9789147145638 by Smakprov Media AB

• Hur vet jag att jag formulerat ett relevant problem? • Har jag valt rätt empiriskt material? • Är det lämpligt med intervjuer eller observationer?

Johan Alvehus

I början av arbetet med att skriva en uppsats uppstår många frågor, till exempel:

• Hur strukturerar jag texten för att få fram min poäng? • Hur ska kvaliteten i arbetet kunna bedömas? Skriva uppsats med kvalitativ metod är en bred och lätt-

tillgänglig handbok som på ett överskådligt sätt ger dig svar på dessa frågor – och många fler. Boken kan användas under introduktionskurser, där du som student för kanske första gången möter metodfrågor. Den kan även användas upp till examensarbetesnivå, där den ger en snabb överblick över olika tillgängliga metoder och visar på frågeställningar som du måste hantera under uppsatsprocessen. Förhoppningen är att du efter att ha läst boken förstår hur en akademisk text fungerar och hur kvalitativ metod kan användas. I denna tredje upplaga har ett helt nytt kapitel om skriv-

arbete lagts till.

Johan Alvehus är professor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet.

Skriva uppsats med kvalitativ metod

• Vad är egentligen en teori?

Upplaga 3

Best.nr 47-14563-8 Tryck.nr 47-14563-8

Johan Alvehus

Skriva

uppsats med kvalitativ metod En handbok Upplaga

Johan Alvehus

Skriva

uppsats med kvalitativ metod En handbok

Liber

Innehåll 1. Introduktion 8 Bokens syfte och målgrupp 9

5. Vad är empiri? 35

Bokens ambition: en handbok 9

Vad är det som studeras egentligen? 35

Bokens upplägg: en uppslagsbok 11

Empiri och teori 36 Primärdata och sekundärdata 39

Tillägg till tredje upplagan 13

Naturligt förekommande data 40

Del I Metoden 15

Del II Skrivandet 43

2. Varför metod? 16

6. Vad är en uppsats? 44

Metodkunskaper i vardagen 16

U-modellen 44

Metod i utbildningen 17

Uppsatsens inledning 46

Ett kritiskt förhållningssätt 18

Teori och metod 47

3. Vad är kvalitativ metod? 20 Komplexitet 20 Kvantiteter 21 Tolkning 22

4. Vad är teori? 25 Teorin som en karta över verkligheten 25 Teorier som språk 28 Teorier och begrepp 30 Teorigenomgångens roll i uppsatsen 31 Teoribakgrund och teoretisk referensram 32

Empiri och analys 48 Diskussion och slutsatser 49 Relationer mellan delarna 50 Många överväganden 52

7. Vad är ett problem? 54 Cocktailpartyt 55 CARS-modellen 56 Fyra strategier för problemformulering 58 När problemet är givet – av någon annan 62

8. Vad är en referens? 65 Flera skäl till att referera 65 Ad fontes 66 Referenshantering 68

9. Vad är ett vetenskapligt språk? 71 Vikten av tydlighet 71 Får jag tycka? 73 Får jag använda ”jag”? 74 Metaforer och anekdoter 75 Jargong 76 Lapsusar och fadäser 77

10. Vad är skrivarbete? 80 Läs skönlitteratur! 81 Uppsatsen är en berättelse 83 Flyt i skrivarbetet 85 Att läsa om 88 Att skriva om 89 Träna på skrivande 92

Del III Fältarbetet 95 11. Vad är urval? 96 Slumpmässiga urval 96 Strategiska urval 97

Ett fall av vad? 106 Flera fall 108

14. Vad är en intervju? 111 Olika slags intervjuer 111 Guldgrävare eller resenär? 112 Strukturerad, semistrukturerad eller ostrukturerad? 113 Att fråga och lyssna 115 Transkribering 116

15. Vad är en fokusgrupp? 118 Varför fokusgrupper? 118 Genomförande 119 Moderatorn 121 Registrering av interaktionen 121 Process och innehåll 122

16. Vad är en observation? 124 ”Naturligt förekommande” situationer 124 Öppen och dold observation 125

Snöbollsurval 98

Val av situationer och sammanhang 126

Bekvämlighetsurval 98

Skuggning 127

Antal och mättnad 99

Experiment 128

12. Vad är triangulering och kristallisering? 101 Trianguleringsmetaforen 101 Ett alternativ: kristallisering 103

13. Vad är en fallstudie? 105 Fall och delfall 106

17. Vad är etnografi? 130 Att skriva etnografi 131 Det ”stora” etnografiska projektet 132 Mikroetnografier 133 Netnografi 133 Etnografi och etik 135

