Religion och samhällsförändring
I EN SAMTID SOM kännetecknas av ständig förändring är religion och livsåskådningsfrågor synnerligen aktuella. Mötet mellan historiska traditioner och samhällsförändringar visar inte bara hur religiösa rörelser omtolkas och skiftar över tid, utan även att människors trosuppfattningar och identiteter följer ett liknande mönster. Kunskap om religion och andra livsåskådningar är centralt för att förstå denna föränderliga och förunderliga omvärld – en omvärld som i allt större utsträckning präglas av mångfald. En sådan syn är utgångspunkten för religionskunskapsundervisning i grundoch gymnasieskola, och den tar vi också fasta på i denna bok. Antologins författare erbjuder forskningsbaserade och didaktiska perspektiv på religion och samhällsförändringar genom fyra olika teman: 1) religion, kön och sexualitet, 2) religion, unga och skola, 3) religion, möten och förändringar, samt 4) religion, politik och samtid. Innehållet är resultatet
Religion och samhällsförändring Aktuella perspektiv i religions vetenskaplig forskning
av ett samarbete mellan forskare från flera skilda discipliner Dennis Augustsson, Charlotta Carlström, Emma Hall, Bodil Liljefors Persson (red.)
vid Malmö universitet och visar på den variation som ryms inom religionsvetenskap i Sverige i dag. Boken vänder sig till studenter och verksamma lärare samt en vidare intresserad läsekrets som vill fördjupa sig i religionsvetenskapens rika och givande värld.
DENNIS AUGUSTSSON är doktor i pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande, CHARLOTTA CARLSTRÖM är lektor i socialt arbete med inriktning mot sexologi och sexualitetsstudier, EMMA HALL är doktorand i historia och historiedidaktik och BODIL LILJEFORS PERSSON är professor i religionshistoria. Tillsammans är de antologins redaktörer.
Best.nr 47-14696-3 Tryck.nr 47-14696-3
Dennis Augustsson Charlotta Carlström Emma Hall Bodil Liljefors Persson (red.)
ISBN 978-91-47-14696-3 © 2023 Dennis Augustsson, Charlotta Carlström, Emma Hall, Bodil Liljefors Persson och Liber AB Förläggare: Mattias Nykvist Projektledare: Helena Hammarqvist Redaktör: Jannicke Johansson Formgivning och omslag: Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts Omslagsbild: Dennis Augustsson Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2023
kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisnings bruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/ förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www. bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Författarpresentationer Dennis Augustsson (red.) är doktor i pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande samt lektor i visuell kommunikation vid Institutionen för konst, kultur och kommunikation. Hans forskningsintresse är placerat i gränslandet mellan design, medieproduktion och pedagogik, där det fokuserar hur medieproduktion som undervisningsform kan utvecklas och beforskas i utbildning på olika nivåer. Aje Carlbom är biträdande professor i socialantropologi vid Institutionen för socialt arbete och har i flera år intresserat sig för etnisk och religiös identitet, mångkulturalism, euroislam, meningsskapande och sociala rörelser. Charlotta Carlström (red.) är lektor i socialt arbete med inriktning mot sexologi och sexualitetsstudier. Hennes forskning berör olika perspektiv på sexualitet, makt, intimitet och religion. Det nyligen avslutade postdoktorprojektet handlade om kristen frikyrklighet, sexualitet och hbtq. Mats Greiff är professor i historia vid Institutionen för samhälle, kultur och identitet och har framför allt ägnat sig åt modern socialoch kulturhistoria. Bland annat har han skrivit om arbetarhistoria, idrottshistoria samt om relationen mellan populärmusik och samhällsförändring i olika geografiska kontexter, däribland Östtyskland, England, Appalacherna och Louisiana. Emma Hall (red.) är sedan 2017 doktorand i historia och historiedidaktik vid Institutionen för samhälle, kultur och identitet. I det pågående avhandlingsarbetet utforskas hågkomster och minnesprocesser hos unga människor som har erfarenhet av flykt och av att ha blivit kategoriserade som ensamkommande efter ankomst till Sverige. Hennes forskningsintresse befinner sig i skärningspunkten mellan minne, migration och historia. Manon Hedenborg White är docent i religionshistoria och lektor i religionsvetenskap vid Institutionen för samhälle, kultur och identitet. Hennes forskning kretsar kring västerländsk esoterism, nya religiösa rörelser och andra former av alternativ andlighet med fokus på frågor om genus, sexualitet och auktoritet. Bodil Liljefors Persson (red.) är professor i religionshistoria vid Fakulteten för lärande och samhälle. Hon har under många år bedrivit
forskning om mayafolkets religion, historia och kultur i Mexiko. Andra forskningsintressen är religionsdidaktik, sex- och samlevnadsundervisning, medborgerlig bildning samt ämneslitteracitet i de samhällsorienterande ämnena. Johan A. Lundin är professor i historia och verksam vid Institutionen för samhälle, kultur och identitet. Hans forskning är i huvudsak inriktad mot modern social- och kulturhistoria med perspektiv som genus, politisk kultur och sociala nätverk. Anders Melin är docent i etik och universitetslektor vid Institutionen för globala politiska studier. Han har framför allt forskat om miljöetiska frågor och leder för närvarande ett projekt om energiscenarier och rättvisa samt ett projekt om värdekonflikter vid förvaltandet av urban biologisk mångfald. Johan Modée är religionsfilosof och universitetslektor i internationella relationer och mänskliga rättigheter. Hans främsta intressen i forskning och undervisning handlar om konflikter, etik och religion. Pernilla Ouis är professor i socialt arbete vid Högskolan i Halmstad och biträdande professor i samma ämne vid Malmö universitet. Hennes forskningsintressen är bland annat normkonflikter, hedersrelaterat våld och förtryck samt sexuell riskutsatthet kopplad till migration. Dawan Raoof är doktor i socialt arbete. Hans forskning handlar främst om hur personal och ensamkommande på HVB-hem begripliggör och navigerar i den vardag som institutionellt rekonstrueras där. Malin Thor Tureby är professor i historia. Under åren 2019–2020 arbetade hon som tillförordnad expert med den statliga utredningen om Sveriges museum om Förintelsen. Just nu forskar hon främst om överlevandes minnesaktivism i ett historiskt perspektiv och om judiska kvinnors berättade erfarenheter av sexism och antisemitism. Jon Wittrock är docent i statsvetenskap. Han doktorerade vid Europeiska universitetsinstitutet och har forskat och undervisat vid flera universitet, både utomlands och i Sverige. På svenska har han bland annat skrivit flera texter om den kontroversiella juristen och politiska tänkaren Carl Schmitt.
