Internationella relationer
V
arför blir det krig? Vad innebär globaliseringen för relationen mellan världens fattiga och rika länder? Varför uppstod det inbördeskrig i Syrien och i Jemen? Varför invaderade
Ryssland Ukraina? Hur ska Palestinafrågan lösas? På vilket sätt har terrordåden mot USA i september 2001 och de påföljande krigen i Afghanistan och Irak förändrat den internationella politikens villkor? Vilken betydelse kommer EU att ha i internationell politik? Det är denna typ av frågor som behandlas i denna bok. Internationella relationer ger kunskap om och förståelse för förutsättningarna för samarbete och konflikt i det internation ella systemet. Dessutom får läsaren verktyg för att på ett mer övergripande sätt kunna tolka och förstå internationella rela tioner. Författarna lägger stor tonvikt vid tre av de mest centrala
ULF BJERELD • ANN-MARIE EKENGREN
Internationella
relationer Perspektiv på konflikt och samarbete i världspolitiken
teorierna om internationella relationer: liberalismen, realismen och konstruktivismen. I boken presenteras dessa teorier genom ULF BJERELD • ANN-MARIE EKENGREN
att de på ett konkret sätt tillämpas på ett flertal konflikter eller händelser. Den fjärde upplagan innehåller nyskrivna avsnitt om Rysslands angrepp mot Ukraina och kriget i Jemen. Krigen i Afghanistan och Irak har lyfts fram och utökats till egna fall med egna analyser. De nya analyserna ger en bild av ett internationellt system som i ökande utsträckning kännetecknas av konflikt, och där auktoritära stater, som Kina och Ryssland, har flyttat fram sina positioner. Därutöver har författarna gjort särskilt stora ändringar i avsnitten om svensk utrikespolitik och Sveriges ansökan om medlemskap i Nato, om globaliseringen och om den Europeiska unionen.
Författare är professor ULF BJERELD och professor ANN-MARIE EKENGREN på statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.
Best.nr 47-14723-6 Tryck.nr 47-14723-6
F J ÄR D E UP P L AG AN
I
Quee
n Elis a Island beth s
Nor ra p olci r
Beau for hav ts
keln
Victo ria Islan d
Alas (USA
ka
Grönland
(DANMAR K)
Baffin
)
A
rn leute
K A N A D A
a
Island
ISLAND
Hudson Bay
Färöarna (DANM.)
STORBRITANNIEN NED.
IRLAND
London
Ottawa
FÖ RE N TA ST AT ER N A
FRANKRIKE
ATLANTEN
New York Washington
(USA)
Los Angeles
SPANIEN
PORTUGAL
Azorerna
(PORT.)
BELG.
Madrid Alger
Madeira
(PORT.) MAROCKO
Kanarieöarna
MEXIKO
Hawaii
DOM. REP. JAMAICA ST. KITTS OCH NEVIS HAITI BELIZE ANTIGUA OCH BARBUDA ST. LUCIA DOMINICA HONDURAS GUATEMALA ST. VINCENT BARBADOS EL SALVADOR NICARAGUA GRENADA TRINIDAD OCH TOBAGO COSTA RICA A AM a .) VENEZUELA AN an R PANAMA UY RIN uy NK
Ekvatorn
COLOMBIA
Galápagosöarna (ECUADOR)
Am. Samoa (USA)
SU Fr. GFRA (
(CHILE)
(STORBR.)
Trinidade
(STORBR.)
(BRAS.)
Rio De Janeiro
URUGUAY Buenos Aries ARGENTINA
Falklandsöarna (STORBR.)
Eldslandet
AT L A NT E N
Sydgeorgien (STORBR.)
Sandwichöarna
(STORBR.)
irkeln
280
SÃO TOMÉ OCH PRÍNCIPE
CHILE Santiago De Chile
a polc Södr
BURKINA FASO
Saint Helena
PARAGUAY Påskön
MALI
Ascension
BOLIVIA
(FRANKR.)
Pitcairn(STORBR.) Stenbockens vändkrets
SENEGAL GAMBIA GUINEA-BISSAU GUINEA SIERRA LEONE LIBERIA
BRASILIEN
Lima
Franska Polynesien
MAURETANIEN
ECUADOR PERU
(NZ)
G
KAP VERDE
ELF
S T I L L A H A V E T
Cooköarna
VästSahara
Mexico City
(USA)
ALGERIET
(SPAN.)
BAHAMAS Mexikanskagolfen KUBA
ENB KUSENSTEN GHA N TOGO A BEN IN
Kräftans vändkrets
Alexander I.
Antarktiska halvön
I S H AV E T Land Josefs Frans (RYSSL.)
Svalbard ) (NORGE
iriska Nysiböarna
ra p Nor
Novajaa Semlj
E) (NORG
av Barents h
ngs
FINLAND
L A N D R Y S S
Beri
ESTL.
lin
BAHRAIN
TCHAD
et
NIGER
SAUDIARABIEN
av
ah
d Rö
EGYPTEN
SUDAN
ERITREA
PAKISTAN
QATAR FÖR. ARABEMIRATEN
OMAN
JEMEN
Mumbai
Arabiska havet
DJIBOUTI
NIGERIA
Addis Abeba
Lagos CENTRAL- SYDKAMERUN AFR. REP. SUDAN
ETIOPIEN SOMALIA
UGANDA EKV.GUINEA KENYA KONGO, GABON BRAZ. RWANDA DEM. REP. BURUNDI
ZAMBIA
NAMIBIA
BOTSWANA
SYDAFRIKA
SEYCHELLENA
PAL
INDIEN
Ku
Riukiu-öarna
Shanghai
BHUTAN
Tokyo
Kräftans vändkrets
(JAPAN)
BANGLADESH MYANMAR (BURMA)
TAIWAN
Hongkong
LAOS VIETNAM Bengaliska THAILAND Sydviken KAMBODJA kinesiskahavet SRI BRUNEI LANKA
NordMarianerna (USA)
FILIPPINERNA
Guam
MARSHALLÖARNA
(USA)
MIKRONESISKA FEDERATIONEN
PALAU
M A L AY S I A
Ekvatorn
SINGAPORE
I N D O N E S I E N
Jakarta Cocos Island
PAPUA NYA GUINEA
ÖSTTIMOR
NAURU KIRIBATI SALOMONÖARNA TUVALU
Korallhavet
(AUSTR.)
