Psykiatri 2 bygger på Skolverkets mål för kursen Psykiatri 2 och ger de teoretiska och praktiska kunskaper inom området som är grundläggande i en yrkesroll som vårdbiträde eller undersköterska. Varje kapitel behandlar ett eller flera centrala innehåll i kursen. Läromedlet har ett tillgängligt och konkret språk. Svåra ord förklaras i marginalen. Genomgående finns fallbeskrivningar med reflektionsfrågor som syftar till att förankra kunskaperna i ett sammanhang och
Nina Bodén Psykiatri 2
Psykiatri 2
Nina Bodén
2
Psykiatri
ge fördjupade insikter. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning, repetitionsfrågor och fördjupande uppgifter som befäster kunskapen och väcker vidare intresse. Läromedlet består av fem kapitel:
E E E E E
Faktorer som påverkar den psykiska hälsan Psykisk sjukdom och psykiatriska diagnoser Behandling och omvårdnad Suicidprevention – förebygga och förhindra självmord Barn och ungdomar till föräldrar med psykisk sjukdom
Psykiatri 2 finns i såväl tryckt som digitalt format och vänder sig till elever som läser Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet eller inom vuxenutbildning. På liber.se finns information om övriga titlar till Vård-
• LIB
Vo
H
• V Å
RD
OC
Tryck.nr 47-14483-9
RG
ER
Best.nr 47-14483-9
OMSO
och omsorgsprogrammet.
978-91-47-14483-9 © 2022 Nina Bodén Projektledare: Suzana Löfman, Theres Lagerlöf Redaktör: Karolina Krystek Bildredaktör: Marie Olsson Formgivning: Anna Hild Produktionsspecialist: Elsa Rydberg, Printpool AB Omslag: Anna Hild Omslagsfoto: Iuliia Isaiveva/Getty Images Granskare: Harald Aiff Uppgiftsgranskare: Edith Theirs-Reydet
Första upplagan 1
Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 90 00 E-post: kundservice.liber@liber.se
Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2022
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se
Förord I din yrkesroll kommer du möta människor i utsatta situationer. Du behöver då ha de kunskaper som krävs för att du ska kunna känna dig trygg i mötet. Kunskaper som kommer hjälpa dig att få förståelse och utveckla ett förhållningssätt som präglas av respekt, lyhördhet och empati. Med kunskap om psykisk hälsa och olika psykiska sjukdomstillstånd får du möjlighet att utveckla din förmåga att kunna planera och genomföra de arbetsuppgifter som yrkesrollen kräver. Det här läromedlet bygger på Skolverkets mål för kursen Psykiatri 2. Det handlar om faktorer som påverkar människors psykiska hälsa, psykisk sjukdom och psykiatriska diagnoser, behandling och omvårdnad, suicidprevention samt hur man arbetar med barn och unga som lever med föräldrar som har psykisk ohälsa. Kapitlen innehåller begreppsförklaringar och fallbeskrivningar med reflektionsfrågor som hjälper dig att se sammanhanget mellan teori och din kommande yrkesroll. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning och tips om litteratur, filmer, webbplatser och poddar kopplade till kapitlets innehåll. Sist ligger övningar och uppgifter: Träna begrepp, Repetera, Tillämpa och Fördjupa. Det finns också förslag på Praktikuppgifter.