Innehåll Inledning 8 Religion, kön och sexualitet 10 • Religion, unga och skola 12 • Religion, möten och förändringar 13 • Religion, politik och samtid 15
Religion, kön och sexualitet 17 Johan A. Lundin
1 Motståndet mot Frälsningsarmén som normbrytare i sekelskiftets Sverige 19 En armé på marsch 20 • Den arga grevinnan 21 • Kritik från religiöst håll 22 • Angrepp från vänstern 24 • Icke-respektabla kvinnor 24 • Lokalt motstånd och övergrepp 26 • Myndigheterna griper in 28 • Skämtvisor 30 • Avslutning 32
Malin Thor Tureby
2 Ilona Karmels Den polska flickan: en berättelse om Sverige och Förintelsen från tidigt 1950-tal 34 Ilona Karmel – en kort presentation 38 • Ilona Karmel i svensk press: ”en fantastisk flyktingsaga” 40 • Den polska flickan i svensk press: ”en moralitet om det godas seger” 43 • Ilona Karmel och Den polska flickan i svensk-judisk press: ”Vi överlevande har ett budskap” 45 • Avslutning 50
Manon Hedenborg White
3 Den scharlakansröda gudinnan: genus och sexualitet inom västerländsk esoterism 55 Vad är västerländsk esoterism? 56 • Odjuret och gudinnan: Aleister Crowley och religionen thelema 60 • Jack Parsons och gudinnan: rymdromantik och sexualmagi i Kalifornien 63 • Avslutande diskussion 67
Charlotta Carlström 4 ”Vi bad att det skulle hända en naturkatastrof så att pride inte skulle bli av”: pridefestivaler och frikyrklig kristendom 72 Frikyrkornas olika hållningar 73 • Pride och prideflaggans symboliska betydelse inom frikyrkliga gemenskaper 74 • Prides betydelse för kristna hbtq-personer 77 • Demoner, onda makter och andlig krigsföring 82 • Avslutning 86
5
Religion, unga och skola 89 Emma Hall 5 Rörelser in i det okända: erfarenheter av det liminala i överfarten över Medelhavet 91 Liminalitet och liminala erfarenheter som analytiskt perspektiv 95 • När dag blir natt 98 • När natt blir dag 101 • Havets två ansikten 103 • Avslutning 105
Dawan Raoof
6 Att berätta fram sin religiösa identitet 108 Identitetens ”vadhet” respektive ”vemhet” 109 • Berättelser, framträdanden och positioneringar 113 • Avslutande diskussion 121
Bodil Liljefors Persson 7 Undervisning om religion för ett demokratiskt och hållbart samhälle: om ämneslitteracitet och existentiella frågor 125 Religionskunskapsämnets framväxt i en svensk skolkontext 127 • Ämneslitteracitet och kraftfull kunskap 130 • Innehåll i en inkluderande undervisning 138 • Avslutande kommentar 142
Dennis Augustsson 8 Videoproduktion i religionsundervisningen 147 Religionsdidaktiska utgångspunkter 148 • Estetiska läroprocesser – en väg till medielitteracitet 149 • Etnografi i religionskunskapsundervisningen 150 • Etnografisk film i klassrummet 152 • Tre konkreta arbetsformer för video i religionskunskap 153 • Utmaningar 156 • Teknik, berättande och innehåll – tre nivåer av lärandeaktivitet 158 • Avslutning 160
Religion, m öten och förändringar 163 Bodil Liljefors Persson
9 Kosmologi och ekologi i mayas andliga landskap: myter, ritualer och spår av förändring 165 Hieroglyfkodexar och Chilam Balam-böcker 167 • Kosmologi, myter och ritualer – om trosföreställningar och religiös praktik 170 • I prins Wilhelms fotspår – en svensk expedition till mayaområdet 1920 173 • Schamaner, profeter, rituell praktik och motstånd genom historien 179 • Spår av varaktighet och förändring i mayas andliga landskap 182 • Avslutning 183
Mats Greiff 10 Voodoo – dödande trollkonst eller en religion för lyckogörande? 186 Den louisianska voodoons sociala och historiska sammanhang 189 • Vad är louisiansk voodoo? 191 • Voodoodrottningen Marie Laveau 195 • Avslutning 198
6
Anders Melin 11 Om kristen animism: en kritisk granskning av Mark I. Wallaces ekoteologi 201 Wallaces kristna animism 202 • Den samtida religiösa kontexten 206 • Kritiska perspektiv 208 • Avslutning 212
Mats Greiff 12 Att i rädslan och klassmedvetenheten ta Gud i handen: hur tillit till en högre makt blir vardag för gruvarbetare 215 Gud och klasskampen 218 • Gud och den rädde gruvarbetaren 222 • Avslutning 229
Religion, politik och samtid 233 Pernilla Ouis & Aje Carlbom
13 Normaliseringen av den muslimska slöjan i svensk integrationspolitik 235 Slöjans betydelse i islam 237 • Muslimska argument för slöjan i Sverige 239 • Normalisering av slöjan 242 • Motstånd mot normaliseringen av slöjan i Sverige 245 • Exempel på inommuslimsk slöjdebatt i en lokal kontext 248 • Analys: Två oheliga allianser i slöjfrågan 251 • Avslutande kommentar 252
Johan Modée 14 Religion och våld – hur och varför? 254 Religionsbegreppet 256 • Orsakar religion våld? 263 • Avslutande kommentar 275
Jon Wittrock 15 Sagan om sekulariseringen: makt och religion i tre moderna mytologier 278 Centrala begrepp: makt och religion 279 • Sagan om sekulariseringen: Tolkien och maktens dimensioner 283 • H.P. Lovecraft: Gud, Leviathan och Cthulhu 286 • Inkarnation i rännstenen: Philip K. Dick och den kommande guden 290 • Avslutande diskussion 294
Register 298 Bildförteckning 302
7
