Omvårdnad 1 bygger på Skolverkets mål för kursen Omvårdnad 1. Boken ger de teoretiska och praktiska kunskaper inom området som är grundläggande i en yrkesroll som vårdbiträde eller undersköterska. Varje kapitel behandlar ett eller flera centrala innehåll i kursen. Läromedlet har ett tillgängligt och konkret språk. Svåra ord förklaras i marginalen. Den faktabaserade texten kompletteras med en mängd illustrationer och bilder som ytterligare beskriver processer och händelser inom vården. Genomgående finns patientfall med reflektionsfrågor som syftar till att förankra
Arvidsson & Hedlund Leijon
Omvårdnad 1
1
Gudrun Arvidsson & Anna Hedlund Leijon
Omvårdnad
kunskaperna i ett sammanhang och ge fördjupade insikter. frågor och fördjupande uppgifter som befäster kunskapen och väcker vidare intresse. Läromedlet består av 9 kapitel som lyfter: vård- och omsorgshistoria, kommunikation och samarbete, behov, dokumentation och rapportering, nutritionslära och stimulerad matsituation, etiskt, hygieniskt och ergonomiskt arbetssätt, omvårdnad vid vanliga sjukdomar, medicinteknik, e-hälsa och etik, palliativ
Omvårdnad 1
Varje kapitel avslutas med en sammanfattning, repetitions-
omvårdnad och omhändertagande efter döden, lagar och andra bestämmelser. Omvårdnad 1 finns i såväl tryckt som digitalt format och vänder sig till elever som läser Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet eller inom vuxenutbildning. På liber.se finns
• LIB
H
OC 47_14794-6_omvårdnad 1 ny omslag.indd Alla sidor
• V Å
Vo RD
Tryck.nr 47-14794-6
RG
ER
Best.nr 47-14794-6
OMSO
information om övriga titlar till Vård- och omsorgsprogrammet.
2022-06-29 14:45
ISBN 978-91-47-14794-6 © 2022 Gudrun Arvidsson, Anna Hedlund Leijon och Liber AB
Projektledare: Theres Lagerlöf och Cecilia Söderpalm-Berndes Redaktör: Anna Lindstam och Elisabeth Åman Bildredaktör: Marie Olsson Formgivning: Anna Hild Omslag: Anna Hild Omslagsfoto: Maskot/Getty Images Illustrationer: Typoform AB, Cicci Lorentzson, Jeanette Engqvist, Susanne Flodin Granskare: Stina Forsberg Andra upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: People Printing, Kina 2022
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovspersonens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 2