47-14483-9_psykiatri 2 inl.indd 3
13/12/22 6:30 AM
Innehåll
1
Faktorer som påverkar den psykiska hälsan
7
Vad är psykisk hälsa och ohälsa? 8 Faktorer som påverkar den psykiska hälsan
10
Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar 19 Prevention – att förebygga psykisk ohälsa
20
Psykiatriska vårdverksamheter 22
2
Psykisk sjukdom och psykiatriska diagnoser 29 Psykisk sjukdom
30
Kartläggning och bedömning Psykos
31
35
Bipolär sjukdom
40
Emotionellt instabil personlighetssyndrom, EIPS
44
Självskadebeteende 49 Missbruk och beroende 51
3
Behandling och omvårdnad Beslut och planering av behandling
71 72
Olika typer av behandlingar i psykiatrisk vård
74
Specialiserad vård för missbruk och beroende
88
Samverkan mellan olika verksamheter vid samsjuklighet 91
47-14483-9_psykiatri 2 inl.indd 4
13/12/22 6:30 AM
Omvårdnadsprocessen
93
Bemötande och förhållningssätt
94
Kommunikation och informationsöverföring Samordnad individuell plan, SIP Krisplan
99
101
Samverkan med närstående
4
96
101
Suicidprevention – förebygga och förhindra självmord 109 Förebygga suicid i vården
110
Nationellt suicidpreventivt arbete
119
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention, NASP 123 Ideella organisationer och föreningar som arbetar med suicidprevention och ger stöd 125
5
Barn och ungdomar till föräldrar med psykisk sjukdom
131
Förhållningssätt och bemötande vid behov av stöd 132 Anmäla till socialtjänsten om barn eller ungdomar far illa 135 Insatser, stöd och stödverksamheter riktade till barn och ungdomar 135
3
47-14483-9_psykiatri 2 inl.indd 5
Bilaga: Loggbok för APL
149
Sakordsregister
152
Bildförteckning
155
13/12/22 6:30 AM
Vår psykiska hälsa påverkas av många saker, som livssituation och relationer men också av uppväxt och ärftliga faktorer.
47-14483-9_psykiatri 2 inl.indd 6
13/12/22 6:30 AM
7
1
Faktorer som påverkar den psykiska hälsan En persons psykiska hälsa påverkas av en mängd olika faktorer. Bland de viktigaste är hur ens livssituation ser ut, både i hemmet och på arbetet. Den psykiska hälsan påverkas också av hur ens relationer ser ut, hur uppväxten har varit och av medfödda (ärftliga) faktorer. Sunda levnadsvanor, till exempel träning, nyttig mat och att undvika alkohol, tobak och droger, påverkar måendet positivt.
Kunskapsmål i detta kapitel Hur olika faktorer, däribland individens fysiska, psykosociala, socioekonomiska förutsättningar och könstillhörighet påverkar människors hälsa och ohälsa.
47-14483-9_psykiatri 2 inl.indd 7
13/12/22 6:30 AM
8
1.
FAKTORER SOM PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSAN
Vad är psykisk hälsa och ohälsa? Psykisk hälsa handlar om en persons psykiska mående. Man kan säga att det handlar om hur man mår, att man upplever livet som meningsfullt, och om man känner sig uppskattad och behövd. Om man har en god psykisk hälsa har man lättare att klara av problem och hantera och strukturera sitt liv. En god psykisk hälsa innebär till exempel att:
E E E E E E E
känna balans i livet kunna hantera både negativa och positiva känslor uppleva meningsfullhet känna välbefinnande upprätthålla goda relationer till andra människor känna engagemang, intresse och lust att utvecklas känna att man bidrar positivt i samhället.
47-14483-9_psykiatri 2 inl.indd 8
13/12/22 6:30 AM
1.
9
FAKTORER SOM PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSAN
Psykisk ohälsa är ett sammanfattande begrepp för allt som innebär att man inte mår psykiskt bra. Det är allt från lättare psykiska besvär till svår psykisk sjukdom som till exempel schizofreni. Lättare psykiska besvär kan vara nedstämdhet eller lättare former av oro eller sömnsvårigheter. Det räknas inte som en sjukdom utan drabbar alla vid något tillfälle i livet. Vid svår psykisk sjukdom behövs behandling, men vid lättare besvär kan man oftast hjälpa sig själv att må bättre.
FOLKHÄLSOMYNDIGHETENS DEFINITIONER Psykisk ohälsa ”Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för tillstånd av olika svårighetsgrad och varaktighet. Hit hör psykiatriska tillstånd, men även vissa psykiska besvär.” Psykiska besvär ”Psykiska besvär kan uttryckas som exempelvis nedstämdhet, oro eller sömnbesvär. Även kroppsliga besvär kan förekomma så som huvudvärk, magont eller yrsel. Psykiska besvär som uppstår till följd av vanliga påfrestningar är ofta övergående och lättar när situationen har förändrats, eller när vi själva har anpassat oss. Psykiska besvär som är ihållande och svåra kan innebära större svårigheter, t.ex. med att klara av vardagen. Besvären är dock inte så komplexa att de uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos.” Psykiatriska tillstånd ”Psykiatriska tillstånd är diagnosticerad psykisk ohälsa. För att en diagnos ska kunna ställas måste flera olika symtom föreligga och symtomen ska ha funnits under en längre sammanhängande tid. Även funktionsförmågan ska vara nedsatt. Psykiatriska tillstånd delas in i psykiska sjukdomar och syndrom samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.”
