till övriga finansiella aktörer? Hur säkra och trovärdiga är företagens finansiella rapporter – och hur gör vi för att bedöma det? Och vilka är och vad gör revisorer som granskar annat än finansiella rapporter?

Revision

Thomas Carrington är professor vid Åbo Akademi. Han har tidigare varit verksam som revisor.

Upplaga 3

Best.nr 47-14815-8 Tryck.nr 47-14815-8

Upplaga 3

Revision ISBN 978-91-47-14815-8 © 2010, 2014, 2023 Thomas Carrington och Liber AB Förläggare: Calle Gustavsson Redaktör: Camilla Nevby Projektledare: Stefanie Holmsved Thott Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Illustrationer: Jonny Hallberg Produktionsspecialist: Helene Ågren

Tredje upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2023

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUSavtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Innehåll

1. Varför revision? 7 Revisionens betydelse och historia 7

2. Teorier om revision 13 Två traditioner: nationalekonomi och sociologi 14 Tre teorier: försäkran, förbättring och försäkring 15 Två perspektiv: komfort och legitimering 16 Andra angreppssätt 16 Försäkran, förbättring, försäkring 17 Sociologiska perspektiv på revision 27 Revisionens kodifiering 34

3. Revisionsprocessen 42 Företagsledningens påståenden 43 Revisorns bestyrkandeåtgärder 45 Dokumentation 50 Rapportering 59 Från revisionsprocess till uppdragsprocess 69

4. Internationell revisionsstandard 71 IAASB:s revisionsnormer 72 ISA:s struktur

5. Väsentlighet och risk 91 Väsentlighet 91 Risk 99 Upptäcktsriskens komponenter och revisionsmässiga urval 106

Innehåll

6. Planering 115 Varför planering? 115 Revisionsprocessen ur ett planeringsperspektiv 121 Uppdragsbrev, övergripande revisionsstrategi och granskningsplan 133

7. Granskningsmetoder 137 Vad är intern kontroll? 138 Den interna kontrollens komponenter 140 Granskning av interna kontroller 147 Substansgranskning 155 Val av granskningsmetod 157 Fördelning av arbetsuppgifterna över tid 158

8. Granskningsåtgärder 160 Revisionsbevis 160 Påståenden från företagsledningen 162 Granskningsåtgärderna 164

9. Förvaltningsrevision och annan granskning 181 Förvaltningsrevision 181 Revisorns skyldighet att anmäla misstanke om brott 187 Sarbanes-Oxley Act 189 Granskning enligt särskild överenskommelse 191

10. Revisionens avslutande 194 Avslutande granskning och ställningstaganden 194 Ansvarsförbindelser 196 Händelser efter balansdagen 199

Fortsatt drift 201 Revisorns rapportering 205

11. Konsultation och revisorns oberoende 215 Revisionsrådgivning 215 Konsulttjänster 218 Revisorns oberoende 219

Innehåll

12. Revisionens organisering 231 Revisionsteamet 231 Revisionsbyrån 235 Den svenska revisionsbranschen 240 Revisionens internationella organisering 253

13. Revisionens roll i samhället 259 Revisionens betydelse i samhället 259 Revisionssamhället 266 Revisionsbegreppet 271

14. Revision av hållbarhetsinformation 275 Hållbarhet 276 Hållbarhetsrapportering 279 Vem granskar efterlevnaden av standarder för hållbarhetsredovisning? 283 Standarder för revision av hållbarhetsredovisning 284 En sammanfattande analys 300

