I boken läggs fokus på metoder som gynnar kommunikation och samarbete med de som är viktigast för att undersökningen ska lyckas – respondenterna. Boken har därför ett genomgående respondentfokus och tar till exempel upp hur man skapar motivation och engagemang. Här presenteras också hur frågor kan testas och förbättras genom till exempel kognitiva intervjuer. Boken tar sin utgångspunkt i internationell forskning som kombineras ge nomgående med erfarenheter från svenska förutsättningar och undersök ningstraditioner.
Röster om boken: ”Jag önskar att jag hade läst den här boken innan jag genomförde min enkätundersökning. Min nästa studie kommer att bli så mycket bättre.” ”Boken gav många aha-upplevelser trots att jag har en hel del erfarenhet av enkätstudier. Jag visste faktiskt inte att det fanns så mycket kunskap om hur man kan skapa bra undersökningar.”
Marika Wenemark
Boken vänder sig till studenter, handledare och anställda som ska planera studier och konstruera frågor så att svaren blir rättvisande och användbara. Den vänder sig också till alla som använder och tolkar resultat från enkät undersökningar. Boken är därför lämplig både som kursbok och som littera tur för alla som arbetar med enkäter.
Enkätmetodik
Enkäten är en fantastisk metod för att få ta del av människors erfaren heter, attityder eller idéer. Enkätmetodik – att planera och genomföra en undersökning presenterar alla moment: från idé, planering och konstruktion av frågor till genomförande av datainsamlingen och hantering av datafiler. I boken finns det tydliga exempel och tips på vad man bör tänka på i alla steg.
Enkätmetodik – att planera och genomföra en undersökning
Marika Wenemark är adj. lektor vid Linköpings universitet, och statistiker på Region Östergötland. Hon har fått flera priser och utmärkelser för sin pedagogiska skicklighet och engagemang för utveckling av enkätstudier: utmärkelse för NOVA-kursen Ques tionnaire design and management (2018) och MarC Awards pris som Årets kvalitetsutvecklare (2017) med motiveringen: Med stort engagemang och god pedagogik har hon lett workshoppar och haft uppskattade föreläsningar och kurser i framför allt frågekonstruktion. Marikas stora engagemang och kompetens är en tillgång för alla som jobbar i branschen.
Best.nr 47-14729-8 Tryck.nr 47-14729-8
Marika Wenemark
Innehåll Förord 8 Inledning 10
Del I: Förutsättningar och grundläggande studieplanering 13 1 Förutsättningar för enkätstudier 14 Undersökningar då och nu 14 Människor och motivation 17 Teorier om varför människor väljer att delta i en undersökning 17 Respondentbörda och respondenttillfredsställelse 18 Förutsättningar för motivation 20
2 Att planera en undersökning 26 Studiens syfte 27 Vilken kunskap finns redan? 27 Förutsättningar att lyckas 28 Datainsamlingsmetoder 33 Besöksintervjuer 33 Telefonintervjuer 35 Pappersenkäter 36 Webbenkäter 38 Varianter och nya metoder 40 Blandade insamlingsmetoder 41 Att överväga och jämföra olika metoder för datainsamling 43 Att överväga andra typer av studier 45
3 Etik och moral 50 Etiska principer, begrepp och aktörer 50 Etik i undersökningar 54 Etisk datainsamling 54 Etiska frågor 58 Etisk hantering av data 58 Etisk resultatanvändning 61
Vill du veta mer? 64
4
Del II: Frågorna och frågeformuläret 65 4 Responspsykologi 66 Enkäten som ett sätt att kommunicera 66 Den kognitiva svarsprocessen 69 Exempel på svarsprocesser för frekvensfrågor 79 Respondentens genvägar 82
