Page 1

Bokens författare har i ett utvecklingsprojekt, och med hjälp av olika ­forskningsdiscipliner, arbetat med hur förskolans resurser kan användas för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för alla barn i förskolan. I stället för att skolchef eller rektor motiverar förändringar utifrån det ekonomiska läget föreslår författarna ett arbetssätt där visionen kommer först: en vision som utgår från uppdraget i läroplanen och som beskriver vad förskolan ska vara till för. Den styrande principen är att barnets bästa alltid kommer först. För att inte tappa bort sig i beslut, mål och arbetsuppgifter gäller det att orka hålla i denna princip, och inte vika av från den. Det gäller också att nivån över rektor litar på denna princip, även om det tillfälligt innebär nya utmaningar, för att den på lång sikt ska kunna genomsyra alla beslut och påverka beteenden, som i sin tur påverkar förskolans kultur.

Christian Eidevald är legitimerad förskollärare, doktor i pedagogik, docent i förskoledidaktik vid Göteborgs universitet och utvecklingschef i Göteborg stads förskoleförvaltning. Myrna Palmgren är matematiker, doktor i optimeringslära och har bland annat arbetat med planering och styrning inom regioner, SOS Alarm, Polisen och Ikea.

Best.nr 47-14461-7 Tryck.nr 47-14461-7

Christian Eidevald & Myrna Palmgren

Boken tar också upp varför långsiktig planering är viktig och hur schema­ läggning och andra viktiga verktyg kan användas för att se till att rätt kompetens är på rätt plats i rätt tid och gör rätt saker (utifrån visionen och uppdraget).

Förskolan med barnet i centrum

Förskolan med barnet i centrum

beskriver hur alla som arbetar i förskola — skolchef, rektor, förskollärare, barnskötare och stödfunktioner — kan ta sig an de utmaningar som förskolan står inför.

Förskolan med barnet i centrum En vision för förändringsarbete och bästa möjliga organisering Christian Eidevald & Myrna Palmgren


ISBN 978-91-47-14461-7 © 2021 Christian Eidevald, Myrna Palmgren och Liber AB förläggare : Mattias Nykvist projektledare :  Helena Hammarqvist redaktör :  Carin Soussi-Engman formgivning och omslag :  Cecilia Frank/Frank Etc. AB omslagsbild :  Getty Images

Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2021

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se


Innehåll Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 INLEDNING. Om konsten att glömma bort vad en förskola är  . . . . . . . . . . . 8 Vision och syfte för förskolan  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Varför vi egentligen inte vill skriva denna bok  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bokens upplägg  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Författarpresentation  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

DEL 1

13 18 26 27

29

KAPITEL 1. Förskolans uppdrag och kultur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Förskolans utökade uppdrag  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Om vanans makt  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utmaningar på olika nivåer  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vikten av en vision  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Att få alla delar att samspela  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Schemaläggning – lättare sagt än gjort  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vad betyder dessa insikter för förändringsarbetet?  . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

DEL 2

33 40 43 45 46 47 51

55

KAPITEL 2. Förbättringsarbete och innovation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Utvecklingsprojektet Strategisk personalplanering – vetenskapligt stöd  . . . Om konsten att inte tappa bort den stora bilden  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vision som behöver delas av alla  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Schemaläggningens betydelse  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förskolans beslutsnivåer  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

56 59 61 62 68


Ett år har gått – hur har ledarskapet förändrats? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lärdomar vi drog i projektet  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bra kvalitet, god arbetsmiljö och kontroll på ekonomin – hitta balansen  . . . Att hantera gapet mellan det jag vill ha och det jag faktiskt har  . . . . . . . . . . Flaskhalsteorin och rättvisa  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Innovation som motor i förändringsarbetet  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Management som ledarverktyg för förändring  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

71 75 78 80 83 87 91

KAPITEL 3. Från budget i balans till ökad måluppfyllelse . . . . . . . . . . . . . 99 Om målet leder fel – tänk syftet, syftet, syftet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Principer vid målkonflikter  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skillnaden mellan strategiska och operativa aktiviteter  . . . . . . . . . . . . . . . Strävan efter att alltid utgå från barnens behov  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fungerar processtyrning i förskolan?  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kan 80/20-regeln tillämpas i förskolan?  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

