ALLA MÖTE
PA S S A I N K A J SA SVA L E RY D O C H M OA H J E R TS O N
GE
förmedla
M Å N G FA L D
GENUS
LAG JA LIKA BEHANDLING I FÖRSKOLA möjlighet könskontrakt
& GRUPP
TRO
SKOLA T R E DJ E U P P L A G A N
ST E R EOT Y P
FRI
funktionsnedsättning
TID
K U LT U R
ovant
VISION
KÖNTA
IDENTITET
S A M TA L L Ä G G N I N G
K A J SA SVA L E RY D O C H M OA H J E R TS O N
LIKABEHANDLING I FÖRSKOLA & SKOLA
Liber
Till dig som tänker börja läsa denna bok
1 2 3
Innan du fortsätter, lägg boken åt sidan och gå ut bland eleverna i din verksamhet. Sätt dig ner och prata med ungefär tre barn enskilt, försök att fånga verkligheten.
Om du fick bestämma tre saker som skulle ändras för att din skola/förskola skulle bli bättre för alla och för att ingen skulle behöva vara rädd eller osäker – vad skulle det vara? FRÅGA ELEVERNA:
Skriv ner de nio förslagen på en färgglad lapp och använd den som bokmärke när du fortsätter att läsa boken. Låt lappen bli din påminnelse om att inte bedriva ett arbete för syns skull utan för att ta tag i konkreta problem i er verksamhet och göra skillnad.
Till Saga, Tage, Nora, Greta och Edda
Innehåll Inledning
..............................................................................................................
11 13 14 15 15 17
Bokens upplägg ......................................................................................... Bokens fem F ......................................................................................... Bakgrund ..................................................................................................... Barn har rättigheter – vuxna har ansvar ........................................ Lång väg kvar till nolltolerans .......................................................... ”Åh, likabehandlingsplan. Ännu mer som tar tid från arbetet med barn och elever …” ...................................................................... 18 Diskrimineringslagen och nyheter i skolans läroplan ..................... 19
F1
Förbjud diskriminering
I
Två lagar – en plan!
................................................................
22
............................................................................................
24
Ett verktyg i vardagen ............................................................................. 24 Om kraven inte uppfylls ...................................................................... 28 Huvudman och ansvar ............................................................................ 29 En skalövning att göra med medarbetarna ........................................ 30 Mänskliga rättigheter – diskrimineringslag – skollag .................. 31 Mänskliga rättigheter .......................................................................... 31 Mänskliga rättigheter ska läras ut och utövas i förskolan och skolan ............................................................................................... 32 Börja i rätt ände – börja i lärarrummet ...................................... 36 Vad säger lagen om politiska partier i skolan?.............................. 38 Strategi för de politiska partiernas deltagande i skolan ................ 39 Två lagar skyddar barnen ........................................................... 42 Kränkande behandling – skollagen ............................................ 42 5
Diskriminering – diskrimineringslagen ..................................... 44 Vad säger läroplanen? .............................................................................. 52 Barn kan diskriminera ........................................................................ 53 ”Mobbning” står inte i lagen ............................................................... 54 Informera om att det är förbjudet att kränka någon .................... 54 Agera mot nätkränkning ........................................................................ 55 Kom ihåg att barn och elever är de verkliga experterna! ............. 56
II
Övningar och tips .......................................................................................................... 60
Sant eller falskt? ........................................................................................ Diskussionsfrågor kring nolltolerans ................................................. Övning kring språkbruk ......................................................................... Tolerera, inkludera eller vara normkritisk? ....................................... Samtycke ...................................................................................................... Samtycke - integritet ...............................................................................
60 62 63 64 65 66
F2 Främja likabehandling och jämställdhet ........................ 68 III Likabehandling ger mångfald
70 Vad är mångfald? ....................................................................................... 70 Varför är mångfald bra? .......................................................................... 72 Likabehandling eller likvärdig behandling? .................................... 73 Intersektionalitet ....................................................................................... 76 Normkritik .................................................................................................. 78 Normfällor i vardagen ......................................................................... 84 Normer i språket ....................................................................................... 86 Att ifrågasätta normer ............................................................................. 88 Jämlikhet och jämställdhet – vad är skillnaden? ............................ 89 Genus ............................................................................................................ 91 Jämställdhetsarbete med genusperspektiv ......................................... 96 Jämställdhetsintegrering – en politisk strategi ................................ 99 Att jämställdhetsintegrera utan att befästa heteronormen ....... 101 Heteronormens konsekvenser ............................................................ 104 Värdegrundsarbetet i relation till likabehandlingsarbetet ......... 105
6
......................................................