2022-06-30 10:25
Bildförteckning 6 De Agostini/Getty Images
105 Maskot/Johnér
8 DEA Picture Library/De Agostini/Getty Images
107 Marie José Jarry/Stockfood/TT
9 Universal History Archive/Getty Images
109 Fredrik Ludvigsson/Johnér
11 DEA Picture Library/De Agostini/Getty Images
111 Bazak Gurbuz Dereman/Getty Images 116 Rebecka Rynefelt/Johnér
12 Wikimedia CC-BY-SA 4.0
121, 125, 126 Livsmedelsverket
13 (1) Jan E Carlsson/TT
127 Ulrika Ekblom/Hjärt-Lungfonden.
13 (2) Ola Axman/TT
www.sundkurs.se
14 (1) Mary Evans Picture Library/TT
132 Maskot/Getty Images
14 (2) Björn Röhsman/N/TT
135 Stefan Löwstedt/SvD/TT
16–17 Hulton Archive/Getty Images
139 Ruobang Wang/ Getty Images
22 Elliot Elliot/Johnér
140 Jasmin Merdan/Getty Images
25, 27, 29 Maskot/Getty Images
145 Pontus Orre/AB/TT
31 Fredrik Sandberg/TT
146 Maria Annas/TT
33 Vladimir Vladimirov/Getty Images
148 Arno Massee/SPL/Getty Images
35 Västra Götalandsregionen CC-BY-NC.
150 Mathilda Ahlberg/Johnér
https://www.vgregion.se/ov/dart/fardigt-
156 Johanna Hanno/Bildhuset/TT
material/vard/
165 SPL/TT
36 Anders Andersson/Johnér 37 Robert Ekegren/TT 39 Maskot/Getty Images
171 Västra Götalandsregionen CC-BY-NC. https://www.vgregion.se/ov/dart/fardigtmaterial/vard/
41 Maskot/Johnér
175, 179 Maskot/Johnér
42 Lars Stenman/Johnér
185 Fredrik Nyman/Johnér
48 Ulf Huett Nilsson/Johnér
190 Krister Hansson/AB/TT
51 Maskot/Getty Images
193 Jens Lindström/Johnér
54 Elvira Pihl/AB/TT
196 Maskot/Getty Images
55 Trons/TT
198 Thomas Barwick/Getty Images
60 Jan Töve/Johnér
200 (2) Francesco Carta/Getty Images
63 Jan-Åke Eriksson/TT
204 Pontus Lundahl/TT
68 sukanya sitthikongsak/Getty Images
211 Svenska Epilepsiförbundet
69, 72 Maskot/Johnér
222 SPL/Getty Images
80 Kentaroo Tryman/Getty Images
225 Plattform/Johnér
94 Plattform/Getty Images
230 (1) Lucy Lambriex/Getty Images
97 Maskot/Getty Images
230 (2) Gaetan Bally/Keystone/TT
99 Kentaroo Tryman/Getty Images
232 Jeppe Gustafsson/TT
102 Pontus Johansson/Johnér
235,238 Plattform/Johnér
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 317
2022-06-30 10:28
239 Johan Nilsson/TT
282 Camilla Svensk/Sveriges riksdag
242 Janerik Henriksson/TT
285 Pontus Lundahl/TT
247 Naina Helén Jåma/TT
286 Emil Langvad/TT
256 Jakob Fridholm/Getty Images
289 Plattform/Johnér
259 SPL/TT
293 Maskot/Johnér
261 Scandinav/Johnér
301 Johan Alp/Johnér
263, 265 Fredrik Sandberg/TT
307 Fredrik Sandberg/TT
267 fotografixx/Getty Images 270 Hussein El-alawi/Sydsv/TT
Övriga foton: Shutterstock.com
276 Mikael Fritzon/TT
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 318
2022-06-30 10:28
Förord
I din yrkesroll som undersköterska ingår att bemöta och kommunicera med personer som du ska ge vård och omsorg. Ju mer kunskap du har om tydlig kommunikation och god omvårdnad, desto större förståelse får du för de personer du möter i yrkesrollen. Innehållet i det här läromedlet bygger på Skolverkets mål för kursen Omvårdnad 1. Bland annat tar det upp vårdens historia, personers olika behov av vård och omsorg samt dokumentation och rapportering. Läromedlet tar även upp hur du arbetar etiskt, hygieniskt och ergonomiskt, näringslära, samt vård och omsorg vid vanliga sjukdomar. Boken innehåller även kunskap om medicintekniska hjälpmedel, informationsteknik, palliativ omvårdnad och lagar. Varje kapitel innehåller verklighetsanknutna fallbeskrivningar med reflektionsfrågor och det finns exempel på hur du kan använda kunskapen praktiskt. Kapitlen avslutas med en sammanfattning och en ruta med tips på filmer, webbplatser och litteratur, följt av olika typer av övningar och uppgifter: Träna begrepp, Repetera, Tillämpa och Fördjupa. Det finns även förslag på praktikuppgifter.
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 3
2022-06-30 10:25
Innehåll 1
Vård- och omsorgshistoria
7
3
Läkekonstens fader 8
Vilka är patienternas behov?
Guds straff
Vårdplaneringsmöte och hjälpinsatser 63
11
Vårdinrättningar 12 Den upplysta människan
Sökord: Sömn/Vila
Omvårdnadsyrket
Rapportera observationer 87
Flera yrken
62
Sökord: Aktivitet/ADL 67
14
Medicinska upptäckter och framsteg 14
79
Sökord: Elimination 82
16
Florence Nightingale
2
Behov, dokumentation och rapportering 61
Dokumentera observationer 90
17
18
4
Kommunikation och samarbete
Nutritionslära och stimulerad matsituation 95
23 Sökord: Nutrition/Ätande 96
Förhållningssätt i vården Personcentrerad vård Kommunikation
24
Måltiden och stimulerad matsituation 99
24
Måltidsanpassningar
25
Olika typer av kommunikation
Nutritionslära
34
Matpyramiden
Samtala om tankar, känslor och upplevelser 42
104
109 126
Bemötande och förhållningssätt 47 Om en patient är arg Vad du triggas av och reagerar på 51 Sinnesstimulering Samarbete
56
53
49
5
Etiskt, hygieniskt och ergonomiskt arbetssätt
133
Hur du arbetar etiskt 134 Etiska principer inom vården
134
Principer som hjälper vårdpersonal att prioritera 138 Hur du arbetar hygieniskt
141
Olika städmetoder 146 Att arbeta ergonomiskt 147 Tungt kroppsarbete
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 4
149
2022-06-30 10:25
6 Omvårdnad vid
vanliga sjukdomar
E-hälsa och välfärdsteknik i framtiden 243
157
Informationsteknik och etik Stroke 158 Hjärninfarkt
158
Hjärnblödning TIA
160
160
Diabetes
172
Hjärt- och kärlsjukdomar 186 Hjärtinfarkt Hjärtsvikt Cancer Epilepsi
8
Palliativ omvårdnad och omhändertagande efter döden 257
191 194
Omvårdnad i livets slutskede
201
Vårdplan
211
Omvårdnad vid livets slut
Sökord: Aktivitet/ADL 225 Sökord: Elimination 227 Sökord: Kommunikation 229 Sökord: Cirkulation 231 Informationsteknik
233
Digitalisering i vården E-hälsomyndigheten E-hälsa
233 235
238
Vision e-hälsa 2025
Omhändertagande efter döden
9
Lagar och andra bestämmelser Författningar
Digitala vårdtjänster i primärvården 242
283
Hälso- och sjukvårdslagen Patientlagen
285
288
Patientsäkerhetslagen Delegering
274
284
292
293
Patientdatalagen Smittskyddslagen
239
264
264
Den sista fasen 272
Medicinteknik, e-hälsa och etik 223 Medicinsk utrustning och andra tekniska hjälpmedel 224
258
263
Vårdmiljön
7
245
Lagar om sekretess och datalagring 247
296 298
Offentlighets- och sekretesslagen 299 Arbetsmiljölagen
303
E-hälsa i hemmet 243 E-hälsa inom socialtjänsten 242
Sakordsregister 312 Bildförteckning 317
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 5
2022-06-30 10:25
6
.
