Språkis
– svenska för nyfikna
Andra upplagan
Lärarhandledning till C och D
OM SKA S SVEN K ASPRÅ ANDR
HIPPAS ERIKSSON
Inneh åll Språkis C
Språkis D
Välkommen till Språkisserien!..................s. 3 1 Årskurs fyra och magister Myra ........... s. 4-5 2 Hiphop och kakbak................................. s. 6-7 3 Nu är det hjul igen................................... s. 8-9 4 En bokstund (och en blund) på biblioteket........................................s. 10-11 5 Flygande framtidsplaner.....................s. 12-13 6 Våra vanliga vardagsfraser.................s. 14-15 7 Magiska konster och mystiska monster.................................................s. 16-17 8 Heja Sverige!........................................s. 18-19 9 Vad ska hända i helgen?......................s. 20-21 10 Vad var det som hände?......................s. 22-23 11 Olika sätt att hitta rätt.........................s. 24-25 12 Berätta och beskriva + en novell om en diva...........................s. 26-27 13 Torpaskolans tionde talangjakt................s. 28 Muntliga Diagnoser C och D...................s. 29
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
ISBN 978-91-47-14767-0 © Hippas Eriksson och Liber AB 2022 Redaktion: Sofia Warsén och David Zäther Formgivare: Toula van Rooij, s. 1 Ingela Jönsson Tecknare: Emma Göthner Projektledare: Helena Hammarqvist Första upplagan 2011 Andra upplagan 2022
Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Vi i femman..........................................s. 30-31 Vår världsdel Europa.................................s. 32 Kärlek och pinsamheter.....................s. 33-34 En böjd krok och en nöjd snok.........s. 35-36 Kompissamtal......................................s. 37-38 Kallt bad och varm choklad...............s. 39-40 Fniss och en cool kompromiss..........s. 41-42 Besök från Polen och värsta idolen...s. 43-44 Rädda liv! Skynda på! Ring 112!.......s. 45-46 April, april............................................s. 47-48 På era platser, färdiga, gå!...................s. 49-50 Bilder och ord, en artikel om ett mord................................................s. 51-52 Vernissage = konstutställning..................s. 53 Skriftliga Diagnoser C och D...................s. 54
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUSavtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får ej på något vis spridas utanför den egna skolans verksamhet.
2
Välkommen till Språkisserien! Språkis riktar sig till elever med svenska som andraspråk, men kan med fördel användas av alla. Materialet fokuserar på att utöka elevernas ordförråd och läsförståelse samt ge dem ett rikt och funktionellt språk. I böckerna får dina elever möta en mångkulturell klass på Torpaskolan ”någonstans i Sverige”. Berättelserna utgår från elevernas vardag i hemmet, i skolan, i familjen och på fritiden. Materialet består av fyra böcker, A - D, för åk 2 - 5. Böckerna är uppbyggda på samma sätt med en klar och tydlig struktur.
Språkis – svenska för nyfikna C och D I C-boken får man möta och lära känna elever i klass 4b på Torpaskolan. I D-boken har barnen blivit ett år äldre och går i klass 5b. Varje kapitel tar upp ett tema eller en händelse från barnens vardag under skoldagen eller på fritiden. Det handlar om allt från att vara ny i klassen och hur en bra kompis ska vara till kärlek, framtidsplaner och vad demokrati innebär. Eleverna får bland annat öva läsförståelse, lära sig användbara ord och uttryck, tycka och tänka samt träna på olika språkliga moment.
Lärarhandledningen C och D Den här handledningen ger tips och idéer på hur du kan arbeta med Språkis C- och D-bok. Varje kapitel en eller två sidor i Lärarhandledningen. På ena sidan finns kapitlets inledningsbild som kopieringsunderlag. På andra sidan finns förslag på hur du kan arbeta med kapitlet med hjälp av bland annat bildfrågor, textfrågor, läxtips och lektips.
Lärarhandledningen kopieringsunderlag Kopieringsunderlaget kan användas som förförståelse innan du påbörjar ett kapitel, för att gemensamt gå igenom ord och uttryck. Det kan även användas som en sammanfattning eller diagnos efter avslutat kapitel. Arbeta gemensamt med en bild eller ge en kopia till varje elev och låt dem arbeta med orden, skriva och färglägga bilden.
