9789147144914 by Smakprov Media AB

Jansson & Almberg Gerontologi och geriatrik

Gerontologi och geriatrik Gerontologi och geriatrik bygger på Skolverkets mål för kursen Gerontologi och geriatrik och ger de teoretiska och praktiska kunskaper inom området som är grundläggande i en yrkesroll som vårdbiträde eller undersköterska. Varje kapitel behandlar ett eller flera centrala innehåll i kursen. Läromedlet har ett tillgängligt och konkret språk. Svåra ord förklaras i marginalen. Genomgående finns fallbeskrivningar med reflektionsfrågor som syftar till att förankra kunskaperna i ett sammanhang och ge fördjupade insikter. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning, repetitionsfrågor och fördjupande uppgifter som befäster kunskapen och väcker vidare intresse. Läromedlet består av tretton kapitel: Det normala åldrandet, Äldreomsorg, Förändringar i sinnesorganen, Geriatriska sjukdomar, Demenssjukdomar, Äldre multisjuka, Förebygga vårdskador, Sinnesstimulans och livskvalitet, Kost och näring, Rehabilitering och fysisk aktivitet, Palliativ vård, Kognitiva hjälpmedel samt Bemötande och kommunikation. Geriatrik och gerontologi finns i såväl tryckt som digitalt format och vänder sig till elever som läser Vård- och

Almberg itt r B & n o s s n a J is ll Wa

Gerontologi och geriatrik

omsorgsprogrammet på gymnasiet eller inom vuxenutbildning. På liber.se finns information om övriga titlar

• LIB

• V Å

Tryck.nr 47-14491-4

Best.nr 47-14491-4

OMSO

till Vård- och omsorgsprogrammet.

978-91-47-14491-4 © 2022 Wallis Jansson, Britt Almberg, Camilla Larsson (sid. 206–207) och Liber AB. Granskare: Emma Johansson, leg.arbetsterapeut; Kerstin Ulin, leg.sjuksköterska; Solbritt Jonasson, leg.sjuksköterska; Jenny Wannstedt, dietist; Maria Montelius, geriatriker. Redaktionen: Eva Lindberg Petersson, Anna Klöble, Suzana Löfman, Cecilia Söderpalm-Berndes Bildredaktör: Marie Olsson Formgivare: Anna Hild Omslag: Anna Hild Omslagsfoto: Westend61/Getty Images Illustrationer: Typoform

Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2022 Första upplagan 1

Liber AB, 11398 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 90 00 E-post: kundservice.liber@liber.se

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se

Förord Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de förändringar som sker hos människan beroende på ålder. Geriatrik är läran om orsaker, symtom, diagnos och behandling av sjukdomar hos äldre. I läromedlet Gerontologi och geriatrik får du lära dig grunderna inom båda ämnesområdena utifrån en helhetssyn. Med en ökande andel äldre personer i samhället har ämnen som gerontologi och geriatrik fått en allt större betydelse. De äldre har rätt att få den vård och omsorg som de behöver av en kunnig och vänlig personal, som har förmågan att se till helheten och som visar respekt för den äldre människan och hennes livserfarenhet. Det krävs hög kompetens för att vårda en äldre person. Vår förhoppning är att den här boken ska ge dig kunskap och stimulera dig till arbete inom den geriatriska vården. Med kunskap och med ögon och öron öppna, kommer du att känna att det är ett mycket värdefullt och givande arbete du utför. Att arbeta inom äldrevården är många gånger tungt och arbet samt. Samtidigt ger arbetet en unik möjlighet till personlig utveckling och mognad. Vi har alla mycket att lära av dem som är äldre. Den nära kontakten med människor som levt ett långt liv ger perspektiv och insikt i ens egen tillvaro.

