9789147144570 by Smakprov Media AB

Melvin Widenberg, 9 år (Aftonbladet, 19 juli 2021)

Visättraskolan har gått från att vara en skola i kris till att bli en verksamhet som genomsyras av ledorden kunskap, trygghet och trivsel. År 2012 fick skolan 22 nedslag i Skolinspektionens tillsyn. Sex år senare gavs toppbetyg på samtliga områden i Skolinspektionens regelbundna kvalitetsgranskning, och skolan lyftes fram av myndigheten som ett gott exempel. Arbetet med en prioriterad elevhälsa har varit avgörande för Visättra skolans resa. Utgångspunkten i den här boken är de framgångsfaktorer som varit centrala inom elevhälsoarbetet för utvecklingen. Boken syftar till att ge stöd för hur den samlade elevhälsan kan bli en självklar del i skolans systematiska kvalitetsarbete. Som läsare får du konkreta exempel på före byggande och främjande insatser i arbetet med en prioriterad elevhälsa. Boken vänder sig till dig som är intresserad av konkreta exempel på skolutveckling där elevhälsoperspektivet löper som en röd tråd genom verksamheten. Boken kan med fördel användas som en del i det kollegiala lärandet i din verksamhet. De konkreta exemplen förankras i forskning, och varje kapitel avslutas med reflektionsfrågor och workshops. Semira Vikström är Visättraskolans rektor, Erik Hall är biträdande rektor med ansvar för elevhälsan och Dounya Hayyoun är pedagogisk utvecklingsledare. Ingrid Hylander är legitimerad psykolog och docent i pedagogik. Tillsammans har de också skrivit Elevhälsa i praktiken – Hur gör vi? och Skolutveckling i praktiken – Konkreta exempel.

Best.nr 47-14457-0 Tryck.nr 47-14457-0

Elevhälsa i praktiken KONKRETA EXEMPEL

Min skola är bästa skolan, den har räddat mitt liv. De här lärarna. Det går inte ens att beskriva. De har hjälpt inte bara mig. De tänker på alla. Om någon är dum kommer lärarna direkt och tar det vidare till rektorn.

Struktur

Bra organisation

Vi-känsla

Framförhållning

Elevhälsa Glädje

Lyhördhet

Tydlighet

Gemenskap

i praktiken

Frihet under ansvar

Tillit

Skratt

Underbara elever

KONKRETA Ge och ta Engagemang Utveckling EXEMPEL

Tydliga ramar

Kunskap Roligt Trygghet Trygghetsteam Trivsel Visättraskolan Stöttar

Utvecklas

Lagkänsla

Bra ledning

Bästa skolan

Kompetens #roligareraster Förtroendefulla relationer Underbara kollegor

ERIK HALL DOUNYA HAYYOUN INGRID HYLANDER SEMIRA VIKSTRÖM

Denna bok hade inte gått att skriva utan våra fantastiska elever som dagligen utmanar oss till att växa och göra mer, och ännu bättre. ❤

INNEHÅLL FÖRORD ....................................................................................................................................................................................................................................................... 9 INLEDNING .............................................................................................................................................................................................................................................. 11 Varför Elevhälsa i praktiken – Konkreta exempel? .............................................................................................. 13 Forskning och praktik ..................................................................................................................................................................................... 14 Workshops ....................................................................................................................................................................................................................... 14 QR-koder ............................................................................................................................................................................................................................. 15 Hur kan boken användas i verksamheten? .................................................................................................................... 15 Kollegialt lärande ................................................................................................................................................................................................... 16 Låt det ta tid .................................................................................................................................................................................................................. 16 Tre böcker som kompletterar varandra ............................................................................................................................... 17 En vision som visar vägen ........................................................................................................................................................................ 19 Elevhälsan är ingen isolerad ö ......................................................................................................................................................... 22 Författarpresentation ................................................................................................................................................................................... 23

1 FRAMGÅNGSFAKTORER ...................................................................................................................................................................................... 25 Forskaren inleder......................................................................................................................................................................... 25 En förebyggande och främjande elevhälsa ................................................................................................................. 25 Vad menas med elevhälsa? .................................................................................................................................................................. 29 Framgångsfaktorer för en samlad elevhälsa ............................................................................................................. 39 Hur gör vi? .......................................................................................................................................................................................................................... 43 Centrala begrepp .................................................................................................................................................................................................. 43 Framgångsfaktorer för att lyckas i arbetet med en prioriterad elevhälsa ................... 47

Sammanfattande reflektion .............................................................................................................................................................. 51 Workshop ............................................................................................................................................................................................................................... 53

2 EN TYDLIG ELEVHÄLSOORGANISATION .................................................................................................................................. 54 Forskaren inleder......................................................................................................................................................................... 54 Planering och organisering av elevhälsa ....................................................................................................................... 54 Interprofessionell elevhälsokompetens ............................................................................................................................. 55 Tillgänglighet ............................................................................................................................................................................................................. 56 Professionerna i elevhälsoteamet ............................................................................................................................................. 57 Teamutveckling ......................................................................................................................................................................................................... 61 Teammöten ................................................................................................................................................................................................................. 64 Hur gör vi? ....................................................................................................................................................................................................................... 65 Konkreta exempel ................................................................................................................................................................................................ 67 Elevhälsan på Visättraskolan ............................................................................................................................................................ 68 Centrala kuggar i den samlade elevhälsan ................................................................................................................... 73 Mötesforum ................................................................................................................................................................................................................... 77 Sammanfattande reflektion ........................................................................................................................................................... 85 Workshop ............................................................................................................................................................................................................................... 87

3 EN FRAMGÅNGSRIK ELEVHÄLSA FÖRUTSÄTTER EN GOD ARBETSMILJÖ

....................