Allmänna tips och förslag: Bild och bildfrågor Arbeta med inledningsbilden tillsammans för att få igång en diskussion. Vad händer på bilden? Vilka ord är utskrivna på bilden? Vad betyder de? Vilka ord
Liber 47-14767-0
känner eleverna igen? Läs orden högt tillsammans för att få med uttal och betoning. Elevboken innehåller frågor till varje bild. Låt eleverna hitta på egna frågor utifrån bilden.
Text och textfrågor Börja med att läsa texten högt tillsammans. Ställ frågor och prata om texten. När ni har gått igenom alla frågor, läs texten en gång till och be eleverna att peka på det som händer på bilden medan du läser. I elevboken finns redan många frågor till texten. När du ställer frågor till eleverna, be dem svara med hela meningar. Låt eleverna hitta på egna frågor utifrån texten. Eller ge eleverna ett svar. Be dem tänka ut en egen fråga som stämmer med svaret.
Lärarhandledningen tips och förslag: Så här kan du börja Tips om vilka inledande frågor du kan ställa till klassen inför arbetet med varje kapitel. Med hjälp av frågorna kan du få en uppfattning om vilken förförståelse eleverna har. Samla alla ord och uttryck under arbetets gång. Skriv gärna elevernas svar på tavlan. Uppmuntra eleverna att tala fritt, reflektera och tänka själva. Allting har inte ett givet svar.
Läxtips, lektips och öva mera Lärarhandledningen ger olika lektionsförslag och tips på hur ni i klassen kan arbeta med varje kapitel och hur eleverna kan öva mer på kapitlets språkliga moment. Förslag på läxor, lekar och övningar kring kapitlets tema och hur man ytterligare kan befästa elevernas kunskaper. Ge gärna en Språkisläxbok (ett skrivhäfte) till varje elev. I boken/häftet kan de göra sina läxor, förbereda ARBETA VIDARE, skriva ner funderingar och spara ord och uttryck.
Repetition och diagnoser På s. 29 finns två muntliga diagnoser för eleverna att göra efter det att de har arbetat med Språkis C respektive Språkis D. De bör göras med en elev i taget. På s. 54 finns två skriftliga diagnoser att kopiera. På ett enkelt och snabbt sätt testar du hur mycket eleverna har lärt sig och förstått av de nya orden och de språkliga momenten. De skriftliga diagnoserna kan göras i grupp.
3
Liber Liber 47-14767-0 47-14767-0
Kopiering tillåten.
1 Årskurs fyra och magister Myra
Om Språkis C-boken Visa upp Språkis C-boken. Berätta att boken börjar med upprop för klass 4b. 14 elever är nyfikna på fyra nya klasskamrater – två flickor och två pojkar …
•
Så här kan du börja
•
• Skriv ordet VÄLKOMMEN på tavlan. Vad betyder ordet? Fråga vad välkommen heter på barnens modersmål. Skriv alla ord på tavlan. Finns det likheter? Skillnader? När använder man ordet välkommen? • Skriv ordet ÅRSKURS på tavlan. Vad är en årskurs? Vilken årskurs går ni i nu? Vilken gick ni i förra året? Vad heter årskurserna från det att man börjar skolan tills man slutar? Vilka årskurser finns på er skola? • Hur gör man när man hälsar? När hälsar man? Vad gör man när man presenterar sig? När presenterar man sig? • Förklara skillnaden mellan förnamn och efternamn. När använder man förnamn? När använder man efternamn? Har alla för- och efternamn? Hur är det i barnens hemländer? • Hur kan man göra för att lära sig alla namn när man börjar i en ny grupp/klass? Vad är en namnlek? Vilka namnlekar känner ni till? • Hur är det att vara ny i en grupp? Hur kan det kännas? • Vad är viktigt att tänka på när man får en ny klasskamrat?
