Med utgångspunkt i att skolan är för viktig för att inte vara jämställd, visar Fredrik Zimmerman här nya vägar för att få fler elever att lyckas. I centrum står frågan om begriplighet, då forskning slår fast att pojkar som grupp inte väljer att prestera sämre i skolan. Är skolan begriplig gör pojkar uppgifterna. Utifrån egen och andras forskning om studieteknik, metakognition, språklig förmåga, skolmognad med mera, lyfter Zimmerman frågan hur skolan kan göras mer begriplig. Detta till gagn för alla elever, oavsett om de är pojkar eller flickor. Fredrik Zimmerman är fil.dr i barn- och ungdomsvetenskap och verksam som lektor på Institutionen för pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.
Best.nr 47-14428-0 Tryck.nr 47-14428-0
Fredrik Zimmerman Nya vägar till en likvärdig skola
Trots stora – och över tid ökande – betygsskillnader m ellan könen, fortsätter skolan ännu efter 25 år att luta sig mot teorier om en maskulinitetsskapande antipluggkultur som förklaringsmodell till pojkars sämre skolprestationer.
Fredrik Zimmerman Nya vägar till en likvärdig skola Hur teorier om antipluggkultur leder fel och vad vi istället kan göra för att fler pojkar ska lyckas i skolan
ISBN: 978-91-47-14428-0 © 2022 Fredrik Zimmerman och Liber AB Förläggare: Mattias Nykvist Projektledare: Helena Hammarqvist Redaktör: Thomas Johansson Omslag: Filip Rensfelt Grafisk form: Fredrik Elvander Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2022
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Innehåll Förord och bokens upplägg 5 Syfte 6
Inledning 12 Pojkar får sämre betyg oavsett bakgrund 12 De bortvalda pojkarna 16 Myten om en utbredd antipluggkultur 20 Skillnad i synen på flickor och pojkar 22 Ursprunget till hypotesen om en antipluggkultur 24 Två motsatta perspektiv om pojkars sämre prestationer 26 Argument mot hypotesen om en antipluggkultur 28 Ett big man bias visar inte hela bilden 31 Feministisk teori och pojkars sämre prestationer 31 Kvinnor dominerar skolan 33 Drabbas flickorna negativt av diskussionen om jämställda betyg? 35
Skolan måste bli begriplig för pojkar 38 Din självbild är kopplad till din upplevda kompetens 39 Ångest och oro inför studiemisslyckande 40 Självhandikappande handlingar 41 Två sätt att göra skolan mer begriplig 42 Forskning på pojkar kan tydliggöra framgångsfaktorer 45
Utveckling av studieteknik och metakognition 47 Kognitiva färdigheter och metakognition 47 Att reflektera mer produktivt 49 Att jämföra sig med sig själv 53
Skapa studiemål och ett bättre mindset 56 Studiemålen påverkar elevens studier 56 Pojkar och olika mindset 59
Språklig förmåga är avgörande 65 Demotivation i skolan 66 Vad händer när pojkar får stöd med den språkliga förmågan? 67
Biologiska könsskillnader och prestationer i skolan 72 Biologi som ett maktargument 72
Essentiellt eller inte? 74 Könsskillnader i ytterligheterna 75 Diskuteras begåvning eller mognad? 76 Det sociala ska inte befästa biologiska skillnader 77 Arbetsminne 78 Psykisk ohälsa och skolresultat 79 Svårt att sitta still en längre tid 81
Pojkar från studieovana hem 83 Olika sätt att se på framtiden 84 Olika sätt att använda språket 85 Osäkrare anställning, mer stress, mindre stöd 87 Undervisningens takt 88
Utrikesfödda pojkar och skolan 91 Segregation 91 En flytt av pojkarna 93 Om skolan inte är kompensatorisk blir gänget det 95
Strategier bland pojkar som inte vill visa sig misslyckade 97 Jag bryr mig inte! 97 Studiehindrande strategier 101 Att ändra på negativa normer 102 Hjälp pojkar att be om hjälp 105 Försvarsstrategier för sin självbild 108
Ett felaktigt perspektiv ger felaktiga lösningar 110 Den dominerande teorin om pojkar 111 Grunden till ett konfliktperspektiv 112 Nya träd, samma rotsystem 113 Grunden till ett förståelseperspektiv 115
Jämställdhet och en dubbel logik 118 Big man bias osynliggör många pojkar 118 Dubbel logik 119 Vi behöver fler utbildade lärare 121 Behöver pojkar som har svårt i skolan en kritisk diskussion om könsroller? 122
Referenser 125 Register 141
Förord och bokens upplägg Statistik som presenteras i inledningen av denna bok visar att poj kar presterar sämre i skolan för att de är just pojkar. Men forskning visar att om pojkar får det pedagogiska stödet de behöver kommer de att lyckas bättre i skolan. Forkby och Liljeholm Hansson (2011 s 169f) skriver att: En del unga har tidigare fått en negativ syn på den egna förmågan – de har fått den mest negativa lärdomen som skolan kan med verka till – att en ung person lär sig att den inte kan lära sig. Att få upptäcka att han eller hon faktiskt kan lära sig är en kunskap som kan medverka till förändringar av självbilden.
