9789147143979 by Smakprov Media AB

Traditionella inslag som budgetering, resultatplanering, produktkalkylering, investeringskalkylering, intern redovisning, standardkostnader samt internprissättning behandlas utförligt i en modern framställning, där nya synsätt integreras med redan etablerade och där företagsspecifika förhållanden och hur dessa påverkar ekonomistyrningens utformning och användning diskuteras. Nyare inslag som utförligt behandlas är: horisontell ekonomistyrning, processtyrning, intäktsdrivare, hållbar utveckling och ekonomistyrning, Värdeskapandemodellen (VCM), balanserat styrkort, intellektuellt kapital, Economic Value Added (EVA), icke-finansiella nyckeltal, benchmarking, målkostnads- och kaizenkalkylering, budgetlöst företagande, aktivitetsbaserad budgetering, icke-finansiell budgetering, ABC-kalkylering samt ekonomistyrning av projekt. De viktigaste uppdateringarna i den sjätte upplagan är följande: • Ett helt nytt kapitel om ekonomistyrning och hållbarhet har tillkommit i huvud- och övningsboken. • En omfattande svensk-engelsk och engelsk-svensk ordlista med ekonomistyrningsämnets alla centrala begrepp och uttryck har lagts till i huvudboken. • Framställningen har bearbetats för att bättre spegla den branschstruktur och det utbud av varor och tjänster som råder idag. • Flera kapitel har uppdaterats mot bakgrund av aktuell utveckling i praktiken och nya forskningsresultat. • Samtliga kapitel i huvud- och övningsboken har förbättrats avseende språklig framställning.

Med bidrag av Christer Johansson

DNE

är ett läromedelspaket i ekonomistyrning. Fokus ligger på grunderna i ekonomistyrning, med en utförlig behandling av utvecklingen inom området under senare år. Idén bakom läromedlet är att behandla de eviga frågorna och den senaste utvecklingen – i ett sammanhang.

DEN NYA EKONOMISTYRNINGEN

CHRISTIAN AX / HÅKAN KULLVÉN

DEN NYA EKONOMISTYRNINGEN

Den sjätte upplagan har kompletterats med ett digitalt övningsmaterial, där du som student kan öva på grundläggande förmågor i en interaktiv miljö där samtliga uppgifter är självrättande. Dessutom har nya filmer producerats som introducerar huvudbokens olika delar och som förklarar och exemplifierar ämnets mer tekniskt svåra inslag. Även läromedlets presentationsmaterial har uppdaterats. Om författarna Håkan Kullvén är ekonomie doktor och arbetar som lärare och forskare vid Uppsala universitet.

Christer Johansson är ekonomie doktor från Handelshögskolan i Stockholm och arbetar som vd på Precio Fishbone.

Den nya ekonomistyrningen består av en huvudbok, en övningsbok med utförliga kommentarer och lösningar, ett digitalt övningsmaterial samt annat material för såväl studenter som lärare. Detta material återfinns på liber.se/dne.

Ax / Kullvén / Johansson

Christian Ax är professor i företagsekonomi, särskilt ekonomistyrning, vid Göteborgs universitet, Handelshögskolan.

Best.nr 47-14397-9 Tryck.nr 47-14397-9

Upplaga 6

Den nya ekonomistyrningen ISBN 978-91-47-14397-9 © 2009, 2015, 2021 Christian Ax, Håkan Kullvén, Christer Johansson och Liber AB Förläggare: Patrik Riddersporre Projektledare: Suzana Löfman Redaktör: Camilla Nevby Grafisk form: Nette Lövgren Omslag: Lotta Rennéus Produktionsledare: Helene Ågren Ombrytning: Integra Software Service Ltd Sjätte upplagan 1 Repro: Integra Software Service Ltd, Indien Tryck: GraphyCems, Spanien 2021

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att k opiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utb ildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller f ängelse), skadestånd och beslag /förstöring av olovligt framställt m aterial. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Förord Målgrupp och innehåll Den nya ekonomistyrningen är en grundläggande bok för universitet och högskola. Boken passar även väl i andra slag av utbildningar, t ex företagsintern utbildning och annan eftergymnasial utbildning. Även för självstudier är boken lämplig. Den kräver inga förkunskaper i ekonomistyrningsämnet. Ekonomistyrning som begrepp har under senare år fått en vidgad innebörd. Begreppet innefattar inte endast produktkalkylering, budgetering, intern redovisning och uppföljning i finansiella termer, utan även styrning med bl a icke-finansiella mått och sammanhangen i vilka dessa används. Denna vidgade innebörd av ekonomistyrningsbegreppet är en genomgående utgångspunkt för boken. Det innebär dock inte att ämnets hårda kärna med produktkalkylering, budgetering och intern redovisning behandlas i mindre omfattning. Istället har de nya delarna av ekonomistyrningen tillkommit. Därav bokens titel – Den nya ekonomistyrningen. De traditionella ekonomistyrningsinslagen har visserligen funnits med en lång tid, men de kan inte av den anledningen sorteras in under vad som skulle kunna benämnas den gamla ekonomistyrningen. Ett stort antal studier av ekonomistyrningspraxis visar att mycket av det som funnits med under lång tid fortfarande utgör grunden i företagens ekonomistyrning. Samtidigt finns det bland företagen ett stort intresse för många av de nya idéer som presenterats under senare år. Boken förenar en genomgång av ekonomistyrningens traditionella inslag med en behandling av senare års utveckling. Idén är att behandla de eviga frågorna och den senaste utvecklingen i ett sammanhang. Inför och under bokens tillkomst har vi samtalat med företrädare för ett antal företag, kollegor, studenter och tidigare studenter med några års arbetslivserfarenhet om deras syn på ekonomistyrning, bl a avseende: • Vad en modern bok i ämnet bör innehålla. • Hur breda och djupa olika inslag bör vara. • Vilka grundkunskaper om ekonomistyrning som såväl producenter som användare av ekonomisk information bör ha. • Vilka traditionella ekonomistyrningsinslag som ökar respektive minskar i användning i praktiken. • Vilka nya ekonomistyrningsinslag som används respektive inte används i praktiken. Samtalen har i flera avseenden påverkat bokens innehåll och upplägg. Vi har dock inte styrts av samtalen, utan istället använt dem som input i våra (författarnas) egna diskussioner om boken. Till ”syvende og sidst” är det vi själva som beslutat om och ansvarar för bokens innehåll och upplägg.

Bokens struktur Boken är indelad i tio block. I vart och ett av dem behandlas ett av ekonomistyrningens delämnen. Varje kapitel inleds med en principiell och teoretisk behandling inklusive klargöranden av grundläggande begrepp och utgångspunkter. I stort sett samtliga kapitel inkluderar vidare ett stort antal exempel. Till varje kapitel finns även instuderingsfrågor. I några fall är antalet frågor stort, vilket beror på att de ovan nämnda samtalen särskilt tydligt visade att såväl nuvarande som tidigare studenter efterlyste många exempel och instuderingsfrågor. Ett stort arbete har därför ägnats åt att tillgodose dessa önskemål. Bokens tio block kan läsas vart och ett för sig. Vi har hållit nere på hänvisningarna mellan blocken, vilket ibland medfört att vissa resonemang kort fått behandlas i mer än ett block. Det gör också att ordningen mellan blocken kan ändras på valfritt sätt. Dock anser vi att block 1 och 2 bör

förord

inleda varje läsning, då de innehåller mycket av förutsättningarna för ekonomistyrningen och introducerar ett flertal grundläggande begrepp och samband.

Författarna Christian Ax är professor i företagsekonomi, särskilt ekonomistyrning, vid Handelshögskolan, öteborgs universitet. Hans doktorsavhandling handlar om produktkalkylering i praktiken. Han G har skrivit ett flertal böcker och artiklar publicerade i internationella tidskrifter. Håkan Kullvén är ekonomie doktor och arbetar som lärare och forskare vid Uppsala universitet. Hans doktorsavhandling handlar om ekonomistyrning i tjänsteföretag. Han har skrivit ett flertal läroböcker samt ett antal vetenskapliga rapporter och artiklar. Christer Johansson är ekonomie doktor från Handelshögskolan i Stockholm och arbetar nu som VD på Precio Fishbone. Hans doktorsavhandling handlar om samordning i stora företag. Han har skrivit ett flertal läroböcker inom det företagsekonomiska området samt ett antal r apporter och artiklar, både av vetenskaplig och praktisk karaktär.