5 Frågekonstruktion 84 Planera innehållet i enkäten 84 Operationalisering – skapa mätbara frågeställningar 84 Att skapa intressanta frågor 86 Grundläggande principer för frågekonstruktion 89 Grundläggande principer för svarsalternativ 105 Speciella överväganden för nominalskalor 109 Speciella överväganden för ordinalskalor 114 Samma skala eller olika? 120 Öppna frågor 121 Några specifika frågetyper 125 Påståendefrågor 125 Matrisfrågor 127 Tabellfrågor 129 Rangordningsfrågor och sorteringsfrågor 131 Processen att konstruera en fråga – ett ältande 132 Frågor för specifika grupper 136 Kulturoberoende frågor 136 Frågor till barn och unga 137 Frågor till personer med funktionsnedsättning 138 Frågor till ställföreträdande – proxy 139 Frågor med speciella mätförmågor 140 Att mäta förändring 140 Att mäta känsliga saker 142 Att mäta kunskap 143 Att mäta abstrakta fenomen 145
5
6 Enkätens upplägg och layout 147 Helhet, logik och flyt 147 Frågeordning 149 Filterfrågor – en svarslabyrint 153 Avslutningsfrågor 154 Layouten i enkäter 155 Layout i pappersenkäter 157 Layout i webbenkäter 158 Att välja verktyg för webbenkäter 161
7 Att testa frågeformuläret – en billig försäkring 163 Testa frågor och enkät 163 Läsa högt-metoden 165 Använda checklistor 165 Expertgranskning 168 Kognitiva intervjuer 168 Fokusgrupper 186 Användbarhetstestning 187 Ögonrörelsemätning 188 Testa frågornas mätegenskaper 189 Validitetsaspekter 190 Reliabilitetsaspekter 192 Klassisk och modern testteori 193 Att välja metod för att testa frågorna 194 Bedöma, revidera och översätta frågor 197 Bedöma befintliga frågor och instrument 197 Översätta frågor – ett språk- och kulturpussel 200
Vill du veta mer? 202 Del III: Genomföra undersökningen 203 8 Att planera och genomföra datainsamlingen 204 De som ska svara 204 Sannolikhetsurval 205 Andra typer av urval 210 Planera genomförandet 213 Planera kommunikationen med respondenterna 218 Testa datainsamlingen 224 Pilotstudier 227 Anpassa och dokumentera datainsamlingen 230
6
9 Från data till nytta 233 Förbereda och granska data 233 Beskriva kvaliteten 239 Analys, rapportering och användning 244 Förbereda analysen 244 Ta fram deskriptiv statistik 248 Standardisering och viktning 254 Rapportering, användning och implementering 256
10 Göra själv eller anlita andra? 257 Anlita någon för att konstruera eller testa frågor 258 Anlita någon för att genomföra datainsamlingen 259 Anlita någon för att göra analyser 260
Vill du veta mer? 261 Referenser 262 Sakregister 270
7
Förord Hur kan jag få en högre svarsfrekvens i min undersökning? Det är frågan många ställer sig när svarsfrekvenserna sjunker i studier världen över. Jag blir ofta inbjuden att hålla föredrag och kurser för att prata om hur man kan öka svarsfrekvensen. Jag har däremot aldrig blivit inbjuden för att prata om hur man kan höja kvaliteten i sin studie. Varför är det större intresse för att få en hög svarsfrekvens än för att skapa frågor som ger rättvisande svar? Hur kan svarsfrekvensen ha blivit den viktigaste (och ofta enda) kvalitetsindikatorn som redovisas för undersökningar? Det finns inga genvägar till vare sig hög svarsfrekvens eller bra datakvalitet. ”Det gäller att planera sin studie in i minsta detalj”, som Sickan skulle ha uttryckt det i filmerna om Jönssonligan. Därför handlar hela den här boken om hur vi kan göra undersökningar med hög kvalitet i varje del av studien. Du kommer också att märka att jag lägger stort fokus på kunskap och metoder som gynnar kommunikation och samverkan med respondenterna. För det spelar ingen roll hur intressanta vi själva tycker att våra frågor är om ingen kan eller vill besvara dem – utan respondenter blir det ingen studie. Grundtanken med denna bok är att kombinera kunskap från internationell forskning med de unika förutsättningar för undersökningar som finns i Sverige. Vi har till exempel mycket goda möjligheter att göra urval via uppgifter i olika register, och