Innehåll 4. Geriatriska sjukdomar

BLOCK 1

ATT BLI GAMMAL

Sjukdomar i hjärta och blodkärl 58

1. Det normala åldrandet

Sjukdomar i andningsorganen 66

Befolkningen åldras

Det fysiska åldrandet

Socialt, kulturellt och existentiellt perspektiv

Attityder till äldre

Sjukdomar i njurarna och urinvägarna 74

Det psykiska åldrandet

Sjukdomar i matspjälkningsorganen 82 Sjukdomar i rörelseorganen 95

2. Äldreomsorg

Två lagar styr äldreomsorgen

Olika yrkesgrupper samarbetar 24 Verksamheter och insatser

Diabetes

106

Nervsystemets sjukdomar 114 Äldrepsykiatriska sjukdomar 132

5. Demenssjukdomar Olika demenssjukdomar Demensutredning

3. Förändringar i sinnesorganen Sinnesorganen Ögat

152

170

6. Äldre multisjuka Multisjukdom 184

Samsjuklighet 184 Vård och omsorg vid multisjukdom 184 Lagen om samverkan – LoS 186

Örat 44 Förändringar i lukt- och smaksinnet 48 Förändringar i smärtsinnet

151

Individuell bemötandeplan 174

BLOCK 2

DEN ÅLDRANDE KROPPEN

183

11. Palliativ vård

BLOCK 3

ATT SKAPA LIVSKVALITET

191

7. Förebygga vårdskador Vanliga vårdskador Riskbedömning

194

200

205

9. Kost och näring

Vad händer när livets slut närmar sig?

265

Hospicevård

268

ATT VARA PROFESSIONELL

221

222

Kostråd för ett bra näringsintag Undernäring

261

275

BLOCK 4

Äldres behov av näring och energi 222

Olika sorters kost

Palliativ vård

207

Åldrande och sexualitet 213

Näringen i maten

260

Välfärdsteknik och hjälpmedel 276

206

Sinnesstimulans

Att möta och vårda vid livets slut

12. Kognitiva hjälpmedel

8. Sinnesstimulans och livskvalitet Livskvalitet

193

259

232

285

Självkännedom 286

Att äta och dricka 235

Ett bra arbetsklimat 290

240

10. Rehabilitering och fysisk aktivitet

Levnadsberättelsen 291

249

Rehabilitering och funktionsbevarande omsorg 250 Fysisk aktivitet hos äldre Att uppmuntra fysisk träning 254

13. Bemötande och kommunikation Socialtjänstens värdegrund 286

229

Att stimulera aptiten

226

283

250

Kommunikation på två nivåer 294 Närståendes roll

297

Socialt innehåll i livet

Sakordsregister

304

312

”

Sinnen är som fallskärmar – de fungerar bara när de är öppna! Sir James Dewar

BLOCK 1 ATT BLI GAMMAL

Dagens äldre personer är friskare än man tidigare trott.

Det normala åldrandet Vad händer med oss människor när vi blir äldre – fysiskt, psykiskt, socialt och kulturellt? Vad är hälsa och ohälsa? Vad innebär livskvalitet för en gammal människa? Vilka särskilda behov har äldre människor? De här frågorna kommer vi att undersöka i detta kapitel.

Kunskapsmål i detta kapitel Det normala åldrandet samt fysiska, psykiska, sociala, kulturella och existentiella perspektiv på åldrandet.

BLOCK 1

ATT BLI GAMMAL

Befolkningen åldras Världens befolkning har ökat dramatiskt de senaste 50 åren. Samtidigt som befolkningen växer, åldras den också. Utveck lingen ser likadan ut i stora delar av världen. Under 1900-talet fick många människor kraftigt förbättrade levnadsvillkor. En minskad dödlighet i alla åldrar har lett till att medellivslängden har ökat i nästan alla länder. I dag är den förväntade medellivslängden i Sverige drygt 84 år för kvinnor och nästan 81 år för män. Skillnaden mellan könen har jämnats ut alltmer sedan slutet av 1970-talet.

levnadsvillkor på vilket sätt vi lever våra liv, till exempel typ av bostäder och sjukvård medellivslängd hur länge människor lever i genomsnitt