Ansvar för bokens kapitel Ansvaret för bokens kapitel fördelar sig enligt följande: Christian Ax ansvarar för och har skrivit kapitel 1–10, 22–25 och 27 samt den svensk-engelska, engelsk-svenska ordlistan. Håkan Kullvén ansvarar för och har skrivit kapitel 11–18. Christian Ax och Håkan Kullvén ansvarar för och har skrivit kapitel 19–21, 26 och 28. Båda två har läst och kommenterat samtliga kapitel. Begrepp, struktur m m har samordnats m ellan kapitlen. Christer Johansson har lämnat bidrag till och skrivit delar av kapitel 1, 3 och 11–17.

Tack! Många personer har bidragit till denna bok genom att ha kommenterat utkast till kapitel, föreslagit förbättringar och pekat på otydligheter/felaktigheter. Här vill vi tacka Göran Andersson, Lars-Eric Bergevärn, Pelle Bergsten, Håkan Björkman, Trond Bjørnenak, Thomas Braun, Krister Bredmar, Johan Dergård, Tony Edman, Olle Högberg, Fredrik Jeanson, Eva Johansson, Sven-Erik Johansson, Elin Larsson, Ingemar Lyrberg, Kent Nilsson, Ulf Nilsson, Anders Nyström, Lars A Samuelson, Anders Sandoff, Stefan Sjögren, Sture Lifh och Johan Åkesson. Ett tack riktas även till alla de studenter och andra läsare som föreslagit förbättringar. Vi vill också tacka Birgit Hortlund, Leif Johansson och Lennart Wester för gott samarbete i samband med nya upplagor och nytryckningar. Vi vill även tacka Ola Håkansson, som tidigare var förlagsredaktör på Liber, som vi samarbetade med t o m upplaga 4. Han klarade flera prövningar under resans gång, men drev hela tiden på projektet och alltid med gott humör. Utan Ola hade det inte blivit någon bok. Den saken är helt klar. Angående upplaga 6 vill vi tacka förläggare Patrik Riddersporre för gott samarbete. Göteborg och Sundbyberg i juni 2021 Christian Ax och Håkan Kullvén

f ö ro r d

Förord till sjätte upplagan Till den sjätte upplagan har boken omarbetats och kompletterats i flera avseenden, varav de huvudsakliga är följande: • Ett kapitel om ekonomistyrning och hållbarhet har tillkommit. Eftersom utvecklingen av ekonomistyrning för hållbarhet i mångt och mycket är praktikdriven tar framställningen sin utgångspunkt i hur företag i praktiken arbetar med ekonomistyrning i strävan mot en hållbar framtid. • En svensk-engelsk och engelsk-svensk ordlista med ekonomistyrningsämnets alla centrala begrepp och uttryck har tillkommit. Under de senaste åren har nämligen önskemål om båda varianterna förts fram. Ofta är översättningar och begrepp/uttryck beroende av det sammanhang där de förekommer. Ordlistans begrepp/uttryck och översättningar är hämtade från bokens kapitel, så du har som läsare möjlighet att slå upp sammanhangen med hjälp av sakregistret eller innehållsförteckningen. • Framställningen avseende såväl löptext som exempel har bearbetats för att bättre spegla den branschstruktur och det utbud av tjänster och varor som råder i Sverige och internationellt idag. Inslaget med tjänste- och handelsföretag har ökat medan inslaget med tillverkande företag har minskat. • Flera kapitel har innehållsmässigt uppdaterats mot bakgrund av utvecklingen i praktiken och nya forskningsresultat. • Samtliga kapitel har förbättrats avseende den språkliga framställningen. • Nya filmer där bokens mer tekniskt svåra inslag förklaras och exemplifieras har tagits fram. Göteborg och Sundbyberg i juni 2021 Christian Ax och Håkan Kullvén

Innehåll Förord 3 Målgrupp och innehåll 3 ■ Bokens struktur 3 ■ Författar na 4 ■ Ansvar för bokens kapitel 4 ■ Tack! 4 ■ Förord till den sjätte upplagan 5

BLOCK 1. Företag, ekonomi och styrning 11 1. Ekonomistyrningens utgångs punkter 12 Företag, ekonomi och styrning 12 Ekonomistyrningens utgångspunkter – Vision, affärsidé, strategi och verksamhetsplaner 14 Vision 14 ■ Affärsidé 15 ■ Strategi 17 ■ Verksamhets planer 19

Gapet mellan teori och praktik 50 Teori och praktik – ett oförenligt par? 50 ■ Förklaringar till gapet mellan teori och praktik 51

Ekonomistyrning – En sammanfattning 52

BLOCK 2. Rörliga och fasta kostnader samt re sultatplanering 55 4. Rörliga och fasta kostnader 56 Inledning 56 Rörliga och fasta kostnader och verksamhetsvolym 56 Rörliga kostnader 57 Proportionellt rörliga kostnader 58 ■ Progressivt rörliga kostnader 59 ■ Degressivt rörliga kostnader 60 ■ Lin jär approximation av progressivt och degressivt rörliga kostnader 61

Fasta kostnader 61

Företags mål – Teori, modeller och praktik 20

Helt fasta kostnader 62 ■ Halvfasta kostnader 63

Vinstmaximeringsmodellen 20 ■ Företagsledarmodel ler 21 ■ Satisfieringsmodellen 22 ■ Intressentmodellen 22 ■ Kassaflödesbaserade modeller 24 ■ Några ytter ligare aspekter på företag och mål 25 ■ Företags mål i denna bok 25

Blandade rörliga och fasta kostnader 67

2. Ekonomistyrningens grund begrepp 30

Kostnadsdrivare och aktiviteter 69

5. Resultatplanering 72 Inledning 72 Totalanalys 72

Intäkter – Kostnader = Resultat 33

Den matematiska ansatsen för totalanalys 72 ■ Ansatsen med diagram för totalanalys – Resultatdiagram 74 ■ Kritisk punkt och säkerhetsmarginal 76 ■ Totalanalys i flertjänsteoch flervaruföretag 79 ■ Antaganden vid resultatplanering 81

Inbetalning och utbetalning 33 ■ Inkomst och utgift 33 ■ Intäkt och kostnad 34

Bidragsanalys 84

Effektivitet 30 Produktivitet 32

Lönsamhet 37

3. Ekonomistyrningens styrmedel 40 Tre slag av styrmedel 40 Formaliserade styrmedel 41

Den matematiska ansatsen för bidragsanalys 84 ■ Ansat sen med diagram för bidragsanalys 84 ■ Täckningsgrad, kritisk punkt och säkerhetsmarginal 85

BLOCK 3. Produktkalkyle ring för TJÄNSTER OCH VAROR 89

Organisationsstruktur 41

6. Produktkalkylering 90

Organisationsform 41 ■ Ansvarsfördelning 46 ■ Belöningssystem 48

Inledning – Begrepp och utgångspunkter 90

Mindre formaliserade styrmedel 48 Företagskultur 48 ■ Lärande 49 ■ Medarbetarskap 50

Kostnader i produktkalkyleringen 92 Urval 93 ■ Värdering 93 ■ Periodisering 94

inneh å ll

Kapitalkostnader 94

10. Kalkyler för särskilda beslut 170

Kalkylmässig avskrivning 94 ■ Kalkylmässig ränta 97

För- och efterkalkyler 101

Rutinmässiga och icke-rutinmässiga kalkylsituationer 170

7. Självkostnadskalkylering 104

Principer för bestämning av relevanta intäkter och kostnader 170

Inledning 104 Begreppet självkostnad 104 ■ Huvudmetoder för självkost nadskalkylering 105

Periodkalkylering 106 Divisionsmetoden 106 ■ Normalmetoden 108 ■ Ekvivalentmetoden 111 ■ Produkter i arbete vid period kalkylering 113

Orderkalkylering 114 Utgångspunkter för orderkalkylering 114 ■ Påläggs metoden 116

8. Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) 136 Inledning 136 ABC-kalkylering innebär mer än omkostnadsfördelning 137

Centrala begrepp 138

Endast framtida intäkter och kostnader … 170 ■ … som skiljer sig åt mellan handlingsalternativ 171 ■ Alternativ kostnad 172 ■ Ej återvinningsbara kostnader 173

Beslut vid ledig kapacitet 173 Aspekter att beakta vid beslut vid ledig kapacitet 175

Beslut vid full kapacitet 176 Beslut vid full kapacitet med alternativkostnad 179 ■ Aspekter att beakta vid beslut vid full kapacitet 181 ■ Beslut vid full kapacitet med fler än en trång sektor 182

Beslut om att köpa in eller producera själv 182 Beslut om att köpa in eller producera själv med alternativ kostnad 186 ■ Aspekter att beakta vid beslut om att köpa in eller producera själv 187