vi har en av världens högsta nivåer av datoranvändning i befolkningen. Konstigt nog har vi i Sverige ingen stark tradition av att utbilda och forska inom undersökningsmetodik och enkätkonstruktion, trots att vi har en lång tradition av undersökningar, statistik och register. Det sker därför förhållandevis lite metodutveckling i Sverige – speciellt med tanke på hur många undersökningar som görs. Av de få enkätböcker som finns på svenska saknar ett par av dem referenser, vilket gör att läsarna inte får en rättvisande bild av hur stort ämnesområdet är. Troligtvis kommer vi att tvingas använda fler olika metoder för att få svar på våra frågor i framtiden. Det finns dock ibland en rädsla för att testa nya metoder och göra experiment i enkätstudier. Men riskerna beror på hur man ser det. Att inte experimentera kan ju ses som ett experiment med en enda experimentgrupp. Med alla ägg i samma korg finns ingen möjlighet att bedöma om valen som gjordes i planeringen var bra eller dåliga. Det går ju att göra ett litet experiment för att testa en mer vild idé eller ett större experiment för att testa idéer som verkar riktigt lovande. Om vi tog för vana att göra fler experiment i våra studier skulle vår kunskap öka snabbare. Det finns massor med spännande saker att
8
testa: Hur kan vi ställa frågor som blir mindre känsliga för bortfall? Går det att använda ny teknik för mer interaktiva undersökningar? Hur kan respondenterna involveras och göras delaktiga? Kanske kan boken ge inspiration att våga pröva nya metoder, att planera och dokumentera experiment och att sprida resultaten så att vi alla kan lära av varandra. Jag vill tacka alla som på olika sätt bidragit till arbetet med boken. Stort tack också till Christina Klein som med sina illustrationer lyckats fånga känslan i de situationer jag försökt beskriva. Men framför allt vill jag tacka alla er som varit generösa (och modiga nog) att låta mig använda era frågor och studier som exempel. Det ger boken en aktualitet och verklighetsförankring som jag aldrig hade kunnat få med påhittade exempel. Min förhoppning är att boken blir ett stöd i arbetet med att skapa enkäter som människor kan och vill besvara. Min vision är att alla respondenter i våra studier känner att de deltagit av fri vilja, blivit väl bemötta och kunnat lämna rättvisande svar som kommer till nytta. Det är de värda – alla människor som lägger ner tid och kraft på att besvara våra frågor. Marika Wenemark Linköping, 2022-06-01
9
Inledning Vad är egentligen en undersökning? Det svenska språket saknar en motsvarighet till det smidiga engelska begreppet survey som innefattar alla typer av undersökningar där människor tillfrågas om olika saker. Förr användes begreppet rundfråga som inte känns som ett modernt begrepp i dag. Begreppet urvalsundersökningar är visserligen tydligt men täcker inte undersökningar som inte görs genom urval. I den här boken använder jag begreppen undersökning och studie och menar i det här sammanhanget undersökningar som kräver att någon på något sätt besvarar frågor. En annan viktig definition är att jag använder begreppen enkät och frågeformulär som en samling frågor som tillsammans ska kunna ge svar på undersökningens frågeställningar. En enkätfråga efterfrågar ett svar från respondenten och kan vara formulerad som en direkt fråga eller som ett påstående. Jag använder begreppen instrument och skala för ett antal delfrågor som tillsammans ska mäta ett komplext fenomen. Ett frågeformulär kan alltså innehålla både enskilda frågor och ett eller flera instrument/skalor. I Göteborgs handels- och sjöfartstidning 29 december 1906 diskuteras begreppet enkät. Vi kan bara konstatera att begreppet slog igenom