Den ökade medellivslängden har medfört bättre hälsa och funktionsförmåga hos de äldre. Många studier har visat att dagens äldre personer är friskare än man tidigare trott. I åldrarna över 65 år har hälsan blivit mycket bättre, med fler

funktionsförmåga hur en person klarar av sin vardag

friska år. Det är lätt att se åldrandet som ett särskilt avsnitt av livet. I stället bör vi se det som en naturlig del av livet, eftersom vi faktiskt åldras ända från födseln. Dessutom är varje människa unik och lever ett liv som ingen annan har levt, varken före eller efter henne. Varje människa bär också inom sig erfarenheter av det som tidigare har hänt henne i livet. För att kunna ge god vård och omsorg är det därför viktigt att känna till en äldre människas livshistoria, inte bara hennes sjukdomshistoria.

Det fysiska åldrandet Det fysiska åldrandet handlar om normala, kroppsliga åldersförändringar. När vi blir äldre fungerar inte kroppen lika effektivt som den gjort tidigare. Men att bli gammal handlar inte bara om antalet år. En del människor är pigga

fysisk som har med kroppen och dess funktioner att göra

FÖRÄNDRINGAR I SINNESORGANEN

Många av oss önskar sig ett långt liv, men samtidigt är vi rädda för att åldras. Varför är det så?

och starka högt upp i åren, andra känner av åldrandet tidigt. En människa kan alltså åldras på ett friskt och harmoniskt sätt och vilja ha möjlighet att vara aktiv och arbeta, även om hon eller han är mycket gammal. arvsanlag gener, egenskaper vi ärver från våra föräldrar

Hur en människa åldras har med hennes arvsanlag att göra,

vävnad samling celler som tillsammans har en viss funktion, till exempel muskelvävnad

några tydliga åldersförändringar. En person kan till exempel

och är därför mycket individuellt. Någon vävnad eller något organ kan tidigt tappa sin funktion, medan andra inte visar ha leder som en 70-åring, medan hjärnans förmåga att inhämta ny information motsvarar en 20-årings förmåga. Åldrandet sker naturligt i takt med att man blir äldre, men åldrandet kan även påverkas om man drabbas av sjukdom, till exempel genom att kroppsliga funktioner bryts ner snabbare. Det som ibland uppfattas som åldrande kan alltså vara sjukdomar som påverkar kroppen på olika sätt. Sjukdomar

BLOCK 1

ATT BLI GAMMAL

tillsammans med åldersförändringar försämrar tydligt olika funktioner, men även om vi inte drabbas av sjukdomar så åldras våra kroppar. Åldrandet är en långsam process, en successiv försvagning. Orsakerna till det biologiska åldrandet finns främst på cellnivå. I cellerna uppstår skador som gör funktionen i

successiv mer och mer, ökande

cellerna sämre. Med tiden leder dessa förändringar till att organen och hela kroppen fungerar sämre.

röd blodcell

muskelcell

hårcell

nervcell

Under en stor del av livet märks inte nedgången så mycket, eftersom vi är utrustade med stora reserver eller marginaler för att klara stress och skador. Det kallas reservkapacitet. Men i samband med åldrandeprocessen minskar reserv kapaciteten hos många organ. Ett annat viktigt begrepp när det gäller åldrandet är homeo stas: att behålla jämvikten, som betyder att bevara en stabil inre miljö. Kroppens olika system, som kroppstemperatur, kemiska värden, blodtryck och så vidare, hålls i balans inom vissa bestämda gränser. Om något av de olika organsystemen

stabil säker, orörlig kemiska värden halter av olika kemiska ämnen i kroppen

i kroppen börjar fungera sämre, försöker andra system i kroppen att återställa värdena till normal nivå. Men när kroppens reservkapacitet minskar när vi blir äldre, blir det svårare för kroppen att behålla jämvikten. Olika påfrestningar får då större effekt och en vanlig influensa kan vara livshotande. Ett annat exempel är att äldre har svårt att anpassa sig till skillnader i temperaturen. Det är relativt vanligt att äldre inte överlever långa och kraftiga värmeböljor. Risken att förfrysa sig är också betydligt större för äldre än för yngre.