Berätta och förklara • Berätta om verb och hur man böjer verb. Gör tre spalter på tavlan. I den första spalten skriver du rubriken JAG TYCKER OM ATT ... Under rubriken skriver du verben PRATA, LEKA, DANSA och HOPPA. Be eleverna att förklara vad orden betyder. Berätta att orden kallas för verb och att verb är sådant som du och jag kan göra. Vad heter orden på barnens modersmål? Finns det likheter med svenska språket? • Säg hela meningar högt tillsammans: Jag tycker om att prata. Jag tycker om att leka ... • Låt barnen ge egna förslag på vad de tycker om att göra. Skriv verben i första spalten. • Ge andra spalten rubriken IGÅR ... JAG. Fråga vad som händer med första ordet prata om jag gjorde det igår.
Liber 47-14767-0
•
• •
Hjälp eleverna att komma fram till att det blir Igår PRATADE jag. Skriv PRATADE under rubriken. Fortsätt på samma sätt med de andra verben. Säg hela meningar högt tillsammans: Igår pratade jag. Igår lekte jag ... Böj elevernas verbförslag på samma sätt och skriv dem i andra spalten. Tredje spalten får rubriken JAG HAR … Upprepa meningarna Jag tycker om att prata. Igår pratade jag. Hur ska den sista meningen sluta? Jag har ... PRATAT. Fortsätt på samma sätt med resten av verben. Säg hela meningar högt tillsammans: Jag har pratat. Jag har lekt ... Böj verb för verb högt tillsammans och säg meningarna för att förtydliga. PRATA, PRATADE, PRATAT. Jag tycker om att prata. Igår pratade jag. Jag har pratat.
Läxtips • Skriv alfabetet med stora bokstäver, en bokstav per rad, uppifrån och ned på ett papper. Be eleverna skriva ett förnamn och/eller ett djur för varje bokstav i alfabetet. (Anna Anka, Boris Björn, Cesar Chinchilla etc.) Redovisa skriftligt och muntligt för varandra.
Lektips • Lek två och två. Öva på att komma ihåg namnen på alla barn i 4b. En elev håller för ett namn på bilden på s. 2 och en annan elev får gissa vilket. Prova att hålla för två namn. • En elev låtsas att hon/han är en av personerna på bilden och beskriver ”sig själv”: Jag har mörkt hår. Jag har en röd tröja på mig. etc. Vem är jag? Den elev som först kommer på vem av barnen i boken det är beskriver en ny person.
Öva mera • Be eleverna lära sig vad barnen i 4b heter. Öva med hjälp av kopieringsunderlaget. • Gör egna verbspalter med rubrikerna I SKOLAN KAN JAG, I GÅR ... JAG, JAG HAR ... Fyll första spalten tillsammans med alla skolverb som ni kan komma på, t.ex. sitta, räkna, läsa, sudda. Be barnen böja verben så att de passar i spalt två och tre.
5
Liber 47-14767-0
Kopiering tillåten.
2 Hiphop och kakbak
Så här kan du börja • Skriv ordet FRITID på tavlan. Vad betyder ordet? Dra ett streck och dela FRITID i orden FRI och TID. Vad menas med ordet fri och ordet tid om de står var för sig? Vad kan man göra på sin fritid? Förläng ordet FRITID till FRITIDSHEM. Vad är ett fritidshem? Det förkortas oftast FRITIDS. Jämför med ordet DAGHEM (DAG+HEM, DAGIS). • Vilka av barnen i klassen går på fritids? Låt dem berätta vad man kan göra på deras fritids. Skriv aktiviteterna på tavlan. • Fråga eleverna vilken slags MUSIK de gillar. Vad är det för skillnad på olika musikstilar? Skriv ordet HIPHOP. Be någon elev att förklara vad hiphop är? • Finns det en musiksal på skolan? Hur ser den ut? Finns det ett musikrum på barnens fritids? Vad kan man göra i ett sådant rum? • Vad heter ett rum där man lagar mat? Skriv ordet KÖK på tavlan. Skriv saker som finns i ett kök, t.ex. spis, plåt, visp, förkläde. Rita och förklara.