trots herr Hellquists vädjanden att spjärna emot det franska ordet. Vi tyckas nu vara midt uppe i enquéternas tidehvarf. Hvarken saken eller namnet äro ju alldeles nya hos oss, men först nu har seden och därmed ordet börjat slå rot. Det är då onekligen litet förvånande och nedslående att se, huru begärligt tidningarna och allmänheten slukat det franska namnet, utan att någon synes ha känt behof af att spjärna emot. Och dock kunde vi nog med litet god vilja lyckas mota Olle i grind. Men det bör ske nu, ty om någon tid är tillfället försuttet. (Hellquist, 1906)
När det saknas begrepp i det svenska språket anger jag oftast det begrepp som ligger närmast i betydelse och det engelska begreppet inom parentes. Det är en fördel att känna till begreppen på engelska om du vill skaffa mer information om ämnet i den engelskspråkiga litteraturen. Om det inte finns något lämpligt svenskt begrepp har jag i vissa fall använt de engelska begreppen. Framtiden får utvisa om dessa på sikt
10
kommer att ersättas med svenska begrepp eller om de helt enkelt blir försvenskade liksom vårt numera svenska ord enkät. Boken vänder sig till alla som arbetar med enkätstudier och som har som mål att planera sin studie och konstruera sina frågor så att svaren blir rättvisande och användbara. Du kanske är en student som ska genomföra en enkätstudie i din masteruppsats, doktorand som arbetar med din avhandling eller kanske tjänsteman som är ansvarig för en nationell studie, arbetar med den årliga medarbetarenkäten på din arbetsplats eller ska göra en upphandling av en undersökning som ska genomföras av ett undersökningsföretag. Boken är tänkt att kunna användas som kurslitteratur på grundläggande nivå i enkätmetodik och studiedesign. Den ska också kunna användas i forskarutbildningskurser, men kan då behöva kompletteras med vetenskapliga artiklar eller annat fördjupningsmaterial beroende på kursens inriktning. Tips på sådan litteratur finns i slutet av varje del i boken. Boken gör inte anspråk på att vara heltäckande. Jag har valt att ta med lite om mycket för att visa bredden på verktygslådan. Du kommer också att märka att den har en tonvikt på undersökningar som riktas till enskilda personer och inte till företag. De flesta exempel i boken är baserade på verkliga frågor som används i Sverige i dag. Jag har i vissa fall valt att byta ut ämnet eller begrepp i frågorna för att inte peka ut någon speciell enkät eller forskare. Det finns saker som kan kritiseras i de allra flesta enkäter och studier – även i mina egna. Som författare är det lätt att visa problem med olika frågor men inte alls lika lätt att ge förslag på bättre lösningar. Anledningen till det är att det är svårt att ge generella lösningsförslag för enskilda frågor utan att veta vem som ska besvara dem och i vilket sammanhang de ska användas. Jag försöker visa alternativa lösningar – men kom ihåg att de lösningarna kanske inte passar just din studie. Jag vill hellre lära ut ett kreativt och aktivt tankesätt än att ge mallar och standarder att följa. Ingen studie är den andra lik och det är det som gör arbetet med undersökningar så spännande.
11
12
Del I:
Förutsättningar och grundläggande studieplanering Bokens första del tar upp förutsättningarna för att genomföra enkätstudier och hur dessa har förändrats över tid. Kapitel 1 handlar om tekniska förutsättningar och människors motivation att delta. Kapitel 2 tar upp de allra första stegen i planeringen som innebär att beskriva sitt syfte, ta reda på vilken kunskap som redan finns och överväga olika metoder för att genomföra studien. Kapitel 3 handlar om etiska lagar och regler – men också en del moraliska dilemman vi ibland ställs inför.