MAURITIUS
LA STIL ET HAV
JAPAN
SYDKOREA
K I N A
(STORBR.)
MADAGASKAR
MOÇAMBIQUE
NORDKOREA
Beijing
Chagosöarna
KOMORERNA MALAWI
ZIMBABWE
ET
MONGOLI
Sumatra
TANZANIA
KONGO
ANGOLA
MALDIVERNA
(R rile YS rn SL a .)
BELARUS TYSKPOLEN LAND UKRAINA KAZAKSTAN TJECK. SLOVAK. MOLDAVIEN ÖSTERR. SCH. SLO. UNG.RUM. Kaspisk a KR. Svarta havet UZBEKISTAN B.H. SERB. KIRGIZISTAN Rom MONT. BULG. havetGEORGIEN TURKB. N.MAK. ALB. MENISTAN ITALIEN T ARMEN. AZER KIE TUR TADZJIKISTAN Med GREKLAND el Teheran ha v e t CYPERN LIB.SYRIEN AFGHANITUNISIEN STAN IRAN ISR. JOR- IRAK DANIEN Kairo KUWAIT NE
LIBYEN
tka
a Sach
Moskva
LETTL. RY. LIT.
hav
a Kamtj
tska Ocho et hav
Stockholm
DANMARK
n
rkel
olci
a Bjørnøy
NO RG E SVERIG E
naja Seveer mlja Z
I N DI S KA O C EAN E N
VANUATU
FIJI
Nya Kaledonien
(FRANKR.)
AUSTRALIEN
SWAZILAND LESOTHO
Stenbockens vändkrets Sydney
Kapstaden
Tasmanien
Kerguelen
NYA ZEELAND
Wellington
(FRANKR.)
A NTA R K T I S
Söd ra
polc
irkel
n
281
ULF BJERELD • ANN-MARIE EKENGREN
Internationella
relationer Perspektiv på konflikt och samarbete i världspolitiken
LIBER
Innehåll
1.
Krig eller fred?
11
Gasattacken i Syrien 11
Varför blev det ingen konfrontation? 13 Olika teorier ger olika svar 15
2.
Perspektiv på internationell politik
17
Vad är internationell politik? 17
Ett exempel – konflikten i Mellanöstern 18 Mål och medel i utrikespolitik 19
Hur ska vi förstå internationell politik? 21
Vad menar liberalismen? 22 Vad menar realismen? 26 Vad menar konstruktivismen? 30
Olika perspektiv på kriget i Syrien 34
Liberalismen och kriget i Syrien 34 Realismen och kriget i Syrien 38 Konstruktivismen och kriget i Syrien 42
Ytterligare perspektiv – gender och marxism 46
Genderperspektivet 46 Det marxistiska perspektivet 50
3.
Konflikt i det internationella systemet
55
Öst, väst och det kalla kriget 56
Ett kommunistiskt Östeuropa 57 Västvärldens ekonomiska och politiska motdrag 58 Pragkuppen 1948 59 Koreakriget 60 Långsam upptining 62 Nya kriser 62 Det nya kalla kriget 63 Nedrustningssamtal mellan öst och väst 63 Kommunismens fall i Östeuropa 64 Sovjetunionen upplöses 65 Olika perspektiv på det kalla kriget 67
3
Tysklandsfrågan 69
Tyskland efter andra världskriget 69 Två tyska stater blir grunden för Warszawapaktens bildande 70 Erkännandefrågan och nya kriser 71 Ohållbar situation i öst 72 Avspänning också i Tysklandsfrågan 74 Olika perspektiv på Tysklandsfrågan 76
Kubakrisen 78
Kommunistisk revolution på Kuba 79 Kuba som USA:s och Sovjetunionens spelplan 80 Sovjetiska fartyg mot Kuba 82 Flottblockad USA:s svar 84 Olika perspektiv på Kubakrisen 85
Vietnamkonflikten 87
Kriget med fransmännen 87 USA dras in i konflikten 89 FNL segrar 92 Olika perspektiv på Vietnamkriget 93
Den 11 september och kriget i Afghanistan 95
Ett splittrat land 96 Den sovjetiska invasionen 96 Talibanerna tar över 97 Efter 11 september 97 Talibanernas återkomst 98 Olika perspektiv på krigen i Afghanistan 100
Kriget i Irak 101
Misstankar om massförstörelsevapen 102 Fortsatta oroligheter 103 Olika perspektiv på Irakkriget 104
Ryssland och Ukraina 106
Ukraina blir självständigt 106 Den orangea revolutionen 107 Ryssland annekterar Krim 2014 108 Ryssland anfaller 110 Olika perspektiv på Ukrainakriget 112
4
Svensk utrikes- och säkerhetspolitik 114
Den svenska neutralitetens rötter 114 Sverige och det kalla kriget 115 Från Östen Undén till Olof Palme 116 Svensk säkerhetspolitik efter det kalla krigets slut 118 Sveriges utrikespolitik under Ukrainakriget 122 Sveriges utrikespolitik inför framtiden 123 Olika perspektiv på den svenska utrikespolitiken 125
4.