Forskaren inleder .................................................................................................................................................................................................. 88 Samsyn, samarbete och samordning ................................................................................................................................... 88 På väg mot en diamantorganisation ..................................................................................................................................... 89 Att leda en synkroniserad elevhälsa ..................................................................................................................................... 90 Samarbete mellan elevhälsoteam, lärare och övrig skolpersonal ........................................... 92 Kontinuitet ...................................................................................................................................................................................................................... 93 Samordning av elevhälsoarbetet ................................................................................................................................................ 94 Hur gör vi? ......................................................................................................................................................................................................................... 96 Konkreta exempel ............................................................................................................................................................................................... 98 Mandat från rektor ........................................................................................................................................................................................... 99 Tillit inom verksamheten ......................................................................................................................................................................... 99 Förutsättningar för en god arbetsmiljö och mandat inom elevhälsan ............................ 101 Sammanfattande reflektion ......................................................................................................................................................... 105 Workshop ............................................................................................................................................................................................................................. 107

4 TYDLIGA LEDSTÄNGER OCH STRUKTURER I ELEVHÄLSOARBETET ........................................ 108 Forskaren inleder ................................................................................................................................................................................................ 108 Ordning och oordning ................................................................................................................................................................................ 108 Planer och strukturer är förebyggande elevhälsa ......................................................................................... 109 Hur gör vi? ......................................................................................................................................................................................................................... 110 Konkreta exempel ................................................................................................................................................................................................ 113 Klassresurs ................................................................................................................................................................................................................... 114 Kalendarium ................................................................................................................................................................................................................ 116 Visättraskolans A–Ö ......................................................................................................................................................................................... 117

Ledstänger för det åtgärdande arbetet ........................................................................................................................... 118 Arbete för en god samverkan med vårdnadshavare .................................................................................. 129 Sammanfattande reflektion ......................................................................................................................................................... 148 Workshop ............................................................................................................................................................................................................................ 150

5 ELEVHÄLSOARBETET SOM EN DEL AV DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET ............................................................................................................................................. 151 Forskaren inleder .................................................................................................................................................................................................. 151 Att synliggöra elevhälsa ........................................................................................................................................................................... 151 Utvärdera elevhälsoverksamhet ................................................................................................................................................. 152 Elevhälsoplaner ................................................................................................................................................................................................... 154 Hur gör vi? ....................................................................................................................................................................................................................... 158 Konkreta exempel ............................................................................................................................................................................................. 162 Planen mot diskriminering och kränkande behandling............................................................................. 163 Planens struktur ................................................................................................................................................................................................. 164 Kartläggning & analys ............................................................................................................................................................................... 166 Åtgärder & Insatser – Nya mål ....................................................................................................................................................... 167 Ansvarig för planen ....................................................................................................................................................................................... 168 Delaktighet .................................................................................................................................................................................................................. 168 Implementering av planen ................................................................................................................................................................... 172 Genomförande ........................................................................................................................................................................................................ 174 Uppföljning av insatser från planen mot diskriminering och kränkande behandling .................................................................................................................................................................. 175

Sammanfattande reflektion .......................................................................................................................................................... 175 Workshop ............................................................................................................................................................................................................................. 178

6 ELEVHÄLSOTEAMETS INSATSER ......................................................................................................................................................... 179 Forskaren inleder ................................................................................................................................................................................................ 179 En skola för alla elever .............................................................................................................................................................................. 179 Perspektiv på inkludering .................................................................................................................................................................. 180 Främja närvaro, förebygga och åtgärda frånvaro .......................................................................................... 183 Elevhälsoteamets indirekta och direkta insatser .............................................................................................. 187 Hur gör vi? ........................................................................................................................................................................................................................ 193 Konkreta exempel ............................................................................................................................................................................................ 195 Elevhälsoteamets roll i det kollegiala lärandet.......................................................................................................196 Från extra anpassningar till åtgärdsprogram.........................................................................................................205 Inkludering – Särskild undervisningsgrupp................................................................................................................208 Klassrumsobservationer........................................................................................................................................................................... 214 Främja närvaro och förebygga frånvaro.......................................................................................................................... 217 Läsårsplanering & Sammanställning av läsåret................................................................................................... 219 Sammanfattande reflektion ........................................................................................................................................................ 220 Workshop ........................................................................................................................................................................................................................... 222