Berätta och förklara • Berätta hur man komparerar stor och liten, samt orden få, färre och flest. Rita tre ringar på tavlan: en liten, en mindre och en som är minst. Peka på ringarna samtidigt som du säger: Den här ringen är liten. Den här ringen är mindre. Den här ringen är minst. • Rita en (lagom) stor ring på tavlan. Kan någon elev rita en ring som är större än din? Därefter ritar en annan elev en ring som är störst. Berätta: Den här ringen är stor... den här ringen är större ... störst. • Skriv orden få, färre, fler, flest, flesta på tavlan. Ställ två elever på ena sidan av dig och tre elever på den andra. Peka och säg: Här står tre elever. Det är ganska få elever. Här står bara två elever. Två elever är färre än tre. Men tre elever är fler än två. Fortsätt peka och säg: Här står två elever. Det är få elever. Peka på resten av klassen. Här sitter tjugo elever. Det är fler elever. Upprepa och visa vad du menar: Några få elever står upp. Men flest antal elever sitter ner. De flesta eleverna sitter ner. • Skriv rubriken MUSIKINSTRUMENT på tavlan. Kom på så många olika musikinstrument ni kan tillsammans. Rita och visa varandra hur instrumenten ser ut och hur man spelar på dem.
Liber 47-14767-0
• Berätta att du ska visa några olika MÅTT för barnen. Visa först ett litermått. Fråga eleverna vad det är för mått. Skriv MÅTT som rubrik på tavlan. Under skriver du LITER och förkortningen (l). Vad mäter vi i liter? T.ex. mjölk, läsk, saft. Visa ett decilitermått och ett teskedsmått och fråga på samma sätt. Skriv DECILITER (dl) och TESKED (tsk). Vad använder man de måtten till? • Skriv ordet RECEPT på tavlan. Vad är ett recept? Vad är skillnaden på ett recept i kokboken och ett recept som man kan få av doktorn? Visa eleverna ett sockerkaksrecept från en kokbok. Vad innehåller en sockerkaka? Förklara ordet ingredienser. Vilka mått kan ni hitta i receptet?
Läxtips • Be eleverna berätta om ett rum hemma. Be dem rita av och/eller skriva ner några saker som passar till orden stor/stort, större, störst, samt något som passar till orden liten/litet, mindre, minst. Eleverna redovisar både muntligt och skriftligt för varandra. • Förbered föräldrarna i ett brev om att eleverna ska baka något (tillsammans med dem) hemma. Be eleverna skriva ner receptet med ingredienser, hur de går tillväga och vilka mått de använder. Eleverna redovisar för varandra.
Lektips • Ta med egen musik/egna låtar. Lyssna på en låt i taget. Vad är det för musikstil, tycker eleverna? Vilka instrument hör ni? Hur låter de? Låt barnen sitta i grupper och fundera. Jämför svaren. • Beskriv tre saker med färg, form och material som passar till orden liten/litet, mindre och minst. Gör samma sak med stor/stort, större, störst.
Öva mera • Gör (om det är möjligt) ett besök i ett kök, i skolmatsalen, hemkunskapen eller kanske på fritids. Vilka köksord hittar ni? • Beskriv vad man kan göra i ett kök. Vilka verb hör hemma i köket? • Öva på sammansatta ord. Klipp sönder ett antal sammansatta ord som t.ex. SOCKERKAKA, FRITIDSHEM, MUSIKRUM. Vilka nya ord får ni? (SOCKERHEM eller MUSIKKAKA)
7
Liber 47-14767-0
Kopiering tillåten.
3 Nu är det hjul igen
Så här kan du börja • Skriv INOMHUS och UTOMHUS på tavlan. Be eleverna förklara skillnaden mellan orden. Be om förslag på vad man kan göra inomhus en dag när det regnar. Skriv aktiviteterna (t.ex. baka, leka, städa). Vad gör man inomhus i skolan? På fritids? • Fortsätt med aktiviteter utomhus. Fråga vad eleverna brukar göra utomhus på rasterna. Skriv utomhusaktiviteterna. Vad gör de utomhus på fritids? Hemma? Vilka aktiviteter sysslar man med på sommaren? På vintern? Året runt? Berätta och förklara. Vad heter aktiviteterna på barnens modersmål? Finns det likheter med svenska språket? • Skriv ordet VERKTYG på tavlan. Fråga eleverna om de vet vad ordet verktyg betyder. Vilka verktyg känner de till? Hur används de? Hur ser de ut? Skriv de som ni kommer på (hammare, tång etc.). Rita bredvid hur de ser ut. Vad heter verktygen på barnens modersmål? Finns det likheter med svenska språket? • Vet eleverna vad en reflex är? Hur använder man en reflex? Var ska den sitta för att synas bra? Varför är det bra att använda en reflex? • Hur gör man när man pumpar, skruvar, filar och håller fast? Vilka verktyg används för vad? Beskriv och visa för varandra.