Samarbete i det internationella systemet
131
Utan världspolis 132 Folkrätt 134
De mänskliga rättigheterna 135
FN 139
FN-systemets uppbyggnad 139 Säkerhetsrådet 141 Generalförsamlingen 143 FN:s internationella domstol 143 FN:s fredsbevarande operationer 144 Skyldighet att skydda – Responsibility to Protect (R2P) 146 Olika perspektiv på FN 149
OSSE 151
OSSE efter kalla krigets slut 151
Europarådet 153 EU och den europeiska integrationen 155
Den europeiska integrationens början – från kol- och stålgemenskap till EG 155 EFTA – i stället för EG? 157 EG utvidgas 158 EG blir EU 159 EU – i dag och i framtiden 161 Olika perspektiv på det europeiska samarbetet 166
5
Globalisering och världshandel 167
Globalisering 168 Världshandelns globalisering 169 Motstånd mot globaliseringens konsekvenser 170 Internationellt miljösamarbete 171 Kommer världshandeln fortsätta att växa? 175
Fattigdomen i världen 178
Orsaker till fattigdomen 181
Den demokratiska freden 183
Demokratisering 186 Vad menas egentligen med demokrati? 190
5. Etnicitet och nationalism i det internationella systemet
195
Begreppen nationalism och etnicitet 196 Kolonialismen 198
Avkolonisering som förutsättning för bildandet av nya stater 199 Koloniernas frigörelse 201 Avkolonisering, etnicitet och nationalism 203 Olika perspektiv på avkoloniseringen 204
Palestinakonflikten – två folk och ett land 206
Palestina delas – Israel bildas 207 Sexdagarskriget 1967 210 Oktoberkriget 1973 211 Det palestinska upproret – intifadan 213 Palestinakonflikten efter kalla krigets slut 213 Olika perspektiv på Palestinakonflikten 218
Jugoslavien 220
Krig i Europa 221 Självständighetsförklaring från Slovenien och Kroatien 221 Konflikt i Makedonien 222 Kriget når Bosnien och Hercegovina 223 Olika perspektiv på inbördeskriget i Jugoslavien 226 Bombningarna av Jugoslavien 1999 227 Olika perspektiv på bombningarna av Jugoslavien 1999 228
6
Somalia 231
Klansystem som skiljelinje 232 Från koloni till självständig stat 233 Inbördeskrig 234 FN ingriper 234 Går Somalia mot en fungerande stat? 235 Olika perspektiv på kriget i Somalia 237
Rwanda 238
Klasskonflikt mellan tutsier och hutuer 238 Självständighet från Belgien 239 Folkmordet planeras 239 Hämnd eller rättvisa? 240 Olika perspektiv på folkmordet i Rwanda 242
Jemen 243
Historisk bakgrund 244 Inbördeskriget 245 Olika perspektiv på kriget i Jemen 248
Samer 249
Det samiska folket 250 Samerna – ursprungsfolk eller inte? 252
6.
Mot en fredlig och rättvis värld?
259
Bilaga: FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
264 Referenser 270 Register 272
7
Förord Varför uppstår det krig? Varför samarbetar stater ibland även i frågor där de inte tycks ha någon nytta av samarbetet? Frågor om konflikt och samarbete har sysselsatt forskare i generationer. Ämnet internationella relationer handlar dock om mycket mer än detta. Vilken betydelse har globalisering, etnicitet och nationalism och hur påverkar dessa fenomen den internationella politiken? Är det till exempel så att statens betydelse har minskat som ett resultat av globaliseringen? Och vad betyder globaliseringen för relationen mellan världens rika och fattiga länder? I läroboken Internationella relationer – Perspektiv på konflikt och samarbete i världspolitiken beskriver och analyserar vi en mängd olika händelser och skeenden kring konflikt, samarbete och etnicitet i den internationella politiken. Boken presenterar också de tre mest centrala perspektiven som används när man studerar internationella relationer: realism, liberalism och konstruktivism. Perspektiven bidrar till att skapa sammanhang och förståelse av enskilda händelser och fungerar också som en introduktion till ett vetenskapligt tänkande. Som hjälp vid studiet av boken finns förslag på repetitionsfrågor samlade i slutet av varje kapitel. Repetitionsfrågorna är främst tänkta som ett stöd om du ska läsa in enskilda avsnitt på egen hand och naturligtvis om du tycker att det känns bra med frågor som hjälp vid inlärningen. Lycka till! Författarna
A N DR A U P P L AG A N
Inför andra upplagan har ett helt nytt avsnitt om Palestinakonflikten tillkommit. Med tanke på att konflikten har varit utdragen i tiden, att den medför omfattande konsekvenser för världspolitiken och att den väcker starka känslor till liv, har det känts väsentligt att skildra dess utveckling. I övrigt har all text i boken uppdaterats. Det gäller framför allt avsnitten om globalisering, svensk utrikes- och säkerhetspolitik, EU samt FN. Dessutom har bokens övningsuppgifter arbetats igenom och utökats.
8
TRE DJE UP P L AG A N
Lärobokens grundstruktur ligger fast också i den tredje upplagan, dvs. olika empiriska fall beskrivs och analyseras med hjälp av teorierna liberalism, realism och konstruktivism. Vi har genomfört en större översyn av de enskilda avsnitten och händelseutvecklingen har förts fram till och med 2014. Bland de mer omfattande förändringarna kan nämnas att kriget i Syrien lyfts fram som ett helt nytt inledande fall. De andra delar som särskilt arbetats om är avsnitten om svensk utrikes- och säkerhetspolitik, EU, individualiseringen av den internationella rätten med större fokus på Responsibility to Protect (R2P) och Rwanda. Dessutom problematiseras digitaliseringens utmaningar inför framtiden i avslutningskapitlet. FJÄRDE UP P L AG A N
Lärobokens grundläggande struktur ligger fast, men innehållet har genomgått en omfattande uppdatering. I boken finns helt nyskrivna avsnitt om Rysslands angrepp mot Ukraina och kriget i Jemen. Krigen i Afghanistan och Irak har lyfts fram och utökats till egna fall med egna analyser. De nya analyserna ger en bild av ett internationellt system som i ökande utsträckning kännetecknas av konflikt och där auktoritära stater, som Kina och Ryssland, har flyttat fram sina positioner. Därutöver har vi gjort särskilt stora ändringar i avsnitten om svensk utrikespolitik och Sveriges ansökan om medlemskap i Nato, om globaliseringen och om den Europeiska unionen.
9
1 . K ri g e l le r f red?
10
1. K r ig e lle r f r e d ?
1.
Krig eller fred?