IV
Värderingsövningar ........................................................................................... 109
Att leda värderingsövningar ................................................................ 109 Vad innebär mångfald? ......................................................................... 111 Hisstestet ................................................................................................... 113 Inre och yttre mångfald ....................................................................... 114 Lika eller olika? ...................................................................................... 115 Samtala om makt ................................................................................... 115 Fyra hörn – en övningsmodell för att ta ställning ....................... 116 Fyra hörn för likabehandling ............................................................. 117 Sexuell läggning i skolan ..................................................................... 118 Heta stolen och Linjen ......................................................................... 119 Ojämställdheten finns någon annanstans ..................................... 122 Komplimang eller sexuella trakasserier? ........................................ 123 Ett steg fram ............................................................................................. 124 Intersektionalitet ..................................................................................... 127 Normruta för kön ................................................................................... 129 Normdiskussion ....................................................................................... 130 Gåta om normer i språket .................................................................... 130 Jämställdhet i språket ............................................................................ 131 Gör dig en bild … .................................................................................. 132 Nämn sju .................................................................................................... 133 Normer i skola och förskola ................................................................ 134 ”Min familj” .............................................................................................. 135 Goda exempel .......................................................................................... 136 Normkritisk praktik ............................................................................... 136 Integritet och respekt eller sexuella trakasserier? ......................... 137 Övningar för barn i förskola och skolans yngre åldrar .............. 138 Övningar kring barnkonventionen ................................................ 138 Gör en normkarta ............................................................................... 142 Samling i naturen – om hur lika olika eller olika lika saker kan vara ................................................................................................ 142
7
F3 Förebygg och förhindra diskriminering, kränkande behandling och trakasserier ...................... 144 V
VI
8
Att ligga steget före ............................................................................................. 145
Ett normkritiskt förhållningssätt ...................................................... 145 Fem F för arbete i arbetsliv och skola .............................................. 146 Plan för skola/förskola ......................................................................... 147 Huvudmannens lagstadgade ansvar för arbetet ............................ 148 Vikten av konkreta och uppföljningsbara planer ......................... 149 Kartläggning – arbetets viktigaste del ............................................. 150 Mall för likabehandlingsplan .............................................................. 151 Går det att mäta mångfald? ............................................................... 160 Nolltolerans kräver perspektivförflyttning ..................................... 163
Kartläggningsmetoder och övningar
......................................
167
Ökad delaktighet – lotusdiagram ...................................................... 167 I vår verksamhet? .................................................................................... 168 Vad ska vi börja med? ............................................................................ 169 Rött kort .................................................................................................... 171 Övning för barn i förskola och skolans yngre åldrar .................. 172 Värdegrund – Från ord till handling? .............................................. 172 Månadens ord .......................................................................................... 173 Diskussionsövning – handlingsberedskap kollegor emellan .......... 174 Diskussionsövning – handlingsberedskap vid sexuella trakasserier 173 ”Jag är så trött på jämställdhet” .......................................................... 174 Är du en som anser …? ........................................................................ 175 Vad är det egentligen jag ser? ............................................................. 177 Granska bilder ur ett normkritiskt perspektiv ............................... 177 Analysera bild ...................................................................................... 178 Analysera text ...................................................................................... 179 När är det jämställt? ............................................................................... 179
F4 Förankra arbetet i hela organisationen, hos samtliga barn och elever, medarbetare och vårdnadshavare ..................................................................... 181 VII Att skapa delaktighet genom samtal
.......................................
183
Tillit och engagemang .......................................................................... 183 Att leda diskussioner och samtal ............................................. 184 Struktur ger fokus i samtal ....................................................... 185 Att bemöta frågor och påståenden........................................... 186 Att förankra likabehandlingsarbetet ........................................ 192 Förslag på förankringsprocess .................................................. 193 Inkludera vårdnadshavare i likabehandlingsplanen.................. 194 ”Det är svårt – men ändå så enkelt” ......................................... 197
F5 Följ upp likabehandlingsarbetet och de åtgärder som genomförts ................................................ 201 VIII Det finns bara vinnare i ett likabehandlingsarbete
...........
203
”Vad skulle vi ha gjort då?” .................................................................. 203 Vikten av dokumentation .................................................................... 207 Spara blanketter om incidenter ........................................................ 208 Fem snabba – Hur ser det ut på din skola/förskola? .................. 209 Avslut .......................................................................................................... 211
Checklistor och mallar ......................................................................................... 214 Checklista – Skolverkets rekommendationer ............................... 214 Checklista – grundförutsättningar .................................................... 215 Checklista – Hur ser balansen mellan handling och reflektion ut i er plan? .................................................................... 215 Checklista enligt DO:s husmodell ................................................... 216 Checklista för likabehandlingsplan .................................................. 218 Förslag till mall för dokumentation av kränkande behandling 220 Planmall .................................................................................................... 221