1 Förutsättningar för enkätstudier Detta kapitel handlar om hur förutsättningarna att genomföra enkätstudier har förändrats över tid och om förutsättningarna för att genomföra enkätstudier i Sverige i dag. Det handlar också om hur vi kan samarbeta med de personer som är viktigast för studiens framgång – respondenterna.
Undersökningar då och nu Under större delen av 1900-talet genomfördes studier på ungefär samma sätt: med besöksintervjuer, telefonintervjuer eller postenkäter. Men de senaste decennierna har inneburit stora förändringar för alla som genomför undersökningar.
Några nedslag i enkäthistoriken Vi tänker oss att en myndighet vill genomföra en nationell studie med ett representativt urval av befolkningen. Dessa exempel illustrerar hur en sådan undersökning skulle kunna ha gått till på femtiotalet, åttitalet och på tjugohundratalet. År 1956 ‒ Undersökningen genomförs som en postenkät till ett urval av 3 000 personer. Urvalsstorleken väljs med tanke på portokostnader, tryckkostnader och hålkortshantering. Svaren stansas på hålkort som gör det möjligt att sortera om korten och beräkna antalet svar uppdelade på exempelvis män och kvinnor. Hålkortshanteringen är tidskrävande så det gäller att tänka igenom varje ny sortering i förväg. Efter ungefär ett år släpps resultaten i en skriftlig rapport som sprids till dem som arbetar inom ämnesområdet (von Hofsten, 1948). År 1986 ‒ Undersökningen genomförs som en postenkät till ett urval av 3 000 personer. Urvalsstorleken väljs med tanke på portokostnader, tryckkostnader och manuell inläsning av re-
14
1 Förutsättningar för enkätstudier
sultaten. Resultaten läses in manuellt i ett speciellt program för inläsning av enkätresultat. Fyra månader efter att datainsamlingen avslutas finns resultaten färdiga för analys i ett statistiskt dataprogram. Efter ungefär ett år släpps resultaten i en skriftlig rapport som kan beställas från myndigheten. År 2016 ‒ Undersökningen genomförs som en kombinerad webb- och postenkät till ett urval av 150 000 personer. Urvalsstorleken väljs för att kunna redovisa resultaten på kommunnivå. Det stora urvalet är möjligt tack vare att många svarar via webbenkäten som ger en låg kostnad per ifylld enkät och att resultaten från postenkäten kan läsas in optiskt. Webbenkäten kan besvaras på sju olika språk. Tre månader efter att datainsamlingen avslutas finns resultaten tillgängliga på myndighetens webbplats. Det är möjligt för vem som helst att själv ta fram statistik såsom tabeller och diagram för hela landet, ett län eller en kommun. Under 2000-talet har det inte bara kommit fler olika sätt att samla in data, utan det har också blivit vanligare att kombinera olika datainsamlingsmetoder i samma studie. Den tekniska utvecklingen har fört med sig fördelar som optisk inläsning, datorbaserade undersökningar (webbenkäter) och mer effektiv datahantering. Det har dessutom blivit allt billigare att genomföra undersökningar. Tidigare begränsade den manuella inläsningen av resultaten från pappersenkäter hur många och hur långa enkäter som kunde skickas ut. Webbaserade enkäter gör det möjligt att skicka ut stora mängder enkäter eftersom kostnaden inte ökar per enkät. Men utvecklingen har också inneburit nya svårigheter. Mobiltelefonernas intåg förändrade drastiskt förutsättningar för telefonintervjuer. Länder som USA, som i stor utsträckning gjort befolkningsurval genom slumpgenererade telefonnummer (Random Digit Dialing), förlorade plötsligt en av sina standardmetoder eftersom den inte fungerar för mobiltelefoner (Dillman m.fl., 2014). Även i Sverige har det blivit svårare att genomföra telefonintervjuer. Dels för att det inte går att få fram telefonnummer till personer med kontantkortsmobiler, dels för att många väljer att inte svara om samtalet kommer från ett okänt nummer. Webbaserade undersökningar är inte en problemfri universallösning, utan lämpar sig precis som alla andra metoder för vissa typer av studier och för vissa populationer.