Del IV Skrivbords arbetet 137 18. Vad är en analys? 138 Analysens hantverk 138 Vikten av självständighet 139 Deduktiv, induktiv, abduktiv 141 Sortera, reducera, argumentera 142 Komplexitet och faran med förenklingar 144

19. Vad är kritik? 147 Kritik och kritik 147 Konstruktiv kritik? 148 Emisk och etisk kritik 149 Tro och tvivel 151 Saklighet och relevans 152 Att ta emot kritik 153

Den nödvändiga transparensen 165

21. Avslutning 167 Metodhantverket 167 Bedömningar 169

22. Vidare läsning 171 Generell metodlitteratur 171 Uppsatsskrivande 173 Specifika metoder: intervjuer, fokusgrupper, observationer och etnografi 174 Analyser 174 Kritik, kvalitet och etik 175

Referenser 177 Register 186

20. Vad är kvalitet? 156 Problem med reliabilitet och validitet 157 Validitet I: Från hantverksvaliditet till pragmatisk validitet 158 Validitet II: Poängfullhet 160 Validitet III: Autenticitet 162 Empirisk och teoretisk generalisering 163

Though this be madness, yet there is a method in’t. (William Shakespeare, Hamlet, akt II, scen 2.)

1. Introduktion Så, du ska skriva en uppsats? Kanske ska du ägna några veckor

åt den, kanske ett halvår. Ambitionen är förstås att skriva en så bra uppsats som möjligt. Men hur gör man det? Och vad spelar metoden för roll i det hela? Att skriva uppsatser är bland det svåraste (och roligaste!) som du konfronteras med under din högskoleutbildning. Uppsatser är ett sätt att öva och examinera många av de grundläggande akademiska färdigheterna: att kunna formulera skarpa och relevanta problem; att kunna resonera tydligt, systematiskt och abstrakt; att kunna genomföra insiktsfulla analyser och komma med lösningar på problem. Det innebär att i uppsatsen möts flera olika typer av färdigheter, och när det komplexa samspelet mellan dessa fungerar så blir resultatet en intressant och läsvärd text. Att skriva uppsatser är en svårbemästrad konstart − men det är inte omöjligt! Det är min övertygelse att alla kan lära sig att skriva en bra uppsats. Uppsatser varierar i omfång, det kan handla om kortare uppsatser inom ramen för en kurs och det kan röra sig om flera månader långa examensarbeten. Det kan handla om olika typer av uppsatser: Ibland rör det sig om en uppsats med tydlig teoretisk vinkling och med forskningsnära bidrag, medan andra uppsatser har ambitionen att ge ett mer praktiskt orienterat bidrag. Om vi går utanför universitetets eller högskolans väggar så kan det röra sig om utredningar eller analyser av olika fenomen och företeelser, eller om exempelvis debatterande texter. Även om det alltså finns många olika typer av uppsatser till både omfattning och inriktning, så finns det frågor som är centrala för dem alla. Det är om sådana frågor den här boken handlar.

Bokens syfte och målgrupp Den här boken riktar sig till dig som ska skriva en uppsats med utgångspunkt i kvalitativ metod. Syftet med boken är att på ett lättfattligt och överskådligt sätt introducera en rad frågeställningar som du som nybörjare kan tänkas ställa dig när du ska skriva din uppsats. Boken är uppbyggd kring ett antal frågor som alla berör centrala element i uppsatsskrivandet. De olika kapitlen berör såväl centrala vetenskapliga begrepp (till exempel ”teori” och ”empiri”) som mer handfasta frågeställningar som du som uppsatsskribent ställs inför (till exempel hur olika metoder kan kombineras och hur man kan använda internet i sin forskning). Boken är tänkt att kunna användas på flera olika nivåer i en utbildning. Den kan användas under en introduktionskurs, där man som student för kanske första gången konfronteras med metodfrågor, ända upp till examensarbetesnivå, där den ger en snabb överblick över olika tillgängliga metoder och visar på frågeställningar som kan diskuteras på seminarier och i handledningsprocessen. På examensarbetesnivå bör denna bok användas i kombination med annan litteratur och den kan då utgöra en plattform för att diskutera en uppsats övergripande utformning och hur de olika delarna hänger ihop. Metodlitteratur är ofta antingen väldigt omfattande eller inriktad på att reda ut vissa specifika delproblem, och det är sällsynt med böcker som ger en snabb översikt. Här fyller denna bok en viktig funktion.