9
Fler förslag på övningar ...................................................................................... 222 Fler förslag på Fyra hörn-övningar .................................................. 222 Fler förslag på påståenden till Linjen-övningar ........................... 227 Fler förslag på personbeskrivningar till övningen Ett steg fram ... 231 Fler förslag på påståenden till övningen Ett steg fram .............. 233 Materialtips ..................................................................................................................... 236 Aktuella lagtexter ......................................................................................................... 238 Aktuella bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) ...... 238 1 kap. Inledande bestämmelser .......................................................... 238 2 kap. Förbud mot diskriminering och repressalier ....................... 238 3 kap. Aktiva åtgärder ....................................................................... 240 Skollagen (2010:800) ............................................................................. 241 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling ................................... 241 Aktiva åtgärder ................................................................................... 242 Ordlista ..................................................................................................................................... 245 Källor
10
........................................................................................................................................ 251
Inledning Hur får vi alla barn och elever att känna sig trygga och respekterade i skolan? Hur försäkrar vi oss om att var och en känner sig välkommen och berättigad att vara den hen är? Hur ska vi arbeta mot sexuella trakasserier? Ska vi bjuda in alla politiska partier till skolan? Ska vi ha skolavslutning i kyrkan? Bör vi sjunga den svenska nationalsången? Vad är diskriminering? Vad är kränkande behandling? Varför får så många verksamheters arbete med likabehandling underkänt av Skolinspektionen och hur fungerar egentligen arbetet med likabehandling? Hur kan exempelvis arbetet ske i samverkan med barnen i en förskola, de är ju så unga? Hur räknas fritidsgården – ska den ha ett eget arbete? Ska vårdnadshavarna vara med i arbetet? Omfattas medarbetarna i köket av kravet på aktiva åtgärder? Vad innebär aktiva åtgärder som lagen kräver? Vad är ett systematiskt likabehandlingsarbete? Vad är det för skillnad på begreppen främja och förebygga som finns i diskrimineringslagen? Vem är den huvudman som nämns i lagtexten – är det rektor/chef eller nämnd? Vem har ansvaret och vad är min roll? Känner du igen någon av dessa frågeställningar och har du kanske själv undrat? När vi är ute på förskolor och skolor och handleder i arbetet med likabehandling så får vi ofta börja med att reda ut förutsättningarna, kraven och begreppen. Kunskapen om lagkraven och definitionerna saknas ofta, så tiden för att arbeta med själva innehållet i planen blir knapp. Vi har i denna bok sammanställt de vanligaste frågorna vi möter och de övningar vi själva använder oss av för att förtydliga lagkrav och för att synliggöra normer och värderingar i arbetet för att skapa en skola och förskola på lika villkor. Bokens målgrupp är de som är ansvariga för att leda och planera verksamhetens arbete med likabehandling, främst rektorer och förskolechefer. Boken är givetvis ett utmärkt stöd för alla medarbetare inom förskola/
11
skola och även för vårdnadshavare som vill vara med och driva ett aktivt likabehandlingsarbete. Diskrimineringslagen och skollagen är tydliga med kravet på nolltolerans mot kränkande behandling och trakasserier i skolan. Det finns dock på något sätt en allmän uppfattning om att kränkningar i skolan är ofrånkomliga när det finns så många relationer. Det saknas ett konsekvent barnperspektiv om att nolltolerans ska råda och ett samförstånd om att det inte är en utopi utan ett rättesnöre, kränkningar ska inte tolereras och förekomma. Medarbetare i skola och förskola har ofta olika uppfattningar om var gränsen går, vad som är kränkande och varför. Därför är det viktigt att ni samtalar om och definierar vad nolltolerans innebär hos just er. Det finns två vägledande definitioner som kan vara värdefulla att ha med sig i diskussionerna och det är utgångspunkten i de mänskliga rättigheterna – ”… alla människor är lika i värde” – samt att det enligt lag krävs att skolan och förskolan agerar när barn/elev subjektivt anser sig vara utsatt och fått sin värdighet kränkt. Arbetet med att skapa en värdegrund utifrån den insikten är ett främjande arbete som förebygger ojämlikhet, kränkningar, rasism och fördomar. Förskolan och skolan har i uppdrag att förmedla såväl kunskaper som värden. Uppdraget har flera dimensioner. Dels har vi en uppgift att förbereda barn och elever för ett framtida liv som aktiva samhällsmedborgare, dels har barn och elever rättigheter här och nu. Att ge barn och elever kunskaper och förmedla värderingar som möjliggör ett aktivt samhällsdeltagande är ett uppdrag gentemot varje enskilt barn och elev, men också ett samhällsuppdrag i stort i enlighet med de mänskliga rättigheterna. Barn och elever ska inte bara inordnas i det samhälle vi redan har, de är också medskapare av det samhälle som vi tillsammans varje dag är med och formar och förändrar. Vi kan förklara för barn hur det kom sig att rasism fanns i vår historia. Betydligt svårare är att synliggöra alla de fördomar som vi i dag möter i vår vardag, i läromedel och i material i verksamheten. För att vårt arbete med likabehandling ska bli verklighet och på ett trovärdigt sätt ska kunna gestalta allas lika värde så måste hierarkier, värderingar och normer synliggöras. De normer som styr samhällets, förskolans eller skolans organisation, och de relationer vi har, måste synliggöras och granskas.
12
Det kan vara svårt att veta var ni ska börja ert likabehandlingsarbete, speciellt om inte målet med ert arbete är tydligt. Vår förhoppning är att denna bok ska bidra till en ökad tydlighet genom att ge dig en bra grund att stå på och många konkreta förslag till fortsatt utveckling när det gäller arbetet med likabehandling. Vi hoppas att boken ska vara ett stöd i arbetet i vardagen, en bok att ta med under armen till nästa träff med medarbetare och kollegor. En bok som fungerar som ett stöd och ett verktyg för att skapa en likvärdig skola.
Bokens upplägg Boken är indelad efter strukturen 5F – en del för varje F. Begreppet 5F sammanfattar de krav som lagarna ställer på arbetet för likabehandling och mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. Det handlar om att: • Förbjuda diskriminering (F1) • Främja likabehandling och jämställdhet (F2) • Förebygga och förhindra diskriminering, kränkande behandling och trakasserier (F3) • Förankra arbetet i hela organisationen, hos samtliga barn och elever, medarbetare och vårdnadshavare (F4) • Följa upp likabehandlingsarbetet och de åtgärder som genomförts (F5). Varje del omfattar ett antal kapitel. I varje kapitel finns en handfast genomgång av lagkravets olika delar, varvat med förslag på praktiska övningar som du kan välja bland för att levandegöra lagkraven och förtydliga era mål och er verksamhets behov. Vi vill erbjuda ett smörgåsbord, där ni väljer det som passar just er verksamhet. När vi skriver verksamhet menar vi förskola, fritidshem och skola. När vi skriver elever menar vi barn och unga i åldern 1–20 år.