47-14483-9_psykiatri 2 inl.indd 9
13/12/22 6:30 AM
10
1.
FAKTORER SOM PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSAN
Faktorer som påverkar den psykiska hälsan Det finns olika faktorer som påverkar vår psykiska hälsa, på både bra och dåliga sätt. De faktorer som bidrar till god hälsa och ökar motstånds kraften mot psykisk ohälsa kallas skyddsfaktorer. Till skydds faktorerna räknas till exempel:
E bra kontakt med föräldrar, vänner och andra viktiga personer
E E E E E E
fysisk aktivitet
motståndskraft kraft att stå emot skyddsfaktor omständigheter i omgivningen som minskar risken att drabbas av psykisk ohälsa
sunda matvanor och god sömn undvika alkohol, tobak, droger utbildning god ekonomi arbete som upplevs som meningsfullt
E bra boendeförhållanden. De faktorer som ökar risken för psykisk ohälsa kallas för riskfaktorer. Det är till exempel:
E E E E E E E E E E
arbetslöshet dålig ekonomi låg utbildning dålig kontakt med föräldrar och vänner ärftlighet för psykisk sjukdom problem med alkohol och droger dåliga boendeförhållanden kroppslig sjukdom sömnproblem traumatiska upplevelser.
47-14483-9_psykiatri 2 inl.indd 10
riskfaktor omständigheter i omgivningen som ökar risken att drabbas av psykisk ohälsa
13/12/22 6:30 AM
1.
11
FAKTORER SOM PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSAN
FALLBESKRIVNING
Liban Liban har varit arbetslös under en längre period. Månaderna går, han har sökt flera arbeten, blivit kallad till intervju men inte fått någon anställning. Hemma ligger en hög med räkningar som bara växer sig större. Det har gjort att han på sista tiden ofta haft ont i magen och svårt att sova på nätterna. Han har inte heller råd att följa med sina kompisar när de går ut, nu är han oftast ensam hemma på kvällarna och sitter många timmar framför teven. Men på fredagarna åker han alltid hem till sin mamma och pappa för att äta middag och träffa sina två systrar, vilket känns som ett skönt avbrott från vardagen.
Siri Siri har precis börjat studera till sjuksköterska. Hon tycker att utbildningen är rolig och trivs med sina kurskamrater. Hon bor fortfarande hemma med sina föräldrar och jobbar i en mataffär på helgerna för att tjäna lite extra pengar. På fritiden träffar hon ofta sin flickvän Anu och tillsammans brukar de träna terränglöpning med en löparklubb. Förra veckan snubblade Siri på löprundan och stukade foten och går nu med bandage om foten. Det kommer ta ett par veckor innan hon kan träna igen.
Reflektera 1. Jämför Libans och Siris omständigheter. Vilka olika risk- och skyddsfaktorer kan du identifiera i deras respektive liv?
47-14483-9_psykiatri 2 inl.indd 11
13/12/22 6:30 AM
12
1.
FAKTORER SOM PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSAN
Fysisk och psykisk hälsa hör ihop Den fysiska (kroppsliga) hälsan och den psykiska hälsan hör ihop. Det betyder att om den fysiska hälsan är dålig kan det psykiska måendet bli sämre, och tvärtom. När man rör på sig får det många positiva effekter. Fysisk aktivitet stärker kroppen, förbättrar minnet och ger en känsla av välbefinnande. Alla former av fysisk aktivitet är positiv så länge det är i rimlig mängd. Många arbetar eller pluggar framför en dataskärm vilket kan betyda att man sitter stilla stora delar av dygnet. Att begränsa sin skärmtid för att fysiskt aktivera sig och för att koppla av kan vara positiva faktorer som bidrar till bättre psykisk hälsa.