1. Varför revision?

Revisionens betydelse och historia Att köpa aktier kan vara ett riskabelt företag. Förmögenheter kan skapas men också förloras på marknaden. Hur ett företags försälj ning påverkas av förändringar i modet, av vädret eller andra förut sättningar är svårt, ibland omöjligt, att förutse. Andra aspekter som påverkar ett företags närmaste framtid kan emellertid bedömas på en något säkrare grund. Ett företags redovisning ger nämligen information om lagernivåer, utestående kundfordringar, kassaflöden och andra vitala indata för en kalkyl över framtida avkastning. Detta är emellertid enbart ögonblicksbilder. Balansräkningen redovisar företagets tillgångar och skulder såsom de värderades vid bokslutsda tumet, och resultaträkningen summerar årets uppkomna i ntäkter och kostnader. Hur dessa poster kommer att förändras är därför osäkerhe ter som, tillsammans med kundernas preferenser och leverantörernas förmåga att leverera konkurrenskraftiga produktionsresurser, bidrar till den volatilitet av vilken förmögenheter kan skapas och förloras. På den moderna aktiemarknaden förväntas dessa typer av osä kerheter emellertid vara de enda en investerare behöver bekymra sig över. Att den information ett företag levererar kan ligga till grund för de bedömningar om framtiden som en investerare måste göra tas som en självklarhet. Och i de fall det visar sig att informationen inte hål ler denna kvalitet låter rubriken ”Skandal” sällan vänta på sig. Att redovisningen håller den kvalitet vi i dag förutsätter har emellertid inte alltid varit fallet. När det i Storbritannien i slutet av 1800-talet 7

1. Varför revision?

blev tillåtet för företag att fritt söka kapital genom att sälja andelar i verksamheten på ett sätt liknande det moderna aktiebolaget, gick så många som en tredjedel av dessa företag under. Det blev uppenbart att något måste göras. Svaret blev att en revision av företagens finan siella rapporter gjordes tvingande år 1900. Således kom de bokfö ringsbyråer som kommit att blomstra i samband med avregleringen av aktiebolagsmarknaden att bli föregångare till de revisionsbyråer som i dag dominerar den internationella marknaden för bestyrk andetjänster. Byråer som Deloitte, PwC och EY kan alla spåra sitt ursprung till denna period. I Sverige kom den första lag som krävde revision av vissa bolag 1895, men liksom i Storbritannien var detta något som många företag sedan mitten av seklet på eget bevåg valt. Samtidigt är det värt att nämna att dessa revisorer inte behövde vara auktoriserade eller godkända och att lagen inte sa någonting om att revisorn var tvungen att vara oberoende av bolaget.1 Inte heller nämndes krav på utbildning för den valda revisorn. Först 1987 blev alla svenska aktiebolag tvungna att utse en auktoriserad eller god känd revisor. I dag är återigen en stor andel (drygt 70 procent) av aktiebo lagen fria att inte ha en revisor. Denna valmöjlighet är öppen för privata aktiebolag som underskrider två eller tre av följande värden: 3 anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsättning. Motivet bakom denna regel, som när den infördes var en anpassning till internationella förhållanden, är emel lertid inte att revision inte längre är viktigt utan att ett avskaffande av revisionsplikten leder till kostnadsbesparingar för små aktiebolag. Det finns de som menar att frånvaron av revisionsplikten till och med är bra för värdet av revisionen. Den signal som det skickar att ha en revision blir tydligare, och i stället för att vara en obligatorisk 1 Fenomenet revision är emellertid betydligt äldre än från tiden kring mitten av förrförra seklet. Den första kända revisorsorganisationen grundades till exempel på 1500-talet i Venedig. Förmodligen har revisionsliknande tjänster levererats så länge som två parter utan insyn i varandras affärer försökt nå över enskommelser med varandra.

1. Varför revision?

k ontrollant av verksamheten blir revisorn en aktör som tillför ett synligt värde. Den korta historik som här skisserats pekar på att även andra intressenter än aktieägare finner ett värde i att företag låter sig revide ras. Långivare är bara en av många aktörer som har mycket att vinna på att en oberoende part granskat och uttalat sig om redovisningens överensstämmelse med de lagar, regler och principer företaget säger sig följa. Andra exempel är anställda och fackföreningar som har att förhandla om löner, leverantörer som vill försäkra sig om företagets betalningsförmåga samt skattemyndigheter vilka har att besluta om företagets beskattningsbara inkomst. Revision kan således bidra med värde inte bara i relationen mellan aktiebolag och dess intressenter utan även till alla typer av organisationer där en relation med en annan part förutsätter att den finansiella informationen håller en acceptabel nivå av tillförlitlighet. En vanlig missuppfattning är att revision och revisor är synonyma med redovisning och redovisare. Så är alltså inte fallet. Det är till och med så att den som upprättar redovisningen inte får vara densamma som reviderar den. Detta skulle ju för aktieägaren eller leverantören förta den ökade tillförlitlighet som revisorn som oberoende part för väntas bidra med. Men anledningen till att revision och revisor inte är synonyma med redovisning och redovisare är inte enbart en fråga om oberoende och förtroende. En revisors kärnkompetens är inte nödvändigtvis densamma som en redovisares. Förvisso förväntas en auktoriserad revisor vara minst lika insatt i redovisning som den som upprättar redovisningen. Den som upprättar redovisningen behöver emellertid inte ha motsvarande kunskaper om hur revisorn granskar den upprättade redovisningen. Men det finns exempel på revisorer som inte behöver vara experter på (finansiell) redovisning. Revision är inte bara något som enbart bestyrker organisationers finansiella redovisning. För en IT-revisor är kunskaper i finansiell redovisning sekundära eftersom denna revisors jobb är att granska 9