13
Bokens fem F
Ger dig ökad kunskap om diskrimineringslagen samt om skollagens krav och dess praktiska tillämpning i skola och förskola gällande likabehandling. Huvudmannaansvaret är i dag tydligt och i högre grad än tidigare betonas vikten av det förebyggande arbetet mot diskriminering genom en förstärkning av kravet på arbetet med aktiva åtgärder. FÖRBJUD (F1)
Ger en översiktlig genomgång av forskning, systematik och teoribildning inom området likabehandling och jämställdhet. Här redovisas också definitioner av grundläggande begrepp. Det främjande arbetet och arbetet med aktiva åtgärder innebär enligt lag att skapa förutsättningar för likabehandling i verksamheten och därför är en gemensam utgångspunkt i fråga om begrepp grundläggande. I denna del finner du även övningar för att framför allt arbeta med normkritik. FRÄMJA (F2)
Handlar om att identifiera eventuella riskområden gällande diskriminering och att åtgärda dessa. Du får en genomgång av diskrimineringslagens krav på systematiskt likabehandlingsarbete och skollagens plankrav. I denna del ingår även diskussionsunderlag och övningar som syftar till att vara ett stöd i kartläggningen. Övningarna är tänkta att ge dig en bild av vilka områden ni bör fokusera arbetet på framöver. FÖREBYGG OCH FÖRHINDRA (F3)
Fokuserar på att leda samtal om likabehandling och (be)möta eventuellt motstånd. Vi ger exempel på hur du kan arbeta med förankring av likabehandlingsarbetet hos alla barn och elever samt hos medarbetare och vårdnadshavare. Du får exempel på frågor som ofta dyker upp och förslag på hur du kan bemöta dem och skapa en lärprocess genom dialog. FÖRANKRA (F4)
FÖLJ UPP (F5) Avslutar denna bok. Som stöd och inspiration för utveckling av ditt fortsatta arbete presenterar vi här ett antal checklistor och mallar.
Sist i boken finns en samling förklaringar av ord och begrepp som nämns i boken och som ofta förekommer i arbetet med att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsarbetet behöver inkludera alla i verksamheten genom en ständig dialog och diskussion. Vår förhoppning är att denna bok ska underlätta och stärka ert arbete! Kajsa och Moa
14
Bakgrund Barn har rättigheter – vuxna har ansvar
För att barnets rättigheter ska kunna omsättas i praktiken krävs ett samspel mellan vuxna och barn. Där barn har rättigheter har vuxna ett ansvar och ofta skyldigheter. Den vuxne har ansvaret att dels lyssna aktivt på barnet, dels agera utifrån barnets behov och rätt. Närvarande och pålästa vuxna är därför avgörande för att utsatta barn ska kunna få sina rättigheter tillgodosedda. Det är viktigt att barn och unga får klart för sig att de kan och har rätt att vara med och påverka sin vardag. Detta lyfts tydligt fram såväl i de mänskliga rättigheterna som i diskrimineringslagen och i skollagen. Trakasserier och kränkande behandling ska överhuvudtaget inte förekomma. En gång är en gång för mycket. Antalet anmälningar om trakasserier och kränkande behandling har mer än fyrdubblats de senaste femton åren, från 305 anmälningar per år till 4 790 anmälningar per år. Och enligt Barn- och elevombudet (BEO) ökar antalet anmälningar om trakasserier och kränkningar varje år.1 Kommuner och huvudmän för friskolor behöver bli aktivare i arbetet för att motverka trakasserier och kränkande behandling. Vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är det upplevelsen hos den som blir utsatt som är grund för att en utredning ska göras. Men när Skolinspektionen gör kvalitetsgranskningar konstaterar de att nolltoleransen inte upprätthålls på skolorna. Det förekommer ofta kränkningar. För att visa allvaret i det hela och betona att målet med nolltolerans ska respekteras kan barn i vissa fall få skadestånd på upp till en halv miljon kronor, och bakom varje skadestånd finns ett utsatt barn. Vid sina granskningar finner Skolinspektionen en rad saker som skolor återkommande arbetar bristfälligt med. Det gäller bland annat: • Att lärarna inte ingriper mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, eller att de ingriper för vagt eller för sent. • Att det saknas kända rutiner för hur lärare och andra vuxna på skolan ska agera vid kränkningar och sexuella trakasserier. • Att vuxna på skolan banaliserar kränkningar: ”De bråkar med er bara på skoj.” 1 www.skolinspektionen.se.