Berätta och förklara • Berätta att ni ska prata om CYKELN och CYKELNS DELAR. Rita en enkel cykel på tavlan. Rita två hjul, en sadel, ett styre, en ram och pedaler. Peka på en del i taget och fråga vad det kallas. Börja med ett hjul. Vad kallas det runda längst fram på cykeln? Det sitter ett likadant bak på cykeln. Beskriv skillnaden mellan hjul och däck, framhjul/ däck och bakhjul/däck. Skriv orden vid respektive cykeldel. Kommer eleverna på fler cykeldelar än de som ni har skrivit upp? Vad heter orden på barnens modersmål? • Visa hur ord kan låta lika och stavas lika, men betyda olika saker (homonymer). Rita ett grytlock på tavlan. Visa hur en hårlock ser ut. Skriv LOCK och LOCK på tavlan. Skriv en och ett framför. • Låtsas gråta och visa hur en tår rinner nerför kinden. Rita och förklara hur en tår ser ut. Visa tår på foten. Skriv och förklara att orden en TÅR och flera TÅR på foten låter lika och stavas lika, men betyder olika saker.
Liber 47-14767-0
Gör samma sak med en VÅG i havet och en VÅG som man väger sig på. • Berätta för eleverna att det finns ett djur som heter REN i Sverige. Vad vet barnen om renen? Titta på kartan. Var i Sverige finns det renar? Hur ser de ut? Vad äter de? Ordet REN kan också betyda något annat. Vad då? Hur är man när man är REN? • Visa hur ord kan låta lika, men stavas olika (homofoner). Berätta att du har en kusin. Ni är SLÄKT. Släck ljuset i rummet och säg: Nu har jag SLÄCKT. Rita bilder på en kusin och ett ljus/en glödlampa och skriv orden under. Gör samma sak med orden GÄRNA och HJÄRNA och orden HJUL och JUL. Rita, skriv och förklara orden.
Läxtips • Be eleverna att skriva de ord från kapitlet som låter lika och stavas lika, men som betyder olika (t.ex. TÅR, TÅR), samt ord som låter lika, men stavas olika (HJÄRNA, GÄRNA). Låt dem rita en bild till varje ord för att förklara skillnaden. • Fråga två personer vad han eller hon tycker om att göra utomhus. Formulera först frågor tillsammans som eleverna kan ställa. Redovisa muntligt och skriftligt för varandra.
Lektips • Titta gemensamt på en cykel. Säg en cykeldel (t.ex. styre) och låt alla barn peka på den rätta delen av cykeln (det snabbaste de kan). • Spela Pictionary i lagom stora grupper för att träna på verktyg, cykeldelar och aktiviteter. Eleverna turas om att rita olika ord. Inga ljud eller kroppsrörelser är tillåtna. Kompisarna i samma lag gissar/ alla i gruppen gissar.
Öva mera • Hur gör man när man lär sig cykla? Be en elev att berätta hur han/hon gjorde? • Titta gemensamt på bilder på en moped, motorcykel, bil, buss, flygplan. Vilka likheter och skillnader ser eleverna med cykeln?
9
Liber 47-14767-0
Kopiering tillåten.