Före boktryckarkonsten skrevs kunskaper om medicin och örter ner för hand. Här ett italienskt handskrivet manuskript från 1100-talet, baserat på ett arbete av Hippokrates, ”läkekonstens fader”.
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 6
2022-06-30 10:25
1.
1
7
VÅRD- OCH OMSORGSHISTORIA
Vård- och omsorgshistoria Behovet av vård och omsorg har funnits i alla kulturer och i alla tider. Kunskap om sjukdomar och medicin har förts vidare från generation till generation. Synen på sjukdom, funktionshinder och åldrande har dock
epok period
varierat mycket under olika tidsepoker. Från början utfördes vården i hemmet av kvinnor. Med tiden har vård och omsorg blivit ett specialiserat yrke och läkekonsten har utvecklats till en medicinsk vetenskap. För att förstå hur vård och omsorg ser ut i dag, och varför vi ser på sjuka och hjälpbehövande som vi gör, behöver man känna till den historiska utvecklingen inom området.
Kunskapsmål i detta kapitel • Den historiska utvecklingen inom verksamhetsområdet.
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 7
2022-06-30 10:25
8
1.
VÅRD- OCH OMSORGSHISTORIA
En antik relief i marmor som visar en läkare som behandlar en sjuk
Läkekonstens fader
kvinna.
I de grekiska och romerska kulturerna under antiken utvecklades ett stort intresse för människokroppen och kroppens utseende och skönhet. Man hyllade den vackra och friska kroppen. Ju vackrare kropp och kroppsrörelser en människa hade, desto mer begåvad och högtstående uppfattades hon. Man ansåg att det var betydelsefullt med en sund livsföring bestående av bad, gymnastik, god hygien och måttlighet med mat och dryck. Under antiken såg man kroppen och själen som en helhet. Lika viktigt som det var att sköta om kroppen var det att utveckla själen. Man dyrkade olika gudar. Asklepios var läkekonstens gud och han ingrep på ett övernaturligt sätt och botade sjukdomar och skador. Hygieia var hälsans gudinna och dotter till Asklepios. Hon stod för föreställningen att människan själv kunde bevara sin hälsa genom att leva på ett förnuftigt sätt. Hälsa och sjukdom handlade ofta om mystik
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 8
mystik en religiös term för en hemlighetsfull relation till det gudomliga
2022-06-30 10:25
1.
VÅRD- OCH OMSORGSHISTORIA
9
I den engelska staden Bath byggde romarna badhus med varma källor.
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 9
2022-06-30 11:04
10
1.
VÅRD- OCH OMSORGSHISTORIA
och det var präster som kunde tyda och bota sjukdomar. Vården av sjuka byggde på olika dieter och hygieniska principer och man använde sig av olika kurer och bad för att bota sjukdomar. Hippokrates, som brukar kallas läkekonstens fader, levde omkring 400 f.v.t. Han utvecklade medicinska teorier och
diet anpassning av kosten av olika skäl, till exempel kost fri från socker eller gluten kur behandling
menade att sjukdomar hade naturliga orsaker. Han ansåg också att människan hade en inneboende förmåga att tillfriskna från olika sjukdomar. Enligt Hippokrates var det läkare som hade kunskap om att bota sjukdomar, inte präster eller gudar. Under den här tiden började man att skilja på filosofi och medicinsk kunskap och Hippokrates gav hög status till läkaren och läkarens etik. Bland hans skrifter finns bland annat Den hippokratiska eden. Den kallas även ibland för läkareden och vissa delar av den är aktuella och används än
etik ett förhållningssätt, regler för hur man uppträder
i dag. I den står det till exempel att en läkare bör hålla hemligt allt som hen hör och ser i samarbetet med sina patienter. I dag kallar vi detta för tystnadsplikt. Från järnåldern och vikingatiden i Sverige finns det i stort sett inga skrifter som kan berätta något om synen på vård eller sjukdom. Man tror dock att det var kvinnorna som skötte det som rörde sjukdomar. Tankesättet kring sjukdomar var magiskt, och man trodde att naturen hade krafter som kunde användas i läkekonsten. Enligt folktron var orsaken till sjukdomar ett ont väsen som på ett eller annat sätt trängt in i den sjuke. Sjukdomen kunde överföras av onda ögat eller genom häxeri. Som botemedel fanns magiska läkemedel och metoder för att fördriva sjukdomen.
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 10
väsen övernaturlig varelse onda ögat enligt folklig föreställning en kraft som vissa människor har och som gör att de kan skada eller förhäxa andra med blicken
2022-06-30 10:25
1.
11
VÅRD- OCH OMSORGSHISTORIA
Guds straff När det blev vanligt med jordbruk och att hålla husdjur började människor bosätta sig närmare varandra. Det ledde till att olika infektionssjukdomar kunde sprida sig. Under 1300talet härjade digerdöden i Europa. Det var en sorts pest och den dödade ungefär en tredjedel av befolkningen. I stort sett alla som smittades dog av sjukdomen. Man räknar med att det levde cirka 500 000 människor i Sverige under den här tiden och att 200 000 av dem dog i digerdöden. Kunskapen att bota eller förebygga sjukdomar fanns inte under medeltiden, så därför drabbades människor oftare av sjukdomar och epidemier.