Inledning Den här antologin är resultatet av ett samarbete mellan forskare från flera olika discipliner vid Malmö universitet rörande frågor kring religion och samhällsförändringar. Syftet är att visa på den mångfald av forskningsperspektiv som ryms inom ämnesområdet religionsvetenskap i Sverige i dag. I en samtid av globalisering, digitalisering och samhällsförändringar är religion och livsåskådningsfrågor ständigt aktuella. I mötet mellan historiska traditioner och samtida samhällsutveckling omtolkas och förändras människors trosuppfattningar, etiska förhållningssätt och identiteter. I och med det synliggörs ett förändringsperspektiv i relation till individers religiositet och de sätt som religiösa rörelser förändras och organiserar sig. Religion som kunskapsområde i skolan speglar denna bredd. Undervisningen i religionskunskap i grund- och gymnasieskolan utgår från att religion är ett fenomen som på olika sätt berör och påverkar oss människor på djupet. Kunskap om religion och andra livsåskådningar lyfts fram som central för såväl den personliga utvecklingen som vår förståelse av en omvärld som i allt större utsträckning präglas av mångfald och förändring. Relationen och samspelet mellan religion och samhälle har i de nya styrdokumenten för grundskolan, Lgr22, fått en än mer framskjuten roll. Där relateras kopplingen till olika utmaningar i det demokratiska samhället, till exempel konkurrerande tolkningar av grundläggande rättigheter samt religionernas roll i konflikter och politiska processer. Religion och andra livsåskådningar skrivs därmed fram som en väsentlig del av samhällsförändringen: ”Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religion kan spela i samhället och hur samhällsförhållanden påverkar utvecklingen av religioner och andra livsåskådningar” (Lgr22, s. 188). Förändringsperspektivet synliggör förekomsten av nya möten i vilka friktioner och krockar kan uppstå, men också förskjutningar, kreativa omförhandlingar och religiös förändring. Utgången av dessa möten och förändringsprocesser är alltså inte givna på förhand. Samtidigt betonas att undervisningen ska omfatta ett historiskt perspektiv och att kunskap
8
I N LED N I N G
om förändringar som följt av exempelvis sekulariseringen är nödvändig för att förstå samtiden. I samtliga läroplaner framhålls att identitet ska förstås som något som formas och omformas tillsammans med andra. Utöver att identitet berör grundläggande existentiella frågor och upplevelser av mening och tillhörighet kopplas den även till en samhällskontext på gymnasienivå. Sociala tillhörigheter såsom kön, sexualitet, etnicitet och klass lyfts fram som fundamentala element i människors identitet (Skolverket 2022b). I läroplanernas inledande delar finns både nya formuleringar och en del omformuleringar. Till exempel har kunskapsområdet sex och samlevnad stärkts och bytt namn till sexualitet, samtycke och relationer. Vidare finns nya formuleringar som handlar om skolans ansvar att ”synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling” samt ”skolans ansvar för att förebygga och motverka olika former av intolerans, våld och förtryck” (Skolverket 2022a). Sammanfattningsvis blir det tydligt vid läsning av läroplanerna – med tillhörande kursplaner för religionskunskap – att ämnet till sin natur är tvärdisciplinärt. Antologin består av aktuell forskning som visar på såväl hi storiska som samtida perspektiv gällande samhällsaktuella och brännande frågor med koppling till religion. De olika kapitlen berör även religioners och livsåskådningars relation till politik samt den existentiella och levda erfarenheten där det inre och yttre sammanvävs och står i relation till varandra. Tillsammans utgör texterna pusselbitar i förståelsen av religiösa fenomen och dess utveckling. Med sin bredd synliggör antologin att religionsvetenskap är såväl flervetenskaplig som tvärvetenskaplig – ämnet har både relevans och betydelse för vår kunskap om världen och för vår förståelse och respekt för olika sätt att tänka och leva. Förhoppningen är att både bokens olika delar och helheten ska öppna upp för nya spännande frågor, skapa nyfikenhet och leda till ny kunskap. De olika texterna vänder sig till studenter och verksamma lärare som önskar få tillgång till aktuell forskning som breddar den ämnesteoretiska kunskapen och bidrar med nya religionsvetenskapliga perspektiv. Antologin kan användas som kurs-
IN L E DN IN G
9
litteratur inom olika utbildningar för blivande lärare – såväl inom grundlärarprogram som ämneslärarprogram – och på de fristående religionsvetenskapliga kurser som finns vid lärosätena runt om i landet. Boken kan också fungera som fortbildning för redan verksamma lärare som önskar få tillgång till forskningsbaserade och didaktiskt medvetna angreppssätt i sin egen undervisning, vilket bokens olika kapitel bidrar med och inspirerar till. Vi hoppas även att texterna kan intressera en vidare läsekrets då de aktualiserar viktiga och brännande frågor som berör religion i vår samtid. För att tydliggöra innehållet är antologin indelad i fyra teman: 1) religion, kön och sexualitet 2) religion, unga och skola 3) religion, möten och förändringar 4) religion, politik och samtid. Dessa teman är centrala inom samtida religionsvetenskaplig forskning och berör också pågående diskussioner i samhällsdebatten, både nationellt och internationellt.