Bokens ambition: en handbok Att skriva metod är inte lätt. Inför sin första uppsats står många handfallna, och det är inte alltid enkelt att se hur det som står i metodböckerna, som ofta är såväl tjocka som sinsemellan motsägelsefulla, ska kunna översättas till den text man står i begrepp att skriva. Metoddelen av uppsatsen blir därför ofta en slags pliktskyldig redovisning av svar på frågor man förväntar sig få från hand1. Introduktion •

ledaren eller från opponenter på ett seminarium. Metodkapitlet inleds inte sällan med en diskussion av typen ”positivism kontra hermeneutik”, ”induktion kontra deduktion”, ”kvantitativ kont ra kvalitativ” eller av någon annan central, abstrakt och vältuggad vetenskapsteoretisk fråga. Efter detta följer en beskrivning av den eller de metoder man arbetat med och sedan en redogörelse för vad som faktiskt gjorts i metodhänseende (till exempel hur många observationer som gjorts eller hur långa intervjuerna varit). Slutligen kommer ofta en ”metodkritik”, där uppsatsens trovärdighet diskuteras. Detta sätt att diskutera och förstå metodens roll i uppsatsen missar emellertid sitt mål. Metodfrågan blir med det upplägget något som strängt taget bara är aktuellt i metodkapitlet. Men metod inom tolkande kvalitativ forskning är inte något som enkelt låter sig reduceras till ett kapitel. Det är ett sätt att resonera vetenskapligt som speglar sig även i andra delar av uppsatsen och som står i direkt förbindelse med såväl syfte som problem och slutsatser. Metod är inte bara en uppsättning tekniker för att fånga in ”verkligheten där ute” utan också en fråga om stilistik och att bygga upp en argumentation. Att behandla metod på detta mer genomgripande sätt kan lätt framstå som en smula mystiskt. Det är inte enkelt att se hur man verkligen ska bära sig åt för att få resonemang och strukturer att verkligen fungera på ett sådant sätt att metoden genomsyrar texten. Denna bok är en handbok som vill ge vägledning i just detta. Tanken är att du som uppsatsskribent ska kunna ta stöd i den här boken för att få en bredare förståelse för metodens roll i uppsatsen, men också att du ska kunna få konkreta och handfasta tips och idéer om hur detta ska låta sig göras i praktiken: i din uppsats, i din skrivprocess. Förhoppningen är att den här boken kan bidra till att behandlingen av metodfrågor breddas i detta hänseende. Metod är en viktig del av det vetenskapliga hantverket, men det är också av central betydelse för dig i arbetslivet och som samhällsmedborgare. 10 •

1. Introduktion

Bokens upplägg: en uppslagsbok Varje kapitel i boken behandlar en specifik fråga som du som uppsatsskribent kan tänkas ställa dig. Boken fungerar som en uppslagsbok till vilken du kan vända dig för att snabbt få överblick över en fråga och vilka överväganden som den innebär. Frågorna är indelade i fyra grupper. I den första delen, Metoden, behandlas frågor som är av mer övergripande karaktär och berör metod och metodtänkande i bredare bemärkelse. Här diskuteras vad metod är, vad den är till för samt begrepp som ”kvalitativ”, ”empiri” och ”teori”. Bokens andra del, Skrivandet, behandlar övergripande frågor för skrivandet av uppsatsen. Den inleds med ett resonemang om uppsatsens struktur och fortsätter med att ta upp frågan vad problem är. Sedan diskuteras språk, textredigering och referenser, ämnen som kan vara nog så knepiga. I sista avsnittet behandlas skrivarbete, det vill säga hur du kan arbeta för att skapa en välskriven och tydlig uppsats. Bokens tredje del, Fältarbetet, handlar om de överväganden som du kommer att göra under skapandet av ditt empiriska material. Först diskuteras vad urval har för betydelse och olika metoder för detta. Därefter följer några avsnitt om olika metoder: fallstudier, intervjuer, fokusgrupper, observationer och etnografi. Dessa ska förstås inte ses som en fullständig lista över alla tillgängliga kvalitativa metoder. Det finns en uppsjö andra empiriska metoder och analysmetoder som inte behandlas närmare här. De metoder som inte är med i boken är naturligtvis inte mindre lämpliga eller mindre viktiga. Urvalet baseras på vad som är vanligt förekommande på kandidat- och masternivå. För den som använder metoder som inte täcks in av denna bok har fortfarande de övriga delarna ett värde. Avslutningsvis kommer tre kapitel som samlats i bokens fjärde del, Skrivbordsarbetet. De handlar om analys, kritik och kvalitet. Allt detta är frågor som naturligtvis finns närvarande i en hel 1. Introduktion •