Bilden visar en pestdoktor som bär en ”fågelnäbb”
Under medeltiden uppstod hårda motsättningar mellan
och heltäckande
antikens teorier, som dels byggde på kunskap om människo-
kläder till skydd
kroppen, dels på den kristna tron. Nu ansåg man i stället att
mot smitta.
epidemi ett utbrott av sjukdomar som sprider sig mellan människor (i ett begränsat område eller ett land)
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 11
sjukdom var något som ingick i Guds plan för människan. Om man blev sjuk var detta ett straff från Gud.
Reflektera På vilket sätt har synen på sjuka och svaga människor i samhället förändrats genom historien?
2022-06-30 10:25
12
1.
VÅRD- OCH OMSORGSHISTORIA
Vårdinrättningar Under medeltiden började man att låta bygga så kallade helgeandshus. De uppfördes av Helige Andes orden, en romersk-katolsk religiös orden för munkar, inriktad på sjukvård. Det var anläggningar som skulle stå under den helige Andes beskydd. Inom kristendomen är den Helige Ande detsamma som Gud. Helgeandshusen brukar ses som en förebild till dagens sjukhus. Under den här tiden inrättades också hospital som fungerade som en slags förvaringsanstalt för obotligt sjuka. På hospitalen fanns särskilda utrymmen för
anstalt institution, vårdinrättning
de som var spetälska. Spetälska, i dag kallad lepra, är en av de äldsta sjukdomarna man känner till. Det är en bakteriesjukdom som angriper huden och nerverna i huden. Sjukdomen leder till att huden skadas och knutor eller knölar uppstår på kroppen. Den spetälskes utseende kunde bli vanställt och deformerat, och den som hade sjukdomen sågs som oren och stöttes därför bort av det övriga samhället. Man hade bestämmelser om att de spetälska skulle isoleras på livstid, för att inte smittan skulle föras vidare i samhället. På 1500-talet bröt
Mårten Skinnares hus i Vadstena, där han grundade en hospitalinstitution i början av 1500-talet.
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 12
2022-06-30 10:25
1.
13
VÅRD- OCH OMSORGSHISTORIA
Utmärkelsen Kungliga Serafimerorden, som här pryder kronprinsessan,
protestantismen med den katolska kyrkan. Det kallas för
är från mitten av
reformationen. Efter det övergick helgeandshusen och
1700-talet.
hospitalen till städerna och driften övertogs av en statlig
Utmärkelsen har,
sammanslutning – Serafimerorden.
liksom Serafimerlasarettet, fått sitt
1752 öppnades det första svenska lasarettet, Serafimer-
namn efter den
lasarettet, i Stockholm. Det hade åtta platser. Till skillnad från
högsta kategorin av änglar, seraferna.
hospitalen var lasaretten inte bara inriktade på livsuppehållande vård, utan nu förväntade man sig att patienterna kunde bli bättre eller få lindring i sitt lidande. Under den här tiden gjorde man också de första försöken att dela upp vården i olika områden. De fysiskt sjuka skulle överföras från hospitalen till lasarett och de psykiskt sjuka till nyinrättade hospital. På landsbygden, ofta i närheten av kyrkorna, fanns fattigstugor.
socken ett äldre ord som tidigare användes för en församling i Svenska kyrkan
De fungerade ungefär som städernas hospital. Socknarna var rekommenderade att bygga fattigstugor genom 1686 års kyrkolag. Med 1734 års lag blev det en skyldighet. I fattigstugorna skulle socknen ta hand om personer som var fattiga, äldre, sjuka, föräldralösa och funktionshindrade. Under 1800-talet utvecklades sjukvård i offentlig regi. Landstingen (numera regionerna) infördes 1862 och de fick det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvården.
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 13
2022-06-30 10:25
14
1.
VÅRD- OCH OMSORGSHISTORIA
Den upplysta människan Under 1700-talet växte nya synsätt inom naturvetenskap och filosofi fram. Man skaffade sig nya kunskaper genom att studera naturen och utsätta den för olika experiment. Inom forskningen gällde förnuft och erfarenhet, och för att förbättra världen skulle människor undervisas och upplysas. Man började också ifrågasätta auktoriteter som kyrkan. Denna tidsepok brukar kallas för upplysningstiden. I Sverige verkade Carl von Linné som, förutom att han delade in växter
förnuft förstånd auktoritet någon som har makt eller är mycket duktig inom ett område
och djur i grupper och gav dem namn, studerade människor i sin naturvetenskapliga forskning. Han visade ett vetenskapligt intresse för sjukdomar och delade in dem efter olika system.
Carl von Linné (1707–1778) var sinnebilden för den upplysta människan. Linnea (blomman ovan) var hans favoritblomma och fick därför hans namn.
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 14
2022-06-30 10:25
1.