1. Varför revision?

teknik och system med avseende på informationssäkerhetsrisker, säkerhetspolicyer, kontinuitetsplaner och så vidare. Ett annat exem pel på icke-finansiell revision är hållbarhetsrevisorer, vilka uttalar sig om organisationers hållbarhetsrapporter. För hållbarhetsrevisorer kan kunskap i finansiell revision visserligen vara viktig, men det är inte alltid deras kärnkompetens. Vilka kompetenser som krävs av en hållbarhetsrevisor är långt ifrån självklart och föremål för debatt. I takt med att hållbarhetsrapporter blir vanligare och viktigare i samhället lär denna debatt intensifieras. Ytterligare ett exempel på icke-finansiell revision är Riksrevisionen, ett fristående organ som är en del av riksdagens kontrollmakt, som inte enbart granskar sta tens redovisning utan även hur regeringen och ämbetsverken utövar sin verksamhet i enlighet med lagar, regler och uttalade mål. Även internrevisorer har i vissa fall till uppgift att uttala sig om olika före tagsdelars effektivitet och resursutnyttjande, något som ligger utan för redovisarens kärnkompetens. På senare år har internrevisionen mer och mer kommit att bli en företagsintern kopia av den externa revisionen med huvudsaklig uppgift att bedöma företagets interna kontroll. Ofta fyller internrevisorn båda dessa roller. Samtidigt finns det en mängd granskningsaktiviteter som inte går under benämningen revision, såsom polisens spaning, certifierings företags kontroll av efterlevnaden av standarder och kommunernas hälsoskyddsansvarigas inspektioner av restauranger. Var gränsen mel lan revision och annan granskning går är i viss mån godtyckligt och en fråga om definitioner. Gemensamt för det mesta som går under benämningen revision är emellertid att det rör sig om en granskning av påståenden som utmynnar i ett uttalande om hur dessa påståenden stämmer överens med på förhand överenskomna kriterier.

Bokens innehåll Avsikten med den här boken är att beskriva och skapa förståelse för den lagstadgade finansiella revisionen av företag i Sverige. Boken 10

1. Varför revision?

anlägger ett teoretiskt perspektiv på varför denna revision utförs, hur den utförs och varför den utförs på detta vis. Även om boken fokuserar på den finansiella revisionen är den således även rele vant för övriga former av revision som innefattar en granskning av påståenden som utmynnar i ett uttalande om hur dessa påståenden stämmer överens med på förhand överenskomna kriterier. I många fall har den finansiella revisionen stått som förebild för andra for mer av revision och i andra fall kan den finansiella revisionen fun gera som exempel och motbild för att illustrera skillnader mellan den finansiella revisionen och andra former av revision. I slutet av boken kommer revision av hållbarhetsrapporter att lyftas fram som exempel på båda dessa företeelser. I nästa kapitel behandlas frågan om vad revision är och hur den kan förstås. Detta görs främst utifrån en teoretisk presentation, vil ken mynnar ut i en beskrivning av hur den kodifiering som skett av revisionen speglas i dessa teorier. I kapitel 3 flyttas fokus från vad revision är till vad revisorn gör. Kapitlet inleds med en över sikt av revisionsprocessen. Efter att de fyra delarna i denna process – företagsledningens påståenden, revisorns bestyrkandeåtgärder, dokumentation av dessa åtgärder samt rapportering – har presen terats, avslutas kapitlet med en genomgång av hur revisionsproces sen översätts till en uppdragsprocess i revisorns praktiska arbete. I kapitel 4 följer sedan en översikt av det regelverk – International Standards on Auditing (ISA) – som reglerar genomförandet av den allmänna uppdragsprocess som beskrivs i kapitel 3. I kapitel 5 behandlas två av revisionens nyckelbegrepp: väsentlighet och risk. Kapitel 6 behandlar revisionens planering samt de val revisorn ställs inför i denna del av revisionsprocessen. Dessa val innebär bland annat att välja en lämplig kombination av substansgranskning och granskning av intern kontroll. I bokens sjätte och sjunde kapitel står revisorns bestyrkandeåtgärder i centrum. Dessa är även bokens mest ”praktiska” kapitel, då de beskriver hur revisorn med hjälp av 11