7 TRYGGHETSTEAMETS FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE INSATSER ................................ 223 Forskaren inleder ............................................................................................................................................................................................... 223 Relationer och känslokommunikation ............................................................................................................................. 223 Att främja en positiv självkänsla och självuppfattning ....................................................................... 225 Självutveckling ..................................................................................................................................................................................................... 225 Tänka, känna och relatera .................................................................................................................................................................. 228 Affektteori ................................................................................................................................................................................................................... 229 Hur gör vi? ..................................................................................................................................................................................................................... 232 Konkreta exempel .......................................................................................................................................................................................... 234 Ordningsregler ..................................................................................................................................................................................................... 235 Den förtroendefulla pedagogen ............................................................................................................................................... 239 Likvärdig start ....................................................................................................................................................................................................... 248 När det ofattbara inträffar ............................................................................................................................................................... 259 #roligareraster .................................................................................................................................................................................................. 284 Sammanfattande reflektion ............................................................................................................................................................ 311 Workshop ............................................................................................................................................................................................................................ 314

8 FORSKAREN AVSLUTAR ..................................................................................................................................................................................... 315 Referenser .................................................................................................................................................................................................................................... 317

FÖRORD Den här boken handlar främst om förebyggande och främjande elevhälsa. Den handlar om hur Visättraskolan har prioriterat elevhälsa och organiserat arbetet för att uppnå kunskap, trygghet och trivsel. När det finns trygghet och trivsel i skolan, när alla elever känner sig välkomna och när vuxna samarbetar och får stöd från ledningen, då finns det en jordmån där fokus på enskilda elever leder till konstruktiva åtgärder. Elevhälsoarbetet ska enligt lagen främst vara främjande och förebyggande. Eftersom elevhälsa i så stor utsträckning har handlat om att utreda enskilda elevers brister finns ett stort behov av konkreta beskrivningar av hur ett sådant förebyggande och främjande elevhälsoarbete kan utformas. Ett positivt skolklimat är grunden för alla övriga insatser. Det främjande och förebyggande arbetet måste komma först. Elevhälsa innebär också att uppmärksamma enskilda elever, att kartlägga svårigheter och att undanröja hinder för lärande, men utredningar och åtgärder rörande enskilda elever får inte önskad effekt så länge det saknas trygghet, trivsel och ett gott lärandeklimat i skolan. Det är ett svårt arbete att genomgripande förändra inriktningen på skolans elevhälsa. De konkreta exempel som finns i den här boken kan stimulera det arbetet. Förslagen till workshops som presenteras i boken kan underlätta processen, samtidigt som de understryker att det är själva diskussionerna i elevhälsoteam tillsammans med rektor och lärare kring främjande och förebyggande elevhälsoarbete som har visat sig avgörande för att förändringsprocessen ska lyckas. Elevhälsan är som en atlantångare som ska ändra kurs. Det är svårt och det tar tid, men det 9

pågår försöksverksamhet och utveckling av elevhälsa på många skolor runt om i landet och även en liten kursändring gör stor skillnad på sikt. Och när väl kursändringen är gjord krävs inte mer energi för att hålla stadig kurs än när kompassnålen pekade åt motsatt håll. Jag hoppas att den här boken ska inspirera fler skolor att beskriva sin elevhälsoverksamhet just så konkret och vardagsnära som Visättraskolan gör. Och jag hoppas att det finns fler forskare som också inser vilken unik möjlighet som finns att skapa mer kunskap om främjande och förebyggande elevhälsoarbete utifrån det utvecklingsarbete som pågår.

Nacka i november 2021 Ingrid Hylander Leg. Psykolog, docent i pedagogik

INLEDNING Visättraskolan är en kommunal F–6–skola i Flemingsberg, Huddinge kommun. Skolan ligger i vad som brukar beskrivas som ett socioekonomiskt utsatt område. Utifrån polisens lägesbild 2021 definieras Visättra som ett utsatt område av polismyndigheten. Skolan har ungefär 400 elever och 65 anställda. Cirka 85 procent av våra elever har ett annat modersmål än svenska. Skolan har på senare år drivit igenom ett omfattande förändringsarbete som på olika sätt har uppmärksammats och prisats. Kunskap, trygghet och trivsel är de ledord som förändringsarbetet har byggts kring. När vår gemensamma resa tog sin början hösten 2013 var Visättraskolan en skola i kris. Kunskapsresultaten var låga, trivseln bland både elever och personal var låg, och trygghetsresultaten låg i botten. Ekonomin visade röda siffror, vilket inte var så konstigt då Visättraskolan med sina då 250 elever hade halvtomma klasser. Det var inte en välmående skola, vilket innebar elevflykt och en hög personalomsättning. Visättraskolan hade under 2012 även haft en tillsyn från Skolinspektionen där resultatet blev minst sagt alarmerande med 22 nedslag som omfattade stora delar av verksamheten. Idag är Visättraskolan en skola där både personal och elever trivs och känner sig trygga. Det är en skola som elever och vårdnadshavare söker sig till, och i samma lokaler som tidigare har vi nu drygt 400 elever. Tyvärr får vi inte plats med fler. Vi har under åren haft en budget i balans och med det kunnat göra det ”lilla extra” för både våra elever och våra fantastiska medarbetare. 11

FOTO ANDREAS LINDHOLM

Kunskapsresultaten har förbättrats och medarbetarenkäten visar på en mycket hög trivsel, och att man som anställd på Visättraskolan bland annat upplever goda förutsättningar att utvecklas i sitt arbete. Vi har i jämförelse med tidigare en låg personalomsättning, och har förmånen att kunna rekrytera kompetent personal till skolan. Detta gör att det finns goda förutsättningar att utvecklas tillsammans. Vi kan arbeta systematiskt och långsiktigt, utan att behöva börja om, som fallet är när många medarbetare slutar och behöver bytas ut.