Religion, kön och sexualitet Bokens första tema består av fyra kapitel som på olika sätt belyser skärningspunkten mellan religion, kön och sexualitet. I kapitlet ”Motståndet mot Frälsningsarmén som normbrytare i sekelskiftets Sverige” beskriver Johan A. Lundin hur Frälsningsarmén utmanade samtidens konventioner om kvinnors plats i samhället när organisationen etablerade sig i Sverige i slutet av 1800-talet. Inom Frälsningsarmén tog sig kvinnor rätten att predika Guds ord, bära militära uniformer och röra sig fritt bland samhällets utsatta. I kapitlet undersöks de starka reaktioner som dessa kvinnor mötte. Genom det historiska perspektivet synliggörs att Frälsningsarmén efter hand blev alltmer accepterad i samhället och framstod som mindre kontroversiell. Denna utveckling berodde både på ett förändrat samhällsklimat och en förändring inom den religiösa gruppen. I ”Ilona Karmels Den polska flickan: en berättelse om Sverige och Förintelsen från tidigt 1950-tal” ansluter sig Malin Thor
10
I N LED N I N G
Tureby till den forskning som har framhållit hur centrala de förföljda och senare de överlevande själva har varit, under de gångna snart 80 åren, för att driva kunskapen om och minnet av Förintelsen och nazisternas brott mot mänskligheten framåt. I kapitlet argumenterar Thor Tureby för att Ilona Karmels bok Den polska flickan, som gavs ut på svenska 1954, kan förstås som ett viktigt bidrag till en sådan kunskapsproduktion och att den kan ses som en tidig publicerad berättelse från en judisk överlevande med anknytning till Sverige. Det som analyseras är inte Den polska flickan i sig, utan hur Ilona Karmel och boken mottogs av litteraturkritiker i svensk och svensk-judisk press. Recensionerna används på så sätt även för att nå ny kunskap om hur det svenska samhället och dess invånare bemötte och förstod de överlevande och deras berättelser det första decenniet efter Förintelsen. Det historiska perspektivet återkommer i ”Den scharlakansröda gudinnan: genus och sexualitet inom västerländsk esoterism”, där Manon Hedenborg White diskuterar hur genus och sexualitet konstrueras inom modern västerländsk esoterism. Västerländsk esoterism är ett paraplybegrepp som inom religionsvetenskapen brukar användas för att benämna en samling historiskt besläktade religiösa strömningar med rötter i sen antiken. I fokus för kapitlet är en fallstudie om den amerikanske ockultisten John ”Jack” Whiteside Parsons och hans försök att via magiska ritualer manifestera en gudinna i mänsklig gestalt. Texten berör speciellt vilka idéer om femininitet och feminin sexualitet som låg till grund för, och som kom att utvecklas som ett resultat av, dessa experiment. I kapitlet ”’Vi bad att det skulle hända en naturkatastrof så att pride inte skulle bli av’: pridefestivaler och frikyrklig kristendom” undersöker Charlotta Carlström pride och prideflaggans symboliska betydelse inom samtida kristna frikyrkliga gemenskaper. Utifrån intervjuer med kristna hbtq-personer utforskas vilken mening pridefestivaler och regnbågsflaggan har för dem samt hur de navigerar mellan de polariserade förhållningssätt som finns i dessa kontexter. Teoretiska utgångspunkter för analysen är Cathrine Bells beskrivning av rites of affliction och Saba
IN L E DN IN G
11
Mahmoods reflektioner om hur emotionella och förkroppsligade praktiker sammanbinds med föremål.