Hela denna bok handlar om att visa vad som sammanfattas i detta citat. Får eleven inget stöd i skolan får eleven självbilden att han inte är kompetent nog att lära sig något i skolan. Men får pojken det pedagogiska stöd han behöver och upptäcker att han faktiskt kan lära sig, då förändras hans upplevelse av skolan, sin syn på sig själv och hans livschanser till det bättre. Tyvärr har den svenska skoldebatten om pojkars sämre prestationer i skolan dominerats av föreställningen om att det finns en utbredd antipluggkultur bland pojkar. I inledningen och i resterande bok kommer jag visa att hypote sen om en utbredd antipluggkultur bland pojkar är felaktig. Forsk ning och interventioner som utgår ifrån att det är andra orsaker än en antipluggkultur som får pojkar att prestera sämre, är mer frukt samma när det gäller att finna rätt pedagogiskt stöd till pojkarna. Jag kommer vid flera tillfällen använda begreppet intervention i denna bok. Med begreppet intervention menar jag att forskare eller lärare gjort någon form av aktivitet för att öka pojkars prestationer i skolan. Interventionsgruppen av pojkar är alltså den grupp av poj kar som har deltagit i aktiviteten. Forskning och interventioner som ökar pojkars prestationer i skolan visar att det är viktigt att förstå varför pojkar presterar sämre 5
i skolan. Det är viktigt för att finna svar på hur pojkar ska få rätt pedagogiskt stöd. Den i skoldebatten dominerande hypotesen om pojkars utbredda antipluggkultur ger ett felaktigt svar på ”varför” pojkar presterar sämre, vilket gör att förslag som utgår från denna hypotes leder till felaktiga insatser eller inga hjälpande insatser alls. Detta leder till att många pojkar får ”den mest negativa lärdomen som skolan kan medverka till – att en ung person lär sig att den inte kan lära sig” (Forkby och Liljeholm Hansson 2011 s 169f). I läng den innebär det ofta en katastrof för den unga, vilket bland annat Forkby och Liljeholm Hanssons forskning visar. Att få möjligheten att kunna prestera väl i skolan är avgörande för individens framtida valmöjligheter. Utan examensbevis väljs pojkarna bort. Att tillhöra de bortvalda pojkarna för att du inte fått det stöd du behöver i sko lan innebär att du hamnar i ett utanförskap. Jag har forskat om pojkars sämre prestationer i skolan under många år och jag måste räcka upp handen och säga att i tidigare böcker, texter och föreläsningar har jag använt hypotesen om poj kars utbredda antipluggkultur som delförklaring till deras sämre resultat i skolan. Men ju mer forskning jag har läst, desto tydligare blir det att det är en felaktig hypotes. Därför har jag slutat att an vända den som förklaringsmodell, den stämmer helt enkelt inte då den granskas mot den forskning som finns.