101 103 107 111 111 116

KAPITEL 4. Rektorers beskrivningar av vad de behöver . . . . . . . . . . . . . 118 Känna till barnens faktiska närvaro  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Standardiserade processer  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tillförlitliga underlag  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Långsiktig och daglig planering   . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Från långsiktig planering till veckoplanering  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Att gå från graf till schema  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

118 119 121 124 129 134

KAPITEL 5. Om att börja i rätt ände . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Skillnaden mellan drömläge och vad budgeten medger  . . . . . . . . . . . . . . . 138 Kulturen den viktigaste påverkansfaktorn  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144

DEL 3

147

KAPITEL 6. Vägen framåt – om konsten att förstå förskolan på ett nytt sätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 Vad består gapet av?  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 Förskolan som kan vara skillnad mellan liv och död  . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 Referenser  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 Register  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169


Förord För att förskolans olika delar ska ge stöd för att varje barn ska kunna utvecklas till den bästa möjliga versionen av sig själv behöver den bemannas så att barn möter vuxna i de aktiviteter och med de kompetenser som behövs, när de behövs och med den kvalitet som förskolans uppdrag och forskning beskriver. I en organisation som består av skolchef, rektor, förskollärare och barnskötare behövs även stöd i form av barnhälsa, utvecklingsinsatser, HR, ekonomi, kommunikation, placering av barn, näringsrik mat, lokalvård med mycket mera. Alla dessa människor och funktioner behöver arbeta mot samma mål, som handlar om att organisera så att alla barn erbjuds den bästa möjliga utbildningen. För att stödja en organisering för en förskola med hög måluppfyllelse startades år 2020 samordningsprojektet Utvecklingsinsatser inre organisation och strategisk personalplanering vid Göteborgs stads förskoleförvaltning (som består av närmare 400 förskolor, 175 rektorer och 8 000 medarbetare). Syftet med detta tvååriga projekt är att samordna utvecklingsinsatser, delprojekt och uppdrag med målet att ge så ändamålsenligt stöd som möjligt till förskolornas rektorer, utifrån varje förskolas förutsättningar. Detta stöd syftar i sin tur till att ge medarbetare de bästa möjliga förutsättningar med utgångspunkt i förskolornas kompetenser, lokaler och resurser och med ständigt fokus på vad varje barn behöver få och möta i relation till läroplansmålen, intressen och behov. Till projektledare utsågs Christian Eidevald (Utvecklingschef och docent i förskoledidaktik). Projektets uppdrag var att samordna • IT-lösningar för att mäta, dokumentera och rapportera barns närvaro • administrativa system för bemannings- och schemaplanering • administrativt stöd för rektor Förord 5


• • • • •

hälsofrämjande insatser för förskolans personal skolavtal med fackliga organisationer karriärvägar för förskollärare och barnskötare principer för framtidens fysiska lärmiljöer utvecklingsprojekt för ökad kunskap om arbetet med förskolans inre organisation (organisering och uppdelning av roller och ansvar).

Denna bok är framför allt skriven utifrån ett av dessa projekt: utvecklingsprojektet Strategisk personalplanering – vetenskapligt stöd. Myrna Palmgren (matematiker och doktor i optimeringslära) som har mångåriga och djupa erfarenheter av arbete med planering, styrning och bemanning ingick i projektet. Boken beskriver ett utvecklingsprojekt där vi som forskare tar stöd i olika forskningsdiscipliner för förändringsarbete i förskola för att ställa utmanande frågor och pröva lösningar för några av de utmaningar som finns i förskola. Boken är en del i ett pågående samtal om förskolans utmaningar, där vi omväxlande beskriver teoretiska utgångspunkter, resultat från utvecklingsprojektet och ställer frågor som dykt upp under arbetets gång. En del av dessa frågor har vi inga svar på. Vi hoppas att dessa frågor kommer att ge upphov till ny forskning och nya utvecklingsprojekt, där vi är många som tillsammans skapar nya erfarenheter och kunskaper för ett fortsatt förändringsarbete. Vi kommer att argumentera för att detta arbete är nödvändigt. Boken vänder sig till dig som är huvudman för förskola, skolchef eller rektor, men också till dig som studerar till eller arbetar som förskollärare, utifrån att ni alla har en ledande roll för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för alla barn i förskolan. Vi vill rikta ett tack till alla som på olika sätt deltagit i projektet. Särskilt till rektorernas stödfunktioner: Mattias Gustafsson (HR-specialist), Sandra Hancke Sjöstedt (enhetschef Bemanningsenheten) Jesper Johansson (ekonom), Yvonne Ringdahl (placeringshandläggare), Patrik Rosell (kommunikatör), Anna Sandell (enhetschef Barnhälsa Öster) och Lisa Yngvesson (utvecklingsledare). I projektet har även Pernilla Uddén Possnert (projektledare för Strategisk personalplanering, bemanningsplane6  F ÖR S K O L A N M E D B A R N E T I C E N T R U M