4 En bokstund (och en blund) på biblioteket
Så här kan du börja • Skriv ordet BIBLIOTEK på tavlan. Vad är det? Vad kan man göra på ett bibliotek? Prata om vad som menas med att låna någonting och att lämna tillbaka. Vad är ett lånekort? Hur får man ett lånekort? Vad kan man göra mer än att låna på ett bibliotek? T.ex. läsa tidningar, låna film och talböcker, använda bibliotekets datorer, lyssna på musik eller plugga. Var ligger närmsta bibliotek? Har skolan ett bibliotek? Vad är det för skillnad på ett skolbibliotek och ett stadsbibliotek? • Be någon av eleverna förklara vad alfabetet är. Kan någon rabbla hela alfabetet? Skriv bokstäverna på tavlan. Vilka språk har ni i klassen? Jämför hur alfabetet ser ut på de olika språken? Hur låter det när man säger alfabetet på olika språk? Vilka liknar varandra skriftligt respektive muntligt? Vilka är olika? Be eleverna att bokstavera sitt namn på svenska och på sitt modersmål. • Vad betyder orden bibliotekarie, tidningsställ, disk (kan ju betyda flera saker) litteratur och bilderbok? Prata, rita, skriv och berätta. • Ta fram en skönlitterär bok. Visa vad som menas med framsida, baksida och pärm. Visa bokens framsida och fråga eleverna vad framsidan visar. Ofta finns det en spännande och färgglad bild som illustrerar vad boken handlar om. Är framsidan viktig? Varför? Varför inte? Framsidan visar också vad boken heter. Skriv bokens titel på tavlan. Berätta att det kallas bokens titel. Fråga vem som har skrivit boken. Var står det? Skriv bokens författare på tavlan. Berätta att personen som har skrivit boken kallas för författare. Visa att titel och författare både står på framsidan och på bokens pärm. Vad hittar man på bokens baksida? Läs vad det står på bokens baksida. Blir man sugen att läsa boken? Varför? Varför inte?
Berätta och förklara • Förklara vad alfabetisk ordning är. Skriv alfabetets bokstäver på tavlan och repetera det tillsammans. Fråga vilken bokstav som kommer först i alfabetet (A). Vilken kommer sedan (B)? Skriv bokstäverna Ä B och J på tavlan. Vilken av dessa bokstäver ska komma först, om man ska sortera dem i alfabetisk ordning? Kom överens om att B bör stå först, sedan J och sist Ä. Berätta att det kallas alfabetisk ordning.
Liber 47-14767-0
Skriv tre namn ur Språkis C på tavlan - Elin, David och Simone. Gör på samma sätt. Fråga sedan hur det blir med namnen Amira, Arvid och Ara. Nu måste ni titta på andra och tredje bokstaven. • Berätta och förklara vilka olika genrer det finns och om olika slags litteratur. Fråga barnen vilka böcker de gillar. Skriv de olika genrer som kommer upp på tavlan, t.ex. sagor, kärlek, skräck, humor, fantasy, faktaböcker, rim och ramsor. Förklara att en genre berättar vilken sorts bok det är. När kan det vara bra att veta? Hur är det på ett bibliotek? Har eleverna hört ordet litteratur? Vad betyder det? Vad är det för skillnad mellan barnböcker/barnlitteratur och ungdomsböcker/ungdomslitteratur? Vad är skönlitteratur? • Repetera verb och hur man böjer verb. Hur gör man när man smyger? Kan någon visa? Jag gillar att smyga. Igår smög jag på pappa. När jag hade smugit nästan ända fram till honom fick han syn på mig.
Läxtips • Be eleverna skriva ner alla klasskompisarnas förnamn. Läxan blir att skriva alla förnamn i alfabetisk ordning. • Låt eleverna låna en bok var och ge dem en läsläxa. Läxan innebär också att kunna berätta något om boken. Förbered med frågor tillsammans: Vad är det för slags bok (vilken genre)? Vad är bokens titel? Vem är författaren? Vad visar framsidan? Vad står det på baksidan? Hur börjar boken? Vem/Vilka är huvudpersonerna i boken?
Lektips • Låt alla elever ställa sig mitt i klassrummet. Förklara att de, utan att prata med varandra, ska ställa sig i ett led i alfabetisk ordning efter förnamn.
Öva mera • Besök ett bibliotek tillsammans. Repetera alla ord och uttryck som ni kan. Leta efter några olika författare i alfabetisk ordning. Leta efter olika slags böcker och avdelningar för olika genrer och litteratur. Liknar biblioteket Språkisbokens bibliotek?
11
Liber 47-14767-0
12
Kopiering tillåten.
