9789147145881

Undervisa med skönlitteratur

Fredrik Sandström

ISBN 978–91–47–14588-1

© 2023 Fredrik Sandström och Liber AB

Projektgrupp: Louise Mückstein och Anna Karlberg

Projektledare: Emilie Szakàl och Helena Hammarkvist

Produktion: Eva Runeberg Påhlman

Formgivare: Carina Länk

Omslag: Lotta Rennéus

Illustrationer och bilder Carina Länk:

s. 40, 44, 67, 72, 75, 78, 93, 106, 107, 109, 117

Bildredaktör: Mikael Myrnerts

Korrekturläsare: Karin Öberg

Första upplagan

Repro: Integra Software Services, Indien

Tryck: Graphycems, Spanien 2023

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras. Kopiering för undervisningsändamål är enligt BONUS–avtal inte tillåten. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS–avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Om den här boken

I den här boken har jag samlat olika aktiviteter som har använts i samband med elevers läsande, tänkande och skrivande i grundskolans alla årskurser. Det är en bok som jag själv saknade som oerfaren svensklärare, men också något som en erfaren lärare kan hitta inspiration i när frustrerande idétorka lamslår formeringen av undervisning. Det är ett försök att sammanställa och kategorisera alla de små trådar som tillsammans skapar och bildar en väv av undervisning. Överordnat alla metoder en lärare kan använda sig av är naturligtvis ett medvetet och noggrant förarbete där läraren väljer texter som är relevanta och angelägna för eleverna. Därför finns flera referenser till skönlitterära texter som exemplifierar iscensättning av aktiviteterna, men lika mycket kan ses som läsförslag.

De 99 aktiviteterna syftar till att rikta elevernas fokus mot orden, meningarna, kapitlen och hela texten. Jag undervisar textnära för att eleverna ska tillägna sig ord, kunskap och ett rikt språk men lika mycket för att de ska uppleva något nytt. Aktiviteterna består även av olika sorters frågor som utgör motorn i undervisningen – vissa frågor aktiverar elevernas läsknappar, andra ger stöd för minnet och utmanande frågor får eleverna att tänka i nya banor. Upplägget med före, under och efter ger läraren stora möjligheter att variera undervisningen genom att kombinera delar och bygga en struktur som ger eleverna alla tänkbara förutsättningar att utveckla sitt läsande och skrivande. Det går nämligen att sjabbla bort en god historia med ett ogenomtänkt och ostrukturerat upplägg.

De 99 aktiviteterna kan kombineras på oändligt många sätt och vissa av dem går att använda på olika positioner i läs- och skrivprojekt. De ska ses som ingredienser, inte som färdiga recept. Aktiviteterna kräver lärarens kunskap om litteratur, läsning och läsutveckling för att kunna göra relevanta didaktiska val. Undervisning är komplext. Det tar tid att planera och förbereda bra undervisning. Låt det ta tid. Allt annat är underordnat. Undervisning är det viktigaste vi lärare håller på med i skolan.

Fredrik Sandström

1. Författaren

I korthet

Ge eleverna en bakgrund om författaren och författarskapet.

Att ge eleverna kontextuell förståelse

Jag förbereder en föreläsning om författaren. Den kan beröra delar som exempelvis:

• Fakta om författaren

• Erkännande (översättningar, upplagor, priser)

• Exempel på verk och utdrag ur verk

• Vanliga motiv och teman i verken

• Berättartekniska kvaliteter

• På vilket sätt författaren är typisk för sin tid

• Anekdoter – sanna berättelser om berättaren

Kommentar om anekdoter

Personliga berättelser berör – varför inte använda det som en ingång? Eleverna känner förmodligen till Astrid Lindgren, men de vet troligen inte så mycket om hennes första son Lasse, som växte upp i Köpenhamn långt ifrån sin mamma. Varför var det så och hur påverkade privatlivet Astrid och hennes författarskap?

Tove Jansson blev förälskad i Viveca Bendler, som arbetade inom teatern. Viveca var förebilden för karaktären Vifslan och Tofslan var Tove Jansson själv. Tove Jansson levde sedan tillsammans med illustratören Tuulikki Pietilä i hela sitt liv. De två var det första lesbiska paret som var med på den finska presidentens självständighetsmottagning. Hur normbrytande var Tove?

Stephen Kings fascination för mord och död började redan i tidig ålder. Han läste dödsannonser i lokaltidningarna och trodde att han skulle bli sinnessjuk. Han tänkte på mörka gator där konstiga figurer grep efter honom.

Han funderade mycket på döden, speciellt sin egen död, då han var övertygad om att han inte skulle bli 20 år. Hur märks det i hans författarskap?

2. Läsa i ett större sammanhang

I korthet

Placera det lästa, till exempel en novell, i ett större sammanhang.