ring i förskolan) ingått som observatör och det har funnits en facklig referensgrupp bestående av Lärarförbundet, Lärarförbundet Skolledare, Kommunal, Vision och Saco. Vi vill också rikta ett tack till Göteborgs stads förskoleförvaltning som finansierat projektet och som visat mod genom att skapa möjligheter till att kritiskt granska delar av den egna organisationen. Tack även för värdefulla synpunkter på slutmanus från förvaltnings­ jurist Helene Roslund och utvecklingschef Birgitta Henecke (Malmö stads förskoleförvaltning), utbildningschef Katarina Olvik och avdelningschef Staffan Lekenstam (Göteborgs stads förskoleförvaltning) samt docent i barn- och ungdomsvetenskap Ingrid Engdahl (Stockholms universitet). Vårt varmaste tack går till Beata Modigh, projektsamordnare för det övergripande samverkansprojektet och projektledare för det specifika projekt vi beskriver i denna bok, som på ett oförtröttligt sätt, alltid full av energi, hållit ihop träffar och bidragit med värdefulla synpunkter från tidigare erfarenheter som rektor och projekt- och processledare. Vårt varmaste tack går också till de sex fantastiska rektorerna i Team Gamlestan/Utby i Göteborgs stad: Eva Anderson, Maria Bergqvist, Marjan Do Rosario Hane, Katrin Gustavsson Karlsson, Helena Levin och Anna Maria Åsheim. Med hopp om att vi ska fortsätta denna påbörjade resa tillsammans, för en förskola av hög kvalitet! Christian Eidevald

Myrna Palmgren

Förord 7


INLEDNING

Om konsten att glömma bort vad en förskola är ”För att klara budget i balans behöver vi göra några förändringar.” Om du arbetar i förskola, eller studerar till förskollärare är chansen stor att du hört dessa ord. Om du inte redan hört dem är risken stor att du snart kommer att göra det. Det är vanligt att skolchefer och rektorer motiverar förändringar genom att beskriva hur ekonomin ser ut och berätta vad som behöver göras för att pengarna ska räcka. Det är inte konstigt. En av skolchefens uppgifter är att se till att förskolans utbildning bedrivs inom den ekonomiska ram som kommunens politiker beslutat (för både kommunala och fristående förskolor), och rektorer lägger stor del av sin arbetstid på att få ihop pusslet med antal barn, antal anställda, vilken kompetens som behövs utifrån uppdraget och den budget de har att förfoga över. Andra ramar som sätter upp villkor för möjligheter att ge varje barn omsorgsfull, lekfull och hög kvalitet i utbildningen är förskolans lokaler, materiel och utemiljöer, men också rekryteringsmöjligheter och nationella mål och lagar. Pusslet ska mynna ut i ett schema, där antalet personer och deras kompetenser ska räcka för att dels täcka förskolans öppettid på ett säkert sätt för barnen, dels ge förutsättningar för hög måluppfyllelse genom utbildning och undervisning. Hög måluppfyllelse handlar om att ge varje barn stöd att utvecklas till den bästa möjliga versionen av sig själv, genom att få stöd mot de målområden som beskrivs i läroplanen för förskolan. Det kräver att de vuxna som ska ge detta stöd 8  F ÖR S K O L A N M E D B A R N E T I C E N T R U M