påfrestning något som tar kraft från oss värmebölja period med ovanligt varm temperatur förfrysa att få kroppsdelar skadade på grund av kyla

DET NORMALA ÅLDRANDET

Hos unga människor har celler och organ ofta en förmåga att återhämta sig få tillbaka kraft och energi

snabbt återhämta sig och återgå till normala förhållanden efter skada och sjukdom. För de äldre tar återbildning och återhämtning längre tid. Det fysiska åldrandet kännetecknas alltså av en minskning av reservkapaciteten och av större svårigheter att behålla jämvikten mellan kroppens olika organsystem.

Minnesfunktionen påverkas Minnet är viktigt i en människas liv. Men vad händer egentligen när vi lägger saker och händelser på minnet? En vanlig modell beskriver lagringen av minnen som en process i tre steg:

E sensoriskt register E korttidslager E långtidslager. impuls plötslig känsla av att vilja göra på ett visst sätt

Allt vi upplever med våra sinnen (syn, hörsel, lukt, smak och känsel) registreras av så kallade receptorer (mottagare) i sinnesorganen och går sedan vidare till det sensoriska registret, som har till uppgift att ta emot alla impulser som

När man träffar

kroppen upplever. Det sensoriska registret bedömer snabbt

sina vänner

den information som kommit dit, och det som är oviktigt

använder man flera sinnen.

BLOCK 1

ATT BLI GAMMAL

sållas bort. Jämför med när du läser en dagstidning: det är omöjligt att komma ihåg allt. I stället bläddrar du snabbt igenom tidningen och läser bara det som fångar ditt intresse. Korttidslagret är den centrala delen av minnesfunktionen. Vi kan medvetet övervaka och styra den information som kommer

central viktig

dit. Där bearbetas informationen och kontrolleras mot tidigare erfarenheter och kunskaper. Som namnet säger, stannar inte minnesmaterialet länge i korttidslagret. Bristen på utrymme i korttidslagret gör att ny information lätt knuffar undan det som fanns där tidigare. Du minns något intressant som du läste i tidningen igår. Du läser mer om samma händelse i dag och vill minnas även det. Du lägger in det i minnet och skickar det vidare till långtidslagret, där det lagras permanent. Det är långtidslagret som vi brukar kalla minne. Här förvarar

permanent något som inte försvinner

vi all kunskap som vi kan ta fram när vi behöver den, trots att det kanske är mycket länge sedan vi lärde in den. Det kan vara namn på länder, floder, berg och sjöar, människor, djur och växter. Här finns språk, vårt eget och andra som vi lärt oss, sånger som vi kan och minnet av de personer vi träffat i livet. Långtidslagret är ett arkiv där det finns gott om plats. Härifrån plockas minnen fram vid behov.

Långtidslager

Korttidslager

Sensoriskt register Receptorer

Minnets lagringssystem

312

SAKORDSREGISTER

Sakordsregister A ADL 72 ADL-funktioner 173 ADL-förmåga 122 afasi 160 agnosi 160 Alois Alzheimer 156 alveoler 64, 66 Alzheimers sjukdom 152, 156 anamnes 102 andningsorganen 66 andnöd 63, 68, 70 aneurysm 118 anhöriggrupp 300 anhörigvårdare 299 anomi 159 ansträngningsinkontinens 78 apraxi 160 aptit 194, 222, 228, 232, 240, 265 arbetsklimat 291 arbetsterapeut 250, 276 artros 99 artär 59 arvsanlag 11 astma 67 asymtomatisk 76 autoimmun 101 autoimmun sjukdom 107 autonoma nervsystemet 86, 128 avföring 84 avföringsinkontinens 93