Beslut om nedläggning 188 Beslut om nedläggning av segment med alternativkostnad 190 ■ Aspekter att beakta vid beslut om nedläggning 191

Aktivitet 138 ■ Kostnadsdrivare 140

Kalkylering med ABC-kalkylen 141 Tidsdriven ABC-kalkylering 148 Problem i praktiken 148 ■ Fokus på tid som kostnads drivare och i beräkningar 148 ■ Tidsekvationer 149 ■ Kommentar 150

Aktivitetsbaserad självkostnadskalkylering 150 Kalkylering med aktivitetsbaserade självkostnadskalkyler 151

9. Bidragskalkylering 154

BLOCK 4. Budgetering 193 11. Budgetering 194 Inledning 194 Begrepp och definitioner 194 Budget och budgetering 195

Planering med olika tidsperspektiv 197 Vilken typ av planering är budgetering? 198

Budgeteringens syften 198

Inledning 154

12. Budgeteringens grunder 202

Bidragskalkyleringens utgångspunkter 154 ■ Tillämpning av bidragskalkylering 156 ■ Huvudmetoder för bidrags kalkylering 156

Inledning 202

Periodkalkylering 157

Resultatbudget 205

Divisionsmetoden 157 ■ Ekvivalentmetoden 161

Likviditetsbudget 208

Orderkalkylering 162

Erhållna och lämnade krediter 210 ■ Skatter och avgifter 213

Bidragskalkyl med rörliga och fasta särkostnader 162 ■ Stegkalkyl 166

Olika slag av budgetar 202

Budgeterad balansräkning 217 Delbudgetar 219 Budgetar för olika verksamheter 219

inneh å ll

Ett exempel 222 Försäljningsbudget 222 ■ Inköpsbudget, varukostnads budget och lagerbudget 224 ■ Personalbudget 225 ■ Om kostnadsbudget 226 ■ Investeringsbudget 227 ■ Kapital budget 227

Samband mellan olika budgetar 228 Icke-finansiella budgetar 235

13. Budgetprocessen 238

16. Intern redovisning i olika verk samheter 296 Inledning 296 Intern redovisning i tjänsteföretag 297 Särdrag för tjänsteföretag 297 ■ Olika slag av tjänsteföre tag 298 ■ Den interna redovisningens struktur i tjänste företag 299

Intern redovisning i handelsföretag 309

Budget – Produkt eller process? 238

Särdrag för handelsföretag 309 ■ Den interna redo visningens struktur i handelsföretag 311

Budgetuppställande 240

Intern redovisning i tillverkningsföretag 314

Involverade medarbetare 240 ■ Metodik för budgetupp ställande 241 ■ Beroenden mellan enheter 244 ■ Budget period 245

Särdrag för och olika slag av tillverkningsföretag 314 ■ Den interna redovisningens struktur i tillverkningsföretag 315

Budgetuppföljning 246 Syften med budgetuppföljningen 246

Budgetanalys 249 Föränderlig budget 252

Aktivitetsbaserad intern redovisning 318

BLOCK 6. Standardkostna der och intern prissättning 321

Rörlig budget 252 ■ Flexibel budget 255 ■ Reviderad budget 257 ■ Rullande budget 259

17. Standardkostnader 322

Budgetsimulering 261

Standardkostnad – en definition 322

14. Budgetering under utveckling 264 Budgetering under utveckling 264 Nollbasbudgetering 264 Nollbasbudgetering som metod 265

Ändamålsbudgetering 267 Aktivitetsbaserad budgetering 270 En alternativ modell för aktivitetsbaserad budgetering 272

Budgetering – Praxis och debatt 277 Aktuell debatt – Budgetlös styrning 277

BLOCK 5. Intern redovisning 283

Syften med standardkostnader 325 Framtagning av standard – för vad och hur? 326 Lönestandarder 327 ■ Materialstandarder 328 ■ Omkost nadsstandarder 329

Avvikelseanalys 329 Analys av avvikelser som komponenter 330 ■ Förbruk ningsavvikelsen 330 ■ Prisavvikelsen 332 ■ Kvantitets avvikelsen 332 ■ Avvikelser för hela volymen 333 ■ Av vikelseanalysens koppling till budget och kalkyl 336 ■ Internredovisning och avvikelseanalys 337 ■ Kombina tionskomponenten 339 ■ Analys av omkostnader 341 ■ Analys av resultatavvikelser 347 ■ Avslutande synpunk ter 348

18. Internprissättning 350

15. Intern redovisning 284

Internprestationer i företag 350

Redovisning för externa och interna intressenter 284

Internprissättning – Centrala begrepp 350 ■ Olika slag av internprestationer 351 ■ Internprestationer i olika branscher 352

Extern redovisning 284 Intern redovisning 286 Några utgångspunkter för intern redovisning 288 ■ Olika informationsbehov 289 ■ Redovisningens mått och objekt 291 ■ Flerdimensionell redovisning 292 ■ Intern redovis ning i BAS-kontoplanen 292

Syften med internprissättning 353 Metoder för internprissättning 353 Kostnadsbaserad prissättning 354 ■ Marknadsbaserad prissättning 355 ■ Förhandlingsbaserad prissättning 357

inneh å ll

Internavräkning 358 Rörlig debitering 358 ■ Fast debitering 359 ■ Tvåpris system 359 ■ Dualprissystem 360 ■ Aktivitetsbaserade internpriser 362

För- och nackdelar med internprissättning 363 Fördelar 363 ■ Nackdelar 364

BLOCK 7. Investerings kalkylering 367 19. Investeringskalkylering 368 Begreppen investering och investerings kalkyl 368 Olika slag av investeringar 370

Investeringskalkylering med hänsyn till inflation 406 Kalkylränta 406 ■ Real och nominell investeringskalkyl 407 ■ Relativa prisförändringar 408

BLOCK 8. Prestations mätning 411 22. Finansiella och icke-finansiella prestationsmått 412 Inledning 412 Större fokus på icke-finansiella prestationsmått 412

Syften med prestationsmätning 413 Från implementering av strategi till operativa syften 414 ■ Lokal prestationsmätning 414

Grundläggande begrepp vid investerings kalkylering 372

Riktlinjer för prestationsmätning 415

Grundinvestering 372 ■ In- och utbetalningar 373 ■ Rest värde 373 ■ Ekonomisk livslängd 373 ■ Kalkylränta 373 ■ Investeringsförlopp 374

Finans 417 ■ Kunder 426 ■ Personal 429 ■ Tid 433 ■ Produktivitet 436 ■ Kvalitet 436 ■ Hållbar utveckling 440

Diskontering och kapitalisering 375 Nuvärde 375 ■ Slutvärde 376 ■ Annuitet 376

20. Metoder för investerings kalkylering 378 Inledning 378 Återbetalningsmetoden 379 Återbetalningsmetoden utan kalkylränta 379 ■ Åter betalningsmetoden med kalkylränta 381

Nuvärdemetoden 383 Annuitetsmetoden 384 Annuitetsmetoden vid årskostnadsberäkningar 386

Internräntemetoden 387 Tillväxträntemetoden 390

Prestationsmått 416

23. Balanserat styrkort och intellek tuellt kapital 448 Inledning 448 Balanserat styrkort 448 Strategikartor 449 ■ Strategiska teman och orsak-verkan samband 451 ■ Balanserat styrkort 452 ■ Strategiskt tema: Intern produktutveckling 453 ■ Avslutning 455

Intellektuellt kapital 455 Skillnad mellan företags redovisade värde och marknads värde 455 ■ Perspektivet i ekonomistyrningen 456

BLOCK 9. Kunder, värdeska pande, processer och aktiviteter 461

Lönsamhetsbedömning vid rangordning av flera investeringsprojekt 392

24. Kundinriktad ekonomistyrning 462

Engångsinvesteringar 394 ■ Ersättningsinvesteringar 396

Inledning 462

21. Investeringskalkylering med hänsyn till skatt och inflation 402 Investeringskalkylering med hänsyn till skatt 402 Skattemässig justering av investeringskalkylens kompo nenter 403

Processtyrning 462 Kundvärde 464 ■ Kategorier av processer och aktivite ter 464 ■ Förbättring av processer och aktiviteter 466 ■ Kunskap om bakomliggande faktorer 468 ■ Drivare av aktiviteter 470 ■ Två ansatser för förbättringsarbete – Kaizen och BPR 473

inneh å ll

Värdeskapandemodellen (VCM) 474 Värdeattribut, värdeerbjudanden och VCM 474 ■ Att arbeta med VCM-modellen 475 ■ Avslutning 483