15
Del I: Förutsättningar och grundläggande studieplanering
Resultaten redovisas i dag också snabbare och kan få större spridning genom sociala medier, webbplatser och öppna statistikdatabaser. Ända in på 1990-talet var det i de flesta sammanhang helt otänkbart att redovisa resultat från enkätstudier uppdelade på exempelvis enskilda skolor eller sjukhus. På 2000-talet slog målstyrning igenom, vilket ställer krav på mätbara mål för uppföljning. Det har lett till att statistik om enskilda verksamheter ökat markant. Tidigare har många som deltagit i enkätstudier inte sett någon användning av resultaten, medan det i dag finns en större medvetenhet om hur resultaten kan komma att användas – på gott och ont. Å ena sidan är det positivt för respondenterna att se att resultaten faktiskt används, å andra sidan blir det svårare att som respondent ha kontroll på vad svaren kommer att leda till. ”Kommer min bedömning att bemötandet var dåligt på min vårdcentral att leda till förbättringsarbete som gör att det blir bättre för patienterna eller kommer det att leda till att vårdcentralen får dåligt rykte, får svårare att rekrytera bra personal och därmed får ännu svårare att uppnå en god vård?” Målstyrning har också bidragit till en stor mängd enkäter med frågor om att bedöma allt från hotellrum och webbsidor till förskolor och sjukvård (Lindgren, 2008). Herr Hellquist som såg sig leva i enquéternas tidehvarf (se s. 10) skulle nog häpna över mängden enkäter i dag jämfört med 1906 när han skrev sin artikel. Möjligheterna att göra snabba studier har lett till en del undersökningar med dålig kvalitet som i kombination med den stora mängden undersökningar kan ge upphov till enkättrötthet. Både i Sverige och internationellt finns en tydlig nedåtgående trend – allt färre människor deltar i undersökningar (Brick & Williams, 2013). Informationsflödet har aldrig varit större och det leder till att vi tränas i att sålla bland all information och erbjudanden. Det vi inte anser viktigt och korrekt väljs bort. I skolan läggs dessutom stort fokus på att eleverna ska vara källkritiska och våga ifrågasätta faktauppgifter. Ett sådant kritiskt förhållningssätt skulle också kunna leda till att fler respondenter vågar ifrågasätta och förkasta dåligt formulerade frågor. En del menar även att samhället har blivit mer individualistiskt och att färre människor är beredda att göra samhällsinsatser som inte direkt gynnar dem själva. Det är visserligen tekniskt möjligt att formulera frågor till en webb enkät, skicka ut enkäten samma dag och sammanställa resultaten samma vecka. Samtidigt har det aldrig varit svårare att genomföra studier med hög svarsfrekvens och bra kvalitet. Man kan därför säga att det är både lättare och svårare än någonsin att genomföra undersökningar.