Gasattacken i Syrien Den 21 augusti 2013 skakades världen av uppgifter om att den syriska regeringen genomfört en gasattack i regionen Ghouta. Över 1000 människor påstods ha dödats vid attacken. Ohyggliga bilder på döda människor – män, kvinnor och barn – kablades ut genom nyhetsbyråer och sociala medier. Gasattacken förändrade förutsättningarna för det blodiga och utdragna inbördeskriget i Syrien. Västmakterna hade sedan länge kritiserats för passivitet och för att de inte mer aktivt hade intervenerat i Syrien för att sätta stopp för det massdödande som pågick. USA:s president Barack Obama hade tidigare tydligt markerat att om regeringen använde kemiska vapen skulle det leda till en förändring av USA:s politik gentemot Syrien. Kemiska vapen innebar en ”red line” som absolut inte fick överträdas, och nu hade kemiska vapen använts. Syriens president Bashir al-Assad förnekade att det var regerings-
TURKIE T
LIBANON
ISRAEL Jerusalem
u
r d
i s
t a
n
SYRIEN
CYPERN Beirut
K
Intervenera betyder att ingripa, ofta med militära medel.
Bagdad
Damaskus
IRAK Amman
JORDANIEN Demonstration i USA mot att president Barack Obama sökt stöd i kongressen för en militär insats i Syrien. Insatsen skulle vara ett svar på att den syriska regimen använt kemiska vapen mot den egna befolkningen.
11
1 . K ri g e l le r f red?
styrkor som använt kemiska vapen. Stora delar av omvärlden menade emellertid att någon form av militärt ingripande från USA inte gick att undvika. Men det blev ingen amerikansk attack. President Obama förhalade frågan genom att vända sig till den amerikanska kongressen för att låta den avgöra om USA skulle genomföra en militär attack eller ej. Beslutet drog ut på tiden. Samtidigt som kongressledamöterna i USA övervägde frågan reste utrikesminister John Kerry runt i Europa och försökte samla stöd för en amerikansk militär insats. Vid en presskonferens den 9 september 2013 fick Kerry frågan om det fanns något sätt att undvika en militär insats. Kerry svarade att Syrien i så fall ”måste lämna över alla kemiska vapen till det internationella samfundet under den närmsta veckan” och tillade ”men det vet vi att de inte kommer att göra och det går inte att göra”. De flesta uppfattade Kerrys uttalande främst som ett sätt att visa på Syriens ovilja att gå världssamfundet och den inhemska oppositionen till mötes. Men Rysslands utrikesminister Sergei Lavrov tog förslaget på allvar. Lavrov uppgav att han själv uppmanat syriska regeringen att lämna över sina kemiska vapen och att han förväntade sig ”ett snabbt, och förhoppningsvis, positivt besked”. Den syriske utrikesministern Walid al-Muallem svarade att han såg positivt på ett sådant förslag och antydde att Syrien gärna skulle överlämna alla sina kemiska vapen till FN så att de kunde förstöras. Mycket snabbt utarbetades en överenskommelse som utmynnade i FN:s säkerhetsråds resolution 2118, där Syrien tvingades att förstöra alla sina kemiska vapen inom en bestämd tidsram. Det skulle ske med hjälp av FN:s vapeninspektörer vilka fritt skulle kunna besöka Syrien och påbörja förstörelsen av dessa vapen. USA genomförde ingen militär insats mot Syrien. Det syriska inbördeskriget fortsatte emellertid med oförminskad styrka. President Bashir al-Assad satt fortsatt ohotad kvar vid makten, dödstalen och antalet flyktingar fortsatte att stiga, och kritiken mot västmakternas passivitet kvarstod.
12
■
Varför fullföljde USA och president Obama inte sina ursprungliga löften om ett militärt ingripande och en mer aktiv politik om den syriska regeringssidan använde sig av kemiska vapen i kriget? Varför ingrep inte USA militärt?
■
Varför valde Syrien och Bashir al-Assad att gå västmakterna till mötes, släppa in FN:s vapeninspektörer och frivilligt låta sina kemiska vapen förstöras? Varför gav Syrien med sig?
1. K r ig e lle r f r e d ?
Varför blev det ingen konfrontation? Var USA:s ovilja att ingripa militärt i första hand ett uttryck för säkerhetspolitiska överväganden? USA kan till exempel ha gjort bedömningen att en militär insats mot Syrien inte på något avgörande sätt skulle påverka utvecklingen av det pågående inbördeskriget. Visst skulle ett kraftfullt flyganfall från USA och/eller Nato mot syriska flygfält och vapendepåer kunna skada den syriska regeringen på ett allvarligt sätt. Men inte en tillräcklig skada för att på allvar påverka styrkeförhållandena mellan den syriska regimen och rebellstyrkorna. För att det skulle kunna ske krävdes åtminstone en var aktig flygförbudszon och kanske även att sätta in markstyrkor. Sådana insatser var USA och västvärlden inte villiga att sätta i gång. I stället fanns risken att en militär insats skulle bidra till att inbördeskriget i Syrien utvecklades till ett storkrig i regionen, till exempel genom att Bashir al-Assads allierade Iran blev mer aktivt i krigshandlingarna. En sådan utveckling låg inte i USA:s säkerhetspolitiska intresse. Förklaring utifrån ett makt- eller säkerhetspolitiskt perspektiv Syriens oväntade kompromissvilja i frågan kan ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv förklaras av att landet utsattes för påtryckningar från sina vänner Ryssland och Iran, vilka inte hade något säkerhetspolitiskt intresse av att se en upptrappning av krigshandlingarna i området. Dessutom är kemiska vapen svåra att använda. De riskerar att skada eller döda många civila och även de egna trupperna. Deras militära nytta är därför oftast inte särskilt stor. Genom att ge med sig i frågan om kemiska vapen avvärjde Syrien ett militärt angrepp. Inbördeskriget påverkades inte och Syrien vann internationell prestige genom att ha avvärjt ett amerikanskt angrepp. USA:s och Syriens agerande kan på dessa sätt förklaras utifrån ett makt- eller säkerhetspolitiskt perspektiv. Förklaring utifrån ett folkrättsligt eller inrikespolitiskt perspektiv Ett annat sätt att betrakta USA:s agerande är att den amerikanska säkerhetspolitiken är påverkad av rättsliga och inrikespolitiska överväganden. Utan ett mandat från FN fanns inget starkt folkrättsligt stöd för en amerikansk militär insats och därigenom blev det också svårare att samla flera stater i världssamfundet bakom ett sådant beslut. Den amerikanska hemmaopinionen var krigstrött efter USA:s långvariga krig i Afghanistan och i Irak. Risken var stor att en militär
Säkerhetspolitik handlar om de åtgärder som en stat vidtar för att skydda sig mot yttre hot.