1. Varför revision?

olika granskningsåtgärder samlar in revisionsbevis för att verifiera företagsledningens påståenden. Kapitel 7 behandlar de två gransk ningmetoder revisorn har att välja mellan: granskning av interna kontroller och substansgranskning. Kapitel 8 behandlar revisorns granskningsåtgärder. I Sverige, och många andra länder, åligger det revisorn att granska områden utöver den finansiella informationen i årsredovisningen. I kapitel 9 behandlas därför förvaltningsrevision och annan granskning som ligger utanför siffergranskningen. Kapi tel 10 behandlar revisionens avslutande och de bestyrkandeåtgärder som blir aktuella i denna fas av revisionen. I kapitel 11 behandlas konsultation och revisorns oberoende. I kapitel 12 beskrivs och diskuteras hur revisorer organiserar sin verksamhet på olika nivåer från ett revisionsteams s ammansättning till hur revisionsbranschen internationellt är organiserad. I kapitel 13 diskuteras revisionens roll i samhället. Boken avslutas med kapitel 14 som behandlar revi sion av hållbarhetsrapporter.

Vidare läsning Det finns inte många böcker om revisionens historia, men ett exem pel är: D. Matthews (2006). A History of Auditing: The Changing Audit Process in Britain from the Nineteenth Century to the Present Day. Routledge. På svenska finns en populärvetenskaplig antologi med ett historiskt perspektiv som gavs ut2 i samband med FAR:s 100-årsjubileum: K. Rahnert & P. Öhman (2023). Revision – i går, i dag och i morgon. FAR.

2 Antologin var ännu inte utgiven när denna bok gick till tryck.

Register A AA1000AS 284, 300 acceptabelt fel 96, 97, 98, 99, 111 acceptabel väsentlighetsnivå 93, 94, 95, 97, 98, 99, 128, 195 accepterande av uppdrag 126, 128, 129, 130, 131, 132, 223, 224, 225, 228 Adelphia 189 adverse selection 21, 22, 24, 26 Agenda 21 278 Agenda 2030 278 agent-teori 19, 20, 23, 35 Aktiespararna 259 American Accounting Association (AAA) 39 analysmodellen 194, 222, 223, 224, 225 analytisk granskning 49, 50, 85, 118, 155, 156, 164, 173, 174, 175, 176, 177, 178, 180 ansvarsfrihet 38, 61, 181, 182, 183, 184, 185, 186, 205 ansvarsförbindelser 196, 197, 198, 199 ansvarsutkrävande 264, 265, 267, 270, 308 användare 290 attesteringsrutiner 145 audit 307, 308 auditability 266 auditus 307, 308

auktorisation 102, 246, 247, 248, 249 auktoriserad revisor 8, 9, 120, 234, 241, 245, 246, 247, 248, 249, 250 avklipp 163, 168, 170, 199 B Basel Committee on Banking Super vision (BSCB) 256 bedömningsurval 111 begriplighet 163, 164 behörighet 144, 145, 153, 163 bekräftelse 49, 50, 161, 164, 169, 170, 171, 172, 197 beräkning 49, 50, 164, 172 bestyrkande 22, 24, 35, 36, 39, 40, 45, 50, 157, 178, 191, 219 bestyrkandegrad 40, 45 bestyrkandeuppdrag 35, 39, 69, 285 bestyrkandeåtgärder 11, 42, 44, 45, 48, 50, 69, 104, 106, 113, 170, 195, 196, 266 bevis 292 bokföringsjäv 222 bokföringsskyldighet 183, 184 bokslutsgranskning 135, 158 bolagsformer 239 bolagsordning 183, 185 Brundtlandrapporten 276 byråjäv 222