skrivprocess, och som även har betydelse för tillvaron i stort, för livet utanför uppsatsens ramar. De är emellertid mycket påtagliga under uppsatsens slutskede, när allt ska falla på plats − och då tillbringas allt som oftast en hel del tid vid skrivbordet. Bokens karaktär av uppslagsbok innebär att de olika kapitlen inte direkt bygger vidare på varandra. Den som är mer nyfiken på fältarbetet kan med fördel börja i dessa kapitel. På de mest uppenbara ställena finns det referenser till andra kapitel i boken för att underlätta denna typ av läsning. Boken är avsiktligt kortfattad och vill inte ge detaljerna utan överblicken. Ibland leder detta till att nyanser tonar bort, men detaljerna och nyanserna kommer å andra sidan fram genom den övriga metodlitteratur som ändå behövs när man skriver ett mer omfattande arbete. Boken tar ett helhets- och översiktsgrepp på det sättet att den visar på hur de olika delarna av uppsatsen hänger samman utifrån ett metodmässigt plan. Utöver detta måste du förstås ta hänsyn till den metod, den teori och de frågeställningar som är aktuella inom just det vetenskapliga fält som din uppsats rör sig inom. • Under arbetet med denna bok har jag haft hjälp av ett antal kollegor som läst och kommenterat. Ett varmt tack till Eerika Saaristo, Fredrik Nilsson och Nils-Göran Olve för det arbete ni lagt ner. Karin Alvehus har, som alltid, varit en kritisk samtalspartner. Jag vill också tacka de två lektörer som gett sina synpunkter på texten som helhet samt de av mina studenter som gett kommentarer på delar av texten. Ni har alla bidragit till en bättre bok.

12 •

1. Introduktion

Tillägg till tredje upplagan Arbetet med det som kom att bli den första upplagan av den här boken inleddes under en termin då jag handledde ovanligt många studenter som skrev kandidatuppsatser. Under handledningsprocessen började jag reflektera över att vissa frågor tenderade att återkomma och jag satte samman ett litet svarsbatteri till de frågorna. Det blev så småningom stommen till denna bok, och i grund och botten är det skälet till att kapitelrubrikerna ser ut som de gör; flera av dem är exakt de frågor jag fick från ”mina” studenter den terminen. Ambitionen har hela tiden varit att boken ska kunna ge en enkel och lätthanterad introduktion till ett ämne som många kämpar med. Studentens frågor står, som nyss nämnts, högst konkret i centrum. I någon mån tror jag att ambitionen gått hem. Boken har i skrivande stund refererats närmare tre tusen gånger, om man ska tro Google Scholar. Ett bättre betyg kan jag inte tänka mig. Jag har också fått uppmuntrande tillrop från studenter som menat att ”äntligen förstår jag hur en akademisk text fungerar”. Det finns uppenbarligen ett behov av att på ett förhållandevis okomplicerat sätt närma sig de frågor som boken ställer, och jag är förstås glad över att just dessa svar kunnat hjälpa många. Med det i bakhuvudet har jag i denna tredje upplaga försökt bibehålla bokens grundanslag. Det mesta i texten är oförändrat. På några ställen har jag skjutit till, på andra tagit bort, allt i syfte att förtydliga. Jag har också lagt till ett helt nytt kapitel om skrivande, något som tidigare lyste med sin frånvaro i en bok om just uppsatsskrivande. Till denna upplaga har jag haft hjälp av studenter som läst och kommenterat tidigare versioner. Ett särskilt tack till Sam Alvehus, Alva Rosager och Erik Willman för genomläsning och synpunkter.