Mandat betyder uppdrag, rätten att göra något.
13
1 . K ri g e l le r f red?
Under en demonstration i London uppmärksammas minnet av den syriska regimens attack mot staden Gouta den 21 augusti 2013.
insats skulle innebära många civila och oskyldiga syriers död och att Bashir al-Assad snarast skulle kunna utnyttja ett amerikanskt militärt anfall till att stärka sin egen inrikespolitiska ställning. För Syriens president Bashir al-Assad kunde det ge inrikespolitiska för delar om förhandlingar kunde lösa frågan om landets kemiska vapen. Bashir al-Assads personliga prestige ökade och den syriska regimen kunde fokusera på inbördeskriget. USA:s och Syriens agerande kan på så sätt förklaras utifrån ett folkrättsligt eller ett inrikespolitiskt perspektiv. Förklaring utifrån ett identitetsperspektiv Ett tredje sätt att förklara USA:s uteblivna militära insats är att utgå från USA:s självbild – dess identitet – och från de normer som präglar de stater USA har en samhörighet med. Normer om mänskliga rättigheter och att stater ska undvika krigshandlingar utom i yttersta nödsituationer har vuxit sig stark under de senaste decennierna. Visserligen skulle amerikanska bombningar av Syrien kunna tolkas 14
1. K r ig e lle r f r e d ?
som ett sätt att försvara normen om att kemiska vapen aldrig får användas, men många civila syrier skulle riskera att dö samtidigt bombningarna kanske inte skulle bidra till att få ett slut på inbördeskriget. President Obama hade också byggt en stark bild av sig själv som en icke-krigspresident. Syrien och Bashir al-Assad kunde å sin sida utnyttja situationen till att stärka bilden av den syriska regimen som ett ledarskap som representerade hela det syriska folket, en nationell gemenskap som inte skilde mellan sunni- och shiamuslimer. USA:s och Syriens agerande kan på så sätt förklaras utifrån ett identitetsperspektiv.
Olika teorier ger olika svar Det är svårt att hävda att någon av de tre förklaringarna till USA:s och Syriens agerande, som har presenterats ovan, skulle vara den enda rätta. Kanske är det en kombination av olika förklaringar som ger de djupaste insikterna om vad det var som låg bakom USA:s uteblivna militära insats och Syriens oväntade kompromissvilja i frågan om landets kemiska vapen. Genom att renodla olika perspektiv och använda dem som tolkningsredskap på en händelse får vi olika bilder av vad som hänt och varför det hände – bilder som sedan kan jäm föras med varandra. De tre typer av förklaringar och perspektiv vi här har diskuterat kan alla härledas ur de tre centrala teoribildningar som dominerar forskningen inom ämnena internationell politik och internationella relationer: realismen, liberalismen samt konstruktivismen. I denna bok vill vi bland annat visa hur olika händelser och inslag i den internationella politiken kan förklaras och förstås på olika sätt beroende på vilket teoretiskt perspektiv man anlägger. De tre perspektiven realism, liberalism och konstruktivism kommer att vidareutvecklas och preciseras i nästa avsnitt. Att känna till dem och de tolkningar som de möjliggör av olika politiska skeenden blir ett värdefullt redskap att ta med sig ut i det personliga livet, i fortsatta studier eller i yrkeslivet.
15
RE G I S TE R
Register A Abrahamavtalen (2020) 217 Afghanistan 63, 95, 96, 97, 100, 120 Afrika 178, 198 Afrikanska Unionen (AU) 136, 236 Agenda 21 173 Agenda 30 174 Aidid, Mohamed Farah 234 aktiv utrikespolitik 117, 125 al-Aqsa-intifadan 215 al-Assad, Bashar 34 al-Assad, Bashir 11–15, 34–37, 42, 43 alawiter 42 Algeriet 201 alliansfrihet 115, 116, 118, 119, 123 al-Qaida 95, 97, 100, 231, 244 al-Shabaab 236 Amnesty International 138, 180, 260 Amsterdamfördraget 162 analfabetism 178 anarki 24, 30, 133 Angola 205 arabiska våren 35, 245 arabstater 208, 210, 211 Armenien 66 Arrafat, Yassir 213 Asien 178, 198 Assange, Julian 262 autokrati 112 avkolonisering 199, 201, 203, 204 avspänning 85 avterritorialisering 168 Azerbajdzjan 66 B Bahrain 201 Bandungkonferensen (1955) 203 barnadödlighet 178 Barre, Mohamed Siad 233, 234 Belarus 66 Belgien 156, 239
272
Berlin 69 Berlinmuren 73, 75 Bildt, Carl 119 Blix, Hans 102 bosniaker 224 Bosnien och Hercegovina 223–225 bosnier 221, 224 bosättningar 211 Bretton Woods 169 Brexit 164 brittiska samväldet 158 Brundtlandkommissionen 173 Budapestavtalet, 1994 106 Bulgarien 57, 164, 222 Bush, George W. 101, 102 C Camp David 212, 215 Castro, Fidel 79, 80 Ceaucescu, Nicolae 64 Centralafrikanska republiken 145 chauvinism 197 Chrustjov, Nikita 81, 84 Churchill, Winston 58 Civil Rights Defenders 138 civilsamhälle 185, 187 Clinton, Bill 215 covidpandemin 175 cyberkrigföring 261 Cypern 144, 146, 164 D Danmark 157 Davignon-planen 158 Daytonavtalet 225 delningsresolutionen (1947) 207 demokrati 125, 183, 186, 190 demokratisering 187, 188 demokratiska freden 183, 186 demokratiska värderingar 184 den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 135 Dien Bien Phu 88 digitalisering 259, 260 diplomati 19 dominoteorin 93 Donetsk 109