Aktivitet

I ett projekt om digitalisering läste vi många olika texter. Projektet startade med att eleverna funderade på de digitala möjligheterna och på fem minuter samlade de fler än hundra positiva saker. De allra flesta återfanns inom kategorier som rör kommunikation och underhållning, men även några samhälls- och individperspektiv.

Vi läste Savannen av Ray Bradbury som handlar om en familj som utrustar ett hem med all tänkbar teknik, alltifrån robotstädare till interaktiva barnrum. Till sist har föräldrarna digitaliserat bort behovet av sig själva på alla tänkbara sätt! Barnen vill tillbringa all tid i sin barnkammare som de tankemässigt har förvandlat till Afrikas savann. Vi läste vidare i reportage och artiklar om digitaliseringens möjligheter och risker. Vi lyssnade på TED-talks och såg videon till ”Are you lost in this world like me” (Moby).

Efter att eleverna hade sett videon letade de själva upp den på Youtube och scrollade fram till den scen som de berördes mest av. Eleverna tog en skärmdump och infogade bilden i ett dokument. Med tematiken och budskapet ur Savannen, tidningstexterna och filmerna i bakhuvudet formulerade de en mininovell till den valda bilden ur musikvideon. En elev valde en scen där en familj sätter sig ner för att äta middag tillsammans. Alla är djupt försjunkna i sina mobiltelefoner medan de äter, istället för att samtala med eller titta på varandra. Eleven skrev: ”Vi sa inte ett ord: Hembjuden till min son. Knackade på dörren. Träffade familjen. Satte mig och åt skräpmaten. Det var en trevlig middag. Vi sa inte ett ord.”

Kommentar

När novellen möter andra texter skapas ett sammanhang som är större än texten. Ett nät av texter bildar en väv av ny kunskap.

1. Byt plats – sitta under ett träd och bara läsa

I korthet

Gör läsningen till det centrala, på en plats där ingenting annat än läsningen står i fokus.

Aktivitet

Klassrummet kan associeras med en mängd både positiva och negativa saker, till exempel ansträngning, flit, prov, test och misslyckanden. Därför kan det vara rogivande och givande att ibland byta miljö med en enda aktivitet för handen: att läsa.

Kommentar

Det kan också finns lokaler i kommunen som kan stå till tillfogande utan kostnad: biblioteket, kommunhuset eller en aula i en annan skola.

Förhoppningsvis är det bara att lyfta telefonluren och boka en tid!

När vädret tillåter kan man uppsöka en fin plats och bara läsa.

2. Sidospåret – när eleverna blir intresserade

I korthet

När eleverna intresserar sig för något i texten och ställer frågor där svaren finns utanför texten kan det vara lämpligt och lärorikt att stanna till och ta ett litet sidospår i undervisningen.

Aktivitet

Jag inledde ett deckartema med att berätta om deckare av olika slag, exempelvis pusseldeckare, hårdkokt action, inverterad deckare (dramaturgi), psykologisk thriller, true crime och socialrealistisk deckare. Vi samtalade om deckarens typiska inslag och regler.

Vi började läsa novellen ”Knackningar” av Johan Theorin. Den handlar om en sexköpare som kidnappar en ung rumänsk kvinna. Hon har i sin tur blivit utsatt för trafficking. Efter några tankestopp och när vi kommit halvvägs in i novellen märkte jag att eleverna blev berörda av kvinnans öde. De ställde frågor om trafficking och sexualbrott. Mycket längre än till ett fåtal svar kom vi inte första lektionen. Jag bestämde mig dock för att läsningen av novellens upplösning fick vänta. Ett sidospår tog form.

Nästa lektion läste, samtalade och skrev eleverna referat om olika delar relaterade till novellen, till exempel om människohandel (lagar och regler), omfattningen (antal rättsfall i Sverige), vilka som är gärningspersoner och offer, samt andra sexualbrott.

Kommentar

Ibland kan undervisningen ta sidospår och omvägar. Läsningen sätts in i ett större sammanhang. Ibland kan planeringen omformuleras när eleverna visar intresse eller tvärtom när de inte är särskilt engagerade. När undervisningen griper tag skapas förutsättningar att gräva djupare i något – att lära sig. Utnyttja det!

1. Essäfrågor

I korthet

En slutuppgift som lämnas in för bedömning eller som en aktivitet inför boksamtal. Under en begränsad tid skriver eleverna sina tankar om utvalda delar av det lästa.

Aktivitet

Vissa texter och uppgifter måste vara föremål för bedömning. Detta kan vara en sådan. Istället för att delge eleverna flera abstrakta frågor som kräver omfattande svar och ofta resulterar i långa och, tyvärr ibland, snåriga texter som är svårrättade brukar jag ge eleverna essäfrågor med begränsad tid att svara. Efter avslutad läsning genomför jag en lektion med fyra ”minilektioner” där eleverna skriver om bokens motiv och teman. Varje del presenteras i 2–3 minuter och därefter skriver eleverna i 10 minuter. Proceduren upprepas fyra gånger.