har den kompetens som behövs för olika aktiviteter, och att de finns på plats och har tid och förutsättningar för att arbeta med det som behövs. För att varje barn ska få det bästa möjliga stöd för omsorgsfull och lekfull utveckling och lärande, utifrån sina intressen och behov, behöver förskollärare och barnskötare arbeta med det som de har utbildning och ansvar för. I pusslet är det många olika delar som behöver fungera och synkroniseras, inklusive att skapa förutsättningar för dokumentation, systematiskt kvalitetsarbete, lokalvård, matservering, arbetsmiljö och kontroller inom en mängd olika områden. Det betyder att det behövs människor med olika kompetenser, och att olika kompetenser behöver finnas på plats när de aktiviteter som behövs ska genomföras, och att de har tid att arbeta med just det som behövs. För att de som arbetar i förskolan ska ha förutsättningar att ge barnen det stöd de har rätt till behövs också långsiktiga prognoser och underlag för när barnen är på plats, så att schemat matchar de behov och förutsättningar som finns.1) Det hjälper inte om det finns förskollärare om dessa inte arbetar med det som uppdraget beskriver att de ska arbeta med, och som de har specifik utbildning och kompetens för. Det vore inte så svårt att vara skolchef, rektor, förskollärare, barnskötare eller att arbeta med stöd till förskolan om det fanns obegränsade ekonomiska resurser och obegränsad tillgång till förskollärare och barnskötare, men också till andra kompetenser som behövs för uppdragets olika delar. Så ser emellertid inte verkligheten ut. Snarare är ramarna starkt begränsande och dessa begränsningar innebär ibland svåra utmaningar. Många har en väl fungerande förskola, men för andra kan det innebära stora påfrestningar för barn, deras föräldrar och för de som 1) I förskola finns en ovana att i planering utgå från ”kompetenser”, då det kan uppfattas som opersonligt. I denna bok har vi ett fokus på vilken kompetens som behövs för olika aktiviteter, vilket är en lite annan utgångspunkt: Först ser vi till vilka kompetenser barnen behöver möta för olika aktiviteter, sedan ser vi vilka medarbetare som finns och om deras kompetenser motsvarar det behov som finns för att uppnå hög måluppfyllelse utifrån uppdraget. Det är inte självklart att en förskollärare har de kompetenser som krävs för de uppdrag som riktas till denna yrkesgrupp. Det tar vi inte hänsyn till i det första steget i kartläggningen utifrån vilket ansvar förskollärare har, samtidigt som det kommer ha stor betydelse i nästa steg, när olika aktiviteter ska genomföras.

I nle d nin g . Om k o nsten att g l ö mma b o r t v a d en f ö r sk o la ä r   9


arbetar i förskolan. Trots att det kan vara svårt måste vi på något sätt få ihop helheten. De flesta av oss som arbetar i förskola har inte sökt oss till den för att i första hand arbeta med att få budgeten i balans. De flesta av oss vill göra skillnad för barnen och deras familjer. Drivkraften är att ge varje barn så goda förutsättningar som möjligt för en meningsfull barndom, en lyckad skolgång och välmående. Många tappar sin inspiration och kraft om fokus riktas mot ekonomi, brist på kompetenser och lokaler som inte är ändamålsenliga. För att må bra är vi som skrivit denna bok övertygade om att alla som arbetar i förskola behöver känna att de är viktiga för de barn och föräldrar som förskolan är till för. Känslan av att göra skillnad tror vi är en enormt stark drivkraft som skapar livsvärde. Det leder fram till slutsatsen att fokus, även i tider då förändringar behövs för att yttre omständigheter kräver det, behöver riktas mot uppdraget. Detta gäller särskilt i tider av förändring, då det är extra lätt att tappa fokus, vilket kan leda till en vilsenhet som ger höga sjukskrivningar och låg måluppfyllelse. Vi kommer att argumentera för att det då, mer än någonsin, behövs en vision för vad förskolan ska vara och vad den ska betyda för de barn som går i den. Visionen utgår från det uppdrag som förskolan har. Det projekt vi beskriver har utgått från flera olika vetenskapliga discipliner. Förutom förskoledidaktisk forskning har organisations- och ledarskapsforskning varit ledande. Inom så kallad managementforskning, som studerar och analyserar organisation och ledarskap, betonas vikten av att det finns en tydlig vision. För förskolans del behöver detta av nödvändighet ges en annan innebörd än inom privat sektor, eftersom visionen för förskolans del alltid måste utgå från det uppdrag förskolan har, genom skollag, läroplan och andra relevanta lagar och förordningar. En gemensam vision argumenterar vi samtidigt för att det är den drivkraft alla behöver för att känna glädje och meningsfullhet. Vi kommer att visa hur gemensamma diskussioner om vad uppdraget innebär kan bli en viktig nyckel för framgång. Att det finns en, av någon annan formulerad vision, eller ett uppdrag betyder nämligen inte att alla uppfattar det på liknande sätt, eller att vi drar åt samma håll. Dialoger och ett gemensamt ställningstagande för hur vi vill formulera visionen har visat 10  F ÖR S K O L A N M E D B A R N E T I C E N T R U M