15
VÅRD- OCH OMSORGSHISTORIA
Medicinska upptäckter och framsteg I början av 1800-talet var skördarna dåliga och det blev svält i stora delar av Sverige. Detta gjorde människor känsliga för olika sjukdomar och epidemier. Smittkoppor, rödsot, kolera och tuberkulos var sjukdomar som härjade och det ledde till att dödligheten bland befolkningen var hög. Man började standard levnadsnivå
förstå att dåliga sociala förhållanden, låg hygienisk standard och dåligt näringsintag kunde leda till sjukdomar och smittspridning. Detta, tillsammans med behovet av att kunna bota och behandla sjukdomar, ledde till att man fick bättre kunskaper om människokroppen och sjukdomars uppkomst.
förebygga förhindra, motverka
Man fick nya möjligheter till behandling och förebyggande åtgärder. En medicinsk vetenskap grundades och en modernare sjukhusorganisation växte fram. Nya forskningsupptäckter under 1900-talet har lett till förbättrade möjligheter till bot och behandling. År 1928 påträffade Alexander Fleming penicillinet, vilket brukar räknas som en av de allra viktigaste medicinska upptäckterna genom historien. En annan medicinsk upptäckt som har räddat livet på miljoner människor över hela världen är insulinet. Det upptäcktes på 1920-talet. Bedövningsmedlet, röntgen och vaccinationen är exempel på andra upptäckter som har betytt mycket för människors hälsa. Under hela 1900-talet har den offentliga sjukvården ökat kraftigt. Vården har delats upp i olika specialiteter som medicin och kirurgi. Förebyggande sjukvårdsinsatser har till-
primärvård den vård som inte kräver sjukhusens resurser, till exempel vårdcentraler och mödravård
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 15
kommit och primärvården har byggts ut. Specialiseringen inom vården är en utveckling som fortfarande pågår.
2022-06-30 10:25
16
1.
VÅRD- OCH OMSORGSHISTORIA
FALLBESKRIVNING
Elsa Året är 1758 och Elsa, 68 år, placeras på fattigstugan. Hon har ont i sina leder och hennes syn är nedsatt.
Reflektera Vilken typ av hjälp hade Elsa kunnat få i dag? Vilka faktorer och omständigheter tror du påverkar människors syn på hjälpbehövande och sjuka i ett samhälle?
Omvårdnadsyrket På de tidigaste vårdinrättningarna i Sverige, fattigstugor och hospital, fanns ingen som särskilt ansvarade för vård eller omsorg om de sjuka och personer som var äldre. Det var i stället de som var något mindre sjuka som tog hand om de som var mer sjuka. När Serafimerlasarettet startades 1752 anställdes två sjukvakterskor som skulle hålla rummen rena, strö golven med granris för att hålla dålig lukt borta och dela ut mediciner efter läkarorder. Att sköta andras kroppar ansågs som en mycket föraktad syssla och detta utfördes bara av personer som tillhörde
förakta se ner på
samhällets bottenskikt.
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 16
2022-06-30 10:25
1.
17
VÅRD- OCH OMSORGSHISTORIA
Florence Nightingale Florence Nightingale anses ha grundat sjuksköterskeyrket. Hon föddes i en förmögen familj år 1820 och växte upp på familjens gård i England. Hon hade en önskan om att få arbeta med sjuka. Nightingale uppfattade att hon fått ett kristet kall livsuppgift
kall att bli sjuksköterska. Detta stred mot den tidens normer
normer regler, riktlinjer
ställning förväntades bli hustru och mor. Att sköta sjuka hade
för rika kvinnor och upprörde familjen. En kvinna i hennes dåligt rykte och utfördes främst av fattiga kvinnor. Nightingale är känd för sin insats under Krimkriget då hon arbetade på en sjukstuga. Hon sänkte dödligheten bland soldaterna från 42 till 2 procent genom bland annat bättre hygien. Nightingale fick stor uppmärksamhet för sin insats under Krimkriget och hon kunde därför fortsätta att utveckla sjukvården i England. År 1860 grundade hon skolan Nightingale School of Nursing för sjuksköterskor i London. Hennes elever fick lära sig att vara pålitliga, lugna och tala med en låg röst. De fick också lära sig att lägga om sår och andra skador, men också att ”vara i stånd att uppfatta varje förändring i patientens ansikte utan att förorsaka honom den ansträngning som består i att han måste tala om vad han känner”. Den första svenska sjuksköterskeeleven på Florence Nightingales skola var Emmy Carolina Rappe från Småland. Hon blev efter utbildningen Sveriges första sjuksköterska och anställdes på Akademiska sjukhuset i Uppsala år 1867. Samma år startade hon också Sveriges första sjuksköterskeskola. På den här tiden var sjuksköterskeyrket ett kall, det vill säga att man var kallad av Gud att sköta och vårda sjuka. Som sjuksköterska förväntades man bland annat avstå från att bilda familj för att kunna ägna sitt liv åt omvårdnaden av andra. De första sjuksköterskorna hade inte heller någon
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 17
2022-06-30 10:25
18
1.
VÅRD- OCH OMSORGSHISTORIA
lön. Från början utförde sjuksköterskan allt arbete själv. Hon skulle assistera läkaren och utföra ordinationer, hon bäddade, matade och skötte patienterna. Dessutom skötte hon all städning och tvätt på sjukhuset. Städning och tvätt överläts senare till outbildad personal, för att sjuksköterskorna skulle få mer tid till den egentliga
assistera hjälpa till ordination instruktion om viss behandling eller medicinering
sjukvården.
Flera yrken Med tiden har andra yrkeskategorier tillkommit i den svenska sjukvården. Under 1940-talet kom undersköterskor till som yrkesgrupp. På den tiden rådde stor brist på sjuksköterskor. Med anledning av denna brist skickade Svenska landstingsförbundet ut ett förslag till landstingen, med en uppmaning om att man skulle ge duktiga sjukvårdsbiträden en åtta veckor lång utbildning. Förslaget godtogs och i början av 1947 inledde man utbildning av sjukvårdsbiträden till undersköterskor. Före det hade det enbart funnits läkare, sjuksköterskor, sjuksköterskeelever och sjukvårdsbiträden.