47-14483-9_psykiatri 2 inl.indd 12
13/12/22 6:30 AM
1.
13
FAKTORER SOM PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSAN
Fysiska faktorer som kan påverka den psykiska hälsan negativt är:
• kroppsliga sjukdomar (t.ex. reumatism, diabetes, cancer, stroke) och smärttillstånd
biverkningar oplanerad effekt av läkemedelsbehandlingen
• • • •
sömnbesvär fysisk funktionsnedsättning biverkningar av vissa läkemedel användning av alkohol och droger.
Sunda levnadsvanor När en person har sunda levnadsvanor ökar möjligheterna till god psykisk hälsa. Förutom att stärka kroppen med någon form av fysisk aktivitet är sunda levnadsvanor också att ha bra matvanor och goda sömnvanor. Det handlar också om att undvika saker som påverkar den fysiska hälsan negativt, till exempel rökning och alkohol. Både att äta regelbundet och näringsriktig mat och att sova bra gör att man orkar mer och kan fokusera bättre, vilket ökar välmåendet. Tillräckligt mycket sömn gör det lättare att hantera stress och kriser. Om man inte fyller det sömnbehov man har kan det efter ett tag innebära att man till exempel får koncentrationssvårigheter, svårt att kontrollera sina känslor och att se lösningar på problem. Bra och tydliga rutiner i vardagen ger en förutsägbarhet som i sin tur skapar trygghet. Rutinerna gör det också lättare att upprätthålla sunda levnadsvanor med mat, sömn och fysisk aktivitet.
47-14483-9_psykiatri 2 inl.indd 13
13/12/22 6:30 AM
14
1.
FAKTORER SOM PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSAN
Att ha ett arbete där man inte hinner med sina uppgifter eller inte räcker till innebär en negativ stress.
STRESS
Ett visst mått av stress kan vara positivt, men när den stress man känner blir för stor kan man utveckla psykisk ohälsa. Det behöver finnas en balans mellan de krav man har och de behov av återhämtning som man har. Blir kraven för höga och möjligheten till återhämtning för liten kan det ge till exempel sömnproblem, ångest eller utmattning.
Psykosociala faktorer Den sociala situation och de sammanhang som en person befinner sig i tillhör de psykosociala faktorerna. Det handlar till exempel om vilka man lever tillsammans med, om man
47-14483-9_psykiatri 2 inl.indd 14
13/12/22 6:30 AM
1.
15
FAKTORER SOM PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSAN
har vänner och vilka vänner, och vilka människor man har runt omkring sig i skolan eller på jobbet. Har man ett stärkande nätverk skapar det trygghet. Ett stärkande nätverk består av personer som finns i ens närhet och som man kan hitta på roliga saker tillsammans med, men som också kan ge stöd och uppmärksamma om något inte är bra. Personerna i ett nätverk kan vara närstående och vänner, men också andra kontakter som man behöver för en fungerande vardag, som personal i skolan eller tränare om man idrottar. Det stöd som ett nätverk innebär är en skyddsfaktor som fungerar både förebyggande och främjande för att man inte ska drabbas av psykisk ohälsa. inflytande känslan av och möjligheten att påverka samhörighet gemenskap
Om man har en hög känsla av delaktighet, inflytande, samhörighet, ansvar och kontroll ökar den psykiska hälsan, och tvärtom. ENSAMHET
Ensamhet är en riskfaktor för att utveckla psykisk ohälsa. Att känna sig ensam handlar om att man har färre sociala kontakter än vad man behöver för att må bra och inte har någon att anförtro sig åt. Ensamhet kan till exempel bero på svårigheter med socialt samspel, att man flyttar till en ny plats, arbetslöshet eller att man befinner sig i en kris. ARBETE
Känslan av meningsfullhet och att man bidrar är viktig. Att ha ett arbete eller en sysselsättning är nästan alltid en positiv faktor. Genom ett arbete kan man få möjlighet till gemenskap, meningsfullhet och möjligheten att utvecklas. Men det behöver finnas balans mellan de krav som ställs och de förutsättningar man har för att utföra arbetsuppgifterna. Till exempel behöver man få både den tid och den utrustning
47-14483-9_psykiatri 2 inl.indd 15
13/12/22 6:30 AM
16
1.