309

C Combined Code 190 compliance audit 271 Corporate Social Responsibility (CSR) 280 Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) 282, 299 COSO 139 CSR 280 CSRD 282 D designeffektivitet 158 detaljgranskning 155, 156, 157, 174, 178 disciplinära åtgärder 54, 249 dokumentation 42, 50, 51, 52, 53, 54, 55, 56, 57, 58, 60, 69, 120, 146, 152, 167, 168, 194, 195, 225 due diligence 191, 238, 281 E effektivitetsrevision 262, 271, 272, 273, 274 efterföljande granskning 198 Enron 189, 244, 255, 263, 265 Environmental, Social (and Corpo rate) Governance (ESG) 280 erinran 59, 213 ersättningsskyldighet 38, 183, 184 ESG 280 EU 61, 220, 223, 253, 256, 257 European Group of Auditors’ Over sight Bodies (EGAOB) 257 EU:s åttonde bolagsrättsliga direktiv 223, 257 existens 43, 45, 162, 163, 164, 167, 170

310

externa dokument 165 externaliteter 277, 301 extern bekräftelse 161, 169, 170, 171 extern part 165, 169, 171 F FAR 35, 245, 247, 248, 249, 252, 254 FAR:s etikregler 191 FAR SRS 245, 247 Fédération des Experts Comptables Européens (FEE) 254 felaktigt accepterande 110, 111 felaktigt förkastande 109, 110, 111 Financial Stability Board (FSB) 255, 256 Financial Stability Forum (FSF) 254 Finansinspektionen 190 fortsatt drift 60, 200, 202, 204, 207 fristående rådgivning 218 fullständighet 43, 44, 45, 162, 163, 164, 170, 197, 198 förbättring 15, 17, 23, 25, 27, 28, 33, 35, 36, 132, 205, 217 förekomst 43, 45, 162, 163 företagsledningens påståenden 11, 22, 25, 42, 45, 48, 49, 54, 95, 106, 134, 135, 160, 161, 162, 164, 267, 307 förfrågan 49, 50, 164, 168, 169, 170, 171, 197, 199 förhandling 13, 16, 33 förplanering 124, 125, 129 förståelse för verksamheten 44, 121, 122, 123, 124, 134, 155

försäkran 15, 17, 20, 22, 25, 26, 35, 42, 50, 70, 132, 139, 219, 263, 264, 265 försäkring 15, 17, 24, 25, 27, 37, 133 förtroenderubbande sidoverksamhet 37 förvaltningsrevision 38, 181, 182, 183, 184, 186, 308 förväntningsgap 260 G Global Crossing 189 Global reporting initiative (GRI) 280 godkänd revisor 8, 240, 241, 242, 247, 250 godkännande 141, 145, 146, 153, 163 god revisionssed 62, 102, 115, 121, 129, 249 god revisorssed 128, 191, 249 going concern 36, 201 granskning enligt särskild överens kommelse 39, 40, 77, 191 granskningsplan 133, 134, 135, 192, 234 Green Deal 287 greenwashing 302 GRI 280 H hållbarhetsbegreppet 301 hållbarhetsmål 275 hållbarhetsrapport 294 hållbarhetsrapportering 279 hållbarhetsredovisning 294 hållbarhetsrevision 271 hållbarhetsrörelsen 276 hållbar utveckling 277

händelser efter balansdagen 198, 200 I IFAC:s etikregler 220 informationsasymmetri 20, 21, 22, 25, 26, 264 informationsmedlare 15, 23, 33 inneboende risk 102, 104, 105, 127, 158 inspektion 49, 164, 165, 166, 198 integritet 130, 131, 140, 144, 191, 220, 221 International Association of Insur ance Supervisors (IAIS) 256 International Federation of Accoun tants (IFAC) 35, 71, 220, 221, 253, 254, 256 International Forum of Independent Regulators (IFIAR) 257 International organization for stan dardization (ISO) 283 International Organization of Se curities Commissions (IOSCO) 256 International Organization of Supreme Audit Institutions (INTOSAI) 272 International Standards on Auditing (ISA) 71, 254, 255, 256, 257 International Sustainability Stan dards Board 282 Internationella valutafonden (IMF) 254, 259 intern kontroll 10, 11, 44, 49, 103, 104, 138, 139, 141, 142, 143, 144, 146, 147, 148, 149, 151, 152, 153, 154, 157, 158, 166, 190, 195