Intäktsdrivare 484 Egenskaper för relationen mellan intäktsdrivare och intäk ter 485 ■ Intäktsdrivare och relationer till intäkter 487 ■ Ekonomistyrning och intäktsdrivare 490

25. Benchmarking 494 Inledning 494 Begreppet benchmarking 494 Objekt i benchmarking 495 Olika slag av benchmarking och deras för- och nackdelar 496 Intern benchmarking 496 ■ Konkurrensinriktad benchmarking 497 ■ Funktionsinriktad benchmarking 497

Var finns informationskällorna? 499 Varför och hur företag arbetar med bench marking 499 Avslutning 499

BLOCK 10. Ekonomistyrning av projekt 501 26. Ekonomistyrning av projekt 502 Inledning 502 Begreppet projekt 503 Projektorganisation 504 Projektfaser 506 Initieringsfasen 506 ■ Planeringsfasen 507 ■ Genom förandefasen 508 ■ Avslutningsfasen 509

Ekonomistyrning av projekt 509 Initieringsfasen 510 ■ Planeringsfasen 510 ■ Genom förandefasen 519 ■ Avslutningsfasen 522

27. Målkostnadskalkylering och kaizenkalkylering 524 Inledning 524 Målkostnadskalkylering 524 De centrala momenten i målkostnadskalkylering 526 ■ För- och nackdelar med målkostnadskalkylering 530

Kaizenkalkylering 531 Avslutning 532

BLOCK 11. Ekonomistyrning för hållbarhet 535 28. Ekonomistyrning för hållbarhet 536 Inledning – Hållbar utveckling 536 Hållbarhetsstrategi – Vad företag i praktiken vill med hållbar utveckling 538 Styrning och system för implementering av hållbarhetsstrategi 541 Diagnostisk styrning 542 ■ Interaktiv styrning 542 ■ Värderingssystem 543 ■ Gränssättande system 544

Viktiga styrmedel för hållbarhet 545 Produktkalkylering 546 ■ Investeringskalkylering 547 ■ Budgetering 548 ■ Prestationsmätning 549 ■ Intern redovisning 549

Avslutning 550

Svensk-engelsk ordlista 552 Engelsk-svensk ordlista 571 Litteraturlista 593 Räntetabeller 597 Register 601

B LO C K 1

F ö ro r d

Företag, ekonomi och styrning 1. Ekonomistyrningens utgångspunkter 2. Ekonomistyrningens grundbegrepp 3. Ekonomistyrningens styrmedel

Ekonomiska frågor har under senare år givits allt större utrymme i media och samhällsdebatt. Fak torer som internationalisering av ekonomin med ökad globalisering av marknader, snabb teknolo gisk utveckling och ökad miljöhänsyn har påverkat både privata företag och offentliga verksamheter. Många företag möter en ökad konkurrens samti digt som privatiseringar, avregleringar och mins kade resursramar ställer hårdare ekonomiska krav på offentliga verksamheter. De flesta verksamhe ter möter kort sagt allt hårdare ekonomiska villkor, och kraven för att överleva ökar. Stora förändring ar av styrningen av både privat och offentlig verk samhet har genomförts, förändringar som har lyft

fram ekonomiska aspekter på den verksamhet som bedrivs och därmed även fokuserat styrning en av verksamhetens ekonomi. Syftet med detta inledande block är att ge en referensram för dis kussioner om ekonomistyrning, oavsett vilken typ av verksamhet som avses. I det första kapitlet be handlas begreppet ekonomistyrning och dess upp gifter och funktion i företaget, olika utgångspunkter för utformningen av ekonomistyrningen och mål med företagande och företag. I kapitel 2 introduce ras några av ekonomistyrningens centrala begrepp. I det tredje kapitlet behandlas ekonomistyrningens s k styrmedel, d v s de hjälpmedel som behövs för att styra företaget i riktning mot uppsatta mål.

K apitel 1

Ekonomistyrningens utgångspunkter

Företag, ekonomi och styrning Många förknippar begreppet företag med organisationer som Volvo, SAS, H&M och Electrolux. Andra förknippar det kanske med den lokala bilförsäljaren eller kvartersrestaurangen. Samtliga är exempel på affärsdrivande verksamheter i bolagsform. Det finns dock skillnader mellan denna vardagliga innebörd av begreppet företag och den innebörd det har inom ämnet företagsekonomi. Där har begreppet en bredare innebörd och står för en sammanslutning av personer som i någon form bedriver ett medvetet arbete för att uppnå ett eller flera mål. Det betyder att även offentlig verksamhet, t ex sjukvård och avfallshantering, och sammanslutningar såsom idrottsföreningar, högskolor och kooperationer, är att betrakta som företag. Inom företagsekonomin behandlas dock främst affärsdrivande verksamheter. Begreppet ekonomi har sitt ursprung i det grekiska ordet oikonomiá, som betyder hushållning alternativt förvaltning1. Ekonomi brukar definieras som hushållning med begränsade eller knappa resurser. Företag behöver resurser för att kunna producera och sälja tjänster och varor. Resurserna är av olika slag och inkluderar bl a kapital, personal, utrustning, material, kunskap och information. Det är självklart att företag varken innehar eller har tillgång till obegränsade mängder resurser eller kan använda eller förbruka resurser på ett slösaktigt sätt. De måste arbeta förnuftigt och sparsamt. När företag hushållar med sina resurser på ett förnuftigt och sparsamt sätt brukar man säga att effektiviteten är hög. Det betyder att de är framgångsrika i sin strävan att uppnå sina mål och att graden av måluppfyllelse är hög. Ämnet företagsekonomi är läran om företags hushållning med begränsade eller knappa resurser. Företagsekonomi är ett stort ämne som indelas i delämnen. Centrala delämnen är extern redo visning, marknadsföring, finansiering, management, kostnads- och intäktsanalys och ekonomistyrning. Andra delämnen är många gånger knutna till specifika branscher och slag av företag, t ex hotell och turism, transport, banker och småföretag.

13 13

• Företag, ekonomi och styrning • E konomistyrningens utgångspunkter – Vision, affärsidé, strategi och verksamhetsplaner • Företags mål – Teori, modeller och praktik

Begreppet ekonomistyrning definieras i Nationalencyklopedin enligt följande: Ekonomistyrning avser avsiktlig påverkan på en verksamhet och dess befattningshavare mot vissa ekonomiska mål.

Företag arbetar i sin verksamhet med olika slag av mål. De kan vara av såväl finansiellt som ickefinansiellt slag. Finansiella mål kan gå ut på att nå ett visst resultat, en viss lönsamhet eller ett visst kassaflöde. Icke-finansiella mål kan gälla att få nöjdare kunder, att stärka arbetet med hållbar utveckling eller att få nöjdare medarbetare. Ekonomistyrning fokuserar av tradition på ekonomiska mål av finansiell karaktär. Även om finansiella mål brukar bedömas vara företagets viktigaste mål, finns en utveckling mot en ökad betydelse av icke-finansiella mål. Idén bakom utvecklingen är att aspekter så som nöjda kunder och medarbetare samt hög kvalitet anses bidra till uppfyllandet av finansiella mål. Som definitionen ovan anger handlar styrning om att få företagets organisatoriska enheter och medarbetare att i sitt arbete sträva mot de mål som ställts upp. När målen är av ekonomiskt slag samlas de insatser som görs under benämningen ekonomistyrning. För att kunna styra företaget i riktning mot de mål som ställts upp har de som arbetar med ekonomistyrningen många uppgifter. De inkluderar bl a att: • • • • • • • • • •

Planera, genomföra, följa upp och anpassa verksamheten i förhållande till planer och mål. Förse beslutsfattare med underlag och följa upp fattade beslut. Fördela och utkräva ansvar. Samla in, tolka, sammanställa, rapportera och kommunicera ekonomisk information. Analysera orsaker till avvikelser från planer och föreslå åtgärder. Genomföra specialutredningar. Analysera hur verksamhetens processer och aktiviteter kan förbättras. Verka som rådgivare och samtalspartner i ekonomiska frågor i företaget. Utveckla och uppdatera styr- och ekonomisystem. Utbilda medarbetarna i ekonomiska frågor.

B lock 1 f ö r etag , eko n o mi o ch st y r ning

• Verka för hållbar utveckling mot en hållbar framtid. • Bidra till en positiv företagskultur. För att kunna utföra dessa uppgifter behövs s k styrmedel. Dessa är av olika karaktär och kan indelas i tre kategorier: • Formaliserade styrmedel, t ex produktkalkylering, budgetering och prestationsmätning. • Organisationsstruktur, t ex ansvarsfördelning, belöningssystem och organisationsform. • Mindre formaliserade styrmedel, t ex företagskultur, lärande och bemyndigande. Som framgår är ekonomistyrning inte endast en formaliserad process, där enbart olika slag av tekniker eller metoder förekommer. Även mjukare element liksom det organisatoriska sammanhanget innefattas i ekonomistyrningen. I denna bok behandlas dock främst ekonomistyrningens mer formaliserade delar. Vi återkommer i kapitel 3 till en utförligare diskussion kring styrmedel.