E Earth Summit 173 Egypten 208, 210, 212 Ekéuskommissionen 118 Ekonomiska och monetära unionen (EMU) 161 ekonomiska sanktioner 36 elfte september 2001 95 Enhetsakten 160 enhällighet 164 erkännande 77 erkännande av stat 72 Estland 65, 164, 201 Etiopien 233, 236 etnicitet 195–197, 238 etnisk rensning 223 etnisk tillhörighet 203 Europadomstolen 154 Europaparlamentet 163 Europarådet 153, 154 Europeiska atomenergi gemenskapen (Euratom) 156 Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) 156 Europeiska ekonomiska sam arbetsområdet (EES) 160 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) 157 Europeiska gemenskaperna (EG) 157–159, 161 Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) 156 Europeiska rådet 163 Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen (ESK) 151 Europeiska unionen (EU) 119, 120, 125, 153, 155, 159, 161–166, 223 EU:s solidaritetsklausul 123 exilkubaner 80 extrem fattigdom 178 F Fatah 215, 216 fattigdom 178, 181 feministisk utrikespolitik 121 Filippinerna 177 Finland 123, 124, 161, 249 flottblockad 83, 84 flyktingläger 209, 211
R E G IS TE R
FN 41, 228, 237, 239 ekonomiska och sociala rådet (ECOSOC) 139, 180 fredsbevarande operationer 144, 145 förvaltarskapsrådet 139 generalförsamlingen 139, 211 generalsekreteraren 139, 142, 146 internationella domstolen 139, 143 internationella krigsförbrytartribunalen 240 permanenta medlemmarna 141 sekretariatet 139 säkerhetsrådet 12, 23, 35, 37, 49, 60, 102, 139, 141, 148, 230, 246 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 264 klimatkonvention (UNFCC) 171 miljöprogram (UNEP) 171 organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) 140 vapeninspektörer 12, 45, 102 FN-konvention 135 FNL 87, 89, 92 FN-organ 139 FN-stadgan 134, 139, 147 FN-trupper 60 folkligt inflytande 184 folkmord 146–148, 150, 189, 227, 230, 238–242 folkrätt 13, 19, 24, 26, 55, 72, 102, 111, 114, 125, 134–136, 139, 146, 147, 211, 230, 250 folkrättsliga normer 36 framstegstro 22 Frankrike 56, 88, 102, 156, 198, 204, 233 Franska Indokina 205 Franska Somaliland 233 fred 183 Fridays for Future 260 frihandel 181 Fukuyama, Francis 131 Förenade Arabemiraten 97, 246
Förenade somaliska kongressen (USC) 234 Förintelsen 207 försvarsallians 60 G Gazaremsan 206, 208, 210, 212–215, 217, 218 gender 46, 47, 48, 49 Genèvekonventionen (1864) 135 genus 46 Georgien 65, 112, 122 Ghandi, Mahatma 48, 200 glasnost 63, 66 globala målen (SDG) 174 globalisering 167, 168 Gorbatjov, Michail 63, 66 Grekland 57, 222 Grisbukten 80 Guinea-Bissau 205 Gusmao, Xanana 205 H Haagkonventionen (1907) 116, 134 Haag-tribunalen 230 Habyarimana, Juvénal 240 Hadi, Abd Abu Mansur 245 Hallsteindoktrinen 71 Hamas 215–217 Hammarskjöld, Dag 142 Helsingforsöverenskommelsen 151 Heta linjen 85 Hirdman, Yvonne 47 Hizbollah 246 Ho Chi Minh 88 Honecker, Erich 75 Human Rights Watch 138 Hussein, Saddam 101 huthier 246 huthirebeller 243, 246 hutuer 238–241 I Icke-statliga organisationer (NGO) 180, 259 identitet 30, 68, 242, 253 identitetsperspektiv 14 IMF 170
imperialismteori 50 inbördeskrig 234, 245 Indien 200 Individuell människohjälp (IM) 180 Indokina 87 Indonesien 177 inrikespolitik 25, 67 inrikespolitiskt perspektiv 13 interdependens 25 internationalisering 168 International Security Assistance Force (ISAF) 121, 144 International Solidarity Movement (ISM) 217 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 140 Internationella Juristkommissionen 260 internationella relationer 20 Internationella valutafonden (IMF) 170 internationell politik 17, 20, 21 internationellt miljösamarbete 171 intifada 213 intresseharmoni 22 intressekonflikt 27 Irak 39, 40, 102, 103 Irakkriget 101, 104 Iran 40, 57 islam 43 Islamiska staten (IS) 37 Israel 18, 40, 208, 210–215, 217, 218 Italien 56, 156, 233 Italienska Somaliland 233 Izetbegovic, Alija 225 J Jaltakonferensen 56 Janukovytj, Viktor 107, 108 Japan 56, 60, 201 Jemen 243–248 Jerusalem 215, 216, 218 Jordanien 208, 210 judar 206, 207 Jugoslavien 57, 220, 221, 226, 228–230 Jusjtjenko, Viktor 107
273
RE G I S TE R