1. Introduktion •

Del I

Metoden

2. Varför metod? En fråga man kan ställa sig − och som många uppsatsförfattare ställer sig – är vad i hela fridens namn metodresonemang egentligen har med ”verkligheten där ute” att göra. Är inte metod bara något som man håller på med på universitetet? För många är en kandidat- eller magisteruppsats den enda gång i livet de skriver något mer omfattande om metod. Men det är inte samma sak som att det är den enda gången som de konfronteras med metod. Tvärtom: metod i den bredare bemärkelse som denna bok representerar är något vi möter varje dag.

Metodkunskaper i vardagen I snart sagt varje dagstidning konfronteras vi med resultaten av olika undersökningar och med olika påståenden om hur saker och ting förhåller sig eller fungerar. Det mest uppenbara är kanske de opinionsundersökningar som, i synnerhet i valtider, genomförs och rapporteras. En del av dessa har uppenbart bristande förutsättningar (till exempel vissa webbaserade omröstningar) medan andra presenteras med tydlig angivelse av såväl frågeunderlag som statistisk felmarginal. I många sammanhang i arbetslivet konfronteras vi med arbetsplatsundersökningar, marknadsundersökningar och utredningar kring olika saker. Ibland ser vi studier där de säger sig ha intervjuat flera hundra deltagare − men där det i själva verket rör sig om telefonenkäter. Ibland ser vi en studie baserad på trettio studieobjekt som tas som intäkt för något allmänmänskligt och generellt. Vi får ta ställning till allt från vad vi ska äta till hur vi ska uppfostra våra barn utifrån resultaten av olika typer av undersökningar, som basuneras ut på kvällstidningarnas förstasidor och i våra nyhetsflöden på olika sociala medier. I alla dessa fall − och 16 •

Del I Metoden

många fler − är det naturligtvis en fördel om man känner till något om hur olika undersökningsmetoder fungerar och vilken typ av slutsatser man kan dra utifrån dem. Bara då kan man på ett vettigt sätt dra nytta av och förhålla sig kritisk till resultatet av de undersökningar man konfronteras med. Men, vilket denna bok vill hävda, metod rör mer än så. Metod handlar inte bara om hur ”data om verkligheten” samlas in och bearbetas, utan kanske framför allt hur en viss bild av verkligheten produceras − hur problemet framställs, vilka frågor som ställs, vilka begrepp som används och hur argumentationen kring lösningar byggs upp. Ta till exempel en verksamhet som skolan, som ständigt är aktuell i samhällsdebatten. Det finns mängder av påståenden om vad som inte fungerar, varför det inte fungerar och vad som borde göras åt det. För att förhålla sig kritiskt till den debatten är det en förutsättning att man vet något om hur inte bara undersökningar genomförs, utan framför allt hur problematiseringar byggs upp och hur argument konstrueras: Varför ställer man fråga A och inte fråga B eller C? Varför efterfrågas inte resultaten X eller Y, medan Z får en framträdande roll? Och hur kommer man fram till att M är bättre än N? Kunskaper i metod handlar om att ha en insikt i hur såväl frågor ställs som hur argument byggs upp, kunskaper som alltså går långt utöver enskilda metoder och tekniker.

Metod i utbildningen Under en högskoleutbildning konfronteras du med metodfrågor på flera olika sätt. Dels i form av metodkurser, där du kanske får öva på att göra intervjuer eller observationer, dels genom att de texter du läser baseras på metodöverväganden. Det gör att metodkunskaperna inte bara blir aktuella när du själv skriver texter − essäer, rapporter eller uppsatser − utan också när du tar till dig andras texter. Om man förstår metod som något som genomsyrar en text så blir det något som alltid bör vara närvarande i läsningen. Även om den bok du nu läser framför allt är skriven utifrån 2. Varför metod? •