Ekonomistyrningens utgångspunkter – Vision, affärsidé, strategi och verksamhetsplaner Det övergripande syftet med ekonomistyrningen är att hjälpa till i arbetet med att uppnå företagets strategiska målsättningar. Det kan även uttryckas som att ekonomistyrningen utgör ett medel för implementering av företagets strategi. Det betyder att ekonomistyrningens utformning och användning behöver anpassas till den strategi företaget bestämt sig för. I detta avsnitt behandlas kortfattat begreppen vision, affärsidé och strategi i syfte att skapa en förståelse för ekonomistyrningens utgångspunkter. Vision och affärsidé inkluderas eftersom de utgör utgångspunkten för strategiformuleringen. När företagets strategi formulerats behöver företagets huvudmål och strategiska planer brytas ned i delmål, handlingsplaner och riktlinjer för hur och inom vilka gränser verksamheten ska bedrivas. När det är gjort kan den mer konkreta verksamhetsplaneringen göras. Den riktar sig mot olika delar av företagets aktiviteter, av vilka ekonomistyrningen utgör en.

Vision Företagets vision anger hur man vill att kunderna ska uppfatta företaget eller den riktning i vilken företaget ska utvecklas. Man kan även säga att en vision är ett önskvärt framtida tillstånd och att den beskriver vart företaget är på väg och vad det ska uppnå2. Företag kommunicerar vanligen endast en företagsövergripande vision. En aktuell utveckling är dock att företag i växande omfattning kommunicerar fler än en vision. Visioner formuleras då med anknytning till exempelvis kunder, samhället eller viktiga satsningar. Särskilt tydlig är utvecklingen mot att kommunicera visioner relaterade till hållbar utveckling.

K a p i t e L 1 E Ko N o M I S T y r N I N G E N S UT G å N G S P U N K T E r

Exempel på visioner från årsredovisningar det bästa av allt från erbjudandet till relationerna kom mer vi att bli kundernas önskade samarbetspartner. Vi ska göra varje dag lite enklare

Vår vision är att Telia ska väljas med stolthet av våra kunder och medarbetare för att vi upplevs som ett an svarstagande företag. Genom skapande av nya förut Vår vision är att vara världens mest eftertraktade och

sättningar för ett digitalt samhälle för alla och socialt en

framgångsrika leverantör av transportlösningar. Vi gör af

gagemang tror vi att vi kan nå dit.

färer med människor. Även när det handlar om företag så är det människorna som fattar besluten. förtroende och relationer är lika viktiga som det totala erbjudandet. Vi har konkurrenskraftiga produkter och tjänster och det är med dessa och med våra anställda som vi bygger hållba

Vår vision är att skapa en bättre vardag för de många människorna.

ra relationer med våra kunder. Genom att föra samman

En vision har minst tre funktioner3: Legitimerande

Genom att ange den roll företaget vill ha i samverkan med intressenter i omgivningen sätts företagets verksamhet in i ett samhällsperspektiv. Strävan är att övertyga viktiga intressenter om att företaget har ett socialt och samhälleligt berättigande. Ambition och fokus

En vision är ett samlat uttryck för ett företags samlade framtidsmål genom att den anger en ambitionsnivå som sätter ramar för arbetet med företagets affärsidé och strategi. Identifikation och motivation

En vision spelar även en viktig roll när det gäller att skapa motivation och engagemang i företaget. Den är även viktig när det gäller att bidra till att företagets anställda känner sig delaktiga samt tar initiativ och ansvar.

Affärsidé Affärsidén anger vad företaget ska ägna sig åt och hur man avser att utvecklas i förhållande till visionen. Den kan även sägas innebära ett klargörande av vad som skiljer företaget från andra företag. Även om de flesta företag har en affärsidé finns det ingen standardmall för dess innehåll eller omfattning. I praktiken finns det många variationer på affärsidéer. Utvecklade affärsidéer innehåller klargöranden av bl a de tjänster och/eller varor som erbjuds, vilka kunder man vänder sig till, vilka marknader man arbetar på och/eller avser att arbeta på och hur företaget tänker sig att verksamheten i olika avseenden ska utvecklas. Affärsidéer kan även inkludera avsnitt med företagets etiska riktlinjer och uttalanden om hur företaget vill uppfattas av omgivningen. Oavsett affärsidéns innehåll och utformning kan man övergripande säga att den anger vad företaget ägnar sig åt eller tjänar pengar på, eller i framtiden ska ägna sig åt eller tjäna pengar på. En aff ärsidé har fl era funktioner. Roos m fl (2004) menar att aff ärsidéns främsta uppgifter är att ange företagets riktning och att klargöra attityder. Den innebär i mindre utsträckning ett klargörande av företagets mål. De menar att affärsidén först och främst bör: • Åstadkomma en förståelse för syftet med organisationen.

B LO C K 1 f ö r ETAG , E Ko N o M I o C H S T y r N I N G

• • • •

Skapa ett underlag för motivation. Utgöra ett underlag för fördelning av företagets resurser. Etablera den ton och det aff ärsklimat som önskas. Fungera som en orienteringspunkt för dem som kan identifi era sig med företagets syfte och riktning. • Möjliggöra en översättning av organisationens syfte till konkreta mål. • Möjliggöra en översättning av mål till strategier och andra aktiviteter. Exempel på affärsidéer från årsredovisningar varor. för när allt kommer omkring är det ju genomgående SJ ska erbjuda marknadens mest kundnära och hållbara re

låga priser som gör att just din matkasse blir billigast hos oss.

sande i egen regi och i samarbete med andra. det innebär att vi ska vara bäst på att tillgodose kundernas behov och att socialt, miljömässigt och ekonomiskt ansvar ska gå hand i hand genom hela vår verksamhet.

Vår affärsidé går ut på att erbjuda ett brett sortiment av form och funktionsriktiga heminredningsartiklar till så låga priser att så många som möjligt kan köpa dem.

Liseberg erbjuder göteborgare och tillresande gäster nöjesupplevelser av högsta klass – året runt Liseberg är till för alla – inkluderande och tryggt. Med värde orden omtanke, kreativitet, säkerhet, kvalitet och glädje som

Vi frågar oss hela tiden: Finns det ett bättre sätt? det gör IKEA erbjudandet unikt och hjälper oss i vårt arbete med att försöka ge de många människorna en bättre vardag. för att kunna erbjuda våra kunder prisvärd kvalitet arbetar vi

grund ska Liseberg ge alla besökare minnen för livet.

hårt med att optimera hela vår värdekedja. Vi bygger upp lång

Genom engagerade medarbetare skapas lojala gäster, som i

tillverkningsprocesser och tillverkar stora volymer. dessutom

sin tur leder till verksamhetens lönsamhet och tillväxt.

variga relationer med leverantörer, satsar på automatiserade sträcker sig vår vision bortom heminredning. Vi vill skapa

Vi driver inte Liseberg för att tjäna pengar, vi tjänar pengar för

en bättre vardag för alla som påverkas av vårt företag.

att kunna driva Liseberg.