sig vara en kraft som frigör förslag på lösningar av svåra utmaningar och som leder till ökad hälsa. Med en gemensam vision, där vi tillsammans (forskare, stödfunktioner och rektorer tillsammans med våra medarbetare) i dialog kommit överens om hur vi tolkar uppdraget, har fokus i detta projekt. Vi kommer att beskriva hur det hjälpt oss att ställa rätt frågor – även i målkonflikter och då svåra beslut behöver fattas. En vision kan inte bestå av floskler som att den ska vara ”den bästa förskolan” samtidigt som de beslut som fattas upplevs leda till det sämre. En vision behöver vara vägledande i alla beslut och förändringar som genomförs. Utan en tydlig vision finns risk för att vi tappar bort oss i förändringar, kanske genom att fokusera på det som är medel snarare än det som är mål. Målet med förskolan är inte budget i balans eller rättssäker omplacering vid övertalighet. Målet är heller inte IT-system som uppfyller behov och lagkrav, system för återrapportering till huvudman, bra scheman eller en fungerande stödorganisation som ger rätt underlag, som placerar barn inom lagstadgad tid och sätter de ekonomiska ramarna. Alla dessa delar behövs, men de är medel för att ge varje barn god omsorg och professionellt stöd i utveckling och lärande utifrån läroplanens målområden2). Det är inte säkert att det finns ett samband mellan alla dessa medel och att det blir bra för barnen i alla delar, eftersom en del av dem berör arbetsrätt, avtal och annat som kan tjäna andra viktiga syften. Men om vi som arbetar i förskola inte är vaksamma, och om vi tappar sikte på uppdraget (som vi formulerar genom en vision), finns överhängande risk att dessa medel i stället blir till de mål som vi strävar mot. En varning som vi som skrivit denna bok kommer att återkomma till flera gånger, är att fel fokus riskerar att leda till stora negativa konsekvenser för både barn och vuxna i förskolan. 2) I boken argumenterar vi för att det som behöver komma först är uppdraget att ge barnen bästa möjliga stöd, utifrån hur uppdraget är formulerat i läroplanen och utifrån den forskning som finns om barns välmående, utveckling och lärande. Det betyder inte att vi bortser från att andra delar behöver ha sina mål som ska uppnås, som kan handla om att uppfylla arbetsrätt, kommunalrätt och integritetsrättliga perspektiv (se t.ex. Roslund, 2019). Dessa delar arbetar vi också med i projektet, men vi ser dem inte som överordnade mål.

I nle d nin g . Om k o nsten att g l ö mma b o r t v a d en f ö r sk o la ä r   11


Register aktivitetsmatris 133 allmänna målområden  96 barngruppens storlek  35, 37 barnskötarkompetens 134 behovsmatris 152 bemanningsbalans 142 bemanningsgraf 152 bemanningsplanering 125, 127 budget i balans  8, 44, 59, 61, 99, 101, 108, 119, 135, 148 decentralisering 35 flaskhalsteorin 83, 140 flexibilitet 66, 72, 97, 119, 123, 125, 127, 156 fördelningsmatris 153 förskolans intressenter  93 förskoledidaktisk forskning  57, 96, 97 förskollärarkompetens 134 förändringsarbete 41, 45, 46, 50, 51, 58, 60, 87, 151, 158 gnällkultur 53 innovation 56, 88, 118, 141 Kotter, John  45 kultur 15, 30, 34, 40, 42, 43, 44, 51, 63, 75, 84, 90, 119, 144, 148, 154 kultur äter struktur  49 Lean production  89 legitimerade förskollärare  22 läroplan 8, 11, 16, 34, 36, 40, 62, 70, 77, 109, 111, 130, 133