Ibland kan jag också presentera fyra likvärdiga slutuppgifter, samma som ovan, och låta eleverna välja en som de besvarar utförligt. Presentationen av de fyra uppgifterna brukar ta cirka 10 minuter och eleverna kan då vanligtvis skriva 45–50 minuter.

Ett exempel på essäuppgift

Jag använder ofta ett citat som utgångspunkt när jag formulerar essäuppgiften. Dessutom infogar jag ett antal frågor som eleverna kan använda som stöd i sitt skrivande, om de vill (inte nödvändigt). Eleverna formulerar en fristående text som ska förstås utan tillgång till essäuppgiften och stödfrågorna. Här är ett exempel på en essäuppgift till boken Flyga högt av Katarina von Bredow:

Vendela säger så här om gränser: ”Och någonstans inom mig har jag också börjat förstå att det inte är Silja som flyttar gränser. Det är snarare så att hon bara går rakt över de illusoriska linjer vi själva dragit upp för oss.”

Skriv om gränser ur olika karaktärers perspektiv och med stöd av frågorna.

• Vilka illusoriska linjer pratar Vendela om?

• Vem/vilka vill upprätthålla dessa linjer (gränser)? Varför?

• På vilka sätt bryter Silja mot dessa och vad händer då?

• På vilka sätt blir Line offer för passerade gränser?

• Varför gör ingen någonting åt Lines situation?

• Hur och varför förändras allt för Line?

• På vilka sätt spränger Line sina gränser?

• Vendela passerar gränser när hon ljuger. När gör hon det?

• Varför ljuger Vendela?

• Hur påverkas andra av Vendelas lögner?

• Hur känner Vendela inför sitt agerande?

• Vendela kallar sig själv Vendela Vankelmod (s. 52 = svårt att fatta beslut) och Vendela Våp (s. 58 = mesig). På vilka sätt märker vi att det stämmer?

• Senare i boken blir hon Vendela Viktoria Viljestark (s. 157). Hur har Vendela förändrats under månaderna som har gått?

• På vilka sätt spränger hon gränser?

Kommentar

En del elever kan bli stressade av att prestera under tidspress, vilket gör att det är viktigt hur lektionsidén presenteras. Jag betonar att det inte ”krävs” något vad gäller språklig finess och antal tecken. Dock ska språket förstås vara så korrekt som möjligt. Det är ett sorts intuitivt skrivande där tankarna ska flöda ner till tangentbordet. Efteråt blir eleverna glatt överraskade av mängden tankar och text som de formulerat på så pass kort tid. Att eleverna skriver en hel A4 maskinskriven text på cirka 60 minuter är inte ovanligt. Det avgränsade formatet bidrar till att göra uppgiften hanterbar och begriplig.

Jag vet dessutom att det är eleven som har skrivit och inte någon annan. Ett längre arbete kräver ofta flera lektioner och då är det svårt att ha kontroll på elevernas skrivprocess.

Undervisa med skönlitteratur samlar aktiviteter som kan användas i samband med elevers läsande av och tänkande, samtalande och skrivande om skönlitteratur. Bokens 99 aktiviteter riktar elevernas fokus mot orden och meningarna för att de ska tillägna sig ord, kunskap och ett rikt språk – men lika mycket för att de ska läsa och uppleva något nytt. Boken vänder sig till alla lärare som vill låta skönlitteraturen ta mer plats i svenskundervisningen.

Upplägget med före, under och efter läsning ger läraren stora möjligheter att variera undervisningen. Dels genom att kombinera de 99 aktiviteterna, dels genom att bygga en struktur som ger eleverna bästa möjliga förutsättningar att utveckla sitt läsande och skrivande.

Undervisa med skönlitteratur ger således läraren oändligt många unika lektionsplaneringar. Planeringarna kan kombineras på många sätt och flera av dem går att använda på olika positioner i läs- och skrivprojekt. De ska ses som ingredienser snarare än som färdiga recept.

Lärande är skolans centrala uppdrag och därför lärarens viktigaste uppgift. Det tar tid att planera och förbereda bra undervisning – så låt det ta tid.

Fredrik Sandström arbetar som lärare i Arboga och är redaktör för Lektionsbanken. På sin blogg och i sociala medier delar Fredrik med sig av många läs- och skrividéer till lärare i alla årskurser. Fredrik har skrivit ett flertal läromedel, varit redaktör för antologierna I läslyftets spår och fick Svenska Akademiens svensklärarpris 2017.

Foto Linnéa Tammerås