Vår vision berättar varför vi finns medan vår affärsidé berättar vad vi vill uppnå. och för alla som har besökt IKEA är vår af färsidé ganska uppenbar – att erbjuda ett brett sortiment av väldesignade och funktionella heminredningsartiklar

i över 40 år har vi drivits av en och samma idé. att bra mat inte ska behöva kosta mer än nödvändigt. mycket

till så låga priser att så många som möjligt har råd att köpa dem.

har förändrats under årens lopp, men en sak förblir oför

den här visionen sträcker sig bortom heminredning. Vi vill att

ändrad. hos oss hittar du alltid bra mat till låga priser.

vår verksamhet ska ha en positiv inverkan på världen – från

Vår affärsidé är att erbjuda dig Sveriges billigaste matkasse. det gäller oavsett vem du är eller vilken mat just du tycker om. för att vi ska lyckas är två saker viktiga: vårt breda sorti ment och våra låga ordinariepriser. I våra butiker finns över tiotusen varor. Här hittar du allt från fräscha, säsongsaktuella färskvaror och ekologiskt till riktigt bra och prisvärd vardagsmat. Är du på jakt efter välkända va rumärken eller alternativ som utmanar med ett extra schysst

de samhällen där vi köper in våra material, till det sätt våra produkter hjälper våra kunder att leva mer hållbart hemma. Genom att dela det vi gör och uttrycka det vi tror på, kan vi bli en del av en positiv förändring i samhället. Alla våra produkter ska utgöra en bra kombination av form, funktion, kvalitet, hållbarhet och ett lågt pris. Vi kallar det ”demokratisk design” eftersom vi tycker att bra heminredning ska vara tillgänglig för alla.

pris? det spelar ingen roll, vi har valfriheten. Hos oss hittar

Med bra produkter som tilltalar många människor följer stora

du allt som står på din inköpslista. det är en av grundförut

produktionsvolymer, vilket gör att vi kan få bättre avtal så att

sättningarna för att vi ska kunna leva upp till vår affärsidé.

vi kan sälja våra produkter till låga priser. och genom att för

En annan förutsättning är förstås låga priser. Varje dag, året runt jobbar vi stenhårt för att kunna hålla så låga priser som möjligt på hela vårt sortiment – inte bara på utvalda kampanj

packa och transportera våra produkter i utrymmessnåla platta paket, minskar förvarings och transportkostnaderna så att vi kan sänka våra låga priser ytterligare.

K a p i t e L 1 E Ko N o M I S T y r N I N G E N S UT G å N G S P U N K T E r

Strategi I företagets strategi klargörs hur företaget ska arbeta. Ett företags strategi kan därför sägas innehålla en beskrivning av eller en plan för hur företagets aff ärsidé ska uppnås. Precis som i fallet med aff ärs idéer fi nns det ingen standardmall när det gäller innehåll eller omfattning. Några av de inslag som vanligen ingår i strategier inkluderar klargöranden av: • Vilka konkurrensfördelar företaget avser att utveckla och utnyttja. • Företagets styrkor och svagheter samt möjligheter och hot i omvärlden. Exempel på strategi från hemsida

ICA Gruppens strategi syftar till att säkerställa en lång siktig tillväxt med bibehållen lönsamhet – på en mark nad i kraftig förändring. Strategin utgår från koncernens gemensamma styrkor och fem gemensamma målbilder sätter ramarna och anger tillsammans med visionen den långsiktiga riktningen framåt. ICA Gruppens strategiska ramverk

B lock 1 f ö r etag , eko n o mi o ch st y r ning

• • • • •

Inom vilka tjänste-/varuområden företaget ska arbeta. Vilka kundkategorier företaget vänder sig till och hur de ska bearbetas. Hur hot från konkurrenter ska mötas. Vilket slag av organisationsstruktur företaget ska arbeta med. Vilken kompetens som krävs och hur den ska säkerställas.

601

Register A ABC-kalkyl 546 ABC-kalkylering 137, 148, 434 additionsmetoden 527 additiv effekt på intäkter 486 additivitet 486 administrationsbudget 220, 221, 222 administrations- och försäljningsomkostnad (ao och fo) 120, 122, 125 administrativa affärsstödjande aktiviteter 479 administrativa affärsstödjande kostnader 483 affärsidé 15, 16 affärsredovisning 284 affärsstödjande aktiviteter 466 affärsstödjande aktivitetskostnader 478 affärstransaktion 33 aktieägarvärde 425 aktivitet 69, 138, 434 aktiviteter 463 aktivitetsbaserad budgetering 267, 270, 272 aktivitetsbaserad intern redovisning 318 aktivitetsbaserad kalkylering 136 aktivitetsbaserad självkostnadskalkylering 115, 150 aktivitetsbaserad styrning 138 aktivitetsbaserat internpris 362 aktivitetsdrivare 470, 471, 473 aktivitetshierarki 139, 144 aktivitetsinitierare 470, 473 aktivitetskedjor 471 aktivitetskonsumtion 271 aktivitetskostnad 435 aktivitetskrav 271 aktivitetsmått 470, 472, 473 aktivitetsnivåkartor 467 aktuella affärsstödjande aktiviteter 478, 483 alternativ användning 184 alternativkostnad 21, 35, 172, 179, 186, 190, 373 analysera avvikelser 247 andra perioder 288 anläggningstillgångar 98 annuitet 376 annuitetskvot 398 annuitetsmetoden 384, 386, 396 anskaffningsvärde 95 ansvar 42 ansvarig 268 ansvarsfördelning 46, 199, 491 antagande vid resultatplanering 81 artificiell resultatenhet 205 aspirationsnivå 452

avdelningsbudget 219 avgifter 213 avkastning 37 avkastningskrav 383 avkastningskrav på kapital 373 avskrivningars skatteeffekt 403 avslutningsfas 509, 522 avvikelse 246, 329 avvikelseanalys 249, 329, 333 avyttringsvärde 95 B balanserat styrkort 28, 549 balanseringsmodell 272 balansräkning 284 basstandard 327 befintlig resurs 271 begränsad tillgång till investeringskapital 394, 398 belöningssystem 48, 247, 491 benchmarking 482, 494 beräkning 326 beslut 170 beslutsområde 265 beslutspaket 265 beslutsrelevant information 170 beslutsrelevant kostnad 172 beslut vid full kapacitet 176 beslut vid ledig kapacitet 173 beställare 504 betalningstransaktion 33 betalningsvilja 477, 481, 483 bidragsanalys 84 bidragskalkylering 154, 162, 164 bidragskrav 156 blandad rörlig och fast kostnad 67 bokföringsmässig grund 34 bokföringsmässig kostnad 92 bokföringsmässig merkostnad 93 bokföringsmässigt resultat 34 bruttomarginal 310 bruttovinst 310 budget 195, 202, 238 budgetanalys 239, 249 budgeterad balansräkning 194, 203, 217 budgeterad volym 132 budgetering 194, 195, 196, 264, 548 budgeteringens faser 239 budgetlös styrning 277 budgetmodell 205 budgetperiod 245 budgetprocess 245 budgetsimulering 261 budgetuppföljning 239, 246 budgetuppställande 239, 240

Business Process Reengineering (BPR) 267, 473 bärkraft 118, 120, 122, 125 C Conjoint-analys 476 controller 240 Corporate Social Responsibility 536 D datainsamling 288 debiteringsgrad 298, 324 degressiv avskrivning 96 degressiv rörlig kostnad 60 delbudget 202, 205, 219, 238 delmål 19, 52 delprocesser 465 Design for Assembly (DFA) 529 detalj- och partihandel 121 diagnostisk styrning 541, 542 differentierat materialomkostnadspålägg 124 dimensionering 199 direkt arbetstid 120, 124 direkt effekt på intäkter 486 direkthet 486 direkt kostnad 115 direkt lönekostnad 120, 124 direkt maskintid 125 direkt material 123 direkt materialkostnad 123 diskontering 375 divisionsmetoden 106, 157, 159 dualistisk ansats 289 dualprissystem 360 dubbelkretslärande 50 dubbleringsaktiviteter 466 DuPont-formeln 422 duration 487 dysfunktionellt beteende 424 E Economic Value Added (EVATM) 425 effektivitet 12, 30 effektmål 503 efterkalkyl 101 ekologisk hållbarhet 536 ekonomi 12 ekonomiska konsekvenser 196 ekonomiska mål 52 ekonomisk hållbarhet 440, 536 ekonomisk livslängd 94, 95, 373 ekonomistyrning 13 ekvivalentmetoden 111, 161 ekvivalenttal 111, 161 ekvivalentvolym 111, 161