B balans 252 balansnerven 46 balansorganet 46 basal demensutredning 173 bemötandeplan 174 benhinna 95 benmassa 96 benskörhet 96, 253

bentäthetsmätning 97 berikning 231 beröring 208, 306 biopsi 80 bipolär sjukdom 132 bistånd 24, 26 biståndshandläggare 26 biverkning 103, 112, 141, 214 blandinkontinens 78 blodbrist 102 blodcirkulation 111 blodkärlsdemens 164 blodpropp 116, 117 blodsocker 107, 112 blodtrycksfall 165 blåshalskörteln 79 blåskatarr 76 BMI 233 Body Mass Index 233 BPSD 155 BPSD-registret 25, 175 bronkit 71 brosk 96, 99

C cancer 89, 90 cirkulationsorganen 58 CRP 102 CT 120, 172 cytostatika 80

D datortomografi 120, 172 demenssjukdomar 151 demensutredning 170 depression 128, 133 diabetes 106 diarré 93 djur 306 dopamin 125, 134 dryck 230 döden 265 döende 260

E E-coli 75 ECT 137 efterlevandesamtal 268 egenvård 69, 72, 130 emfysem 71 emotionell förmåga 286 energi 222 energibalans 222 energibehov 222 energiomsättning 222 envägskommunikation 294 enzym 84 episodiska minnet 158 existentiella frågor 17, 263

F fall 196 fallolyckor 47 fallskador 196 fett 224 fibrer 224 folksjukdom 116, 152 fotvård 111 fraktur 96, 97, 197 friskfaktorer 198 frivilligorganisation 30 frontallober 166 frontallobsdemens 166 funktionsbevarande omsorg 250 funktionsnedsättning 45 fysioterapeut 250 fysisk aktivitet 249 fysisk träning 251 fysiskt åldrande 10 färger 212 fördom 17 förebygga fall 199 förebygga undernäring 196 förstoppning 90, 91, 253 förvirring 139

SAKORDSREGISTER

G genomförandeplan 276 geriatrik 57 glukogen 107 glukos 106 glutamat 158 grundbehov 213 grundsmaker 50 grå starr 40 grön starr 41 gula fläcken 42

H habilitering 276 hallucination 132, 140 hallucinationer 159 handledning 291 hemorrojder 90 hemsjukvård 28, 269 hemtjänst 26, 28 hjälpmedel 38, 42, 78, 103, 276 hjärnan 114 hjärnblödning 117 hjärninfarkt 116, 117 hjärnskada 117 hjärnsvikt 139 hjärtat 58 hjärtfrekvens 59 hjärtinfarkt 62 hjärtsvikt 64 holistisk 213, 262 homeostas 12 hormon 208 hospice 268 hostreflex 67 hostteknik 70 HSL 24 hygienregler 77 hypokondri 135 hälso- och sjukvårdslagen 24 höftfraktur 98

hörapparat 45 hörsel 44 hörselnedsättning 45 hörselorgan 44

I immunförsvar 87, 194 implantat 86 impotens 214 infarkt 62, 117, 164 inflammation 100, 101 inflammatorisk 67 inkontinens 76, 77 inkontinensskydd 78 inlevelseförmåga 288 innerörat 44 insulin 106 insulinkoma 113 insulinkänning 113 insulinpump 110 integritet 24 intorkning 238

K kapillär 59 karies 86 kateter 76 klimakteriet 75 klockmetoden 235 kognition 152 kognitiva funktioner 155 kognitiva hjälpmedel 275 kognitiva sjukdomar 152 kognitiv svikt 139, 173 KOL 68, 71 kolhydrater 224 kolibakterier 75 kommunikation 294 kompakt ben 95 komplikation 62, 98, 110 konfusion 139 konsistens 229 kontraktur 122, 253

kortison 103 korttidslagret 14 kost 225 kostråd 226 kosttillägg 231 kotkompression 99 kronisk 51 kroppsspråk 294 kultur 264 känselsinnet 208 kärlkramp 61