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 18
2022-06-30 10:25
1.
19
VÅRD- OCH OMSORGSHISTORIA
SA MMA N FATTNING E
Synen på sjukdom, funktionshinder och åldrande har varierat mycket under olika tidsepoker.
E
Hippokrates, som kallas läkekonstens fader, utvecklade medicinska teorier och menade att sjukdomar hade naturliga orsaker. Enligt Hippokrates var det läkaren som hade kunskap om att bota sjukdomar, inte präster eller gudar.
E
Under medeltiden ansåg man att det var ett straff från Gud om man blev sjuk.
E
Helgeandshus och hospital byggdes under medeltiden. De brukar ses som en förebild till dagens sjukhus.
E
Under upplysningstiden började man visa ett vetenskapligt intresse för olika sjukdomar. På 1700-talet grundades Sveriges första lasarett.
E
I början av 1800-talet härjade olika sjukdomar och epidemier. Dödligheten bland befolkningen var hög. Man började få kunskap om vilka faktorer som kunde leda till sjukdomar och smittspridning. Man fick även nya möjligheter till behandling och förebyggande åtgärder. En medicinsk vetenskap grundades.
E
Den som anses ha grundat sjuksköterskeyrket är Florence Nightingale. Från början utförde sjuksköterskan allt arbete själv. Senare överläts vissa sysslor till outbildad personal. Då fick sjuksköterskorna mer tid till sjukvården. Med tiden har andra yrkeskategorier tillkommit inom den svenska sjukvården.
E
Under 1940-talet kom undersköterskor till som yrkesgrupp.
T I PSR UTAN Webbplatser Medeltidens fattigvård och sjukvård: stockholmskallan.stockholm.se Vårdhistoria:lansstyrelsen.se/skane
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 19
2022-06-30 10:25
20
1.
VÅRD- OCH OMSORGSHISTORIA
Träna begrepp Välj ord från kapitlet och gör en egen ordlista med begrepp som du behöver kunna när du arbetar som undersköterska. Öva på orden, antingen själv eller tillsammans med en klasskamrat. Om du har ett annat modersmål än svenska kan du också översätta orden till ditt modersmål..
Repetera 1. Vem var Hippokrates? 2. Vad var helgeandshus och hospital? 3. Nämn några viktiga medicinska upptäckter som gjordes under 1900-talet. 4. Beskriv hur man tog hand om personer som var fattiga och sjuka under medeltiden. 5. Vem anses ha grundat sjuksköterskeyrket?
TIL L Ä M PA Läs mer om Florence Nightingale. Hennes idéer var på många sätt långt före sin tid. På vilket sätt var de det?
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 20
2022-06-30 10:25
1.
VÅRD- OCH OMSORGSHISTORIA
21
F Ö R D JU PA 1. Ta reda på vem Wilhelm Conrad Röntgen var och vad hans upptäckt används till i dag. 2. Ta reda på när det första vaccinet togs fram och vad det användes mot.
Praktikuppgift Intervjua en vårdtagare om hur vården såg ut när hen var yngre. 1. Besökte du någon vårdinrättning när du var liten? Hur såg det ut där? 2. Kommer du på några skillnader mellan vårdinrättningar förr och nu? Vilka i så fall?
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 21
2022-06-30 10:25
Känseln är en viktig del i vår kommunikation med andra.
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 22
2022-06-30 10:25
23
2
Kommunikation och samarbete Det här kapitlet handlar om hur vi bemöter och kommunicerar med varandra och vad som påverkar detta. Att stimulera patientens sinnen är också ett slags kommunikation. Du ska i din roll som undersköterska kunna läsa av patientens kroppsspråk och känna till hur du bör bemöta och samtala med patienterna. Det kan du göra utifrån särskilda samtalsregler och förhållningssätt. För att kunna samarbeta krävs att vi kommunicerar. I det här kapitlet lär du dig om kommunikationsprocessen och vad som påverkar och stör vår kommunikation. Du lär dig också om personcentrerad vård, samarbete och sinnesstimulering.
Kunskapsmål i detta kapitel • Kommunikation, bemötande, förhållningssätt och sinnesstimulering. • Personcentrerad vård, teamarbete och interprofessionella samarbeten.
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 23
2022-06-30 10:25
24
2.
KOMMUNIKATION OCH SAMARBETE
Förhållningssätt i vården Förhållningssättet i vård och omsorg vilar på en humanistisk människosyn. Det betyder att varje patient är unik och har unika behov. Personalen ska bemöta alla patienter med värdighet och respekt, och ta hänsyn till deras personliga integritet. Det kan bidra till ett minskat lidande för patienten. Personalen ska genom sin kommunikation låta patienterna vara delaktiga och själva få bestämma över sin vård. Ingen får behandla någon sämre än någon annan på grund av ”… ålder, kön, sexuell läggning, sjukdomar eller
förhållningssätt synsätt humanistisk mänsklig värdighet att ha ett eget värde personlig integritet alla personer har rätt att bestämma över sin egen kropp och över sina egna tankar och känslor
funktionsnedsättningar, kulturell bakgrund eller trosuppfattning”. (Citat ur Vårdhandboken)
Personcentrerad vård Vården utvecklas mot personcentrerad vård. Inom vården använder man också oftare ordet person i stället för patient. Inom hemtjänsten används ofta ordet brukare. På vård- och omsorgsboenden används orden boende och omsorgstagare. Anledningen till detta är att ordet patient är förknippat med sjukdom. Patient används dock i Vårdhandbokens texter. Därför använder vi ofta ordet patient i den här boken också. Varje patient ska behandlas som en unik person med egna behov, resurser och erfarenheter i stället för en passiv patient med behov som bara tar emot medicinska åtgärder. Vården ska planeras tillsammans med patienten. När patienten blir delaktig och får ställa frågor och sätta ord på sin oro leder det till att patienten tar bättre hand om sig själv. Det kan också vara bra att samarbeta med närstående. Kommunikationen är mycket viktig i vårdprocessen och patientens berättelse
unik originell, inte lik någon annan resurser talanger passiv inaktiv, utan att göra något närstående släkting, familjemedlem
ligger till grund för vårdplanen där vårdpersonal, patient och närstående tillsammans kan arbeta mot målen.