Religion, unga och skola Under detta tema samlas fyra kapitel som på olika sätt berör unga människors upplevelser och kunskapande kring religion och livsåskådning. Två kapitel har en tydlig religionsdidaktisk inriktning och två kapitel utgår från forskning som berör unga människors upplevelser utifrån religionsvetenskapliga perspektiv. I Emma Halls kapitel ”Rörelser in i det okända: erfarenheter av det liminala i överfarten över Medelhavet” undersöks unga människors erfarenheter av att korsa Medelhavet under flykten till Europa. Detta hav är en central plats för den irreguljära migrationen till Europa, och under 2015 användes det i stor utsträckning av människor på flykt. Havet utgör en gräns som skiljer EU-medborgare från icke-medborgare, men det fungerar även som ett gränsland – en geografisk och symbolisk plats för möten, interaktioner och övergångar. I texten används det antropologiska och religionsvetenskapliga begreppet liminalitet som analytisk ingång för att förstå den djupt existentiella erfarenheten av att korsa Medelhavet och det omvälvande och transformerande i dessa erfarenheter – erfarenheter som kan medföra nya sätt att se på livet, den egna personen samt tillhörigheter och gemenskaper. Dawan Raoofs kapitel ”Att berätta fram sin religiösa identitet” visar, utifrån ett etnografiskt insamlat datamaterial från en social institution (HVB-hem), hur några ensamkommande barn och ungdomar narrativt framställer sin religiösa identitet. Med hjälp av några fenomenologiskt orienterade teoretiska begrepp belyser Raoof hur ungdomarna genom tal och handlingar iscensätter den egna religiösa identiteten, och visar därmed hur situationsbunden den narrativa framställningen av en sådan identitet kan vara. I kapitlet ”Undervisning om religion för ett demokratiskt och hållbart samhälle: om ämneslitteracitet och existentiella frågor” fokuserar Bodil Liljefors Persson på skolämnet religi-
12
I N LED N I N G
onskunskap samt på undervisning och utbildning i religionsvetenskap. I texten presenteras några exempel på undervisningsinnehåll som syftar till att utveckla kompetenser hos elever och studenter, så att de ska kunna verka i ett samhälle som vilar på demokratiskt hållbara värden. Inledningsvis fokuseras ämnets historiska kontext och det centrala innehållet i styrdokumenten. Därefter diskuteras vad ämneslitteracitet och kraftfull kunskap kan vara i relation till undervisning om religion, och slutligen ges exempel på existentiella och kontroversiella frågor som syftar till en angelägen religions(kunskaps)undervisning för ett demokratiskt, inkluderande och hållbart samhälle. Dennis Augustsson argumenterar i kapitlet ”Videoproduktion i religionsundervisningen” för hur elevers videoproduktion som etnografisk metod i religionskunskap stämmer väl överens med religionsdidaktiska perspektiv och ämnets centrala innehåll. Den didaktiska utmaningen för religionslärare ligger inte bara i att ha kunskap och insikt om olika mediers betydelser, utan även om hur undervisningens utformande – dess design – ger utrymme för skapande och problematiserande av medietexter och deras innehåll. Men dessa utmaningar erbjuder också möjligheter att bedriva en religionsundervisning där eleverna utgår från och undersöker religiösa fenomen och livsåskådningsfrågor i verkligheten utanför klassrummet. Detta kan stimulera ett lärande som väcker viktiga frågor och utmanar förenklade och stereotypa perspektiv. Med utgångspunkt från Augustssons eget avhandlingsarbete presenteras en modell som kan synliggöra utmaningar och kompetensutvecklingsbehov för både lärare och elever.
Religion, möten och förändringar De fyra kapitel som berör temat religion, möten och förändringar fokuserar på hur möten mellan kulturer, religiösa traditioner och samhällsförändringar såsom klimatkrisen föranleder tolkningar, omtolkningar och nybildningar. I Bodil Liljefors Perssons kapitel ”Kosmologi och ekologi i mayas andliga landskap: myter, ritualer och spår av förändring” presenteras mayafolkets religion från klassisk tid till nutid.
IN L E DN IN G
13
Utgångspunkten är källtexter, till exempel de så kallade Chilam Balam-böckerna som dateras till den tidigkoloniala perioden på Yucatánhalvön i Mexiko. Efter hand har mötet med bland annat katolicismen lett till förändringar i mayafolkets religiösa praktik, men det finns många exempel på varaktighet och revitalisering av de äldre traditionerna. Shamaninstitutionen har till exempel varit etablerad i mer än 1 500 år på Yucatán och spelar fortfarande en viktig roll i mångas vardagliga liv. De vanligaste arbetsuppgifterna en hmen, shaman, än i dag utför är att leda de agrara ritualerna i samband med sådd och skörd, att bota sjukdomar eller att utföra divinationer och healingritualer av olika slag. I kapitlet ”Voodoo – dödande trollkonst eller en religion för lyckogörande?” behandlar Mats Greiff louisiansk voodookultur. Texten belyser hur västafrikansk religion och tradition i form av voodoo möter karibisk obeah-kultur och europeisk katolicism. Med hjälp av antropologiskt källmaterial från sent 1800-tal analyseras mötet mellan dessa tre traditioner och hur de smälter samman till den särpräglade louisianska varianten av voodoo. I populärkultur har denna ofta beskrivits som trollkonst med kraft att döda eller skapa olycka, medan samtida studier av ritualerna under sent 1800-tal i stället betonar voodoon som lyckoskapande och medicinskt helande. Härvid läggs särskild vikt vid den mytomspunna Marie Laveau och hennes liv i 1800-talets New Orleans. Som en följd av nutida miljökriser har intresset för att diskutera människans relation till naturen ökat inom kristen teologi och ett nytt delområde, ekoteologi, har etablerats. I kapitlet ”Om kristen animism: en kritisk granskning av Mark I. Wallaces ekoteologi” undersöker Anders Melin hur ekoteologer ifrågasätter och omtolkar centrala begrepp i den kristna traditionen. En av de mer radikala och uppmärksammade omtolkningarna på senare tid har presenterats av professor Mark I. Wallace, som argumenterar för ”kristen animism”. Eftersom kristen teologi traditionellt har tagit avstånd från animistiska föreställningar väcks frågan om vilka skäl Wallace anför för sin ekoteologi och om dessa skäl är övertygande, vilket Melin diskuterar i detta kapitel.