Syfte Syftet med denna bok är att försöka besvara frågan varför pojkar generellt presterar sämre än flickor i skolan. Kan vi formulera forskningsbaserade svar på den frågan är det också möjligt att få fler pojkar att lyckas i skolan och därmed minska betygsklyftorna mellan könen. När jag skriver att ”pojkar presterar sämre” ska detta ses som en förkortning av att pojkar på gruppnivå presterar sämre än flickor i skolan.
6
Förord och bokens upplägg
Frågor som måste diskuteras Detta är en diskussionsbok om varför pojkar som grupp presterar sämre än flickor i skolan. Varje kapitel avslutas med diskussions frågor som behöver svar om vi vill minska skillnaderna mellan hur pojkar och flickor presterar i skolan. Frågorna är utformade för att diskuteras i lärarlag av verksamma lärare, under utbildningen av blivande lärare och reflekteras över av beslutsfattare och andra som jobbar med unga och skolan. Diskussion om pojkars sämre pre stationer måste utgå från rätt frågor, annars kommer svaren aldrig leda fram till verkningsfulla lösningar. En del frågor handlar om den forskning som presenteras i boken. Exempelvis visar forskning att pojkar som har det svårt i skolan i högre grad än andra elever inte ber om hjälp när de inte förstår. När jag ger exempel på hur olika lärare arbetat med att få pojkar att of tare be om hjälp kanske inte dessa passar på just din skola, men de kan förhoppningsvis ge inspiration till anpassade lösningar för din skola. I vissa fall ställer jag frågor som forskningen inte har något svar på, men det gör inte frågorna mindre viktiga. De pekar ut en riktning där svaren bör sökas. Genom att diskutera frågorna på skolan kanske ni kommer fram till att det saknas resurser för att på bästa sätt kunna hjälpa pojkar att prestera bättre. Då hoppas jag att denna bok kan hjälpa er i arbetet med att formulera vilka resurser som behövs och varför. Min erfarenhet utifrån alla de skolor som jag varit och föreläst på, och efter samtal med många lärare, är att det inte alltid handlar om bristande resurser. Det kan också handla om att få hjälp med att identifiera problemet genom att ställa rätt frågor och utifrån dis kussionen komma fram till mer fruktsamma sätt att arbeta med denna elevgrupp. Oavsett om det handlar om brist på resurser el ler om det handlar om förändrade arbetssätt är det viktigt att med forskningsbaserade argument få beslutsfattare att förstå hur viktigt det är att skolan får de resurser den behöver.
Förord och bokens upplägg
7
Bokens avgränsning Detta är en bok som handlar om pojkars sämre resultat i skolan och vad som behöver diskuteras för att förändra detta. För att göra denna avgränsning tydlig använder jag oftast, men inte alltid, pronomenet ”han” när jag skriver om elever. Jag gör det för att un derstryka att detta är en bok som avgränsar sig till pojkar och de ras resultat i skolan. Min avgränsning handlar inte på något sätt om att pojkar är viktigare än flickor eller individer som definierar sig med andra pronomen. Avgränsningar är ett verktyg för att ge fördjupad kunskap inom ett relevant område, samt att de tydlig gör att det finns andra perspektiv utanför denna avgränsning. Det är lika viktigt att diskutera flickors och kvinnors situation i skola och samhälle, och det finns mängder med böcker som gör detta. Jag kommer att hänvisa till ett urval av dessa böcker vid ett senare tillfälle i boken. Vad jag hävdar är helt enkelt att pojkar i skolan är lika viktiga som flickor. Det är lika viktigt att pojkar får chansen att prestera i skolan, men så är nu inte fallet. Återigen, det frekventa användandet av pronomen ”han” görs för att uppmärksamma den avgränsning som boken har.