Det är en av de bästa skolor jag har varit på under mina nio år på Skolinspektionen och då har jag ändå varit på ungefär 250 skolor. Kjell Gyllenswärd – Utredare Skolinspektionen, Huddinge direkt 2019-02-06.

Hur har den här resan, från 22 nedslag från Skolinspektionen 2012 till toppbetyg i den regelbundna kvalitetsgranskningen 2019, varit möjlig kan man fråga sig. Vi har identifierat ett antal framgångsfaktorer som vi haft i arbetet – som har samspelat med varandra och varit beroende av varandra för ett lyckat utvecklingsarbete. I den här boken kommer vi att fokusera på framgångsfaktorerna inom elevhälsans organisation, faktorer som möjliggjort att vi Visättraskolans ledord kunnat bygga en elevhälsa som genomsyrar – Kunskap, Trygghet hela verksamheten, och som är anpassad ut& Trivsel ifrån verksamhetens behov.

Varför Elevhälsa i praktiken – Konkreta exempel? Vår ambition med den här boken har varit att vara så konkreta som möjligt. Med det hoppas vi att du som läsare ska få med dig många handfasta tips och exempel som du kan inspireras vidare av. Man kan ju så här inledningsvis undra varför vi ville skriva ännu en bok om elevhälsa, och om det är en bok som faktiskt behövs. Vi menar att den gör det, för när vi släppte vår första bok, Elevhälsa i praktiken – Hur gör vi?, märkte vi att det fanns ett stort intresse av att få veta mer, och framför allt så efterfrågades ännu fler tydliga exempel på hur vi faktiskt har gjort för att vända en skola i kris, och hur vi konkret har arbetat för en prioriterad elevhälsa. När vi varit mitt uppe i vårt utvecklingsarbete och försökt hitta vägar framåt har vi ofta kunnat läsa oss till vad man behöver göra, men väldigt sällan kunnat hitta inspiration och stöd kring hur man kunde göra i praktiken. Vi hoppas därför att denna bok ska erbjuda just det. En del konkreta exempel kan ni kanske använda er av rakt av, medan annat kan finputsas, slipas och göras om till insatser som främjar just era elevers utveckling. Vi har genom åren inspirerats och lärt oss väldigt mycket genom att ta del av andra verksamheters arbete. Det har verkligen varit en tillgång för oss i vårt utvecklingsarbete. Med våra böcker har vi möjlighet att inspirera andra, och kanske vara ett stöd i att hitta nya vägar framåt i er utvecklingsresa. 13

Forskning och praktik Vi har lagt stor vikt vid att väva samman beskrivningen av vårt praktiska arbete med en tydlig forskningsförankring. I boken inleder Ingrid Hylander varje kapitel med en beskrivning av det aktuella forskningsläget på området och hur detta kan kopplas till vårt arbete. Forskarkommentarerna utgår från att forskning och praktisk skolutveckling ömsesidigt gynnar och förutsätter varandra. Det gäller särskilt inom nya områden som elevhälsa. Den forskning som finns vilar ofta på äldre data som beskriver en annan verklighet än den som idag är under utveckling i många skolor i hela landet. Då kan forskningen inte föregå praktiken, utan ofta får praktiken styra forskningen och ge idéer till forskarna. När forskare studerar goda exempel för att bättre förstå vad som gynnar en utveckling mot uppsatta mål kan den förståelsen användas för att genomföra nya förändringar som leder till fler goda exempel. Elevhälsa är ett område under stark utveckling och inte förrän det finns ett antal goda exempel av hur elevhälsan har utformats kan mer systematiska jämförelser göras. När lyckosamma strategier beskrivs på ett konkret sätt, som i Visättraskolan, utgör dessa en guldgruva för forskare, som kan studera vad det är som gör att dessa är lyckosamma. Där kan forskning och utveckling i praktiken gå hand i hand. Det är i de konkreta exemplen som lärdomen finns, med hjälp av teorier och närliggande forskning kan exempel granskas, diskuteras och ge upphov till antaganden som i sin tur kan prövas både vetenskapligt och i praktiken.

Workshops Till varje kapitel har vi tagit fram ett antal workshops som ger er en möjlighet att, inom ramen för det kollegiala lärandet på skolan, arbeta mer på djupet med det vi skriver om i respektive kapitel. Exempelvis ger våra workshops stöd i att utveckla rastverksamheten, kartlägga elevhälsans roller, uppdrag, mandat och förutsättningar, och ni ges också möjlighet att inventera era ledstänger och rutiner. Vissa av våra workshops har förekommit i våra andra böcker (se ”Tre böcker som kompletterar

varandra” nedan). Om ni har arbetat med någon workshop tidigare så ta då tillfället i akt och utvärdera arbetet med innehållet, och se vad som har fungerat bra, och hur ni kan arbeta vidare. Samtliga workshops finns inlagda i ett separat dokument som ni når via en och samma QR-kod. På så sätt blir det enkelt att hitta till alla workshops, och det underLänk till samtliga workshops. lättar för er att skriva ut, kopiera och anpassa innehållet.