14
I N LED N I N G
I kapitlet ”Att i rädslan och klassmedvetenheten ta Gud i handen: hur tillit till en högre makt blir vardag för gruvarbetare” närmar sig Mats Greiff hur appalachiska gruvarbetares förhållningssätt till religion under mellankrigstiden tog sig uttryck i deras egen sångtradition. Musiken som analyseras är företrädesvis gruvarbetarsånger som har samlats in av folklorister och arkiverats i USA:s kongressbibliotek i Washington D.C. Dessa sånger har utgjort en betydelsefull del i appalachisk folkmusiktradition, men visar också på gruvarbetares förhållningssätt till kristenhet.
Religion, politik och samtid Under 1900-talet och fram till i dag har en omfattande diskussion förts gällande hur religiösa element dels har legitimerat etablerade maktstrukturer, dels har vandrat från en explicit religiös till en sekulär kontext. Det avslutande temat samlar tre kapitel som på olika sätt illustrerar detta. Pernilla Ouis och Aje Carlboms kapitel ”Normaliseringen av den muslimska slöjan i svensk integrationspolitik” diskuterar slöjans betydelse för olika grupper i det svenska samhället. För konservativa muslimer handlar slöjan om kyskhet och att kvinnor inte ska väcka mäns sexuella lust. De får stöd i sin kamp för en normalisering av slöjan av svenska vänsterliberala feminister, som dock menar att slöjan handlar om kvinnors rätt att bestämma över sina kroppar och rätten till att arbeta med slöja på. Slöjmotståndet finns i två grupper: dels sekulära vänsterliberala muslimer som menar att slöjan står för ett religiöst sanktionerat kvinnoförtryck, dels grupper på högerkanten som är emot slöjan av främlingsfientliga skäl. Slöjan tolkas olika av dessa grupper, men i en svensk kontext uppstår två oheliga allianser i slöjfrågan som försvårar en nyanserad debatt: muslimska konservativa och svenska feminister för slöjan, och muslimska sekulära feminister och främlingsfientliga grupper emot slöjan. I kapitlet ”Religion och våld – hur och varför?” diskuterar Johan Modée hur religion hänger ihop med våldsutövning. I texten undersöks en samhällsvetenskaplig sida av talibanernas maktövertagande i Afghanistan under sommaren 2021, utifrån
IN L E DN IN G
15
frågan om, hur och varför religion hänger ihop med våld i syfte att förändra samhället. Det finns flera väldigt olika teorier om denna fråga och kapitlet handlar om hur fyra av dessa teorier kan relatera till talibanernas våldsamheter i Afghanistan. Har deras våld med religion att göra eller handlar våldet om något annat? Och om det är religion som ligger bakom våldet, hur kan vi då analysera det? I kapitlet ”Sagan om sekulariseringen: makt och religion i tre moderna mytologier” analyserar Jon Wittrock makt- och religionsbegreppet och diskuterar moderna staters användande av berättelser, ritualer och symboler. Han ställer frågor om vilka som omfattas och bör omfattas av de moderna ideologiernas moraliska omsorg, med hänvisning till verk av J.R.R. Tolkien, H.P. Lovecraft samt Philip K. Dick. Avslutningsvis i kapitlet ställs frågan om våld och exploatering kan drabba inte bara människor och djur, utan även ting, tid och rum, samt vad detta kan få för betydelse för vårt samtida kritiska tänkande. Vi redaktörer vill till sist framföra vårt allra varmaste tack till Jannicke Johansson, Helena Hammarqvist och Eva Jerkeman för vårt givande samarbete med bokens texter, bilder och formgivning samt till Mattias Nykvist för helhjärtat stöd och entusiasm under hela arbetet med detta bokprojekt. Dennis Augustsson, Charlotta Carlström, Emma Hall och Bodil Liljefors Persson Malmö, 2 september 2022
Referenser Lgr22. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Lgr22. Skolverket, 2022. Stockholm: Norstedts Juridik. Skolverket (2022a). Nytt i läroplanernas inledande delar 2022. Hämtad 2022-0704 från https://www.skolverket.se/undervisning/kallsidor/nytt-i-laroplanernas-inledande-delar-2022 Skolverket (2022b). Ämne – Religionskunskap. Hämtad 2022-08-17 från https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/ amne?url=-996270488%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DREL%26version%3D3%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3
16
I N LED N I N G
Religion, kön och sexualitet
Re l igion, kön oc h se xua l ite t
Temat Religion, kön och sexualitet består av fyra kapitel som på olika sätt visar hur religion, kön och sexualitet konstrueras och förhandlas på skilda platser och i olika tider. De tydliggör hur föreställningar om kön och sexualitet hör ihop med processer i samhället och hur dessa kan medföra religiös förändring. Olika religiösa grupper påverkas således av samhällsförändringar och kan samtidigt agera pådrivande i förändringsprocesser. Ett exempel på detta är hur rådande normer för genus och sexualitet kan förändras i dialog med det omgivande samhället. I kursplanen för religionskunskap finner vi, i det centrala innehållet för årskurs 7–9, en betoning på att undervisningen ska belysa skilda tolkningar mellan olika religiösa inriktningar och sekulära grupper, såsom ”religionsfrihet, sexualitet och synen på kvinnors och mäns roller” (Lgr22, s. 192). I läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan finns även en del nya formuleringar och omformuleringar som betonar att sexualitet, jämställdhet och makt ska ingå i undervisningen. I Lgr22 har kunskapsområdet sexualitet och relationer stärkts för grundskolan, och dessutom finns numera ett uttalat ansvar att förebygga och motverka olika former av intolerans, våld och förtryck. I det pågående arbetet med revideringen av ämnesplan och kursplan för gymnasieskolans religionskunskapsämne förs i skrivande stund liknande diskussioner. Alla fyra kapitel inom ramen för detta tema berör religiös förändring i ett historiskt perspektiv – men också i vår samtid. Dessa texter kan därför användas i undervisning i både grundskola och gymnasieskola om till exempel sexualitet, genus samt olika maktrelationer.