Bokens upplägg Nedan ges en sammanfattande genomgång av boken, kapitel för kapitel. Inledning Pojkars sämre prestationer i skolan leder till sämre livschanser gäl lande jobb, högre utbildning och familjebildning. Dessutom ökar risken för sämre fysisk och psykisk hälsa för pojkar med lägre be tyg. Pojkars sämre prestationer är därför både en jämställdhetsfråga och en demokratifråga. Den felaktiga hypotesen om en utbredd antipluggkultur leder till felaktiga slutsatser om orsakerna bakom problemet. Andra perspektiv presenteras som visar på forskning som tar fram framgångsfaktorer för att hjälpa pojkar att prestera bättre i skolan.
8
Förord och bokens upplägg
Skolan måste bli begriplig för pojkar Detta kapitel ger en grundläggande förståelse för varför pojkar utför studiehindrande handlingar. Utifrån detta varför diskuteras hur skolan kan göras mer begriplig för pojkarna. Hur skolan ska bli mer begriplig för pojkarna är den grundläggande frågan för att kunna förbättra deras prestationer. Utveckling av studieteknik och metakognition Genom att ge pojkar stöd att utveckla sin studieteknik och meta kognition (hur pojkar reflekterar kring sina studier) blir skolan mer begriplig för pojkarna. Skapa studiemål och ett bättre mindset Genom att tydliggöra pojkars framgångar i skolan för dem själva ökar deras upplevelse av att de har kompetensen att klara av skolan, vilket bidrar till att de får ett mer produktivt mindset för skolan. Pojkarna tror att de kan bli bättre i skolan istället för att tänka att de är dåliga. Språklig förmåga är avgörande Den språkliga förmågan är ofta det som skiljer pojkar som preste rar bra i skolan och de som presterar sämre. Det är därför viktigt att så tidigt som möjligt ge pojkar stöd i skolan så att de utvecklar denna förmåga. Får pojkar tidigt stöd ökar deras prestationer i alla ämnen, samtidigt som negativt socialt beteende minskar. Detta vi sar inte minst resultat från Finland, som satsar på tidigt extra stöd för den språkliga utvecklingen, och vars pojkar på 2000-talet alltid presterat bättre än svenska pojkar i internationella jämförelser. Biologiska könsskillnader och prestationer i skolan På gruppnivå finns biologiska könsskillnader som i dagens skola leder till att pojkar presterar sämre. Skolmognad blir ur detta per spektiv ett relativt begrepp, då pojkar kan vara mogna för en skola som har ett tydligt strukturerat upplägg, men inte för andra typer av skolor. Det kan vara avgörande för vissa pojkar, framförallt de
Förord och bokens upplägg
9
födda sent på året, att skolan tar till sig forskning kring hjärnans utveckling för att kunna ge rätt pedagogiskt stöd. Pojkar från studieovana hem Att vara pojke ökar risken att prestera sämre i skolan. Att komma från ett hem med studieovana vårdnadshavare ökar risken ytterli gare. I detta kapitel diskuteras hur det är att vara pojke och komma från ett studieovant hem och vilket pedagogiskt stöd dessa pojkar behöver för att göra skolan begriplig för dem. Bland annat visas att det inte alltid är innehållet i undervisningen som behöver ändras, utan att skolan behöver resurser för att ge pojkarna mer tid att ta till sig undervisningsstoffet och fler möjligheter till repetition. Utrikesfödda pojkar och skolan I detta kapitel ges exempel på varför skolan måste upplevas som en framkomlig väg för pojkar. Både inrikes- och utrikesfödda poj kar drar sig till destruktiva sociala arenor om skolan inte upplevs som begriplig. Pojkar drar sig till rasistiska eller kriminella gäng för att dessa ger möjlighet att kompensera för känslan av att vara misslyckad och att inte duga som de ofta får under skolgången. Är skolan inte kompensatorisk, och ger pojkar stöd att öka sin kompe tens, drar sig vissa pojkar till andra, negativa arenor som är kom pensatoriska. Strategier bland pojkar som inte vill visa sig misslyckade Detta kapitel