15
• För lite vuxennärvaro på elevers icke-schemabundna tid. Ofta finns rastvaktsschema som inte följs och tas på allvar av de vuxna. Detta leder bland annat till att eleverna får lösa sina konflikter på egen hand. • Att problem inte kartläggs och följs upp. • Frånvaro av rutiner och systematik. Det främjande arbetet är i alltför hög grad beroende av eldsjälar. Likvärdig skola betyder inte att det ska vara lika för alla, utan likvärdigheten är viktig just för att vi alla är olika. I arbetet med likvärdighet, och för att alla människor ska ses som en tillgång, är det viktigt att uppmärksamma vilka normer som omger oss och påverkar oss. Synliggörande av normer är en väsentlig del av förskolans och skolans likabehandlingsarbete, eftersom diskriminering, trakasserier och kränkningar till stor del kan kopplas till de normer som finns. Det är sällan så att diskriminering, trakasserier och kränkningar sker av en enda anledning – i regel handlar det i stället om en samverkan mellan olika maktrelationer och diskrimineringsgrunder (kön, sexualitet, etnicitet, funktionsnedsättning, religion, ålder och könsöverskridande identitet, men även materiella resurser och utseende). Normer är kopplade till makt och därmed också till grundläggande demokratiska värden, liksom till barns och elevers rättigheter och möjligheter. Barn och elever brukar ofta lyfta frågan om just möjligheter och rättigheter, men saknar ibland insikten om att frihet och integritet hör ihop. Den enes rätt till frihet sträcker sig bara så långt som till den andres rätt till integritet. Alla barn och elever har rätt att uttrycka sin åsikt – men om denna åsikt kränker någon annan måste skolan ingripa. Det tycker många av oss som arbetar i pedagogiska verksamheter är självklart. Samtidigt saknar många elever, i jämförelse med det europeiska genomsnittet, grundläggande kunskaper om medborgerliga principer och om hur demokratin fungerar. Här finns demokratiska utmaningar på flera nivåer. Föräldrarnas utbildningsnivå spelar en relativt stor roll i Sverige och barn till högutbildade föräldrar får generellt sett högre betyg och bättre kunskapsresultat.2 Det har också visat sig att låga kunskapsresultat har ett samband med anti-demokratiska värderingar.3 Svenska elever är överlag positiva till att alla människor ska ha 2 3
16
ICCS 2009; Skolverket, 2010. Forum för levande historia, 2010.
samma rättigheter i samhället.4 Samtidigt anser ungefär en fjärdedel att kvinnor är de som i första hand ska ägna sig åt att ta hand om barnen och att invandrare inte ska ha möjlighet att tala sitt eget språk. Liknande ambivalenta attityder återfinns också i förhållande till personer med funktionsnedsättning, personer med homosexuell läggning, judar, muslimer och romer.5 Samtidigt visar undersökningar att barns och elevers kunskaper om vilka rättigheter de har är bristfälliga. Staten har en skyldighet att göra konventionerna kända bland vuxna och barn och läroplanerna tydliggör att skolan är en naturlig arena för detta. Lång väg kvar till nolltolerans
Följande exempel visar hur vissa elever har det varje dag i verksamheter där nolltolerans ska råda: En pojke i årskurs fyra blev retad och slagen av andra elever, till exempel blev han neddragen på marken så att han fick svårt att andas. Skolan å sin sida menar att det handlat om ordinära bråk, som de hanterat exempelvis genom att dela upp barnen i mindre grupper och ha fler rastvakter på rasterna. De menar också att det varit svårt att lösa situationen, eftersom pojken inte sett sin del i konflikterna. En elev i årskurs åtta blev flera gånger grovt verbalt kränkt av andra elever. Vid några tillfällen har även en lärare uttryckt sig nedsättande mot eleven. BEO kräver kommunen på 96 700 kronor i skadestånd för elevens räkning. Eleven blev utsatt för grova verbala kränkningar och ryktesspridning. En elev blev i femman till sjuan kränkt av andra elever, till exempel hade han ingen att vara med på rasterna. Det hände också att han blev slagen och hotad och att andra elever kallade honom tjock och dum. BEO kräver skolans huvudman, kommunen, på 295 200 kronor i skadestånd för elevens räkning. Nästan dagligen kallades en elev för tillmälen som ”bög” och ”fetto”. Skolan varken utredde eller åtgärdade kränkningarna i tillräcklig omfattning. Därför kräver BEO skolans huvudman, kommunen, på 160 000 kronor i skadestånd för elevens räkning. Under fem år utsattes eleven för nedsättande tillmälen och kände sig också utfryst. Skolan menar att de bara känt till att eleven blivit 4 5
ICCS 2009; Skolverket, 2010. Forum för levande historia, 2010.
17
kränkt två gånger. Skolan har inte uppfattat det som att eleven varit utfryst eller i övrigt varit mer utsatt än någon annan. De konstaterar dock att det varit besvärligt i klassen och att det säkert inträffat fler händelser.
Visste du att ... 9 av 10 skolor som Skolinspektionen granskat har brister i sina planer mot kränkande behandling.6
”Åh, likabehandlingsplan. Ännu mer som tar tid från arbetet med barn och elever …”
Många lärare anser att planarbetet är ett onödigt ont och att de redan har specialutbildade lärare och bra rutiner och metoder för att fånga upp händelser, föra samtal i konfliktsituationer och lösa problem. Självklart ska vuxna gripa in för att stoppa pågående trakasserier, men inte ens det sker i tillräcklig omfattning i dag. Tittar vi på fakta så ökar i stället otryggheten på landets skolor. Det absolut bästa sättet att stoppa kränkningar och trakasserier är att arbeta förebyggande så att de inte förekommer alls. Det är det som är meningen med det systematiska likabehandlingsarbetet. Att inte hela tiden sätta plåster på skador som skett, utan arbeta sårförebyggande. Utan kunskap om varför kränkningar sker så är det svårt att motverka dem. Om förskolans/skolans medarbetare inte utför ett systematiskt arbete för likabehandling, och en medvetenhet om de egentliga orsakerna till kränkningarna, uppstår hela tiden nya fall. Grunden för en plan mot kränkningar och för likabehandling är en kartläggning av i vilka situationer och på vilka ställen som trakasserier, diskriminering och kränkande behandling kan förekomma. Att ta hjälp av barn och elever (och ibland även av vårdnadshavare) för att kunna se på skolans miljö, lokaler och relationer med nya ögon. Genom arbetet synliggörs också rådande normer som kan ge upphov till kränkningarna, till exempel förekomst av rasism, sexism och homofobi eller föreställningar om olika grupptillhörigheter. Om arbetet med likabehandlingsplanen ses som ett verktyg och ett sätt att dokumentera systematiken i arbetet, i stället för ett dokument, så kan den kunskapsprocess som arbetet med planen ger resultera i beslut om lämpliga åtgärder för att förebygga kränkningar. Det är när lärarna tillsammans 6
18
BEO:s hemsida 2011-01-28.