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 24
2022-06-30 10:25
2.
KOMMUNIKATION OCH SAMARBETE
25
Alla personer är unika och har unika behov.
Kommunikation Det finns många anledningar till att vi människor vill kommunicera med varandra. Vi vill mötas, ge råd eller information, berätta om våra tankar, känslor och upplevelser eller försöka förstå någonting. För att vi ska kunna kommunicera behöver vi 1. ha ett gemensamt språk 2. kunna prata eller skriva, alternativt använda kroppsspråk, röstläge, ögon, beröring eller teckenspråk 3. kunna lyssna 4. kunna observera 5. kunna analysera och utvärdera det som sägs. När vårdpersonal kommunicerar med patienterna kan de tala om vad de tänker, känner och upplever. På så vis kan patienterna vara med och påverka sin vård. Genom samtal skapas relationer, och goda relationer leder till att patienterna känner sig trygga.
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 25
2022-06-30 10:25
26
2.
KOMMUNIKATION OCH SAMARBETE
Vad är en kommunikationsprocess? I en kommunikationsprocess skickar sändaren ett budskap via en kommunikationskanal som en eller flera mottagare tar emot. När vi samtalar växlar vi mellan att vara sändare och mottagare. Personal och patient kan båda vara sändare och mottagare. Sändaren måste anpassa budskapet, så att det passar den kommunikationskanal som hen väljer. Det kallas för kodning. Exempel på kommunikationskanaler är vanliga samtal, telefon, sms, mejl, sociala medier, tv och radio. Mottagaren tolkar budskapet och ger respons. Det finns alltid en risk för missförstånd när mottagaren tolkar budskapet.
respons gensvar, reaktion
För kommunikationsprocessen behövs alltså 1. en sändare 2. en kommunikationskanal 3. ett budskap 4. en mottagare.
KOMMUNIKATION Sändare
Mottagare
K O D N I N G
BUDSKAP
Personlighet
T O L K N I N G
Erfarenhet Sinnesstämning Värderingar Förväntningar
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 26
2022-06-30 10:25
2.
27
KOMMUNIKATION OCH SAMARBETE
Om man ger samtalet tid och försöker förstå varandra kan man lära sig mycket, även om åldersskillnaden är stor.
En osynlig mur Vår kommunikation fungerar inte så enkelt att vi bara för över ett budskap från en person till en annan. Föreställ dig att det finns en osynlig mur mellan dig och den du kommunicerar med. Muren är faktorer som påverkar, och kanske stör, kommunikationen. Du behöver vara medveten om dessa störande faktorer. När vi människor kommunicerar påverkar vi också varandras känslor, tankar och beteenden. Det beror på att vi
E har olika personligheter och erfarenheter E ser på oss själva på ett sätt som kan skilja sig från hur andra ser på oss sinnestillstånd det humör vi är på
E är i ett visst sinnestillstånd när vi tar emot budskapet,
värdering uppfattning, åsikt
E har åsikter och värderingar om den andra personen E förväntar oss en särskild reaktion på vårt budskap som vi
exempelvis arga, glada, ledsna eller rädda
inte får.
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 27
2022-06-30 10:25
28
2.
KOMMUNIKATION OCH SAMARBETE
Brus som stör kommunikationen Mellan sändare och mottagare kan det uppstå brus. Brus är en störning som leder till att budskapet inte riktigt når fram till mottagaren. Mottagaren uppfattar alltså inte budskapet exakt så som sändaren menade det. För att kommunicera på ett bra sätt behöver du känna till hur brus kan störa kommunikationsprocessen. Brus kan uppstå när 1. sändaren ska skicka ett budskap 2. budskapet ska skickas i väg via en kanal 3. mottagaren tolkar budskapet. 1. SÄNDAREN ORSAKAR BRUS
Det är vanligt att sändaren utgår för mycket från sig själv när hen kommunicerar. Det innebär en risk om sändaren tror
E att hen är tydlig E att budskapet är tydligt E att hen vet vad mottagaren tänker, känner, upplever och ser. Sändaren kan orsaka brus när hen:
E E E E E E E
ger för mycket information på en gång talar så att det är svårt att förstå säger en sak, men kroppsspråket visar något annat säger motsägelsefulla saker som leder till missförstånd skriver otydligt
motsägelsefulla ologiska, man säger emot sig själv
är nervös tror att mottagaren redan vet vad som ska sägas och därför inte säger hela budskapet.
2. KANALEN ORSAKAR BRUS
Även själva kommunikationskanalen kan orsaka brus.