ger exempel från olika skolor på hur pojkar utvecklar strategier för att undvika att visa sig misslyckade och inkompetenta i skolan. Alla dessa strategier leder till att pojkarna presterar allt sämre i skolan och de behöver därför hjälp med att öka sin kom petens, och få rätt pedagogiskt stöd så att skolan blir begriplig för dem. Bland annat behöver pojkarna hjälp med att lära sig be om hjälp på ett socialt produktivt sätt. Ett felaktigt perspektiv ger felaktiga lösningar I detta kapitel visas att hypotesen om en dominerande antiplugg kultur bland pojkar är skapad för att passa in i ett större teori10
Förord och bokens upplägg
system. Detta teorisystem kan vara relevant att använda inom an dra sociala arenor, men inte när det gäller pojkars sämre prestatio ner i skolan. Inom den kontexten leder teorisystemet till felaktiga lösningar. Alla tidigare kapitel har tagit upp flera studier som visar att forskning utifrån andra perspektiv är mer fruktbara när det gäl ler att ta fram verkningsfulla lösningar. Jämställdhet och en dubbel logik I jämställdhetsdebatten finns en dubbel logik som missgynnar poj kar. På de sociala arenor där kvinnor är underrepresenterade häv das det ofta att det finns strukturella faktorer som missgynnar och osynliggör kvinnor. Det är därför det behöver föras en kritisk dis kussion om dessa strukturella faktorer, inte att kvinnorna själva gör något fel. På de arenor där män är underrepresenterade förs inte argumentationen att män osynliggörs, utan det är männen som ”gömmer sig”, för att citera en artikel (Andersson & Audas-Kass 2021 s 17). Skulden läggs alltså på männen. Detta är ett exempel på att argumentationen kring kvinnor och män ofta görs utifrån två olika logiker. Det finns forskning som visar att det finns strukturella fakto rer som leder till att män drar sig undan från kvinnodominerade yrken. Pojkar behöver utbildade lärare och finns det strukturella hinder som bidrar till att en stor grupp (män) inte söker sig till läraryrket, behöver detta diskuteras och inte avvisas med argumen tet att män gömmer sig. Samma dubbla logik drabbar pojkarna då skulden läggs på dem, istället för att man ger dem det pedagogiska stöd de behöver. Att göra skillnad på flickor och pojkar i detta fall leder till en ojämställd skola. Forskning visar att det motsatta syn sättet leder till en mer jämställd skola. Fredrik Zimmerman
Förord och bokens upplägg
11
Inledning Skolan är för viktig för att inte vara jämställd. Enligt Jämställdhets myndigheten (2019) innebär jämställdhet ”att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla om råden i livet”. För jämställda livsvillkor behövs en jämställd skola. Regeringen har ett självständigt jämställdhetsmål sedan 2016 gäl lande utbildning, vilket är att ”kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling” (Jämställdhetsmyndigheten 2019. Text på Internet utan sidhänvisning). Statistik visar att detta inte gäller svensk skola idag. En av skolans största likvärdighets utmaningar är könsskillnader i betyg. Detta är inte skolans enda jämställdhetsfråga, men en av de viktigaste. För elevens framtida livschanser går det att argumentera för att det är den viktigaste, då betygen är avgörande för elevers valmöjligheter. Därför går det knappast att överskatta hur viktiga lärare är. Jag kommer i det följande att göra en genomgång av könsskill nader i betyg. Efter denna genomgång görs en presentation av statistik som visar varför det är viktigt att diskutera dessa skillna der. Sedan följer en kort historik om debatten kring varför pojkar presterar sämre i skolan. Jag kommer att använda stora penseld rag, vilket medför att vissa nyanser försvinner. Men beskrivningen tydliggör de mönster som finns i diskussionen om pojkars sämre prestationer. Framförallt att diskussionen hamnat snett från början och har fortsatt på denna felaktiga väg.