602

r e g i st e r

engångsinvestering 394 enhetliga principer för självkostnadsberäkningar 104, 116 enhetsnivåaktivitet 139, 140 enkelkretslärande 50 ersättningsinvestering 371, 396 etiskt agerande 43 existentiella mål 25 expansionsinvestering 371 extern kvalitetsbristkostnad 439 extern redovisning 245, 284, 293 F faktisk volym 133 fast debitering 359 fast kostnad 56, 57, 61 fast pris 303, 512 fast samkostnad fast särkostnad 157, 162, 183 feleffektanalys 529 finansiell 48 finansiella mål 13 finansiell investering 371 finansiellt mått 291 finansiellt perspektiv 449 flaskhals 176 flexibel budget 252, 255, 257 formaliserade styrmedel 40, 52 framtida affärsstödjande aktiviteter 478 framtida affärsstödjande aktivitetskostnader 483 framtida in- och utbetalningar 208 full kapacitet 176 fullständig kostnadsfördelning 104, 155 funktionalitet 529 funktionsanalys 529 funktionsbudget 219 funktionsinriktad benchmarking 497 fysisk livslängd 95 förädlingsenhet 42 föränderlig budget 252 förändra sin kostnadsstruktur 63 förbättringsinvestering 371 förbrukningsavvikelse 330, 343, 345 fördelning av omkostnader 118, 128 fördelning av rörliga samkostnader 166 fördelning med/utan kostnadsställe 126, 127 fördelningsnyckel 119 förebyggande kostnad 438 förenklad modell av verkligheten 369 företag 12, 41, 42, 43 företagsbeskattning 402 företagsekonomi 12

företagskultur 48 företagsledarmodell 21 företags mål 20 företagsnivåaktivitet 139, 140 förflyttningstid 435 förhandlingsbaserad prissättning 357 förkalkyl 101 förlorad kostnad 173 förräntningsmarginal 421 försäljning 484 försäljningsbudget 204, 220, 221, 222 försäljningsprisavvikelse 347 försöksproduktion 327 förväntningar 195 G Gantt-schema 508 gapet mellan teori och praktik 50 genomförandefas 508, 519 genomsnittlig kundfordring 210 genomsnittlig leverantörsskuld 211 genomsnittlig skuldränta (Rs) 421 Global Reporting Initiative (GRI) 440 god arbetsmiljö 31 grad av måluppfyllelse 30 gränssättande system 541, 544 grundinvestering 372, 379, 403 H halvfast kostnad 63 handelsföretag 121, 309, 221 handlingsalternativ 188 handlingsplan 19, 454 helt fast kostnad 62 hemtagningskostnad 121 hierarki 41, 45 historiskt anskaffningsvärde 93 horisontellt perspektiv 41, 43 humankapital 457 huvudbudget 194, 202, 238 huvudmål 19 hybridkalkyl 106 hygienfaktor 478, 487 hållbarhetsinvesteringar 368 hållbarhetsstrategi 538 hållbar utveckling 13, 31, 43, 440, 536 hållbart samhälle 536 händelse 292 hård begränsning 393 hävstångsformeln 421 hög/lågmetoden 82 I icke-finansiell 48 icke-finansiella mål 13

icke-finansiella prestationsmått 448 icke-finansiell budget 235 icke-finansiellt mått 291 icke-värdeskapande aktiviteter 465, 466 icke-återvinningsbar kostnad 171 icke önskvärd effekt 200 immateriell investering 370 inbetalning 33, 212, 373 inbetalningar efter skattejustering 404 inbetalningsöverskott 373 inbetalningsöverskott efter skattejustering 404 incitamentsystem 200 indirekt effekt på intäkter 486 inflation 406 initial kapitalsatsning 372 initieringsfas 506, 510 inkomst 33, 285 inköpsbudget 221, 222, 224 innovationskapital 457 inre effektivitet 31 intellektuellt kapital 455 intensitetsrelaterad kostnadsdrivare 143 interaktiv effekt på intäkter 486 interaktiv styrning 541, 542 internavräkning 358 intern benchmarking 496 intern kvalitet 438 intern kvalitetsbristkostnad 439 internleverans 47 internprestation 350, 351 internprissättning 351, 353, 354 internprissystem 351 intern redovisning 286, 518, 549 internredovisning 337 internränta 387 internräntemetoden 387, 392 internt processperspektiv 449 intressentmodellen 22 inspektionstid 435 intäkter 21, 33, 34, 484, 485, 489, 490 intäktsdrivare 462 intäktsekvivalenter 476, 477 intäkts- eller bidragsansvar 47 intäktsmultiplikatorer 483 investering 182, 368 investeringsbudget 204, 222, 227, 394 investeringsförlopp 374 investeringskalkyl 368 investeringskalkylering 547 investeringskapital 394, 396 investeringsprojekt 392 irreversibel halvkostnad 66 iterativa metoden 241, 243 iterativ (upprepande) process 243

J jämförelse 326 K kaizen 473 kaizenkalkylering 531 kalenderår 245 kalkylmässig avskrivning 94 kalkylmässig grund 34 kalkylmässig kostnad 92 kalkylmässig merkostnad 93 kalkylmässig ränta 94, 97, 423 kalkylmässigt resultat 34 kalkylobjekt 90, 144 kalkylränta 373, 383, 387, 390, 404, 406 kalkylränta efter skatt 404 kalkylsituation 90 kapacitetskostnader 109, 118, 174 kapital 37 kapitalbudget 227 kapitalisering 375, 376 kapitalkostnad 94 kapitalmarknadssynsätt 24 kapitalomsättningshastighet 422 kassaflödesanalys 284 kassaflödesbaserad modell 24 klagomål 437 kombinationskomponent 339 kombinationsmetoden 527 kommande period 196 kommunikation 199 konkurrensinriktad benchmarking 497 konkurrerande investeringsprojekt 393 konsumentprisindex (KPI) 406 kontantförsäljning 33 kontrollkostnad 439 korrigeringsaktiviteter 466 kort sikt 63, 174, 177 kortsiktigt tidsperspektiv 189 kostnad 21, 33, 34, 66, 92 kostnad för att utnyttja (konsumera) aktivitetsresurs 144 kostnadsansvar 47 kostnadsbaserad prissättning 354 kostnadsdrivare 69, 140, 143, 148, 472 kostnadsdrivarvolym 143, 472 kostnadsförlopp 56 kostnadsgap 527 kostnadskontroll 107, 127 kostnadskriteriet 51 kostnadslåsningsfenomen 530, 547 kostnadsmål 525 kostnadsställe 107, 110, 126, 127 kostnadstabell 529 kredit 210

kredittid 217 Kritiska Prestations Indikatorer (KPI) 412 kritisk punkt 76, 85, 86 kundbudget 204 kundcentrerad planering 529 kundfordringar 210 kundförvärv 464 kundkapital 457 kundlojalitet 485, 488, 489 kundnivåaktivitet 139 kundnytta 43 kundorientering 43, 44, 462 kundperspektiv 449 kundtillfredsställelse 426, 485, 487, 489 kundtillfredsställelseindex 427 kunduppoffring 464 kundvärde 43, 463, 477, 529 kundvärdeskapande aktivitetskostnader 478 kurvlinjär effekt 485 kvalitet 436 kvalitetskostnad 438 kvalitetssäkrare 505 kvantitet/mängd 119 kvantitetsavvikelse 332, 339 kärn- eller huvudprocesser 465 kärnprocesser 465 könsfördelning 431 kötid 435 L lagd budget ligger 252 lagerbudget 221, 222, 224 ledande effekt på intäkter 487 ledande indikatorer 451 ledig aktivitetskapacitet 144 ledig kapacitet 173 ledningsprocesser 465 ledtid 435 legitimitet 25, 551 leverantör 434 leverantörsskuld 211 likvida medel 209 likviditetsbudget 194, 203, 208, 514 linjär approximation 61 linjär avskrivning 95 linjäritet 485 linjär påverkan på intäkter 485 linjär programmering 182 livscykelanalys 547 livscykelkalkylering 547 långsiktig genomsnittlig kostnad 104 lärande 49 lärande organisationer 49

lärandeperspektiv 450 lönestandard 327 lönsamhet 25, 37 lönsamhetsansvar 46 lönsamhetsmål 25 löpande räkning 512 löpande standard 327 löpande uppdragsavräkning 308 M management by exceptions 542 marknadsbaserad prissättning 355 marknadsdriven 524 marknadsvärde 455 maskin/teknikomkostnad 124 matchning 34 materialomkostnader (mo) 123 materialstandard 328 matrisorganisation 45 medarbetarskap 50 medarbetartillfredsställelse 429, 485, 488, 489 medarbetartillfredsställelseindex 430 medvetenhet 199 metodstudie 326 miljöinvestering 371 milstolpe 508 mindre formaliserad styrning 14, 40, 48, 52 mjuk begränsning 393 modularisering 530 monoistisk ansats 290 motivation 200 målkostnadskalkylering 28, 548 målsättning 199 N Navigator 458 nedbrytningsmetoden 241, 242, 243 nedläggning 188, 190 negativa aktiviteter 465, 466 negativa externaliteter 545, 546 nettonuvärde 383, 394, 396 nettonuvärdekvot 394, 398 nollbasbudgetering 264 nominell kalkyl 407 nominell och real ränta 98 nominell ränta 406 NOPAT 425 normalmetoden 108 normal verksamhetsvolym 108 normal volym 132 nuanskaffningsvärde 93, 95 nuvärde 24, 375 nuvärdemetoden 383, 386 nuvärdet av framtida nettokassaflöden 24 nytta 118 nyttokriteriet 51