FAKTORER SOM PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSAN
som man behöver. Om kraven och förutsättningarna inte är i balans kan det leda till ohälsosam stress och känslan av misslyckande. En känsla av att inte räcka till leder till långvarig stress, som kan resultera i psykisk ohälsa. Riskfaktorer i arbetslivet som ökar risken för psykisk ohälsa är till exempel:
E E E E E E
psykiskt ansträngande arbete för höga krav på prestation och tillgänglighet att ens arbete inte uppskattas understimulering en känsla av att bli orättvist behandlad mobbning.
ME NI NGS F U L L F R I T I D
En fritid som innehåller meningsfulla aktiviteter ökar möjligheten till god psykisk hälsa. Genom en meningsfull fritid samlar man energi, är del av en gemenskap och utvecklas som person. Det kan handla om att man håller på med någon sport, att man är med i en bokcirkel eller att man är engagerad i en förening.
Socioekonomiska faktorer Socioekonomiska faktorer har betydelse för påverkan på en persons hälsa, till exempel utbildning och inkomst. Högre utbildning och högre inkomst är faktorer som bidrar till bättre psykisk hälsa, medan låg utbildning och låg inkomst däremot ökar risken för psykisk ohälsa. Att vara arbetslös eller ha ekonomiska problem gör ofta att tillvaron känns otrygg eftersom man inte vet vad man kommer ha råd med. Man kan till exempel bli tvungen att avstå från aktiviteter, vilket i sin tur leder till sämre psykisk hälsa.
47-14483-9_psykiatri 2 inl.indd 16
13/12/22 6:30 AM
1.
17
FAKTORER SOM PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSAN
Diskriminering och utanförskap diskriminering orättvis behandling
Tillhör man en grupp som oftare upplever diskriminering,
kränkning förolämpning
drabbas av psykisk ohälsa. Det beror på normer och sociala
utanförskap att känna sig utstött
grupper att känna delaktighet och inflytande. Det gäller till
norm regler och mönster som finns i samhället
kränkningar och utanförskap har man en högre risk att strukturer i samhället som påverkar möjligheten för utsatta exempel hbtqia-personer.
Äldre Äldre har en större risk att drabbas av psykisk ohälsa, framför allt depression, demens, ångest och sömnstörning. Det kan dels bero på åldrandet i sig, dels på ensamhet, som är vanligt bland äldre. Många kan uppleva att de saknar den gemenskap som de var en del av när de arbetade.
47-14483-9_psykiatri 2 inl.indd 17
13/12/22 6:30 AM
18
1.
FAKTORER SOM PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSAN
Ärftlighet Vi ärver en viss sårbarhet från våra biologiska föräldrar. Genom det biologiska arvet har vi större eller mindre risk att drabbas av psykisk sjukdom. Faktorer i ens omgivning påverkar sedan i olika stor utsträckning om vi utvecklar psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom. Har man många skyddsfaktorer är risken mindre att drabbas även om man har en ökad sårbarhet.
FALLBESKRIVNING
Anita Anita, 74 år, tittar på sin telefon. Varför ringer den aldrig? Hon känner sig ensam och ledsen. Det är onsdag idag. Hennes vän Gunnel brukar alltid ringa på onsdagar för att prata lite. Anita uppskattar deras lilla pratstund som gör att hon inte känner sig så ensam, men idag är telefonen tyst. Gunnel har rest till sin son och kan inte prata den här onsdagen. Anita har inga barn som hälsar på och efter att hon opererade höften för några månader sedan har hon svårt att gå, vilket gör att hon inte kan ta bussen som hon brukar till kommunens kvällskafé.
Reflektera 1. Vilka faktorer kan du identifiera som påverkar Anitas psykiska hälsa? 2. Ge förslag på hur man skulle kunna hjälpa Anita att må bättre.
47-14483-9_psykiatri 2 inl.indd 18
13/12/22 6:30 AM
24
1.