med eleverna är med och utarbetar skolornas likabehandlingsarbete som de aktivt kan medverka till en förändring av begränsande normer samt kränkande strukturer och kulturer. Diskrimineringslagen och nyheter i skolans läroplan
I januari 2017 trädde förändringar i diskrimineringslagen (SFS 2008:567) i kraft. Det tidigare kravet på att ha en plan för att motverka diskriminering ersätts med en skyldighet för utbildningsanordnaren att arbeta med ett systematiskt likabehandlingsarbete i form av aktiva åtgärder som ska dokumenteras löpande. Lagändringen innebär framför allt att arbetet med aktiva åtgärder inom utbildningsområdet ska omfatta samtliga (sju stycken) diskrimineringsgrunder och att en förklaring av uttrycket aktiva åtgärder införs. Det innebar att det tillkom två nya grunder; könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder, som arbetet ska omfatta, dock är inte dessa diskrimineringsgrunder nya. Lagändringen innebär också att det finns krav på verksamheten att ha riktlinjer och rutiner i syfte att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Lagen innebär en förflyttning av fokus på kraven, så att det vid till exempel en inspektion ska förskolan/skolan inte kunna uppvisa en plan utan kunna redogöra för systematiken i arbetet för allas lika värde och rättigheter, ett likabehandlingsarbete. Aktiva åtgärder har i likhet med diskrimineringsförbuden till syfte att förebygga och motverka diskriminering. Diskrimineringsförbuden är avsedda att motverka konkreta diskriminerande handlingar i individuella fall. Utöver det syftet ska aktiva åtgärder även verka pådrivande och mana till ökade ansträngningar för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter på en mer generell och strukturell nivå, det vill säga att aktivt arbete med normer. Arbetet handlar inte om att genomföra åtgärder mot problem som redan uppkommit i ett enskilt fall, utan om att förebygga att barn, elever eller studerande diskrimineras eller på annat sätt får begränsade möjligheter till exempel i förskolan, skolan eller på fritidshemmet. Detta förutsätter att verksamheten har ett medvetet arbete kring normer och kunskap om begränsande normer. I förarbetet till lagändringen betonas detta tydligt: 19
”Människors agerande och förhållande till varandra styrs av normer. En norm är en informell regel och sådana informella regler finns överallt. De finns i skolan, i arbetslivet och i samhället i stort. De är inte statiska utan förändras över tid. Vad som uppfattas som ”normalt” i en given situation varierar mellan olika samhällen och sammanhang. Att ha förståelse för att det finns ett stort antal normer som påverkar människors uppfattning och att ha förståelse för hur olika normer samverkar är viktigt om det över huvud taget ska vara möjligt att skapa lika villkor för alla i samhället – såväl i arbetslivet som på utbildningsområdet." Ofta är normer så självklara att människor inte ens reflekterar över att de finns. Detta i sin tur leder till att vissa saker tas för givna, men sådana tankar om vad som är ”normalt” kan varken sägas vara neutrala eller harmlösa. Den som befinner sig inom normen har traditionellt sett haft makt och tolkningsföreträde. Ju närmre en person befinner sig normen, desto mer allmängiltig anses personens kompetens vara vilket självklart kan påverka i många situationer. Normer påverkar dessutom människors beteende. Det syfte som reglerna om aktiva åtgärder har är just att få människor att bli medvetna om de normer och strukturer som påverkar oss för att påverka attityder och bidra till strävan mot ett samhälle där alla har samma rättigheter och möjligheter, inte bara på pappret utan även i praktiken.7 Den nuvarande skyldigheten att bedriva ett målinriktat arbete ersätts med en skyldighet att genomföra arbetet med aktiva åtgärder enligt ett övergripande ramverk som anger hur arbetet ska utföras. Det handlar om krav på att arbetet ska utföras i vissa steg – undersöka om det finns risker för diskriminering och repressalier eller andra hinder för barn och elevers lika rättigheter och möjligheter i verksamheten, analysera orsaker till upptäckta hinder och risker, vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas och följa upp och utvärdera arbetet. Dessa fyra steg kallas i lagtexten för det övergripande ramverket. Med aktiva åtgärder menas ett förebyggande och främjande systematiskt arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet 7
20
SOU 2014:41 Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering.