311

internrevision 103, 134, 138, 262 intressenter 290 inventering 166, 167, 168 investerare 7, 16, 24, 25, 28, 31, 60, 94, 101, 185, 246, 260, 265 IREV 247 ISAE 3000 284, 288, 296 ISO 283 J jäv 219, 221, 222 K klassificering 163 klientrisk 105 komfort 13, 16, 27, 28, 30, 33, 37, 42, 45, 118, 132, 264 Kommerskollegium 249 kommunikation 36, 52, 59, 141, 143, 151, 152 konsulttjänster 215, 218, 222, 226 kontrollaktiviteter 141, 143, 150 kontrollmiljö 140, 142, 149, 154 kontrollrisk 103, 105, 127, 150, 154, 158, 168 korrekthet 45 korroborering 169, 178 Kreuger, Ivar 219, 247, 248, 263 kvalificerad revisor 240, 241 kvalitativ väsentlighet 92, 99, 195, 216 kvalitetskontroll 252 kvalitetsrevision 262, 273 kvantitativ väsentlighet 92, 99, 195, 216 könsfördelning 241 L lagerinventering 168 legitimering 16, 31, 33

312

löpande granskning 56, 135, 158, 159 M management representation letter 198 manager 232, 233, 234 medelsförvaltningsjäv 222 miljörevision 10 misstanke om brott 60, 187, 188 Monitoring Group of international regulators 256 moral hazard 21, 23, 25, 26 muntlig bekräftelse 49, 161 mätning 44, 45, 164, 271 N negativ bekräftelse 171 negativt bestyrkande 40 nyckeltal 49, 118, 122, 173, 175, 179 nyckeltalsanalys 179 näraliggande tjänster 39, 191, 192 O oberoende 8, 9, 20, 165, 192, 216, 217, 218, 219, 220, 221, 222, 223, 224, 225, 238, 246, 248 objektivitet 191, 220, 221 observation 49, 164, 167, 168 oegentligheter 176, 177, 246 oren revisionsberättelse 28, 33, 61, 93, 98, 196, 213 P Parmalat 171, 172 planering 51, 52, 55, 56, 57, 93, 96, 97, 98, 104, 105, 115, 116, 117, 118, 120, 121, 122, 123, 124, 125, 126, 127, 128, 129, 130, 132, 133, 134, 135, 136,

150, 157, 158, 164, 175, 231, 232, 234 planeringsprocessen 125 positiv bekräftelse 171 positivt bestyrkande 40 presentation och upplysning 44, 45, 163 principal 19, 20, 22, 234 psykologi 17, 116 Public Company Accounting Oversight Board (PCAOB) 189, 190, 255 public good 23, 36 Public Interest Oversight Board (PIOB) 256 påskrivande revisor 231, 232, 234 R rapportering 40, 42, 55, 59, 60, 61, 62, 68, 69, 139, 141, 151, 234, 264 rationalitet 14 redovisningssystem 123, 134, 144, 145, 147, 148, 150, 152, 172, 173 regelefterlevnad 141 regelefterlevnadsrevision 271, 272, 273 registeranalys 57, 172 representativt urval 106, 107, 108, 112 resultatmätningssamhället 271 reviderbarhet 266, 267, 268, 269, 270 revidere 307, 308 reviewprocess 234 revisionens inneboende otydlighet 263, 265, 273