QR-koder QR-koderna i boken kommer att leda er till våra workshops, filmer och dokument att använda rakt av eller för inspiration. För att kunna ta del av materialet behöver du ladda ner en app som kan läsa QR-koder. Viktigt blir att här och nu tydliggöra att samtlig personal och vårdnadshavare till de elever som syns i filmerna har skrivit på ett särskilt avtal som godkänner publicering i boken, och att de godkänner att filmerna används vid eventuell marknadsföring av boken.

Hur kan boken användas i verksamheten? Vi vill att boken ska fungera som ett stöd i ett gemensamt arbete kring det systematiska kvalitetsarbetet och kollegiala lärandet, men också som en källa till inspiration, tips, konkreta verktyg och lösningar för dig som enskild läsare, verksam inom skola och utbildning.

Kollegialt lärande Fokus för det kollegiala lärandet och det gemensamma utvecklingsarbetet genom denna bok är att utarbeta nödvändiga ledstänger i verksamheten. Vi ger stöd i att formulera en riktning, ett vad och ett varför, för en gemensam grund att stå på i det arbetet. Genom våra konkreta exempel ger vi inspiration kring hur:et – när ni går från ord till handling. Varje kapitel inleds med ett forskningssammanhang som belyser innehållet i kapitlet. Därefter ges en beskrivning av hur vi har gått till väga i vår verksamhet. Varje kapitel avslutas sedan med en sammanfattande reflektion och reflektionsfrågor. Med utgångspunkt i forskningssammanhang och vårt praktiska arbete har vi formulerat en workshop till varje kapitel. Denna workshop kan ni använda er av i ert gemensamma arbete utifrån berört kapitel. Arbetet i de workshops som finns i boken är tänkta att ske i grupp. För oss har det varit positivt att involvera medarbetare från olika yrkeskategorier och delar av verksamheten i det systematiska kvalitetsarbetet och det kollegiala lärandet. Detta för att möjliggöra en bred förankring i verksamheten. Det vi ser är av stor vikt för att arbetet i workshoparna ska få genomslag i verksamheten, är att skolledningen är delaktig och gärna driver arbetet framåt. Även om skolledningen inte deltar i alla diskussioner är det viktigt att ni från början har enats kring former för dokumentation och vägar för återkoppling till och från skolledningen.

Låt det ta tid Låt utvecklingsarbetet få ta tid – arbeta på djupet istället för att skrapa på ytan. Det behövs en djup förståelse för verksamhetens behov och förutsättningar och en ordentlig förankring av arbetet i verksamheten i stort för att komma framåt. Vår utvecklingsresa är i skrivande stund inne på det åttonde läsåret, och den är inte slut än. Är det något vi lärt oss genom åren så är det att det sällan finns en quickfix, att det är viktigt att våga prova nya lösningar och att kunna göra om när det inte blir som man tänkt sig.

Tre böcker som kompletterar varandra Vi har delat med oss av vårt utvecklingsarbete och vår organisation i tre böcker. Var och en av böckerna står på egna ben, men de kompletterar också varandra. Som läsare kommer man att känna igen sig i böckernas struktur och i inramningen som är den organisation och kontext som vi arbetar i. Här beskriver vi kort hur böckerna kompletterar varandra, och hur de hänger ihop. BOK 1: ELEVHÄLSA I PRAKTIKEN – HUR GÖR VI?

I vår första bok beskriver vi den vändning och den utvecklingsresa som Visättraskolan har gjort, och som du kan läsa en kort sammanfattning av i början av den här inledningen. Det är en beskrivning av hur vi har arbetat för att bygga en prioriterad elevhälsa som genomsyrar hela verksamheten, och därigenom lyckats göra en positiv vändning.

BOK 2: SKOLUTVECKLING I PRAKTIKEN – KONKRETA EXEMPEL

Vår andra bok har huvudfokus på det som är grunden för att lyckas med att utveckla verksamheten: en välfungerande organisation där alla drar åt samma håll. Vi utgår från de sex framgångsfaktorer som vi har identifierat för ett lyckat utvecklingsarbete och som lett till den vändning som vi beskriver i bok ett: 1.

Visa riktningen med en tydlig vision.

2. Strukturera ett systematiskt kvalitetsarbete som för arbetet framåt. 3.

Bygga en stabil grund med tydliga rutiner och ledstänger.

4. Bygga en god arbetsmiljö med en kultur som andas vi-känsla. 5. Organisera ett kollegialt lärande med en delakultur i det dagliga arbetet. 6. Arbeta för en prioriterad elevhälsa. Elevhälsan har som du ser en plats även i den här boken, men beskrivs kortfattat och översiktligt för att istället lämna utrymme för de övriga framgångsfaktorerna som verksamheten är beroende av. BOK 3: ELEVHÄLSA I PRAKTIKEN – KONKRETA EXEMPEL

När vi skrev uppföljaren till Elevhälsa i praktiken – Hur gör vi?, och vi i arbetet skulle utgå ifrån de sex identifierade framgångsfaktorerna ovan, insåg vi att vi aldrig skulle få med allt det vi ville berätta i en och samma bok. Därför tillägnades den sjätte framgångsfaktorn, ”Att arbeta för en prioriterad elevhälsa”, en egen bok. Till skillnad från vår första bok är fokuset inte på vändningen, utan på att ge en fördjupad bild av elevhälsoarbetet på Visättraskolan och djupdyka i hur:et, konkreta arbetssätt och metoder avgränsat till just elevhälsoarbetet. Resultatet blev boken som du nu håller i din hand!