16
Sakregister A AAPOR 210, 244 acquiescence 83, 125, 244 allmänna handlingar 52 altruism 20 ambitionsnivå 31 anonymitet 37, 52, 221 autonomi 22, 50 autonomiprincipen 50, 55 avsändare 38, 225, 259 B bakvägsidentifiering 51, 52 barn 55, 62, 137 belöningar 24, 56 besöksintervju 33, 226, 228 Big data 48 bilder 155 blandade insamlingsmetoder 41, 227 bortfall 18, 231, 255 bortfallsstudie 232 C checklista datainsamling 225 granska frågeformulär 165, 167 innehåll i följebrev 220, 221 innehåll i metodbeskrivning 243 copyright 197 Cronbach’s alpha 145 D datahantering 58, 235 dataskyddsförordningen 52 dubbla negationer 97 E ESOMAR 53 etablerade instrument 197 etik 50, 244
270
etikprövning 53 etikprövningsnämnd 53, 222 Etiska rådet för marknadsundersökningar 53, 60 exklusion 152 exklusionskriterier 204 experiment 8 expertgranskning 168, 258 eyetracking 188 F felaktiga antaganden 99 flyktalternativ 108, 167 flyt 149 fokusgrupper 186 frågeordning 149 frågor attityd- 75, 127 filter- 153, 154, 167, 238 frekvens- 79 följd- 153, 154 hypotetiska 89, 102 klicka-och-dra 132 kränkande 19 kulturoberoende 136 känsliga 58, 142, 167 ledande 103, 104, 114, 167 matris- 127 påstående- 125 rangordnings- 131 sorterings- 131 tabell- 129 tvingande 108, 160 öppna 121, 123, 167, 246 funktionsnedsättning 138 följebrev 220, 221 förbrev 217, 219 förtroende 18, 22, 50, 56, 218
Sakregister
G gamification 88 GDPR 52 generaliserbarhet 205, 210 given-new-contract 67, 71, 93, 148 golveffekter 142, 189 gruppenkät 36 H hålkort 14 I ICT, Item count technique 143 identitetskod 36, 52, 225 imputation 238 index 145 informerat samtycke 50, 53, 54 inklusion 152 inklusionskriterier 204 inläsning av data 233, 259 integritet 51, 63 Integritetsskyddsmyndigheten 53 intervjuareffekt 33, 35 IRT, item response theory 193 K klassisk testteori 193 kognitiva intervjuer 168, 258 kognitiv börda 19 kognitiv svarsprocess 69 kolumnprocent 249 kommunikation 66, 218 kompetens 29 konfidensintervall 205, 207 konfidentialitet 52 kontexteffekter 71, 150 korstabell 245, 249 kostnad 29 kuvert 224 kvalitativa studier 46 L layout 155 lotteri 57
läsa högt-metoden 165 M massmedia 218, 225 metodbeskrivning 239 Metropolitskandalen 51 minnesförmåga 72 mittalternativ 116 mobiltelefonundersökningar 41 modern testteori 193 moral 50, 61 motivation 17, 20, 86, 220 mätegenskaper 189, 199, 243 mätfel 192, 240 mätskala 145 N navigation 131, 188 O offentlighetsprincipen 52 operationalisering 84 optisk inläsning 233, 259 P pappersenkät 36, 225 paradata. Se processdata partiell anonymitet 37 partiellt bortfall 160, 244 personuppgift 51, 53 personuppgiftsbiträdesavtal 52 pilotstudie 227, 228, 229 PKU-registret 62 populationsvikter 207, 255 postenkät 36, 225 poststratifiering 255 prenotification letter. Se förbrev problemfokus 87 processdata 230 proxysvar 139 påminnelser 22, 24, 55, 57, 216, 231 Q QAS, Questionnaire appraisal system 165
271
Sakregister
R radprocent 249 randomized response 143 raschanalys 193 referensgrupp 30, 256 registerdata 31, 47 registerstudie 47 reliabilitet 189, 192 representativitet 210 respondentbörda 18, 19 respondenttillfredsställelse 18, 20 responspsykologi 66 rubrik 147 S samtycke. Se informerat samtycke satisficing 82, 244 sekretess 52, 61, 221 Self-determination theory 21 skalnivå 105 skalor balanserade 104, 114 bipolära 114 intervall- 106 kvot- 106 nominal- 106, 109 ordinal- 106 unipolära 114 VAS- 106 sms-studie 41 social desirability bias. Se social önskvärdhet 34, 35, 36, 78, 142 spelifiering 23 standardisering 254 statistikprogram 235 statistiksekretess 52 sugging 35, 219 svarsalternativ antal 118 etiketter 119 ordning 112
272