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det systematiska likabehandlingsarbetet ska enligt lagen dokumenteras löpande. Det dokumenterade arbetet ersätter dagens krav på att upprätta en likabehandlingsplan. Dokumentationen ska, liksom tidigare, upprättas årligen av utbildningsanordnaren. Dokumentationen ska innehålla en redovisning av samtliga delar av arbetet med aktiva åtgärder, det vill säga alla steg som ingår i det övergripande ramverket (undersök, analysera, åtgärda, följ upp/utvärdera). Andra skillnader jämfört med nuvarande likabehandlingsplan är att dokumentationen även ska innehålla en redogörelse för de riktlinjer och rutiner som finns och de åtgärder som planeras i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Dokumentationen ska även påvisa systematiken i arbetet omfattande samtliga sju diskrimineringsgrunder och den ska innehålla en redogörelse för hur den föreslagna samverkansskyldigheten fullgörs. Det som i vardagstal kallas "samtyckeslagen" trädde i kraft 2018 och förstärker att vi äger rätten till våra egna kroppar. Det är egentligen ett kapitel i Brottsbalken som avses och närmare bestämt det sjätte kapitlet om sexualbrott.8 Men denna uppdatering av lagen klargör att du bestämmer över din kropp och över din sexualitet. Detta innebär konkret att det ska kännas rätt när du har sex med en annan person och att detta - givetvis - även gäller för denne andre. Det ska helt enkelt finnas ett samtycke. Det är därifrån samtyckeslagen utgår, att perspektivet är bytt från "ett nej är ett nej" till allt annat än ett ja är ett nej. Ett nej innebär inte att ordet nej ska behöva sägas, ett nej kan även uttryckas på annat sätt genom att exempelvis använda kroppsspråk som signal att man inte vill. Frånvaron av ett ljudligt nej är inte synonymt med ett ja, och det är en viktig del av samtyckeslagen och ändringen i denna.9 Detta har nu även inkluderats i nya läroplanen genom skrivning att skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av samtycke.10 Detta har även inneburit att kunskapsområdet sex- och samlevnad är stärkt och byter namn till sexualitet, samtycke och relationer. 8 SFS 1962:700 9 Justitiedepartementet 2017 10 Statens skolverksförfattningssamling 2021:5
21
Skollagens regler om aktiva åtgärder mot kränkande behandling har inte ändrats. Det finns inte någon riktlinje i nuläget om hur planen mot kränkande behandling (enligt 6 kap skollagen) och dokumentationen över det systematiska likabehandlingsarbetet kan skrivas samman, men det finns inget hinder mot att det integreras i samma dokument och det är vår rekommendation. Genomgående i boken när vi skriver plan så innefattar det skollagens krav på plan mot kränkande särbehandling och diskrimineringslagens krav på systematiskt likabehandlingsarbete.
22
Förbjud diskriminering
F1
Denna första del (F1) ska ge dig ett stöd i arbetet med att guida och vägleda medarbetarna i skolan eller förskolan när ni för samtal och diskussioner om diskriminering och likabehandling. Vi har erfarenhet av att diskussionerna har en tendens att glida iväg åt fel håll och det är därför viktigt att samtalen leds i en riktning som överensstämmer med lagkraven och de mänskliga rättigheterna. Vår förhoppning är att denna kunskap ska göra att du känner dig säkrare i diskussionerna med medarbetare, barn och elever samt vårdnadshavare. Här ges en genomgång av de delar från diskrimineringslagen som berör området skola/förskola samt de delar av skollagen som berör likabehandlingsarbetet. I denna del ges även en översikt av diskrimineringsgrunderna.
23
I Två lagar – en plan! Skollagen och diskrimineringslagen har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska bedriva ett systematiskt likabehandlingsarbete, medan det i skollagen framgår att verksamheten ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling. För att få en tydlighet och systematik i arbetet är vår rekommendation att dokumentationskravet i diskrimineringslagen och plankravet i skollagen hanteras genom en gemensam likabehandlingsplan. Huvudregeln är att det ska finnas ett dokumenterat arbete för varje enskild verksamhet. Ett verktyg i vardagen I det inledande arbetet med likabehandling ska ni diskutera och formulera vilken skola ni vill utvecklas till och ge en nulägesbeskrivning av hur det är i dag. Detta dokumenteras och blir inledningen i dokumentationen av ert systematiska likabehandlingsarbete och plan mot kränkande behandling (i fortsättningen kallad likabehandlingsplan). Var konkret och ärlig och ringa in de problemområden som finns. Målen ni formulerar och dokumenterar i planen ska kunna uppnås under ett års tid, vilket gör att ni bör ha identifierat konkreta områden – hellre än vackra målformuleringar. Det handlar om att markera och förbjuda diskriminering och kränkande särbehandling, i syfte att säkerställa att ni är en förskola/skola där vem som helst – när som helst – kan börja. Syftet är att alla medarbetare och barn/elever ska ha tillräcklig kunskap, handlingsberedskap och insikt om normer och diskriminering, så att ni inte ska behöva åtgärda exempelvis 24
miljön eller ordna förberedelsesamtal med elever om ett nytt barn kommer till verksamheten. Ni ska inte heller som medarbetare behöva ha farhågor om ett nytt barns/elevs eventuella start och trivsel. Hur skapar ni en skola för alla? Hur ska ni säkerställa mänskliga rättigheter? Vi har granskat hundratals skolors likabehandlingsarbete och ett av de vanligaste misstagen verksamheter gör är att planarbetet ofta sker på en alltför övergripande och visionär nivå. Enligt lagarna är planen tänkt att vara ett konkret verktyg som ska stötta och utveckla verksamheten i vardagen. Utgå från dagsläget och fundera över vilka åtgärder ni ska vidta i år för att komma ett steg närmare att bli en skola för alla. Vilka kunskapsluckor och blinda fläckar behöver fyllas och lysas upp just det här året? Vilket är problemet som ni ska lösa? Vad tycker barnen är det viktigaste att åtgärda eller vilken plats beskriver de som mest otrygg att vara på? Mänskliga rättigheter Diskrimineringslag 2008:567 (3 kap. 20 §)
Dokumenterat systematiskt likabehandlingsarbete
Arbete som rör kränkande behandling. Tillsynsmyndighet är Skolinspektionen, BEO hör till Skolinspektionen.