En vision som visar vägen Den här boken ska fokusera på vårt arbete med en prioriterad elevhälsa, och vi vill därför inleda med att lyfta fram vikten av att ha en vision, att sätta riktningen för vad man vill med verksamheten. För oss har vår vision, som mynnar ut i våra ledord, varit avgörande för att vi lyckats vända utvecklingen på skolan. Det finns också forskning som synliggör vikten av en gemensam bild av vad man vill med verksamheten. Jarl, Blossing och Andersson skriver i boken Att organisera för skolframgång – Strategier för en likvärdig skola (2017) om vad som kännetecknar framgångsrika skolor. Där lyfter de bland annat fram att framgångsrika skolor karakteriseras av att det på skolorna finns en gemensam bild av vad uppdraget går ut på; att det är elevernas lärande och resultat som är i fokus. De lyfter också fram att de framgångsrika skolorna har en ledning som pekar ut riktningen, fastställer vilka normer som ska gälla och hur man ska arbeta, samt att man gör detta med kontinuitet, det vill säga att man håller i och arbetar under lång tid med att nå fram till det man vill uppnå. Av skolans dokumenterade systematiska kvalitetsarbete framgår att skolans ledord ”Kunskap, Trygghet och Trivsel” är väl implementerade i verksamheten och att hela verksamheten ses som en helhet för att möjliggöra att eleverna ska lyckas i skolan. Medarbetare, elever och vårdnadshavare är väl insatta i vad skolan strävar efter i sitt arbete. Ur Skolinspektionens regelbundna kvalitetsgranskning Dnr-2018:6464

Det var våren 2016 som vi gjorde ett omtag kring vår vision, och det utifrån en diskussion om skolors olika visioner på Twitter. Diskussionstråden kan sammanfattas utifrån att många skolor gärna formulerade sina visioner med tjusiga ord och floskler. Här insåg vi att vår vision inte var mycket bättre. Vår ”vision” hade hängt med sedan länge, men den var inte förankrad i verksamheten, den var långt ifrån aktuell, och den visade oss inte riktningen framåt. Vi behövde göra om och göra rätt.

Vi menar att det ska vara skolans ledning som visar vägen i det här arbetet, och att man som rektor tydligt behöver visa vad man vill med verksamheten. Då kan den enskilde medarbetaren ta ställning till om skolans vision ligger i linje med det man själv vill och står för. Hos oss var det därför Visättraskolans ledningsgrupp som våren 2016 tog fram den nya visionen och våra tre ledord, kunskap, trygghet och trivsel, som idag genomsyrar vårt dagliga arbete, och som skolans organisation och utvecklingsarbete bygger på. För oss var det viktigt att visionen skulle vara begriplig, och att den också skulle vara möjlig att mäta och utvärdera. Ett annat viktigt mål i arbetet med den nya visionen var att den skulle ha ett tydligt fokus på kärnuppdraget, och att den skulle vara formulerad utifrån Visättraskolans behov och förutsättningar. Vår gemensamma utvecklingsresa började hösten 2013. Redan innan vi tog fram vår vision 2016 hade vi på många olika sätt arbetat för att vända den negativa trenden, och trots att vi inte hade en vision som genomsyrade vårt arbete hade vi ändå varit framgångsrika i arbetet. Vi kunde dock se en tydlig skillnad i vårt arbete när vi väl hade vår vision på plats, framför allt i hur vi utgick från våra tre ledord inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Utmaningen ligger inte i att formulera en vision, utan att ha en vision som på riktigt genomsyrar det dagliga arbetet och som fungerar som ett stöd i utvecklingsarbetet. Genom ledorden, kunskap, trygghet och trivsel, har vi nu på riktigt hittat den eftersträvansvärda röda tråden, och därmed kunnat konkretisera utvecklingsarbetet i än högre utsträckning och arbeta mer systematiskt. Våra medarbetare, elever och vårdnadshavare vet idag vad vi strävar efter i vårt dagliga arbete på Visättraskolan. Och genom att vi har implementerat visionen väl i verksamheten, att visionen utgör ramarna i våra styrdokument, och att vi har tagit bort alla omskrivningar och tjusiga ord har vi idag en vision som håller fokus på vårt kärnuppdrag. Du som läser detta tänker nog nu att kunskap, trygghet och trivsel är självklarheter, och något vi alla arbetar med. Precis! Vi alla vet också hur svårt det här arbetet faktiskt är, och sett till våra förutsättningar är det ett, i princip, omöjligt uppdrag att nå hundra procent. Därför måste vi skala bort absolut allt som inte hör till dessa självklarheter, det faktiska kärnuppdraget, och det är just därför våra tre ledord utgör 20

stommen i vår vision. Så länge vi inte har nått hela vägen fram måste vi fortsätta att putsa och skruva för att nå lite längre. Att vi tog ett omtag kring vår vision, och genom det fick till den röda tråden, har varit direkt avgörande i Visättraskolans utvecklingsarbete. Så, tack Twitter!