FAKTORER SOM PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSAN
S A M M A N FAT T N I N G E
När man har en god psykisk hälsa ökar förmågan att hantera svåra situationer. Man känner meningsfullhet och balans i livet.
E
Psykisk ohälsa är när man inte mår psykiskt bra. Man kan uppleva besvär som påverkar lite och besvär som påverkar mycket.
E
Fysisk och psykisk ohälsa påverkar varandra. Om man till exempel lever med ständig fysisk smärta ökar det risken för psykisk ohälsa.
E
Sunda levnadsvanor innebär att man har rutiner som stärker kroppen. Exempel på det är fysisk aktivitet och goda mat- och sömnvanor.
E
Stress kan vara positiv till en viss grad men om stressen blir för hög kan det leda till psykisk ohälsa.
E
Psykosociala faktorer handlar om situationer och sammanhang som man befinner sig i.
E
Socioekonomiska faktorer handlar om utbildningsbakgrund, arbete och inkomst.
E
Vår könstillhörighet kan ha betydelse för vår psykiska hälsa och vårt mående beroende på hur normer och värderingar påverkar de sammanhang vi befinner oss i och om vi behandlas jämlikt eller inte.
E
När man blir äldre finns det en risk att man också blir mer ensam, vilket kan påverka den psykiska hälsan negativt.
E
Vi ärver vissa genetiska faktorer från våra biologiska föräldrar. Tillsammans med de omgivande faktorerna påverkar de vår hälsa.
E
Barns och ungdomars psykiska hälsa och ohälsa påverkas positivt av närvarande föräldrar och god omvårdnad, och negativt av att leva i en riskmiljö.
47-14483-9_psykiatri 2 inl.indd 24
13/12/22 6:31 AM
1.
E
FAKTORER SOM PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSAN
25
Prevention handlar om att förebygga psykisk ohälsa. Det innebär att undersöka vilka skydds- och riskfaktorer som finns och att sedan stärka skyddsfaktorerna och minska riskfaktorerna.
E
Psykiatrisk vård ges både i primärvården, som t.ex. vårdcentraler, och i specialistvården på olika psykiatriska vårdenheter.
T I PSR UTAN Webbplatser www.nsph.se www.uppdragpsykiskhälsa.se www.1177.se www.folkhalsomyndigheten.se www.socialstyrelsen.se www.kunskapsguiden.se www.bup.se Podd NSPH-podden, avsnitt 100: Kafferast i kunskapsfabriken Psyket
47-14483-9_psykiatri 2 inl.indd 25
13/12/22 6:31 AM
26
1.
FAKTORER SOM PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSAN
Träna begrepp Välj ord från kapitlet och gör en egen ordlista med begrepp som du behöver kunna när du arbetar som undersköterska. Öva på orden, antingen själv eller tillsammans med en klasskamrat. Om du har ett annat modersmål än svenska kan du också översätta orden till ditt modersmål.
Repetera 1. Hur beskriver man en god psykisk hälsa? 2. ”Psykisk ohälsa kan förebyggas genom att skyddsfaktorer stärks.” Vad menas med det? 3. Att arbeta, studera eller ha en meningsfull sysselsättning är en viktig del för god psykisk hälsa hos vuxna. Beskriv fler faktorer som påverkar hälsan positivt för vuxna personer. 4. Varför hör fysisk och psykisk hälsa ihop? Beskriv tre olika faktorer som påverkar varandra. 5. Varför är arbete en viktig faktor för vårt välmående? 6. Varför kan stress vara positiv ibland? 7. Vad menas med begreppet psykosociala faktorer och hur kan de påverka en persons psykiska hälsa? 8. På vilket sätt tror du att könstillhörighet kan påverka den psykiska hälsan? 9. Hur kan levnadsförhållandena se ut för ett barn som växer upp i en riskmiljö? 10. Vad menas med begreppet ”prevention”? Ge exempel på hur du skulle kunna arbeta med prevention i din kommande yrkesroll. 11. Ge exempel på hur du skulle kunna hjälpa en person att bryta en social isolering. 12. Ge exempel på tre olika psykiatriska vårdenheter och vilka olika områden de ansvarar för.