utgångspunkten att du står i begrepp att själv skriva en uppsats, så innehåller den många frågor som bör ställas till andra texter som du möter i utbildningen. Att ta utgångspunkt i U-modellen (se kapitel 6) är ett bra sätt att analysera hur en text håller ihop och analysera dess argumentation. När du läser en studie och funderar över dess bidrag bör du fundera på huruvida det empiriska materialet verkligen besvarar den fråga som ställs, och studiens teoretiska bidrag måste utvärderas mot de ambitioner som ställs upp. CARS-modellen (se kapitel 7) kan användas för att analysera om en problemformulering är relevant eller inte och om den bör ändras. Metodkunskaper bidrar alltså till en typ av läsning av vetenskapliga texter som mer noggrant analyserar och kritiserar det som texten vill förmedla. Ett skäl till att metodkurser ofta förekommer tidigt under högskole- och universitetsutbildningar är att man vill uppmuntra till ett mer aktivt, reflekterande och kritiskt kunskapssökande. Det finns en viktig poäng i att lägga upp utbildningen på det sättet, även om det kanske kan kännas som att metod är ett främmande ämne som mest har med forskning att göra. Men, som sagt, metod kan förstås ur ett bredare perspektiv.

Ett kritiskt förhållningssätt I olika sammanhang omnämns kravet på att vara kritisk, till exempel förekommer formuleringar om att ”kritiskt tolka”, ”kritiskt reflektera”, ”kritiskt granska, bedöma och använda” om och om igen i högskoleförordningen (SFS 1993:100). Frågan är emellertid vad detta ”kritisk” innebär i realiteten. Är det att vara skeptisk i största allmänhet? Eller betyder det något mer? Jag kommer senare i boken att diskutera begreppet kritik närmare, men för tillfället vill jag understryka just metodens roll i ett kritiskt förhållningssätt. Att kunna kritisera ett påstående förutsätter dels en kunskap om det område påståendet görs inom, dels en kunskap om hur påståenden skapas inom just det 18 •

Del I Metoden

kunskapsområdet − det vill säga metod. Kritik bygger alltså, i dessa sammanhang, inte primärt på allmän skepsis eller på att man härbärgerar en annan åsikt än den som uttalats. ”[K]ritik förväntas komma utifrån det vi vet och utifrån det vi kan som forskare, inte personligt tyckande som individer” (Bjereld m.fl. 1999:117). Metod blir alltså ett sätt att distansera sig från tyckande och personliga åsikter och bör bidra till mer professionellt och analytiskt grundade ställningstaganden till påståenden eller undersökningsresultat. Att bygga upp ett kritiskt förhållningssätt sker inte i en handvändning. Som nyss påpekades så krävs det alltså en rejäl dos sakkunskap för att kunna resonera kritiskt på ett relevant sätt inom ett område. Samma sak gäller de färdigheter i metod som denna bok introducerar: Det är inget du lär sig i en handvändning. Böcker av ”kokbokstyp” − inklusive denna − kan ge intrycket av att om du bara behärskar några grundläggande knep och beskrivningsmodeller, så behärskar du området. Så är inte fallet. Metod är ett hantverk som du lär dig genom att praktisera det. På samma sätt som du inte blir en skicklig kock av att läsa eller återberätta recept, blir du inte en skicklig vetenskaplig skribent eller kritiskt tänkande akademiker genom att läsa metodböcker − det är verkligen learning by doing. I den processen kan emellertid den här boken, och andra, vara ett stöd. • Metod handlar om mycket mer än det som (ibland pliktskyldigt) står i metoddelen i uppsatser, avhandlingar eller vetenskapliga artiklar. Det handlar inte heller bara om hur man genomför en studie för att få fram resultat med god kvalitet. Metod är bredare än så. Metod är något som genomsyrar ett resonemang eller en argumentation. Att kunna metod innebär också att förstå hur slutsatser underbyggs och kunna följa med i en diskussion. Kort sagt, det finns ett element av allmänbildning i att behärska metod.