Plan mot kränkande behandling
Skollag 2010:800 (6 kap)
Arbete som rör diskriminering och trakasserier som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Tillsynsmyndighet är DO.
Kan skrivas ihop till en plan
figur 1.1 Två lagar – en plan. Vår upplevelse är att de flesta skolor och förskolor vet att de ska upprätta en plan enligt skollagen. Däremot finner vi att kunskapen om kraven i diskrimineringslagen inte är lika självklart. Ett krav finns på dokumentation av det systematiska likabehandlingsarbetet (enligt 3 25
kap. 20 § diskrimineringslagen 2008:567) samt en plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap. skollagen 2010:800). Dessa två olika krav kan med fördel arbetas ihop till en likabehandlingsplan.11 Det måste dock tydligt framgå att planen omfattar såväl arbetet med likabehandling och mot diskriminering som arbetet mot kränkande behandling, antingen i hur ni namnger planen eller i en inledande text. Detta för att säkerställa att ni vid granskning av någon av de båda berörda myndigheterna kan visa att ni lever upp till just deras krav. Arbetet kan med fördel också integreras i arbetet med ordningsregler och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Lagarnas gemensamma syfte är att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling – att säkra lärandemiljön för de barn och elever som finns i verksamheten. Mänskliga rättigheter Alla människor är födda fria och lika i värdighet och rättigheter. Skollag
Diskrimineringslag
Skydda alla mot kränkande behandling.
Ge extra skydd till grupper som är särskilt utsatta för fördomar, diskrimineringsgrunder.
Verksamheten ska arbeta mot kränkande behandling av barn och elever och göra allt den kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Nolltolerans ska råda.
Arbeta för att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder samt könsöverskridande identitet eller uttryck.
Kränkande särbehandling/trakasserier.
1. Direkt diskriminering 2. Indirekt diskriminering 3. Trakasserier 4. Sexuella trakasserier 5. Instruktioner att diskriminera (order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1–4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen) 6. Bristande tillgänglighet.
11 Skolverket, 2009, Nyhetsbrev.
26
ISBN 978-91-47-14635-2 © 2022 Författarna och Liber AB Förläggare Mattias Nykvist Projektledare Helena Hammarqvist redaktör Anna Lindstam Omslag och typografi Kristina Schollin-Borg Produktionsledare Lars Wallin Bilder Jonny Hallberg Tredje upplagan 1 Repro Exakta Print AB, Malmö Tryck People Printing, Kina 2022
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
ALLA MÖTE
PA S S A I N K A J S A S VA L E R Y D O C H M O A H J E R T S O N
GE
förmedla
Likabehandlingsarbete handlar inte om att arbeta med det avvikande eller ovana. Det handlar om att arbeta med normen, det vana. Att diskriminering, trakasserier och kränkningar uppstår har sin grund i de normer som finns.
M Å N G FA L D
GENUS
LAG JA LIKA BEHANDLING I FÖRSKOLA S
kollagens och diskrimineringslagens krav på arbetet för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkningar är till för att ge barn en trygg, respektfull och positiv vardag i skola och förskola med likvärdiga möjligheter att lära och utvecklas. Den här boken ger en översikt av lagkraven, diskrimineringsgrunderna och arbetet med normer och värderingar. I boken lyfts även vikten av skillnaden mellan att undervisa om, och i, värderingar. Boken ger dig vägledning i hur arbetet mot sexuella trakasserier och kring sexualitet, samtycke och relationer (tidigare sex och samlevnad) kan utvecklas. Denna tredje upplaga utgår från de uppdaterade lagkraven och ger stöd i hur arbetet kan göras vardagsnära och levande genom kartläggning tillsammans med barn och elever. Skollagen och diskrimineringslagen ställer båda krav på struktur, dokumentation och planerat arbete med aktiva åtgärder. I boken finns en mängd tips, övningar och mallar som ger stöd i arbetet. Boken är skriven för dig med ansvar att planera och leda arbetet med likabehandling, främst rektorer och förskolechefer. Den är också ett utmärkt stöd för övriga medarbetare inom förskola/skola och för vårdnadshavare som vill vara aktiva i arbetet.
möjlighet könskontrakt
TRO
& GRUPP
SKOLA INDIVID
ST E R EOT Y P
FRI
f u n k t i o när personalvetare s n e dochskonsult ä tinom t nlikabehandling. i n g Hon har
KÖNTA MOA HJERTSON
TID
ovant
erfarenhet av att driva likabehandlingsarbete, såväl inom myndigheter och offentlig verksamhet som i privata organisationer. är beteendevetare, jämställdhetsstrateg och utbildad i diskrimineringsrätt med mångårig erfarenhet av arbete i skola, förskola och högskola.
VISION
KAJSA SVALERYD
X
IDENTITET
Best.nr 47-14635-2 Tryck.nr 47-14635-2
S A M TA LL Ä G G N I N G