VISÄTTRASKOLANS VISION Visättraskolans vision är att varje elev ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling, att alla elever ska känna sig trygga, och att alla elever ska trivas. Vi arbetar utifrån en helhetssyn på varje elevs lärande och utveckling. Kunskap, Trygghet och Trivsel. Tre ledord som visar oss riktningen och är beroende av varandra. Kunskap – Alla elever på Visättraskolan ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling För att nå dit ska vi utifrån beprövad erfarenhet och forskning prova olika vägar för att ge eleverna undervisning som håller hög kvalitet, är varierad och anpassad utifrån deras erfarenheter, intressen och förutsättningar. Målen och kriterierna ska vara tydliga, och vi ska ha höga förväntningar på våra elever. Trygghet – Alla elever ska känna sig trygga på Visättraskolan För att nå dit så ska vi erbjuda eleverna en stödjande, utmanande och stimulerande miljö. Varje elev på Visättraskolan ska ha minst en förtroendefull relation till en vuxen på skolan. Vi ska ha gemensamma och implementerade ordningsregler för att uppnå ordning och reda, samt studiero. Trivsel – Alla elever ska trivas på Visättraskolan För att nå dit så ska vi arbeta för att skolans klimat ska präglas av glädje, gemenskap, tolerans och respekt för medmänniskor, en ”Visättraanda”.

Elevhälsan är ingen isolerad ö Visättraskolan är idag en skola som genomsyras av kunskap, trygghet och trivsel. Vi har genom åren försökt identifiera och sätta ord på vilka delar som varit viktiga i utvecklingsarbetet, och vad det är som gjort att vi har kunnat ta oss framåt. En viktig aspekt av att vi har lyckats med arbetet är att vi har byggt upp ledstänger och strukturer för organisationen i stort, och för elevhälsoorganisationen parallellt. Vi har lyckats i arbetet med att få dessa ledstänger att hänga ihop och utgöra en helhet. I detta har vi identifierat ett antal framgångsfaktorer som vi haft i arbetet; som har samspelat med varandra och varit beroende av varandra för ett lyckat utvecklingsarbete. I den här boken kommer vi att fokusera på framgångsfaktorerna inom elevhälsans organisation. Dock vill vi redan i det här inledande skedet i boken slå fast att vi inte hade kommit dit vi befinner oss idag i vår utvecklingsresa om vi sett elevhälsan som en egen ö i verksamheten, oavsett hur mycket vi än hade satsat på att utveckla elevhälsoarbetet. En viktig lärdom som vi dragit är att det stora arbetet behöver läggas på helheten, att organisera för att elevhälsan fungerar som en röd tråd som går igenom hela verksamheten. För att elevhälsan ska kunna arbeta främjande och förebyggande, och inte fastna i ”brandkårsutryckningar”, är den beroende av att kunna luta sig mot en stabil, strukturerad och välfungerande organisation som genomsyras av ett elevhälsoperspektiv och där alla delar drar åt samma håll. Elevhälsan är en del av ett kugghjul där flera delar samverkar. När vi skriver om elevhälsa blir det därför i en kontext där elevhälsan är en del av organisationsstrukturen i stort och en del av ett övergripande systematiskt kvalitetsarbete för verksamheten. Du kan läsa mer om hur vi arbetat för att bygga en stabil och välfungerade övergripande organisation i boken Skolutveckling i praktiken – Konkreta exempel (2022).

Författarpresentation SEMIRA VIKSTRÖM – REKTOR

I grunden är Semira legitimerad lärare i svenska, svenska som andraspråk och religionskunskap i årskurs 4–9. År 2014 utsågs hon till ”Årets chef” i Huddinge, 2018 var hon en av tre finalister till ”Det stora skolledarpriset” och vann priset 2020. På Skolledare21 stod hon 2019 som finalist till utmärkelsen ”Årets rektor” och vann 2020. Semira, som är född 1973, älskar godis, Pepsi Max, tatueringar och lyssnar gärna på True crime-poddar, och har med inspiration av Zeinas kitchen börjat tycka att matlagning är rätt så kul, och med det också äntligen hittat ett sätt att varva ner. ERIK HALL – BITRÄDANDE REKTOR MED ANSVAR FÖR ELEVHÄLSAN

Erik är beteendevetare i botten och har sin bakgrund inom socialt arbete, främst inom socialtjänsten. Erik har i olika sammanhang också föreläst om elevhälsoarbete i praktiken. År 2017 blev Erik utsedd till ”Årets chef” i Huddinge. Erik, som är född 1981, är mitt uppe i småbarnslivet med två små knoddar som gör allt vad de kan för att hålla sin far på tårna. Erik försöker att walk the talk när det kommer till det salutogena förhållningssättet och kör en runda med ”dagens bästa” med familjen vid middagsbordet – det uppskattas mycket, framför allt av Erik. Erik har i skrivande stund kommit halvvägs in i rektorsprogrammet och på fritiden delas tiden mellan styrelserummet i bostadsrättsföreningen och Enskede rackethall.