L lag om samverkan 186 LBD 169 L-dopa 170 ledgångsreumatism 101 ledsjukdom 99 levnadsberättelse 176, 291 lewykroppar 169 lewykroppsdemens 169 likvor 171 lilla kretsloppet 59 livskvalitet 205, 250, 261 ljud 211 ljusterapi 137 LoS 186 luktcentrum 48 luktsinnet 48 lungblåsor 67 lunginflammation 70, 200 lungsjukdom 71 lungödem 64 långtidslagret 14 lårbenshalsen 98

M magsaft 82 magsäcken 82 mata 236 matspjälkningsorganen 82 medellivslängd 10, 152 medkänsla 287

313

314

SAKORDSREGISTER

medlidande 288 mellanmål 228 mellanörat 44 menopaus 75, 95 metastas 90 mineraler 95, 225 minne 13 minnesutredning 170 minutvolym 59 MMT 172 mobilisering 98 mortalitet 140 multiinfarktdemens 164 multisjukdom 184 munhygien 87 munhålan 82 munhälsa 85 munhälsobedömning 89 muntorrhet 235 munvård 87, 200, 262 musik 210 muskulatur 82 mutism 167 måltid 242 måltidsordning 228

N nattfasta 234 nervceller 115, 125 neurologisk sjukdom 125 neuropati 111 njurar 74 noradrenalin 134 normalkost 229 nutritionsstatus 50 näring 222 näringsdryck 231 närstående 267, 297

O obstruktion 71 obstruktiv lungsjukdom 68

odling 70 on/off-fenomen 130 oxytocin 208

P palliativ vård 261 paramedicinsk personal 123 Parkinsons sjukdom 125 patientsäkerhet 24 patientsäkerhetslagen 194 PEF-mätare 69 peristaltik 84, 92 personakt 27 personcentrerad vård 176, 187 plack 156 portådern 84 primärvård 28, 184 professionell 287 prostata 79 prostatacancer 80 protein 223 PSA 80 psykisk ohälsa 132 psykiskt åldrande 16 psykos 132 psykoterapi 138

R RA 101 reaktionsförmåga 15 receptorer 13, 208 reflex 161 rehabilitering 122, 250, 276 rektoskopi 91 reservkapacitet 12, 139 respekt 288 reumatiker 101 reumatoid artrit 101 riskbedömning 200 riskfaktorer 60, 96, 116, 139, 154, 197 rollator 251

rörelseminnet 159 rörelseorgan 95

S saliv 86 samordnad individuell plan 27, 173 samsjuklighet 184 samverkan 185 schizofreni 132 Senior alert 233 seniorboende 29 sensoriska registret 13 serotonin 134, 136, 158 sexualitet 213 signalsubstans 115, 134, 158 sinnen 13, 38 sinnesfunktion 38 sinnesorganen 205 SIP 27, 173 sittställning 241 sjukhistoria 102 självkännedom 286 skakningar 126 skelettet 95 skov 102 slaganfall 116 slemhinna 68, 75, 214 slutenvård 184 smaksinnet 49 smärttröskel 51 snabbsänka 102 socialt innehåll 304 socialtjänst 26 socialtjänstlagen 24, 299 socker 225 sockersjuka 106 SoL 24 somatisk 134 sorg 268 specialkost 229 spjälka 82 spongiöst ben 95

SAKORDSREGISTER

spottkörtlar 86 SR 102 SSRI-preparat 136 stomi 91 stress 290 stroke 116 svampinfektion 87 svälja 236 symtomatisk 76 syncentrum 39 syrebrist 116 systemsjukdom 101 systoliskt blodtryck 60 sänka 102 särskilt boende 29

T taktil massage 208 tallriksmodellen 226 tandlossning 87, 200 tandprotes 87, 88 tandvårdsstöd 89 tarmludd 84 teamarbete 24 TENS 103 TIA 116, 117 tjocktarmen 84 tolvfingertarmen 84 transistorisk ischemisk attack 117 trossamfund 30, 263

trycksår 71, 195, 253 trygghetslarm 26 trängningsinkontinens 78 träning 254 tugga 236 tumör 89 tunntarmen 84 tvåvägskommunikation 294 typ 1-diabetes 107 typ 2-diabetes 107 tystnadsplikt 291