Pojkar får sämre betyg oavsett bakgrund I detta avsnitt används avgångsbetygen från samtliga Sveriges grundskolor för att visa på könsskillnader i prestationer i skolan. Även om könsskillnaderna exemplifieras genom betygsstatistik årskursvis, är denna statistik inte viktig enbart för respektive års 12
kurs. Elevens möjligheter i skolan grundläggs tidigt. Avgångsbety get kan ses som ett slutresultat av alla insatser som skett från tidig ålder. Därför är det viktigt att lärare inom alla åldrar reflekterar över könsskillnader i betyg. I Sverige får elever betyg i bokstäver där F är lägsta betyg och A är högsta betyg. Varje bokstav får ett värde på följande sätt: F=0 E = 10 D = 12,5 C = 15 B = 17,5 A = 20 När eleven går ut grundskolan läggs värdet av slutbetygets samt liga betyg i de 17 olika ämnena ihop till ett meritvärde. Det högsta meritvärde en elev kan få är 340 (17 gånger 20 är 340, det vill säga betyg A i samtliga 17 ämnen). Nedan presenteras genomsnittligt meritvärde efter kön. Efter denna presentation visas skillnader i ge nomsnittligt meritvärde mellan kön och nationell bakgrund, samt kön och föräldrars utbildningsnivå. Samtliga meritvärden gäller avgångsbetyg i årskurs 9 läsåret 2020/21 och är hämtade från Skol verket (2021a). Tabell 1: Genomsnittligt meritvärde i avgångsbetyg från grundskolan efter kön läsåret 2020/21.
Genomsnittligt meritvärde efter kön.
Flickor
Pojkar
244,4
220,3
Tabell 1 visar att flickor har ett högre genomsnittligt meritvärde än pojkar. Det kan tilläggas att flickor som grupp har bättre betyg än pojkar i samtliga ämnen i årskurs 9 förutom i ämnet Idrott och hälsa (IVA 2021 s 49). I nästa graf visas genomsnittligt meritvärde och kön de senaste tio åren (Skolverket 2021a). Inledning
13
Meritvärde
250
250
240
240
230
230
220
220
210
210
200
200
190 2011/12
2012/13
2013/14
2014/15
2015/16
2016/17
2017/18
2018/19
2019/20
190 2020/21
Godkänt betyg är från 2012/13 A–E och tidigare G/VG/MVG Meritvärde om 17 ämnen presenteras från 2014/15 Urval, totalt (16) Urval, totalt (17)
Urval, Pojkar (16) Urval, Pojkar (17)
Urval, Flickor (16) Urval, Flickor (17)
Diagram 1: Genomsnittligt meritvärde 2011/12–2020/21
Som visas i diagram 1 fluktuerar storleken på könsskillnaderna i betyg något från år till år men de är alltid till pojkars nackdel. I en undersökning av Lärarförbundet blev resultatet att ”skillnaderna mellan pojkar och flickor har dessutom ökat i sjutton av de tju goen ämnen som undersöks sedan det nya betygssystemet infördes 2012/2013” (IVA 2021 s 48). Detta är statistik som gäller enbart kön. Nedan följer statistik som visar könsskillnader i meritvärde och nationell bakgrund (tabell 2) och föräldrars utbildningsnivå (tabell 3).