603

604

r e g i st e r

O offentlig verksamhet 26 ofullständig kostnadsfördelning 154, 155 omedelbar effekt på intäkter 487 omkostnad 115, 119 omkostnadsbudget 226 omkostnadspålägg 143 omkostnadsstandard 329 omställningstid 435 omsättningstillgångar 98 operationell förlust 172 operationell vinst 172 operativ planering 198 orderkalkyl 116 orderkalkylering 114, 157, 162 organisationsform 41 organisationskapital 457 organisationsstruktur 14, 40, 41, 52 organisatoriskt lärande 49 orsak/verkan 118, 451 outsourcing 182 P periodbeslutad fast kostnad 66 periodisering 34, 94, 288 periodkalkylering 106, 157 periodkostnad 144 periodredovisning 299 personalbudget 220, 225 personalinvesteringar 368 personalprofil 431 planenligt restvärde 98 planering 197, 198 planeringsfas 507, 510 positiva aktiviteter 465 praktisk volym 132, 143 prestation 412 prestationsavvikelse 343 prestationsmål 415 prestationsmått 412, 415, 416, 550 prestationsmätning 412, 413, 495, 515, 549 primära aktiviteter 465 pris 485, 489, 490 prisavvikelse 332, 339 prissättningsbeslut 491 privata mål 25 process 196, 463 processkapital 457 processtid 435 processtyrning 462, 495 produktbudget 204 produkter i arbete (PIA) 113 produktionsbudget 222 produktivitet 32, 436 produktivitetsmål 32 produktkalkyl 90 produktkalkylering 547

produktkvalitet 485, 490 produktnivåaktivitet 139 prognos 257 progressiv avskrivning 97 progressiv rörlig kostnad 59 projekt 298 projektbudget 204 projektfas 506 projektgrupp 505 projektintäkt 512 projektkalkyl 511 projektledare 504 projektmål 503 proportionalitetskriterie 142 proportionalitetsprincipen 118 proportionellt rörlig kostnad 58 proportioner 142 pålägg 119 pålägg för rörliga samkostnader 166 påläggsavvikelse 343 påläggsmetoden 115, 116, 150 R reala eller fasta priser 407 real investering 370 real kalkyl 407 real kalkylränta 407 real ränta 406 registrering 288 reklamation 437 relativ prisförändring 408 relevant ekonomisk konsekvens 91 relevant område 63 residualresultat 423 restvärde 373, 404 restvärde efter skattejustering 404 resultat 33, 37 resultatansvar 46 resultatavvikelse 347 resultatbudget 194, 202, 205 resultatdiagram 74 resultatplanering 72 resultaträkning 284 resursägare 505 resursallokering 199 resursbudget 204 resursdrivare 143, 470, 471, 473 resurskapacitet 271 resurskonsumtion 271 resursorienterad aktivitetsbaserad budgetering 272 resursslag 268 resursutnyttjandemodell 144 Return on Sales (ROS) 526 reversibel halvfast kostnad 66 reviderad budget 252, 257, 259 riktlinjer för prestationsmätning 415 riktmärkning 494 riktning 486

rullande budget 252, 259 rutinmässig kalkyl 92 rutinmässig och icke-rutinmässig kalkylsituation 170 räkenskapsperiod 245 räntabilitet 37, 417 räntabilitet på eget kapital 46, 419 räntabilitet på sysselsatt kapital 46, 418 räntabilitet på totalt kapital 417 rörlig budget 252 rörlig debitering 358 rörlig kostnad 56, 57 rörlig särkostnad 157, 162 S samband mellan olika budgetar 228 samkostnader 114 samordnad avdelning 45 samordning 198 satisfieringsmodellen 22 segment 188, 191 separabilitetsproblem 144 seriekopplat beroende 244 serienivåaktivitet 139 servicekostnadsställe 130 självkostnad 104, 114 självkostnadskalkylering 150 skalfördel 81 skalproblem 392 skatter 213 skuldsättningsgrad 421 slutvärde 376, 390 slutvärdefaktor 390 social hållbarhet 536 socialt ansvar 43 spillaktivitetskostnader 478, 479 standard 322 standardintäkt 324 standardkostnad 47, 322, 355 standardpris 324 ständig förbättring 531 stegkalkyl 156, 166 stegvis effekt 485 strategi 17, 451 strategiimplementering 413 strategikarta 449 strategisk affärsenhet 475 strategisk ekonomistyrning 28 strategisk inriktning 448 strategisk målsättning 14 strategisk planering 197 strategiskt tema 451 strukturkapital 457 styrgrupp 506 styrkortsmål 452 styrmedel 40, 52 stödjande aktiviteter 465 stödprocesser 465

sunk costs 173 symboliska mål 25 sysselsatt kapital 97 sysselsättningsavvikelse 343, 345 sysselsättningsnivå 107 säkerhetsmarginal 76, 78, 85 särintäkt 157 särkostnad 114, 142, 154, 172, 354 T taktisk planering 197 tecken 485 teknik/maskinrelaterad omkostnad 125 teknisk livslängd 95 teoretisk volym 132 tid 119, 433 tidsekvation 149 tidspreferens 373 tidsrelaterad kostnadsdrivare 143, 148 tidsserieanalys 148 tidsvärde 373 tilläggspaket 266 tillgänglig aktivitetskapacitet 143 tillväxtperspektiv 450 tillväxtränta 390, 394, 398 tillväxträntemetoden 390 tillverkningsföretag 123, 221, 222, 314 tillverkningskostnad 125 tillverkningsomkostnad (to) 124 timbudget 220 timing 487 tjänsteföretag 119, 219, 297, 352 tjänstenivåaktivitet 140 tjänsteomkostnad (tjo) 120 totalanalys 72 totalt täckningsbidrag 163 transaktionsrelaterad kostnadsdrivare 143 trång sektor 176, 181 tvåprissystem 359 tvärfunktionell grupp 45 tröskelpaket 266 täckningsbidrag 155, 429 täckningsgrad 85, 156

U underlag för internprissättning 326 undertäckning 134 undertäckning av fasta kostnader 109 uppbyggnadsmetoden 241, 243 uppdrag 298 uppdrag på löpande räkning 308 uppdragsnivåaktivitet 140 uppföljning 199 uppförandekod 544 uppmärksamhetsinformation 137 uppställandet 196 urval 93 utbetalning 33, 212, 372, 373 utbetalningar efter skattejustering 404 utbildning 432 utbildningsbudget 220 utgift 33, 285 V Value Creation Model (VCM) 474 varaktighet 487 variabilitet 267 variabilitetsprincipen 267 varukostnad 310 varukostnadsbudget 224 varumärke 485, 488, 490 varuomkostnad (vo) 122 varupris 122 verksamhetsplan 19, 52 verksamhetsplanering 19 verksamhetsvärdeskapande aktiviteter 466 verksamhetsvolym 56 vertikalt perspektiv 41 vinstmål 525 vinstmarginal 422 vinstmaximering 20, 21 vinstplaneringsmetoden 527 vision 14 volymavvikelse 347 vägt medelvärde 79 värde 119 värdeanalys 528 värdeattribut 474, 476, 477, 481

värdeerbjudande 474 värde för pengarna 26 värdekedja 41, 43, 44, 45, 463 värdekedjeanalys 28 värdekedjeperspektiv 43, 462 värdemultiplikator 480 värdemultiplikatorer 476, 483 värdering 93 värdering av resurser 287 värderingssystem 541, 543 värdeskapande aktiviteter 465, 466 värdeskapandemodellen (VCM) 462, 474 Y yttre effektivitet 31 Å åldersfördelning 431 årsredovisningslagen 284 åtaganden 196 återbetalningsmetoden 379, 381, 392 återbetalningstid 379 återköp 427 återköpsförsäljning 428 återköpsfrekvens 428 Ä ägarkrav 42 ändamål 268 ändamålsbudgetering 267 Ö ömsesidigt beroende 245 önskvärd effekt 200 öppet systemsynsätt 22 överföringar av likvida medel 33 över- och undertäckning av omkostnader 133 övertäckning 134 övertäckning av fasta kostnader 109

605

Med bidrag av Christer Johansson

DNE

DEN NYA EKONOMISTYRNINGEN

CHRISTIAN AX / HÅKAN KULLVÉN

DEN NYA EKONOMISTYRNINGEN

Christer Johansson är ekonomie doktor från Handelshögskolan i Stockholm och arbetar som vd på Precio Fishbone.

Ax / Kullvén / Johansson

Christian Ax är professor i företagsekonomi, särskilt ekonomistyrning, vid Göteborgs universitet, Handelshögskolan.

Best.nr 47-14397-9 Tryck.nr 47-14397-9

Upplaga 6