18
R eli g i o n, kö n o c h s e x ua l i te t
Register A
Afghanistan 254 aktivitetsteori 158 Leontievs 158 andlig krigsföring 84 An Estate of Memory 39 animism 202 bibeltolkning 204 kristen 203 nyare form 202, 210 traditionell form 202 animoteism 203 antisemitism 48 Appalacherna sångtradition 216 Ashura 113, 118 avislamisering 238
B
Babalon 63, 64, 66 som protofeministisk vision 66 babyloniska skökan, den 60, 63 biografiskt bestämd position 114 Booth, Catherine och William 20
C
Chilam Balam-bok 167 från Chumayel 168, 171 från Tizimin 171 Chilam Balam, jaguarprofeten 167, 180 civilisation 271 common sense 123 Crowley, Aleister 60 Lagens bok 61 cruzoob-mayaner 175
D
demon 82, 84 Den polska flickan 37, 43, 45 deobandism 269 Dick, Philip K. 278, 290 digital storytelling 154 diskursanalys 166 dispensationalism 60 dokumentärfilm 155
298
R EG I ST E R
E
Ecce Homo 78 Eichmannrättegången 35 ekoteologi 201, 209 enokiansk magi 62 ensamkommande 93 eskatologi 60, 281 esoterism, västerländsk 56 Faivres modell 57 kön och sexualitet 59 estetisk läroprocess 149 etik religiös 261 etnografi 150 etnografisk film 152 etnomedicin 179 existentiell erfarenhet 103
F
facklig organisering 24, 218 samband med religion 219 flykt 93 berättelse om 92, 98, 101 som kamp 102 Frank, Anne 50 frikyrkligt samfund 72, 73 Frälsningsarmén 19 handgripligt motstånd 26 historik 20 kritik mot 21, 22, 24 kvinnors ställning 19, 22, 25 skämtvisor om 30 Svenska kyrkans motstånd 28 fundamentalism 116 funktionalism 257, 258 förbundstanke 206 förföljelse 113 Förintelselitteratur 37, 44, 50 Förintelsen 38, 47 Sverige och 50
G
Gaiahypotesen 206, 211 Glöm aldrig Pela och Fadime 245 Gramsci, Antonio 263, 266 syn på religion 266
gruvarbetare 217 gudstro 219 sångtradition 217, 229 gränsland 94 gudomlig androgynitet 59
H
Haggadah 48 halal-hippie-paradox 247 harem 238 hazarer 113 hbtq 73, 74, 76, 77, 82, 83 Heidegger, Martin 291 Ereignis 293 Erlebnis 292 Ge-stell 292 Machenschaft 292 helige Ande 204 hemsökelseritual 84, 85 hermetism 56 hieroglyfmanuskript 167 hijab 237 skydd mot sexuella trakasserier 239 skäl för användning 238 hijabuppropet 242 Hobbes, Thomas 261, 288 homosexualitet 73, 77, 83 Husayn, imam 113, 118
I
identitet 8 formerande av 103 religiös 109 ”vadhet” 111 ”vemhet” 111 identitetspolitik 270 gruppidentitet 270 inkarnationsläran 203 utvidgning av 211 institution religion som 259, 260 social 259 islamism 255, 274
J
judisk erfarenhet 36, 39, 44, 46 judiskt tankeliv 48, 49
K
kabbala 56, 59 kanoniskt narrativ 117
Karmel, Henia 38 Karmel, Ilona 34, 36, 38 kastkriget 177 klassiska perioden, den 166 klasskamp 218 och Gud 221 kolgruvearbetare 216 kolonialism 189 koncentrationsläger 40, 41 kontextualisering (kon)text 166 kors som symbol 171 talande 177 Korson, George 218 kosmologi 170
L
Laveau, Marie 187, 195 Lgr22 7, 128 lidar-teknik 166 liminal erfarenhet 94, 97 liminalitet 95 sakral koppling 97 litteracitet 131 kritisk 135 litteracitetspraktik 131 Lovecraft, H.P. 278, 286 Lukes tre maktdimensioner 279
M
magi 192 magick 61 makt former av 284 Marx, Karl 263, 266 syn på religion 266 maskulinitet alternativ 230 arbetare 222 mayakultur 166 rebeller 177, 180 skapelsemyt 170, 172 mayareligion 169 medborgerlig bildning 130 medielitteracitet 148, 153 metodism 219 migration 93 och minne 93 temporal aspekt 95 miljöfrågor 208
RE GISTE R
299
miljökris 202 minneskultur 35 Muharram 118
N
narrativ framställning 115 nation 281 nationalstat 271, 281, 290, 294 naturande 202 natursyn kristen 207, 208 New Orleans 188 new woman 62 nihilism 291 norm 236 normalisering 236 nya kvinnan, den 62 nymaterialism 205 nyplatonism 56
O
obeah-kultur 189 ockultism 57 Ordo Templi Orientis 61
P
Parsons, Jack 63 The Book of Babalon 65 passagerit 95 performativitet 120 pesach 48 Platon 261, 264 posthumanism 205 pride 77, 78 prideflagga 74, 76 prideparad 80, 83 prins Wilhelm 173 expedition till Centralamerika 173 problembaserat lärande 142 profetia 168
R
rasbegreppet 198 regnbågsmässa 78 Regnbågsnyckeln 75 religionsbegreppet 256, 280 debatt om 257 religionsdidaktik 148 religionskunskap 7, 147 existentiella frågor 138 kontroversiella frågor 140
300
R EGISTER