2. Varför metod? •

Register A abduktion 141 abstraktionsnivå 37 ad fontes 67 allmänbildning, metodens roll i 19 analys 48, 138 av fokusgruppdata 122 självständighet i 139 vs jämföra 140 anekdot 75 argument i refererande 69 uppsatsen som 44 argumentation 144 B bedömningar 169 begrepp 30 och jargong 77 C CARS-modellen 56 create a research space 56 D data fabricerade 40 naturligt förekommande 40, 124 prim 39 sekundär- 39 deduktion 141 definition 30 deltagareffekt 126 diskussion 49 186

disposition 46, 57 dold observation 125 E emisk kritik 149 empiri 35 vs teori 36 epistemologi 156 etisk kritik 150 etnografi 130 att skriva 131 avdrift 132 etik 135 experiment 128 explanandum 36 explanans 36 F fabricerade data 40 fadäs 77 fallstudie 105 delfall 106 jämförande 109 multipla fallstudier 108 fokusgrupp 118 dokumentera 121 genomförande 119 frijazz 71 förförståelse 63 första person att skriva i 75 G generalisering 163 empirisk 108, 163 teoretisk 164

H hantverk forskning som 167 hantverksvaliditet 159 Harvardsystemet 68

L lapsus 77 läsa 88 lässtil kritik och 152

I induktion 141 inledning 46 innebörd 20 intervju 111 inspelning av 116 romantiserad bild av 112 strukturering 113 transkribering 116

M mening 20 metafor 75 metodologisk tilltro 151 metodologiskt tvivel 151 mikroetnografi 133 moderator 118, 121 motsägelse i analysen 144 mättnad 99

J jargong 76 K karta 157 teori som ... 25 kommunicera 72 kommunikativ validitet 159 komplexitet 20, 144 konstruktiv kritik 148, 154 korrespondensteorin för sanning 157 kristallisering 103 kritik 147 saklig 152 ta emot 153 kritiskt förhållningssätt 18 kvalitet 156 kvalitetsbedömning 166 kvantitativ metod 21 källa ad fontes 67 original- 67 kärnmening 85

N native´s point of view, the 130 naturligt förekommande data 40 netnografi 133 nisch 49, 56 normativa utsagor 74 nyanserad 144 O observation 124 och etik 125 urval 126 öppen och dold 125 observatörseffekt 124 ontologi 156 orsakssamband 21 Oxfordsystemet 68 P paradox 144 politik 160 pomodoro-metoden 86 pragmatisk validitet 159 primärdata 39 Register •

187

problem 54 problematisering 46 problembakgrund 46 problemformulering 56 och urval 100 R reducera 143 referens 65 -hantering 68 referera skäl till att 65 reliabilitet 157 representation 25 S saklighet 73 sekundärdata 39 sidhänvisning i referenser 70 skuggning 127 slutsats 49 sortera 143, 145 språkbildning 29 struktur uppsatsens 44 syfte 46 synliggörande 131 T tautologi 78 tematisera 143 teoretisk bredd 146 teori 25, 140 som språk 28 teorigenomgång 47 vs empiri 36 territorium 56 tillämpningsområde 164

188 •

tolkande forskning 22 tolkning 20, 22, 139, 146 aktörens 140 transkribering 116 transparens 165 och referenser 70 trattmodellen 57 triangulering 101 tvärrelationer i U-modellen 50 tyckande 73 tydlighet 71 U U-modellen 44 urval 96 antal 99 bekvämlighets- 98 fokusgrupp 120 homogent/heterogent 99 slumpmässiga 96 snöbolls- 98 strategiska 97 V validitet 157 hantverks- 159 kommunikativ 159 pragmatisk 159 vokabulär 29 värderande utsagor 74 wallraffa 126 Ö öppen observation 125

Skriva uppsats med kvalitativ metod ISBN 978-91-47-14563-8 © 2013, 2019, 2023 Johan Alvehus och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Projektledare: Stefanie Holmsved Thott Redaktör: Bibbi Fagerström Grafisk form och omslag: Fredrik Elvander Illustrationer: Fredrik Elvander Tredje upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2023

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

• Hur vet jag att jag formulerat ett relevant problem? • Har jag valt rätt empiriskt material? • Är det lämpligt med intervjuer eller observationer?

Johan Alvehus

I början av arbetet med att skriva en uppsats uppstår många frågor, till exempel:

• Hur strukturerar jag texten för att få fram min poäng? • Hur ska kvaliteten i arbetet kunna bedömas? Skriva uppsats med kvalitativ metod är en bred och lätt-

arbete lagts till.

Johan Alvehus är professor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet.

Skriva uppsats med kvalitativ metod

• Vad är egentligen en teori?

Upplaga 3

Best.nr 47-14563-8 Tryck.nr 47-14563-8

Johan Alvehus

Skriva

uppsats med kvalitativ metod En handbok Upplaga