K kalla kriget 40, 56, 63, 67, 69, 115, 220 Kambodja 91, 92, 200 kapitalism 50 Karadžić, Radovan 230 Karzai, Hamid 98 Katalonien 196 Kazachstan 65 Kennedy, John F. 83 Kenya 201 Kina 36, 37, 40, 44, 60, 175–177, 228 King, Martin Luther 48 Kirgizistan 65 Kissinger, Henry 212 klan, klansystem 232, 237 klansystem 233, 238 klanvälde 96 klasskamp 50, 52 klasstillhörighet 238 klimathot 171 Kohl, Helmuth 75 kollektiv säkerhet 22 koloni 238 kolonialism 181, 198 kolonisering 233 kommunism 62, 67, 88 kommunismens fall 201 kommunistiska regimer/stater 221 kommunistisk diktatur 76 Kommunistisk revolution 79 Komorerna 201 Kongo 63 konstruktivism/konstruktivistiska perspektivet 21, 30, 30–33, 42, 45, 68, 77, 86, 94, 100, 105, 113, 126, 149, 166, 204, 219, 226, 229, 237, 242, 248 Konventionen om biologisk mångfald 173 Koreakriget 60–63 korruption 242 Kosovo 145, 227 krig 186 krigets lagar 135 Krim 108, 111, 153 kroater 221, 223 Kroatien 164, 221–223 Kubakrisen 62, 78–86
274
kurder 39, 43 Kutjma, Leonid 106 Kuwait 101 Kuwaitkriget 104 kvalificerad majoritet 164 Kyotoavtalet 52 Kyotoprotokollet 171 kärnvapen 64, 80–82, 106 könsmaktsordning 47 L Laos 91, 200 legitim 24 legitimt våld 27 Lenin, Vladimir 50 Lettland 65, 164, 201 Libanon 38, 40, 42, 200 liberalisering 168 liberalism/liberalistiska perspektivet 21–26, 34, 37, 67, 76, 85, 93, 100, 112, 125, 133, 149, 166, 181, 198, 204, 218, 226, 228, 237, 242, 248 Libyen 148 Lissabonfördraget 120, 162 Litauen 65, 164, 201 Luhansk 109 Luxemburg 156 Luxemburgkompromissen 158 Läkare utan gränser 180, 260 lämplighetslogik 30 M Maastrichtfördraget 161 Madagaskar 201 Majdantorget 108 Makedonien 222 makt 27 maktbalans 68, 100, 116 Mali 145, 178 Malta 164 mandatområde 207 Marshallplanen 58 marxism/marxistisk teori 50, 52 Meir, Golda 48 Mellanöstern 18, 38, 63, 201, 212 militär allians 27 Millenniekonferensen 2000 178 millenniemålen 173 Miloševic, Slobodan 227
Ministerrådet 163 minoritetsskydd 250 minoritetsspråk 250 Mladić, Ratko 230 Moçambique 205 Mogadishu 231 Moldavien 66, 152 Monnet, Jean 156 Monroedoktrinen 78 Montenegro 227 MR-konventionen 154 Myanmar (Burma) 189 människorättsorganisationer 138 mänskliga rättigheter 135 N Nagorno-Karabach 152 Nasser, Gamal Abdel 210 nationalism 195, 196, 203 National Security Agency (NSA) 261 nationalstaten 260 Nationernas förbund (NF) 22, 139, 207 Nato 28, 60, 70, 123, 148, 153, 222, 227–229 Natomedlemskap 123 Nederländerna 156, 198 nedrustningssamtal 64 neutralitet 114, 115, 119 neutralitetspolitik 114, 116, 118, 125 Neutralitetspolitikkommissionen 118 neutralitetsrätt 114 NGO, se Icke-statliga organisationer Nigeria 178 Nixon, Richard 91 nomadsamhälle 233 Norden 120 Nordic Battlegroup 120 Nordjemen 244 Nordkorea 60 Nordmakedonien 222 Nordvietnam 89, 91, 201 Norge 157, 249 normer 24 norsk-svenska unionen 114 Nya Guinea 201
R E G IS TE R
O Obama, Barack 11, 12, 216 Occupy-rörelsen 171 ockupationszon 69 oligark 106 Oman 201 Operation Iraqi Freedom 105 orangea revolutionen 107 Osloavtalet 213 OSSE 109, 151–153 Oxfam 180 P Pakistan 97, 200 Palestina 18, 206, 207, 216 Palestinakonflikten 206, 213, 218 palestinier 207–209, 211, 218 palestinska flyktingar 209, 215 Palestinska myndigheten 216 Palme, Olof 117 Papua Nya Guinea 201 Parisavtalet 134, 174 Parisstadgan 151 Partnerskap för fred (PFF) 123 perestrojka 63, 66 PLO 211–215 Polen 57, 64, 164 Portugal 205 Potsdamkonferensen 56 Pragkuppen 59, 67 Pragvåren 64 protektorat 96 Putin, Vladimir 30, 106, 108, 110 R Rabin, Yitzhak 215 Ramkonventionen om klimatförändringar 173 Reagan, Ronald 63 realism/realistiska perspektivet 21, 26–30, 38, 41, 42, 67, 77, 85, 93, 100, 104, 112, 125, 132, 166, 181, 198, 204, 218, 226, 228, 237, 242, 248 religiös identitet 42 rennäring 250 Republiken Somaliland 234 Republiken Srpska 224, 225 Responsibility to Protect (R2P) 24, 36, 146
Riodeklarationen 173 Rohingya-befolkningen 189 Romfördraget 157, 159, 160 Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (1998) 134 Rumänien 57, 64, 164 Rwanda 201, 238–242 Ryssland 30–32, 36, 37, 40, 42, 44, 66, 102, 106, 108, 110–113, 153, 154, 225, 228, 249, 262 Röda halvmånen 180 röda khmererna 92 Röda korset 180 S Saigon 91 Saleh, Ali Abdullah 244, 245 Salomonöarna 201 samarbete 24 samer 249, 250, 252 Sametinget 251 sametingslagen 250 samiska 250 Sápmi 250 Saudiarabien 40, 42, 97, 200, 246 Saur-revolutionen 96 Schuman, Robert 156 sedvanerätt 134 serber 221, 223 Serbien 222, 225, 227 Sexdagarskriget (1967) 210 Seychellerna 201 Sharon, Ariel 215 shiamuslimer 43 shiitisk islam 246 Sinaihalvön 210, 212 självbestämmanderätt 44 självständighet 199, 202, 205 Slovakien 164, 201 Slovenien 164, 221, 222, 225 social konstruktion 33 Solidaritet 64 Somalia 231–237 Somaliska nationella rörelsen (SNM) 234 Song My 90 Sovjetunionen 28, 56, 57, 63, 65, 67, 80, 81, 84, 85, 96, 106, 208, 212, 219