slutna 107 ömsesidigt uteslutande 107 svarsfrekvens 24, 56, 244 svarskort 36 syfte 27 syntaxfil 236 T tack- och påminnelsekort 217 takeffekter 142, 189 telefonintervju 35, 226, 228 teleskopeffekt 72 test‒retest 192 tidplan 29 tidpunkt för genomförande 216 tidsangivelse 100 tidskrifter inom surveymetodik 28 ton 220 total survey error 239 totalundersökning 204 U undersökningsklimat 57, 232 undersökningsprocessen 26 undertäckning 205 upphandling 257 urval 204 bekvämlighets- 211 flerstegs- 208 frivillighets- 211 kluster- 208 sannolikhets- 205 stratifierat 206, 255 systematiskt 208 urvalsram 205 urvalsstorlek 209 V validitet 189, 190 face- 191 innehålls- 191 kriterie- 191
Sakregister
variabel 233, 245 välja metod att svara 42 webbenkät 38, 55, 161, 226 webbpanel 211 webbverktyg 161, 231 Å återkoppling 224, 256 Ä äldre 139, 153, 183 Ö ökad tillgänglighet 138 översättbarhet 136 översättning 200 övertalningsmetoder 56 övertäckning 205
273
Enkätmetodik ISBN 978-91-47-14729-8 © 2023 Marika Wenemark och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Projektledare: Stefanie Holmsved Thott Redaktör: Elisabeth Åman Produktionsspecialist: Helene Ågren Formgivning: Fredrik Elvander Illustrationer: Jonny Hallberg Christina Erlander Klein s. 19, s. 20, s. 32, s. 34, s. 55, s. 76, s. 174, s. 192, s. 217, s. 248.
Första upplagan 1
Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2023
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
I boken läggs fokus på metoder som gynnar kommunikation och samarbete med de som är viktigast för att undersökningen ska lyckas – respondenterna. Boken har därför ett genomgående respondentfokus och tar till exempel upp hur man skapar motivation och engagemang. Här presenteras också hur frågor kan testas och förbättras genom till exempel kognitiva intervjuer. Boken tar sin utgångspunkt i internationell forskning som kombineras ge nomgående med erfarenheter från svenska förutsättningar och undersök ningstraditioner.
Röster om boken: ”Jag önskar att jag hade läst den här boken innan jag genomförde min enkätundersökning. Min nästa studie kommer att bli så mycket bättre.” ”Boken gav många aha-upplevelser trots att jag har en hel del erfarenhet av enkätstudier. Jag visste faktiskt inte att det fanns så mycket kunskap om hur man kan skapa bra undersökningar.”
Marika Wenemark
Boken vänder sig till studenter, handledare och anställda som ska planera studier och konstruera frågor så att svaren blir rättvisande och användbara. Den vänder sig också till alla som använder och tolkar resultat från enkät undersökningar. Boken är därför lämplig både som kursbok och som littera tur för alla som arbetar med enkäter.
Enkätmetodik
Enkäten är en fantastisk metod för att få ta del av människors erfaren heter, attityder eller idéer. Enkätmetodik – att planera och genomföra en undersökning presenterar alla moment: från idé, planering och konstruktion av frågor till genomförande av datainsamlingen och hantering av datafiler. I boken finns det tydliga exempel och tips på vad man bör tänka på i alla steg.
Enkätmetodik – att planera och genomföra en undersökning
Marika Wenemark är adj. lektor vid Linköpings universitet, och statistiker på Region Östergötland. Hon har fått flera priser och utmärkelser för sin pedagogiska skicklighet och engagemang för utveckling av enkätstudier: utmärkelse för NOVA-kursen Ques tionnaire design and management (2018) och MarC Awards pris som Årets kvalitetsutvecklare (2017) med motiveringen: Med stort engagemang och god pedagogik har hon lett workshoppar och haft uppskattade föreläsningar och kurser i framför allt frågekonstruktion. Marikas stora engagemang och kompetens är en tillgång för alla som jobbar i branschen.
Best.nr 47-14729-8 Tryck.nr 47-14729-8
Marika Wenemark