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 28
2022-06-30 10:25
2.
KOMMUNIKATION OCH SAMARBETE
29
Slarvigt skrivna brev i e-posten orsakar störningar i kommunikationen.
Exempel på hur kommunikationskanaler kan orsaka brus är:
E en dålig mikrofon i telefonen E e-post som inte fungerar E tekniska problem eller dålig internetanslutning då en PowerPoint ska visas
E dålig mobiltäckning. 3. MOTTAGAREN ORSAKAR BRUS
Även mottagaren kan orsaka brus. Exempel är när hen
E fastnar i detaljer som är oviktiga E ogillar sändaren och är negativt inställd till vad hen ska säga
ivrig otålig
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 29
E E E E
tappar koncentrationen och tänker på annat reagerar negativt och/eller känslomässigt på budskapet tror att hen vet vad sändaren ska säga och slutar lyssna är så ivrig att få prata själv att hen inte lyssnar utan försöker avbryta och prata högre än sändaren.
2022-06-30 10:25
30
2.
KOMMUNIKATION OCH SAMARBETE
4. ÖVRIGA FAKTORER
Det finns också andra faktorer som kan orsaka brus. Exempel är:
E kön och ålder E höga ljud E annat som händer och som stjäl uppmärksamhet. FALLBESKRIVNING
Keijo Keijo, 85 år, sitter i dagrummet och tittar ut över parken utanför boendet. – Vad förfärligt, utbrister han till undersköterskan Isolde, 23 år. Där sitter ungdomarna och stirrar ner på telefonen fast solen skiner! De borde skaffa sig ett jobb i stället. – Chilla Keijo! Jag känner dem. De är mina polare. Jag skulle dö för dem. Asså, de drar in sjukt mycket cash! De gör reklam för supercoola toppar och tajts. Dom är influencers. Fatta vilket drömliv!
Reflektera Hur kan åldersskillnad påverka kommunikationen? Kan du komma på fler exempel när ålder kan vara en faktor som påverkar kommunikationen?
Kommunikationshinder som stör kommunikationen Förutom brus finns andra faktorer som försvårar vår kommunikation. Sådana faktorer kallas sociala och kulturella kommunikationshinder. Exempel på sådana kommunikationshinder är 1. språkliga skillnader 2. sociala förhållanden 3. kulturella skillnader.
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 30
2022-06-30 10:25
2.
31
KOMMUNIKATION OCH SAMARBETE
1. SPRÅKLIGA SKILLNADER
Vi lär oss olika språk beroende på var vi växer upp i världen. Det kan göra att vi människor har svårt att förstå varandra. Vi kan också använda kroppsspråket på olika sätt. Det kan leda till att vi missförstår varandra. 2. SOCIALA FÖRHÅLLANDEN
Vi växer upp i olika miljöer. Det innebär att vi bor olika, har olika ekonomi, familjeförhållanden, livsstil och syn på hälsa. Även dessa olikheter påverkar vår kommunikation. Bland utrikesfödda
3. KULTURELLA SKILLNADER
personer i Sverige
Vi växer upp i olika kulturer och med olika traditioner. Det gör
tar det i genomsnitt längre tid för kvinnor än för män
att vi förstår vår omvärld och oss själva på olika sätt. Det kan leda till missförstånd när vi kommunicerar.
att etablera sig i samhället. Vad tror du att det beror på?
47-14794-6_omvårdnad 1 ny_in ej pagina.indd 31
2022-06-30 10:25
Omvårdnad 1 bygger på Skolverkets mål för kursen Omvårdnad 1. Boken ger de teoretiska och praktiska kunskaper inom området som är grundläggande i en yrkesroll som vårdbiträde eller undersköterska. Varje kapitel behandlar ett eller flera centrala innehåll i kursen. Läromedlet har ett tillgängligt och konkret språk. Svåra ord förklaras i marginalen. Den faktabaserade texten kompletteras med en mängd illustrationer och bilder som ytterligare beskriver processer och händelser inom vården. Genomgående finns patientfall med reflektionsfrågor som syftar till att förankra
Arvidsson & Hedlund Leijon
Omvårdnad 1
1
Gudrun Arvidsson & Anna Hedlund Leijon
Omvårdnad
kunskaperna i ett sammanhang och ge fördjupade insikter. frågor och fördjupande uppgifter som befäster kunskapen och väcker vidare intresse. Läromedlet består av 9 kapitel som lyfter: vård- och omsorgshistoria, kommunikation och samarbete, behov, dokumentation och rapportering, nutritionslära och stimulerad matsituation, etiskt, hygieniskt och ergonomiskt arbetssätt, omvårdnad vid vanliga sjukdomar, medicinteknik, e-hälsa och etik, palliativ
Omvårdnad 1
Varje kapitel avslutas med en sammanfattning, repetitions-
omvårdnad och omhändertagande efter döden, lagar och andra bestämmelser. Omvårdnad 1 finns i såväl tryckt som digitalt format och vänder sig till elever som läser Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet eller inom vuxenutbildning. På liber.se finns
• LIB
H
OC 47_14794-6_omvårdnad 1 ny omslag.indd Alla sidor
• V Å
Vo RD
Tryck.nr 47-14794-6
RG
ER
Best.nr 47-14794-6
OMSO
information om övriga titlar till Vård- och omsorgsprogrammet.
2022-06-29 14:45