U undernäring 194, 232 urin 74 urinblåsan 74 urininkontinens 128 urinretention 76 urinröret 74 urinvägar 74 urinvägsinfektion 75

V vagina 214 vaskulär demens 153, 164 ven 59 ventrikelcancer 89 vitaminer 225 vitsubstans 165 vårdhund 307

vårdskada 194 välfärd 24 välfärdsteknik 276 värdegrund 286 vätska 225 vätskebrist 94, 238

Y yrsel 48 ytterörat 44

Å åderförkalkning 60 ångest 133

Ä äldreomsorg 24, 26

Ö ögat 39 ögonsjukdom 40 övergångsåldern 75 övervikt 107

315

316

Bildförteckning 7 Ramiro Olaciregui/Moment/Getty Images 8 zoranm/E+/Getty Images 11 ljubaphoto/E+/Getty Images 13 Jasmin Merdan/Moment/Getty Images 15 Jan Håkan Dahlström/Stone/Getty Images 17 Holloway/Stone/Getty Images 22 Johnér/Getty Images 25 Åsa Lännerström/Scandinav/Johnér 26 Viktor Holm/Johnér 29 Fredrik Sandberg/TT 30 Ove Jonsson/Sydsv/TT 35 Jeppe Gustafsson/Shutterstock.com 36 Maskot/TT 41 Tupungato/Shutterstock.com 43 Melker Dahlstrand/Bildhuset/TT 49 Plattform/Johnér 50 Simon Rehnström/SvD/TT 56 Tomas Oneborg/SvD/TT 73 Maskot/Johnér 85 Willowpix/E+/Getty Images 88 Fred Froese/E+/Getty Images 100 P. Marazzi/SPL/Getty Images 104 Microgen Images/SPL/Getty Images 108 Maskot/Johnér 122 Slavica/E+/Getty Images 127 Caiaimage/Johnér 133 Caluvafoto/Johnér 137 Ulf Palm/TT 150 annedehaas/E+/Getty Images 156 Corbis Historical/Getty Images 167 Imogen Poots, Olivia Colman, Sir Anthony Hopkins i The Father (2020). Sony Pictures Classics/ Moviestore/Shutterstock/TT 171 Plattform/Johnér 175, 177 Maskot/Getty Images

182 Maskot/Getty Images 185 Lars Brundin/Sydsv/TT 192 Roos Koole/ANP/TT 195 Maskot/TT 197 Niklas Larsson/TT 199 Leif R Jansson/TT 206 Jersmin Merdan/Moment/Getty Images 209 Maskot/Johnér 211 Arne Alfredsson/Kamerareportage/TT 215 Maskot/Getty Images 221 Plattform/Johnér 226, 232 Livsmedelsverket 230 michellegibson/E+/Getty Images 241 Marie Linnér/Scandinav/Johnér 243 Johnér/Getty Images 248 Juliana Wiklund/Johnér 251 Lars Epstein/DN/TT 252 Maskot/Getty Images 258 Pia Ulin/Johnér 264 Nikolay Doychinov/AFP/Getty Images 267 Scandinav/Johnér 268 Anny Lie/Shutterstock.com 269 United News/Popperfoto/Getty Images 274 Magnus Fond/Johnér 277 Maskot/TT 279 Johanna Nyholm/Johnér 283 Maskot/Johnér 284, 289 Maskot/Getty Images 292 TT Historical/TT 297, 299 Maskot/Getty Images 303 Jan Töve/Johnér 306 Fredrik Sandberg/TT Övriga foton: Shutterstock.com

Jansson & Almberg Gerontologi och geriatrik

Almberg itt r B & n o s s n a J is ll Wa

Gerontologi och geriatrik

omsorgsprogrammet på gymnasiet eller inom vuxenutbildning. På liber.se finns information om övriga titlar

• LIB

• V Å

Tryck.nr 47-14491-4

Best.nr 47-14491-4

OMSO

till Vård- och omsorgsprogrammet.