Stalin, Josef 62 statskupp 59 Stockholmsavtalet 246 Storbritannien 56, 101, 164, 198, 204, 207, 233 stormakter 18, 40, 67 stormaktsidentitet 44 strategiska kärnvapen 82 Suezkriget (1956) 144 sunnimuslimer 42, 246 svensk säkerhetspolitik 118, 119 svensk utrikespolitik 125 Sverige 91, 114, 115, 119, 157, 161, 249 Sydafrika 117 Sydamerika 78 Sydjemen 244 Sydkinesiska sjön 176 Sydkorea 60, 62 Sydossetien 112 Sydvietnam 89, 91, 201 Syrien 11, 34, 35, 37–39, 42, 200, 210 Syriska demokratiska styrkorna (SDF) 37 säkerhetsmål 19 säkerhetspolitik 13 T Tadzjikistan 65 Taiwan 60, 177 taktiska kärnvapen 82 talibaner 97–99 Tchad 178 Tet-offensiven 91 Thunberg, Greta 260 tillit 184 Tito, Josip Broz 221 Tjeckien 164, 201 Tjeckoslovakien 59, 64 Tjetjenien 30–32, 152 Tonkinintermezzot 89 traktatsrätt 134 transatlantiska länken 105 Trumandoktrinen 58 Trump, Donald 216 Tudjman, Franjo 225 tullunion 157 Turkiet 37, 39, 40, 57, 124 Turkmenistan 66 tutsier 238–241
275
RE G I S TE R
tvåstatslösning 217 Tyskland 56, 58, 64, 69, 198, 204 Tysklands enande 75 Tysklandsfrågan 69, 74, 76, 77 U Ukraina 66, 106, 107, 110–113, 122, 201 Undén, Östen 116 Ungern 57, 64, 164, 225 United Nations Assistance Mission to Rwanda (UNAMIR) 239 United Nation Operation in Somalia (UNOSOM II) 231 universialisering 168 UNPROFOR 223 upprustning 27 urfolk, ursprungsfolk 249, 250 252, 253 USA 11–15, 17, 18, 21, 23, 27–30, 37, 40, 42, 44, 48, 52, 55, 56, 58, 60, 62, 63, 67–69, 78–106, 109, 112, 117, 120, 122, 126, 141, 153, 155, 158, 169, 171, 174–177, 185, 188, 191, 193, 204, 208, 212, 216, 219, 223, 225, 227–229, 231, 240, 246, 255, 261–263, 271 Usama bin Laden 97 utrikesminister 19 utrikespolitik 25, 123 Uzbekistan 65, 201 V V-Dem-institutet 188 vetorätt 23, 141 Vietminh 87, 88 Vietnam 92, 177, 205 Vietnamkriget 63, 87, 93 värdegemenskap 183 Världsbanken 170 världshandel 175 Världshandelsorganisationen (WTO) 170 Världshälsoorganisationen (WHO) 140 Västbanken 206, 208, 210, 212–215, 218 Västberlin 72 Västeuropa 58
276
Västtyskland 58, 64, 70, 74, 76, 156 Walesa, Lech 64 Warszawapakten 28, 60, 64, 71, 77 Werner-planen 158 Westfaliska freden (1648) 137 Wikileaks 262, 263 Willy Brandt 74 Z Zambia 201 Zelenskij, Volodomyr 109, 110 Ö Östberlin 72 Österrike 62, 161 Östeuropa 57, 64 Östtimor 145, 205 Östtyskland 64, 70, 71, 74–76 östutvidgningen 164 övernationella sanktioner 27
ISBN 978-91-47-14723-6 © 2022 Ulf Bjereld, Ann-Marie Ekengren och Liber AB Projektledare: Susanna Thulé Redaktion: Thomas Johansson, Anna Lindstam, Per Granath Byrmo Formgivning: Eva Jerkeman Bildredaktör: Margareta Söderberg Kartor: Liber kartor, Stig Söderlind Faktarutor: Daniel Berlin, Gustav Bäckström, Anna Winroth Frågor på texten: Gustav Bäckström, Anna Winroth Produktion: Helene Ågren Fjärde upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: Livonia Print, Lettland 2023
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Internationella relationer
V
arför blir det krig? Vad innebär globaliseringen för relationen mellan världens fattiga och rika länder? Varför uppstod det inbördeskrig i Syrien och i Jemen? Varför invaderade
Ryssland Ukraina? Hur ska Palestinafrågan lösas? På vilket sätt har terrordåden mot USA i september 2001 och de påföljande krigen i Afghanistan och Irak förändrat den internationella politikens villkor? Vilken betydelse kommer EU att ha i internationell politik? Det är denna typ av frågor som behandlas i denna bok. Internationella relationer ger kunskap om och förståelse för förutsättningarna för samarbete och konflikt i det internation ella systemet. Dessutom får läsaren verktyg för att på ett mer övergripande sätt kunna tolka och förstå internationella rela tioner. Författarna lägger stor tonvikt vid tre av de mest centrala
ULF BJERELD • ANN-MARIE EKENGREN
Internationella
relationer Perspektiv på konflikt och samarbete i världspolitiken
teorierna om internationella relationer: liberalismen, realismen och konstruktivismen. I boken presenteras dessa teorier genom ULF BJERELD • ANN-MARIE EKENGREN
att de på ett konkret sätt tillämpas på ett flertal konflikter eller händelser. Den fjärde upplagan innehåller nyskrivna avsnitt om Rysslands angrepp mot Ukraina och kriget i Jemen. Krigen i Afghanistan och Irak har lyfts fram och utökats till egna fall med egna analyser. De nya analyserna ger en bild av ett internationellt system som i ökande utsträckning kännetecknas av konflikt, och där auktoritära stater, som Kina och Ryssland, har flyttat fram sina positioner. Därutöver har författarna gjort särskilt stora ändringar i avsnitten om svensk utrikespolitik och Sveriges ansökan om medlemskap i Nato, om globaliseringen och om den Europeiska unionen.
Författare är professor ULF BJERELD och professor ANN-MARIE EKENGREN på statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.
Best.nr 47-14723-6 Tryck.nr 47-14723-6
F J ÄR D E UP P L AG AN