DOUNYA HAYYOUN – PEDAGOGISK UTVECKLINGSLEDARE

Dounya är i grunden legitimerad lärare i svenska och engelska. Mellan höstterminen 2013 och höstterminen 2020 arbetade hon som biträdande rektor på Visättraskolan. Hon var en av tre finalister till utmärkelsen ”Årets chef” i Huddinge 2018. Dounya arbetar nu som pedagogisk utvecklingsledare och ansvarar för det pedagogiska utvecklingsarbetet på skolan. Hon är född 1984, har en särskild förkärlek för skräckfilm och varvar gärna ner till såväl nya som klassiska skräckrullar. INGRID HYLANDER – LEGITIMERAD PSYKOLOG OCH DOCENT I PEDAGOGIK

Ingrid har forskat om elevhälsa och hur olika professioner samarbetar i skolan och i vården. Ingrid, som är född 1945, borde ha pensionerat sig för länge sedan och ägna sig åt sina sju barnbarn, men det händer för mycket inom elevhälsan för att hon ska kunna släppa taget.

1 FRAMGÅNGSFAKTORER Forskaren inleder En förebyggande och främjande elevhälsa För att kunna diskutera vad som är framgångsfaktorer när det gäller elevhälsoutveckling måste det finnas en överenskommelse om vad elevhälsa är. Elevhälsa kan definieras på många olika sätt. Hur det definieras får betydelse inte bara för hur elevhälsan utformas, utan även vilken forskning som ligger till grund för insatserna och vilket resultat som kan sägas vara framgångsrikt. I den här inledningen kommer jag först att beskriva vilken typ av forskning om elevhälsa som finns i Sverige och internationellt, därefter försöker jag förtydliga olika uppfattningar om vad elevhälsa kan innebära, för att avsluta med några framgångsfaktorer för elevhälsa. När det gäller nya områden som är under så stark utveckling, som elevhälsa, kan det vara svårt att hitta relevant forskning och ibland får praktiken styra forskningen och inte tvärtom. Det går ju inte att undersöka eller jämföra olika typer av organisering av elevhälsa eller olika typer av verksamheter innan dessa har byggts upp. Då blir det inte studier av elevhälsa som genomsyrar hela verksamheten utan istället beskrivningar av när det inte fungerar så som det är tänkt eller så som 25

de flesta önskar att det skulle fungera. Men praktiken kan ge idéer till forskarna och forskare kan studera goda exempel för att förstå vilka generella principer som legat till grund för en positiv utveckling. Det pågår en utveckling i riktning mot en förändrad elevhälsa i många skolor i Sverige på samma sätt som i Visättraskolan (Hall, Hayyoun, Hylander & Vikström, 2020; Hjörne & Säljö, 2021). Men i många skolor råder det fortfarande stor osäkerhet om hur elevhälsoarbetet ska bedrivas. Även om elevhälsans förebyggande och främjande arbete länge har betonats i riktlinjer och lagtext och förespråkats av elevhälsans professioner visar forskning, utredningar och skolinspektionens uppföljningar att arbetssättet inte fått förväntad genomslagskraft (Hjörne, 2018; Hylander, 2011a; Hylander & Guvå, 2017; Socialstyrelsen & Skolverket, 2016; sfs 2010:800; Skolinspektionen, 2015, 2016a). Det finns fortfarande en utbredd osäkerhet i skolorna om hur riktlinjer ska uttolkas och hur det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet ska läggas upp (Löfberg, 2018). Utredningen om bättre möjligheter för elever att nå kunskapsmålen (sou 2021:11) har identifierat ett antal problemområden när det gäller skolornas stöd- och elevhälsoarbete. Stöd till elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen fungerar inte tillfredsställande, och problem som uppstår kring en elev betraktas fortfarande i hög utsträckning främst som en brist hos den enskilde eleven och inte som något som uppstår i och av skolmiljön. Utredningen påpekar också att elevhälsans förebyggande och främjande potential inte utnyttjas, att samverkan mellan lärare och elevhälsan är otillräcklig samt att arbetet med stöd och elevhälsa saknar strategisk styrning. Det kan finnas många anledningar till detta. Riktlinjer och visioner kan upplevas som abstrakt retorik som är svår att översätta till skolpraktiken. Det tar tid att förändra en organisation eftersom ledningen först måste förstå och acceptera inriktningen och ta till sig riktlinjerna innan dessa kan implementeras (Hylander & Skott, 2020). Lärare kan också uppleva talet om förebyggande och främjande insatser som världsfrånvänt, eftersom det finns stora brister i deras arbetsmiljö och de upplever att de står ensamma med utmanande elever, som de omedelbart vill ha hjälp med (Hylander & Guvå, 2017). 26

isbn 978-91-47-14457-0 © 2022 Författarna och Liber AB förläggare Mattias Nykvist projektledare Helena Hammarqvist redaktör Ann-Sofie Lindholm formgivnig och illustrationer Kristina Schollin-Borg omslag Kristina Schollin-Borg Första upplagan 1 repro Integra Software Services, Indien tryck People Printing, Kina 2022

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-avtal, är förbjuden. bonus-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i bonus-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Kopiering av material som boken länkar till via qr-koder är tillåten inom kollegiet på den egna skolan. Det länkade materialet får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Upphovspersonens ideella upphovsrätt enligt upphovsrättslagen och källangivelse i övrigt ska respekteras på sätt som anges i bonus-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se