14
Inledning
Register A antipluggkultur 5, 20, 24, 26–32, 97, 100, 104, 110, 122, 123 arbete 16 arbetsminne 78 avgångsbetyg 12, 16 B begåvning 76 bemästringsorienterade mål 56–59 betyg 13, 16, 20 betygsklyftor 6, 28 betygsskillnader 124 betygsstatistik 12 big man bias 31, 32, 118, 120 biologisk skillnad 72, 74, 76, 77 D DataTjej 36 demotivation 66 diskriminering 73, 120 dubbel logik 11, 22, 118, 119, 120 dynamiskt mindset 59–61, 63
förskola 34 förskollärare 34 förståelseperspektiv 110, 115 G Geek Girl 35 globalt misslyckande 39 Gramsci, Antonio 113 grundskola 13, 15, 16, 23, 34, 68, 91 grundskolelärare 34 gymnasielärare 34 gäng 95 H habitus 84–86 hegemoni 113 hegemonisk maskulinitet 111, 113 hälsa 17 högskola 35 I inramning 88 intervention 5, 46
E essentiellt 73–75
J jämställdhet 11, 12, 19, 118, 119
F familj 16 familjebildning 17, 18 feministisk teori 31 feministiskt konfliktperspektiv 110 framgångsfaktor 8, 31, 45, 49 framloben 77
K kognitiv förmåga 47, 48 kompensatorisk 10, 95 kompetens 18, 27 konfliktperspektiv 110, 111, 115, 118, 121, 123 kvinnodominerade yrken 119, 120, 121
141
kön 13–15, 18, 34, 73, 74, 118 könsfördelning 33 könskonstruktion 32 könsnorm 23, 123 könsroll 22, 122 könsskillnad 31, 33, 66 betyg 12, 14, 18, 21, 34 biologisk 9, 72, 75, 80 läsförståelse 66 språklig förmåga 76 L lokalt misslyckande 39 lärare 121 lärlingsutbildning 48 lärstil 48 läsförståelse 66 läxhjälpsprojekt 88, 89 M makt 121 mansdominerade yrken 119, 120 Marx, Karl 112 maskulinitet 29, 30, 32 maskulinitetsnorm 24, 108 maskulinitetsskapande 21 materialistisk historieuppfatt ning 112 meritvärde 13 metakognition 9, 47, 49 mindset 9, 59 mognad 29, 76, 78 motivation 43, 62 motivationsforskning 43 N nationell bakgrund 13, 15 normer 102, 104
142
Register
P pedagogiskt stöd 5, 25, 27, 29, 32, 46, 54, 99, 100, 108, 121 pedagogy for all 44 Pink programming 35 PISA-undersökning 60, 67, 70 prestationsorienterade mål 56–59 privilegier 25, 121, 123 protestmaskulinitet 25 psykisk ohälsa 79, 80 R representation 122 S segregation 91 sexuella trakasserier 112 självbild 19 självhandikappande handling 40, 41, 42, 50, 51, 58, 101 självreglering 76 självvärdesteorin 27, 28, 38, 39 skojbråk 103 skolmognad 9, 79 speciallärare 34 specialpedagog 34 specialundervisning 68–70 språklig förmåga 9, 29, 65, 67, 70, 75, 76, 83, 123 statiskt mindset 59 status 26 studiehindrande handling 9, 71, 98, 101 studiehindrande strategi 101 studiekompetens 43 studiemål 56 studieovana hem 10, 83–88, 91 studiero 51, 90, 108
studieschema 52 studieteknik 9, 36, 40, 47 studievana hem 83–87, 92
utbildning 16, 18 utbildningsnivå 13, 15, 91 utrikesfödd 91, 92
T Tech Gäris 36 Tjejer kodar 36
V Vivallaskolan 94
U underordning 32, 33, 35, 122 universitet 35
W Weber, Max 112, 115 Womengineer 36
Register
143
Med utgångspunkt i att skolan är för viktig för att inte vara jämställd, visar Fredrik Zimmerman här nya vägar för att få fler elever att lyckas. I centrum står frågan om begriplighet, då forskning slår fast att pojkar som grupp inte väljer att prestera sämre i skolan. Är skolan begriplig gör pojkar uppgifterna. Utifrån egen och andras forskning om studieteknik, metakognition, språklig förmåga, skolmognad med mera, lyfter Zimmerman frågan hur skolan kan göras mer begriplig. Detta till gagn för alla elever, oavsett om de är pojkar eller flickor. Fredrik Zimmerman är fil.dr i barn- och ungdomsvetenskap och verksam som lektor på Institutionen för pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.
Best.nr 47-14428-0 Tryck.nr 47-14428-0
Fredrik Zimmerman Nya vägar till en likvärdig skola
Trots stora – och över tid ökande – betygsskillnader m ellan könen, fortsätter skolan ännu efter 25 år att luta sig mot teorier om en maskulinitetsskapande antipluggkultur som förklaringsmodell till pojkars sämre skolprestationer.
Fredrik Zimmerman Nya vägar till en likvärdig skola Hur teorier om antipluggkultur leder fel och vad vi istället kan göra för att fler pojkar ska lyckas i skolan