47-14483-9_psykiatri 2 inl.indd 26
13/12/22 6:31 AM
1.
FAKTORER SOM PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSAN
27
T I L L ÄM PA 1. Diskutera med en klasskompis om hur den psykiska hälsan och ohälsan kan påverkas av individens: • fysiska situation • psykosociala situation • socioekonomiska situation. 2. Välj ut ett av områdena och arbeta fram en strategi som ni tror skulle kunna bidra till bättre psykisk hälsa i samhället. 3. Redovisa på det sätt som läraren väljer.
F Ö R D JU PA Skriv ett patientfall Skriv ett eget patientfall med följande delar: • Presentation av patienten: ålder, kön, familjebakgrund, livsstil. • Ett riskområde som patienten befinner sig i, och en beskrivning av hur det påverkar patientens hälsa. • Hur du utifrån din yrkesroll kan hjälpa patienten att bryta och/eller förebygga psykisk ohälsa. • Minst fem av de centrala begreppen ska ingå i presentationen.
Presentera ett projektområde Arbeta i par. • Gå in på www.uppdragpsykiskhalsa.se och välj ett projekt eller ett ämne som handlar om barn och unga under ”Projekt och ämnen”. • Välj ett dokument eller en film som hör till det projekt eller det ämne du valt. • Förklara i korthet vad dokumentet eller filmen handlar om, och varför du valde just det området. • Redovisa med hjälp av ett presentationsprogram som PowerPoint eller Keynote.
47-14483-9_psykiatri 2 inl.indd 27
13/12/22 6:31 AM
152
Sakordsregister A
E
I
abstinens 54, 55, 60, 63 agitation 46 ambivalent 112 ANDTS 21 antipsykotiska läkemedel 75 AUDIT 33
elbehandling, ECT 43, 76 elevhälsan 31 emotion regulation group therapy, ERGT 50 emotionellt instabilt personlighetssyndrom, EIPS 44, 117 empati 84 emperi 72 ett självständigt liv, ESL 80, 82 evidensbaserad 72
ICD 35 ideell 125 identitetsstörning 46 impuls 41 inflytande 15 informationsöverföring 96 injicera 59 internetbaserad behandling 83
F
G
kognitiv beteendeterapi, KBT 43, 56, 59, 61, 65, 78, 83, 90 kommunikation 94 konsekvens 33 kontaktfamilj 138 kontaktperson 136, 138 kontinuerligt 78 kontinuitet 110 krisplan 101 kronisk 45 kränkning 17
graderad 32
L
H
levnadsvanor 13, 20 livsstil 60 läkemedel 74 läkemedelsassisterande behandling, LARO 63, 76 läkemedelsbehandling 38, 43, 55, 72, 74
B
barn- och ungdoms psykiatri 23 bedömning 31 befolkningsnivå 123 behandlingshem 88 bemötande 94, 95, 132 beroende 33, 51, 76 bipolär sjukdom 34, 40, 43, 54, 76 biverkning 13, 74 boendestöd 81 BVC 22 C
centrala nervsystemet 56 community reinforcement approach, CRA 61, 63, 88 D
dagverksamhet 136, 139 delmål 72 depåeffekt 38, 75 diagnos 30 diagnosmanual 34 dialektisk beteendeterapi, DBT 47, 50, 79, 117 diskriminering 17 dokumentation 31 DSM 34 DUDIT 33
47-14483-9_psykiatri 2 inl.indd 152
familjebaserad 90 familjehem 136, 140 främjar 101 fysisk aktivitet 10, 12, 47, 51 förebyggande 110 förhållningssätt 94, 132 första hjälpen till psykisk hälsa, MHFA 118
hallucination 36, 60 haschavvänjningsprogram, HAP 59, 88 hepatit 61 hiv 61 huvudansvar 99 hypomani 40, 42, 60 händelseanalys 122
J
journal 31 K
M
MADRS-S 32 mani 34, 37, 40, 76
13/12/22 6:32 AM
153
SAKORDSREGISTER
MATRIX-programmet 61, 88 mentaliseringsbaserad terapi, MBT 47, 50, 79 MINI 32 missbruk 51, 76, 88 motivationshöjande behandling, MET 56, 88 motiverande samtal, MI 56, 59, 65, 83 motståndskraft 10 N