5 Flygande framtidsplaner
Så här kan du börja • Skriv ordet YRKE på tavlan. Vad är ett yrke? Vilka yrken känner eleverna till? Skriv på tavlan. Vilka yrken finns det på skolan? Vad gör en lärare, en vaktmästare, en fritidspedagog, en rektor etc? Kan eleverna ge exempel på yrken där man arbetar utomhus? Inomhus? På natten? På dagen? Vad gör en pilot? En kock? En programmerare? En illustratör? Visa varandra med ord, bilder och kroppsrörelser. Vad heter orden på barnens modersmål? Finns det likheter med svenska språket? • Prata om skillnaderna mellan DÅTID, NUTID och FRAMTID. Skriv orden som rubriker på tavlan. Börja med DÅTID. Vad är det? Det är något jag gjorde förut, t.ex. i går eller förra veckan eller för tre år sedan. Igår åt jag pasta. Förra veckan var jag på biblioteket. För tre år sedan bodde jag i Irak. NUTID är vad vi gör just nu. Jag pratar. Ni lyssnar. FRAMTID är det som kommer sedan. I morgon, nästa vecka eller om tio år. Jag ska träffa en kompis i morgon. Nästa vecka ska jag flytta till en ny lägenhet. Om tio år vill jag arbeta som författare. • Vad gör man när man önskar sig något? När önskar eleverna sig något? Vad menas med någons högsta önskan? • Vad gör du om tio år? Skriv samma fråga på tavlan som Monir gör i boken. Fundera tillsammans först. Räkna ut hur gamla ni är om tio år. Vad kan ni tänkas göra om tio år? Skriv några olika exempel. Gör en gemensam tankekarta för alla att ha som hjälp och som underlag. Sedan får var och en av eleverna drömma vidare. Var vill eleverna bo? Vad vill de arbeta med? Vad är deras högsta önskan?
Berätta och förklara • Berätta mer om olika yrken och arbetsplatser. Beskriv vad det är för skillnad på ett yrke och en arbetsplats? Yrke: en lärare. Arbetsplats: en skola. Kom fram till att det oftast finns flera yrken på samma arbetsplats. Skriv några olika arbetsplatser på tavlan. Låt eleverna arbeta i grupper och tillsammans försöka komma på så många olika yrken de kan på de olika arbetsplatserna. Skriv, rita och berätta. Hur är det på ett SJUKHUS? I en AFFÄR? Vad heter orden på barnens modersmål? Finns det likheter med svenska språket?
Liber 47-14767-0
• Förklara skillnaden mellan han och hon, honom och henne. Skriv på tavlan. en flicka – hon, henne en pojke – han, honom Detta är ... ... är min klasskompis. Det går bra för … i skolan. Ta fram två elever som hjälp – en pojke och en flicka. Börja med pojken. Säg: Detta är ... (t.ex. David). Han är min klasskompis. Det går bra för David i skolan. Det går bra för honom i skolan. Fortsätt med flickan. Detta är ... (t.ex. Sara) Hon är min klasskompis. Det går bra för Sara i skolan. Det går bra för henne i skolan. Låt eleverna få berätta om var sin klasskompis och säga hon, henne eller han, honom på rätt ställe. Fortsätt att förklara och öva med hjälp av placering i klassrummet. Låt eleverna berätta hur kompisarna sitter. David sitter framför Sara. Han sitter framför henne. Hon sitter bakom honom osv.
Läxtips • Be eleverna intervjua en person och ställa frågor till den personen om familj, ålder och framtidsplaner. Skriv först några intervjufrågor tillsammans. Redovisa läxan skriftligt och muntligt för varandra. Berätta i han/hon-form. Jag har pratat med ... Han är femton år. etc. Om tio år vill han ...
Lektips • En elev ritar på tavlan och de andra får gissa vilket yrke eleven ritar. Det går också att genomföra två och två på papper. • Lek charader i syftet att gissa rätt yrke.
Öva mera • Dela klassen i grupper och låt varje grupp formulera och ställa några frågor till olika yrkeskategorier på er skola. En grupp pratar med rektorn, en med vaktmästaren, en med bibliotekarien, en med städaren, en med någon ur skolmåltidspersonalen osv. Vad innebär yrket? Hur ser en vanlig arbetsdag ut? Redovisa muntligt och skriftligt. Berätta för varandra vad ni fick reda på.
13