revisionsberättelse 60, 61, 63, 68, 203, 205, 206, 207, 208, 212 revisionsbevis 45, 46, 47, 48, 49, 56, 57, 69, 115, 155, 157, 160, 161, 162, 164, 165, 166, 167, 169, 177, 183 revisionsbranschen 220, 240, 241, 242, 243, 244, 245, 246, 247, 249, 251, 253, 254, 255, 256, 258 revisionsbyrån 8, 52, 190, 215, 218, 219, 220, 221, 222, 235, 236, 237, 238, 239, 241, 242, 243, 244, 245, 253, 261 revisionsmässiga urval 85, 106, 107 revisionsnätverk 244 revisionsprocessen 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50, 51, 52, 54, 55, 56, 57, 58, 59, 60, 61, 62, 69, 70, 117, 121, 122, 123, 124, 125, 126, 127, 128, 129, 130, 132, 133, 155 revisionsrisk 99, 100, 101, 102, 104, 105, 109, 125, 127, 129, 133, 154, 155, 231 revisionsriskformeln 104, 105, 109, 124 revisionsrådgivning 213, 215, 216, 217 revisionssamhälle 266, 267, 268, 269, 271 revisionsstandard 253, 254, 255, 256, 257 revisionsstrategi 133, 134 revisionsteam 52, 111, 120, 231, 232, 233, 234, 241 revisionsutskott 59, 213

313

revisonens inneboende otydlighet 271 revisorns ansvar 37, 58, 62, 138, 181 revisorsassistent 232, 235, 236 Revisorsinspektionen 35, 39, 53, 58, 59, 115, 120, 127, 189, 219, 225, 249, 250, 252, 256, 257 revisorspåteckning 210, 212 revisorsregister 251 revisorsrisk 102, 126, 128, 132 RevR 6 285, 288 RevR 12 285 Riksrevisionen 10, 272 rimlighetsanalys 178 Riodeklarationen 278 risk 99, 102, 103, 105, 106, 292, 304 riskpremie 19, 20 riskvärdering 140, 141, 150 rättigheter och förpliktelser 43, 45, 162, 163 S Sarbanes-Oxley Act 142, 181, 189, 255, 262, 263, 265 Securities and Exchange Commis sion (SEC) 190, 247 senior 232, 233, 234, 235 signaler 15, 25, 26, 28 sociologi 14, 16, 17, 27, 31 stakeholder engagement 280 statistisk metod 98, 107, 111, 113 statistiskt urval 108, 111, 112 Stockholms handelskammare 246, 249 Sustainability Accounting Standards Board 282

314

Svenska Revisorssamfundet (SRS) 245, 246 Svensk kod för bolagsstyrning 190 synbart oberoende 220, 221 T Task Force on Climate-related Fi nancial Disclosures (TCFD) 281 TCFD 281 the Big Four 243, 246, 253 tillräckliga bevis 28, 47, 48, 161, 162, 169, 207 tillsyn 189, 249, 252, 257 tredje part 20, 59, 120, 169, 185, 188, 191, 197, 219, 220 trendanalys 178 trygghet 16, 234, 264, 265 tystnadsplikt 37, 58, 185, 188, 191, 213 U up or out 235 uppdragsbrev 133, 136 uppdragsprocessen 69 uppföljning 138, 143, 152 upplevt oberoende 220 upprepning 164, 173 upptäcktsrisk 102, 103, 104, 105, 106, 107, 109, 110, 113, 175 urval 55, 56, 91, 98, 106, 107, 108, 109, 111, 112, 113, 157, 162, 170, 260 urvalsrisk 107, 108, 110, 112, 113 utbildningskrav 250 uttalande med avvikande mening 200, 203, 206, 207, 208, 209 uttalande med reservation 200, 203, 206, 207, 209 utvärdering 124, 143, 152, 153, 190, 269, 270, 273, 274

V vouching 166 värdering 44, 45 Världsbanken 254, 256, 259 väsentlighet 55, 91, 92, 93, 94, 95, 96, 97, 98, 99, 100, 101, 105, 107, 118, 124, 125, 126, 127, 128, 134, 164, 175, 176, 195, 216, 304 väsentlighetsanalys 291 walk-through-test 152 Worldcom 189, 244, 255 Å årsstämma 28, 33, 61, 181, 186, 212 Ä äganderegler 239 ändamålsenliga bevis 161, 162, 207 Ö övergripande revisionsstrategi 133, 134 översiktlig granskning 39, 192 övertygande bevis 46, 47, 161, 164, 171 övervakning av kontroller 134, 143, 152

315

Revision

Thomas Carrington •

Revision

Thomas Carrington är professor vid Åbo Akademi. Han har tidigare varit verksam som revisor.

Upplaga 3

Best.nr 47-14815-8 Tryck.nr 47-14815-8

Upplaga 3