normbrytande beteende 53 norm 17 närhälsa 125 O
omsorgssvikt 20 omvårdnad 93 omvårdnadsprocessen 93 ordinerar 74 orosanmälan 135 P
PANSS 32 parallellt 82 positiv förstärkning 138 primärvård 22, 110 progression 32 psykisk hälsa 8, 12, 16, 118 psykisk ohälsa 9, 10, 14 psykiska besvär 9 psykologisk behandling 38, 43, 47, 50, 56, 61, 65, 72, 77
47-14483-9_psykiatri 2 inl.indd 153
psykopedagogisk behandling 37, 38, 47, 80 psykopedagogisk intervention, PPI 43, 47, 80 psykosociala faktorer 14 psykosociala insatser 37, 38, 80 R
regionhälsa 125 remiss 98 remittera 22 riskfaktor 10 riskmiljö 20 S
samhörighet 15 samordnad individuell plan, SIP 99 samordnade 99 samsjuklighet 54, 72, 90 samtalsstöd 138 schemafokuserad terapi, SFT 47, 80 schematiskt 80 sekretesslättnad 102 sjukdomsinsikt 101 självbestämmande 84 självmedicinering 55 skattningsinstrument 32, 90 skolsocial insats 136, 139 skyddsfaktor 10 slutmål 72 social isolering 20 socialpedagogisk insats 136, 139 socialtjänst 134, 138, 140
socioekonomi 16, 20 socioekonomisk 120 somatisk vård 110 spelberoende 64, 65, 88 spelmissbruk 64, 65 sprututbyte 61, 63, 88 stabilisera 46 stigmatisering 118 strategier 116 strukturerat 78 stämningsdagbok 33, 34 stämningsläge 33 stödgrupp 102, 136, 141 successivt 63 suicid 30, 110 suicidalt beteende 46 suicidrisk 23 suicidriskbedömning 110 T
tankestörning 36, 37 tidig alkoholdebut 53 toleransnivå 54 tolvstegsbehandling 56, 61, 88 traumatisk livshändelse 46 U
uppsökande verksamhet 80 utanförskap 17 V
vanföreställning 36, 43, 58, 60 verifierbar 72 vuxenpsykiatri 22 vårdinstans 31 vårdkedja 98
13/12/22 6:32 AM
154
SAKORDSREGISTER
Å
återfall 39 återfallsprevention 57, 59, 61, 63, 88 återhämta sig 38 återhämtningsprocessen 44 Ö
överdos 62 överdosprevention 63
47-14483-9_psykiatri 2 inl.indd 154
13/12/22 6:32 AM
Psykiatri 2 bygger på Skolverkets mål för kursen Psykiatri 2 och ger de teoretiska och praktiska kunskaper inom området som är grundläggande i en yrkesroll som vårdbiträde eller undersköterska. Varje kapitel behandlar ett eller flera centrala innehåll i kursen. Läromedlet har ett tillgängligt och konkret språk. Svåra ord förklaras i marginalen. Genomgående finns fallbeskrivningar med reflektionsfrågor som syftar till att förankra kunskaperna i ett sammanhang och
Nina Bodén Psykiatri 2
Psykiatri 2
Nina Bodén
2
Psykiatri
ge fördjupade insikter. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning, repetitionsfrågor och fördjupande uppgifter som befäster kunskapen och väcker vidare intresse. Läromedlet består av fem kapitel:
E E E E E
Faktorer som påverkar den psykiska hälsan Psykisk sjukdom och psykiatriska diagnoser Behandling och omvårdnad Suicidprevention – förebygga och förhindra självmord Barn och ungdomar till föräldrar med psykisk sjukdom
Psykiatri 2 finns i såväl tryckt som digitalt format och vänder sig till elever som läser Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet eller inom vuxenutbildning. På liber.se finns information om övriga titlar till Vård-
• LIB
Vo
H
• V Å
RD
OC
Tryck.nr 47-14483-9
RG
ER
Best.nr 47-14483-9
OMSO
och omsorgsprogrammet.