kraftfull kunskap 135 Lgr22 129 livsfrågor 138 undervisning 126 ämnets historik 127 religiositet definition av 261 religiös identitet 115, 121 repatriand 36 rit 189 ritual 83, 170, 192 agrar 172 ritualisering 83 Rätten till våra kroppar 242
S
samhällskontrakt 288 schaman hmenoob och xmenoob 179, 182 ritual 180 scharlakansröda kvinnan, den 61 sekulariseringsprocess 280 transformation 280 transition 280 sexualitet, samtycke och relationer 128, 140 sexualmagi 63, 67 shiamuslim 113 skämtvisa 30 slaveri 189 triangelhandeln 199 slöja 235 inommuslimsk debatt 248 motstånd mot normalisering 245 normalisering 242 status i islam 237 svensk kontext 239 Stephania 39 suprafysisk värld 260 svensk-judisk press 45 svensk press 40 Sveriges museum om Förintelsen 35 synd 77, 81, 84
T
talibaner 113, 254 islamtolkning 269 religiös etik 273 våldsutövning 262, 270 tazie 118 Teeman, Mira 45, 46
thelema 61, 63 Tolkien, J.R.R. 278, 282
U
USC Shoah Foundation 48
V
vatten funktion i riter 104 religiös symbolik 104 videoessä 154 vidgat tänkande 123 visuell elicitation 154 metod 151 Vita bussarna 36 Vita båtarna 36 vittnesmål 36, 44, 49, 51 voodoo 186 dans 190, 193 fyra grader av magi 192 historik 189 koppling till kristendom 192 louisiansk 189, 191 och katolicism 189 våld den andra formen av 291
våld och religion 255, 262, 267 kidnappningsteorin 263, 268 mytargumentet 263 orsaksargumentet 263, 270 verktygsargumentet 263, 266 värdekonservativ 73, 75, 82, 84 sexualitetssyn 74, 76 världsträd 170 White, Lynn 202 Wittgenstein, Ludwig 280 familjelikheter 280
Ä
ämnesdidaktik 133 ämneslitteracitet 131 första och andra ordningens begrepp 134 kraftfull kunskap 134 språkutvecklande arbetssätt 134 tröskelbegrepp 134 ämnesspecifikt språk 136
Ö
överlevande 35, 47
RE GISTE R
301
Bildförteckning Ur ”Stridsropet” 4 april 1891 27 Aleister Crowley 60 Nasa/JPL 65 Lars Rindeskog/Kyrkans tidning 80 Dennis Augustsson 104 Helena Bohm-Nilsson/SVT/TT 115 Eva Jerkeman 155 Dennis Augustsson 157 Eva Jerkeman 159 Bodil Liljefors-Persson 167 Rickard Persson 171, 174 Robert Olsson 175—176 Rickard Persson 178, 181 Mats Grieff 188 Pixabay 205 Russell Lee/National Archives at College Park 227 Krister Hansson/Aftonbladet/TT 249 Bo-Göran Kristoffersson/Dennis Augustsson (collage) 283
302
B ILDFÖR TECKNING
Religion och samhällsförändring
I EN SAMTID SOM kännetecknas av ständig förändring är religion och livsåskådningsfrågor synnerligen aktuella. Mötet mellan historiska traditioner och samhällsförändringar visar inte bara hur religiösa rörelser omtolkas och skiftar över tid, utan även att människors trosuppfattningar och identiteter följer ett liknande mönster. Kunskap om religion och andra livsåskådningar är centralt för att förstå denna föränderliga och förunderliga omvärld – en omvärld som i allt större utsträckning präglas av mångfald. En sådan syn är utgångspunkten för religionskunskapsundervisning i grundoch gymnasieskola, och den tar vi också fasta på i denna bok. Antologins författare erbjuder forskningsbaserade och didaktiska perspektiv på religion och samhällsförändringar genom fyra olika teman: 1) religion, kön och sexualitet, 2) religion, unga och skola, 3) religion, möten och förändringar, samt 4) religion, politik och samtid. Innehållet är resultatet
Religion och samhällsförändring Aktuella perspektiv i religions vetenskaplig forskning
av ett samarbete mellan forskare från flera skilda discipliner Dennis Augustsson, Charlotta Carlström, Emma Hall, Bodil Liljefors Persson (red.)
vid Malmö universitet och visar på den variation som ryms inom religionsvetenskap i Sverige i dag. Boken vänder sig till studenter och verksamma lärare samt en vidare intresserad läsekrets som vill fördjupa sig i religionsvetenskapens rika och givande värld.
DENNIS AUGUSTSSON är doktor i pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande, CHARLOTTA CARLSTRÖM är lektor i socialt arbete med inriktning mot sexologi och sexualitetsstudier, EMMA HALL är doktorand i historia och historiedidaktik och BODIL LILJEFORS PERSSON är professor i religionshistoria. Tillsammans är de antologins redaktörer.
Best.nr 47-14696-3 Tryck.nr 47-14696-3
Dennis Augustsson Charlotta Carlström Emma Hall Bodil Liljefors Persson (red.)