managementforskning 57, 96, 112 målkonflikter 57, 68, 77, 91, 92, 94, 101, 102, 105, 127, 134, 149 målkonfliktsprinciper 103 målområden 62 måluppfyllelse 8, 14, 17, 34, 41, 46, 57, 59, 61, 62, 72, 84, 86, 89, 98, 99, 101, 111, 112, 118, 121, 126, 131, 134, 143, 149, 155, 160 operativa aktiviteter  107, 114, 117 organisations­forskning  57, 112 principer 73, 149, 153 processtyrning 111 riktlinjer 62 rättvisa 143 samhällsförändring 22 schemaläggning 47, 58, 62, 68, 75, 91, 92, 107, 134, 151 schemaläggningsprinciper 73 sjukfrånvaro 18, 23, 121 skolchef 8, 9, 12, 18, 43, 75, 79 Skolinspektionen 19, 36, 39, 102 skollagen 25, 34, 36, 37, 40, 57, 62, 96 Skolverket 36, 38 standardisering 115, 117, 119, 127 strategier 149 strategiska aktiviteter  107, 109, 117 styrning 39, 56, 61, 68, 75, 89, 92, 99, 149 styrningsprincip 143 stödfunktion 19, 43, 75, 77 syfte 13, 16, 46, 56, 71, 72, 75, 77, 98, 101, 103, 107, 119, 127, 134, 148, 151

Re g iste r   169


systematiskt kvalitetsarbete  57, 108 vision 13, 15, 45, 57, 61, 71, 75, 91, 100, 103, 108, 119, 127, 134, 146, 148, 155, 159 årshjul 96, 129 önskat läge  137 80/20-regeln 116

170  F ÖR S K O L A N M E D B A R N E T I C E N T R U M


Bokens författare har i ett utvecklingsprojekt, och med hjälp av olika ­forskningsdiscipliner, arbetat med hur förskolans resurser kan användas för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för alla barn i förskolan. I stället för att skolchef eller rektor motiverar förändringar utifrån det ekonomiska läget föreslår författarna ett arbetssätt där visionen kommer först: en vision som utgår från uppdraget i läroplanen och som beskriver vad förskolan ska vara till för. Den styrande principen är att barnets bästa alltid kommer först. För att inte tappa bort sig i beslut, mål och arbetsuppgifter gäller det att orka hålla i denna princip, och inte vika av från den. Det gäller också att nivån över rektor litar på denna princip, även om det tillfälligt innebär nya utmaningar, för att den på lång sikt ska kunna genomsyra alla beslut och påverka beteenden, som i sin tur påverkar förskolans kultur.

Christian Eidevald är legitimerad förskollärare, doktor i pedagogik, docent i förskoledidaktik vid Göteborgs universitet och utvecklingschef i Göteborg stads förskoleförvaltning. Myrna Palmgren är matematiker, doktor i optimeringslära och har bland annat arbetat med planering och styrning inom regioner, SOS Alarm, Polisen och Ikea.

Best.nr 47-14461-7 Tryck.nr 47-14461-7

Christian Eidevald & Myrna Palmgren

Boken tar också upp varför långsiktig planering är viktig och hur schema­ läggning och andra viktiga verktyg kan användas för att se till att rätt kompetens är på rätt plats i rätt tid och gör rätt saker (utifrån visionen och uppdraget).

Förskolan med barnet i centrum

Förskolan med barnet i centrum

beskriver hur alla som arbetar i förskola — skolchef, rektor, förskollärare, barnskötare och stödfunktioner — kan ta sig an de utmaningar som förskolan står inför.

Förskolan med barnet i centrum En vision för förändringsarbete och bästa möjliga organisering Christian Eidevald & Myrna Palmgren

Profile for Smakprov Media AB

9789147144617  

9789147144617  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded