9789147143702 by Smakprov Media AB

SUSANNE OLSSON & SIMON SORGENFREI (RED.)

Boken kan användas som litteratur på universitet och högskolor, men riktar sig även till en intresserad allmänhet. Författarna är alla ledande svenska forskare inom ämnet. Redaktörer är Susanne Olsson, professor i religionshistoria vid Stockholms universitet, och Simon Sorgenfrei, docent i religionsvetenskap vid Södertörns högskola.

Best.nr 47-14370-2 Tryck.nr 47-14370-2

SUSANNE OLSSON & SIMON SORGENFREI (RED.)

Bokens första del behandlar Muhammads liv och islams grundläggande skrifter. Här tas också islamisk lag, teologi, filosofi, rituellt liv och sufism upp. Den andra delen rör sig genom den senare medeltiden och den tidigmoderna perioden och gör nedslag i en rad olika regioner och traditioner; från Sydostasien till Sydafrika och Spanien, från osmaner till mongoler och safavider. Bokens tredje del tar oss in i vår egen samtid, med initierade kapitel om islam och modernism, salafism och islamism, och om islam i Europa och Förenta staterna. I denna andra upplaga inkluderas tre nya kapitel om islamisk filosofi, salafism och om islam i Sydasien.

ISLAM

ISLAM – en religionsvetenskaplig introduktion beskriver islam och muslimsk kultur i all sin mångfald. Här ges en rik historisk bakgrund till islams uppkomst och framväxt liksom en inblick i nutida islamtolkningar och praktiker. Likheter och skillnader mellan sunnitiska och shiitiska traditioner uppmärksammas genom hela boken.

ANDRA UPPLAGAN

ISLAM

– en religionsvetenskaplig introduktion

isbn 978-91-47-14370-2 © 2021 författarna och Liber AB förläggare Mattias Nykvist projektledare Helena Hammarqvist redaktör Jenny Fornell Hjelm bildredaktör Susanna Mälarstedt/Sanna Bilder graﬁsk form och omslag Kristina Schollin-Borg omslagsbild Läszlö Mihäly/Getty Images Andra upplagan 1 repro Integra Software Services, Indien tryck: People Printing, Kina 2021

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-avtal, är förbjuden. bonus-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i bonus-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Innehåll Författarpresentationer 7 Förord 8

Muhammad 14 JONAS SVENSSON

Muhammads efterträdare: de rättledda kaliferna 39 EMIN POLJAREVIC

Tidig shiitisk islam 56 DAVID THURFJELL

Kalifatens tid (661–1258) 70 JAN HJÄRPE

Islamiska texter 81 GÖRAN LARSSON

Islamisk lag 97 SUSANNE OLSSON

Islamisk teologi 114 SUSANNE OLSSON & SIMON SORGENFREI

Islams ﬁlosoﬁ 129 KLAS GRINELL

Det rituella livet 142 JONAS OTTERBECK

10 Suﬁsm 162 SIMON SORGENFREI

11 Islam på Iberiska halvön 184 GÖRAN LARSSON

12 Osmanerna (1300–1923) 192 CATHARINA RAUDVERE

13 Safaviderna (1501–1736) 204 MOHAMMAD FAZLHASHEMI

14 Mogulerna (1526–1858) 211 GUDMAR ANEER

15 Islam i Sydasien 221 ANDREAS JOHANSSON

16 Islam i Sydostasien 229 TOMAS LINDGREN

17 Islam i Afrika söder om Sahara 239 SUSANNE OLSSON & SIMON SORGENFREI

18 Islamisk modernism 250 LEIF STENBERG

19 Modern politisk sunniislam 264 RICKARD LAGERVALL

20 Salaﬁsm 282 SUSANNE OLSSON & SIMON SORGENFREI

21 Modern politisk shiaislam 296 DAVID THURFJELL

22 Islam i Västeuropa och Förenta staterna 308 GÖRAN LARSSON, SUSANNE OLSSON & SIMON SORGENFREI

Författarpresentationer ANDERS ACKFELDT, fil.dr i religionshistoria med inriktning mot islamologi, Lunds

universitet.

GUDMAR ANEER, professor emeritus i religionsvetenskap, Göteborgs universitet. JENNY BERGLUND, professor i religionsdidaktik, Stockholms universitet. MOHAMMAD FAZLHASHEMI, professor i islamisk teologi och filosofi, Uppsala universitet. KLAS GRINELL, docent i idéhistoria och föreståndare för Centrum för Europa-

forskning, Göteborgs universitet.

OLOF HEILO, doktor i bysantinologi och vice-direktör på Svenska Forsknings

institutet i Istanbul.

JAN HJÄRPE, professor emeritus i islamologi, Lunds universitet. ANDREAS JOHANSSON, fil.dr i religionshistoria, Lunds universitet. RICKARD LAGERVALL, doktorand i religionsvetenskap med inriktning mot islamologi,

Lunds universitet.

GÖRAN LARSSON, professor i religionsvetenskap och prodekan vid Humanistiska

fakulteten, Göteborgs universitet.

TOMAS LINDGREN, professor i religionsvetenskap, Umeå universitet. JOHAN MÅRTELIUS, professor i arkitekturhistoria, Kungliga Tekniska högskolan. SUSANNE OLSSON, professor i religionshistoria, Stockholms universitet. JONAS OTTERBECK, professor i islamologi, Aga Khan University – Institute for the

Study of Muslim Civilisations.

EMIN POLJAREVIC, docent i religionssociologi och lektor i islamisk teologi och filosofi, Uppsala universitet. CATHARINA RAUDVERE, professor i religionshistoria vid Institut for tværkulturelle

og regionale studier, Köpenhamns universitet.

SIMON SORGENFREI, docent i religionsvetenskap och föreståndare för IMS – Institutet

för forskning om mångreligiositet och sekularitet, Södertörns högskola.

LEIF STENBERG, professor och dekan vid Aga Khan University – Institute for the Study of Muslim Civilisations. JONAS SVENSSON, professor i religionsvetenskap med islamologisk inriktning,

Linnéuniversitetet.

DAVID THURFJELL, professor i religionsvetenskap och forskningsledare vid IMS,

Södertörns högskola.

KARIN ÅDAHL, docent i konstvetenskap, Uppsala universitet. 7

Förord

att religion är tro på en eller ﬂera gudar, att religion har med heliga böcker, riter och ceremonier i speciella byggnader – som tempel, kyrkor och moskéer – att göra. Det är naturligtvis ofta så och den här boken ska behandla alla dessa aspekter av den religiösa tradition som kallas islam. Men också mycket mer än så. En gemensam utgångspunkt för bokens olika författare är att religion är uttryck för mänsklig kultur – det är människor som tror och som skriver, läser och tolkar heliga texter. Det är människor som skapar, ärver, omskapar och utför riter liksom det är människor som bygger och använder sig av heliga byggnader. Bokens texter utgår därför ifrån att det är människor som gör religion. Det innebär också att den religion människor utövar inte bara färgas av de kulturer som de lever i, utan även av deras kön, ålder, klass och andra sociala och biologiska omständigheter. En och samma religion – i det här fallet islam – kan därför ta sig mycket olika uttryck och se olika ut beroende på var och när religionen utövas, och av vem eller vilka den uttolkas och praktiseras. Men det är också viktigt att framhålla att religioner också formar människor och samhällen. I länder där islam varit dominerande religion under århundraden har religionen fått betydelse för alltifrån lagstiftning, till sociala normer och individuella levnadsmönster. Men hur religionen får betydelse för samhällen och individer där islam utgör majoritetsreligion skiljer sig åt mellan olika länder och i olika tider. Idag lever i världen uppskattningsvis nästan 2 miljarder människor med muslimsk kulturbakgrund, och de bor på jordklotets alla kontinenter och i nästan alla världens länder. Muslimer tänker, tror och praktiserar islam på många olika sätt. Så har det alltid varit. Vår förhoppning är att bokens olika bidrag ska spegla något av denna inommuslimska mångfald. Det innebär också att vi inte tar ställning till vilket eller vilka av alla de olika sätt att tolka och praktisera islam som kommer till uttryck i boken som är det rätta. Det är inte religionshistorikerns eller religionsvetarens uppgift att värdera människors religionsutövning, utan istället försöker bokens författare att anlägga deskriptiva och analytiska perspektiv på densamma. Snarare än vad som är rätt eller fel sätt att praktisera islam, är det intressant att studera varför en viss tolkning får företräde framför andra i olika situationer och hur muslimer förhåller sig till islamiska traditioner i sin vardag.

ånga skulle nog säga

FÖRORD

Ett exempel på den komplexitet som ämnet innehåller ﬁnner vi i omslagsbilden till denna boks första upplaga, som visar en kvinnlig muslimsk badvakt iklädd plagget burkini. Ordet är en lek med orden burqa, vilket är ett klädesplagg för kvinnor som täcker hela kroppen, och bikini. Medan burqa för många representerar en total underkastelse under patriarkala muslimska traditioner, fungerar bikinin som en symbol för kvinnlig frigörelse och västerländska liberala värden. Den kvinnliga badvakten i burkini blir ett exempel på hur tradition och förändring liksom olika normsystem kan relatera till varandra i människors vardag. Genom att delvis underkasta sig en tradition, möjliggör denna eftergift tillträde till nya arenor och nya förståelser av muslimska genusroller. Bokens förhållningssätt till sitt ämne innebär också att just historiska aspekter av religion får stor betydelse för framställningen. Fokus ligger, som sagt, på hur människor (muslimer) tänkt och levt sin religion (islam), och på de historiska kontexter i vilka dessa liv och tankar tagit form. Det innebär att mycket mer än vad de ﬂesta förknippar med religion får plats i framställningen – härskare och dynastier, arkitektur, konst och litteratur, ekonomi, krig och fred. Lika mycket som en bok om religionen islam, är detta därför en bok om de

muslimska kulturernas och dynastiernas historia. Mycket av vad som beskrivs i boken skulle många kanske hellre kalla ”kultur” och ”politik” snarare än ”religion”. Men för islam liksom för alla andra religiösa traditioner är det svårt – eller omöjligt – att separera sådana mänskliga aktiviteter och sfärer. Snarare inﬂuerar och informerar de varandra och de fenomen vi vill kalla religiösa måste därför förstås i relation till de sociopolitiska kontexter i vilka de framträder och utövas.

Avgränsningar Det är viktigt att notera att de ﬂesta av bokens kapitel har skrivits med utgångspunkt i vad som kan betraktas som en sunnitisk islamtolkning och historieskrivning som en majoritet av sunnitiska muslimer nog kan acceptera. Detta gäller de historiska kapitlen liksom de tematiska. Därför har shiitisk islam getts egna kapitel där likheter och skillnader gentemot de övriga kapitlen framträder. Även vissa tolkningstendenser har getts egna kapitel, såsom suﬁsm och islamism, som kan vara både sunnitiskt och shiitiskt präglade. Vidare har vi valt att inte ha ett separat kapitel om genusaspekter utan istället försökt att baka in dessa i kapitlen. Bokens disposition Som framgått har boken karaktären av en antologi och de olika kapitlen är skrivna av forskare från olika lärosäten. Boken har en traditionell kronologisk och tematisk disposition och har delats in i tre delar. Den första delen berör vad som ofta kallas islams formativa period; Muhammad och islams tidiga historia och dynastier fokuseras, liksom utvecklingen av teologi, juridik och andra viktiga traditioner. Den avslutas omkring år 1258, året då det abbasidiska kalifatet i Bagdad föll för mongolerna. Bokens andra del behandlar den senare medeltiden, efter Bagdads fall, och tidigmodern och modern tid huvudsakligen i andra regioner än de arabländer där islam växer fram. I en rad kortare kapitel fokuseras här islams etablering och utbredning i Europa, Afrika och det större Asien. Bokens tredje och sista del för oss in i samtiden och utvecklingar som skett under 1900- och 2000-talen. Här diskuteras reformistiska tendenser, politisk islam liksom islam i Europa och i Förenta staterna. Transkriberingar Transkribering av arabiska, persiska, turkiska och andra språk är förenklad för att underlätta läsningen. Några ord har etablerade svenska former och de transkriberas därför inte och står heller inte i kursiv form, till exempel Koranen (snarare än al-qur’ān), hadith (inte hadīth), sharia (sharī‘ah). Hadithsam10

FÖRORD

lingarna skrivs som sunna och inte sunnah. De kapitel som behandlar framför allt turkiskt eller persiskt material behåller turkisk och persisk transkribering. I de fall det anses nödvändigt skrivs den islamiska termen inom parentes. Det arabiska ordet Allah, vilket betyder Gud i bestämd form, har vi genomgående översatt till just Gud. Trots att detta är en bok som behandlar muslimsk kultur och historia, har vi skrivit ut alla årtal enligt den gregorianska kalandern, som är den vi vanligen använder i Sverige (och större delen av världen). Muslimer räknar som år 0 året för utvandringen från Mecka till Medina vilken inföll år 622 enligt vår tideräkning (e.v.t.). Den muslimska tideräkningen bygger dessutom på månår, vilket gör att det muslimska året skiljer ungefär 11 dagar från det gregorianska varje år.

Vidare läsning Den här boken är tänkt som en introduktion till islam och ska alltså kunna användas som grundkurslitteratur på universitet och högskola, liksom för en intresserad allmänhet. Det ska inte krävas några förkunskaper i ämnet för att ta till sig av bokens innehåll. Som redaktörer har vi bett våra medskribenter att skriva introducerande texter. Vill man fördjupa sig ytterligare i någon av de epoker eller aspekter av islam och muslimskt liv som tas upp i boken finns det några standardverk som vi vill hänvisa till. Det nederländska bokförlaget Brill ger ut det mycket omfattande verket Encyclopedia of Islam, i vilket man kan finna initierade artiklar om det mesta som rör islam och muslimsk historia. En ytterligare resurs är Encyclopedia of the Qur’an, vilken likaså getts ut av Brill. Både dessa resurser finns även tillgängliga elektroniskt via de flesta av landets universitets- och högskolebibliotek. En vidare databas är Index Islamicus som samlar referenser till läsning om skilda ämnen som rör islam och muslimer. För den som är intresserad av specifikt islam i Europa ger Brill också varje år ut en översikt i serien Yearbook of Muslims in Europe. Vidare har Cambridge University Press gett ut en rad så kallade companions – antologier med initierade artiklar fokuserade på enskilda aspekter, som Cambridge Companion to Muhammad, eller Cambridge Companion to the Qur’an, medan förlaget Routledge gett ut en serie handböcker (Handbooks) vilka också behandlar vitt skilda ämnen som rör islam och muslimer, som exempelvis Routledge Handbook to Islam in the West. Susanne Olsson & Simon Sorgenfrei, Stockholm 2015.

Förord till andra upplagan Det har nu gått fem år sedan den första utgåvan av Islam: en religionsvetenskaplig introduktion gavs ut och glädjande nog verkar boken ha varit uppskattad av lärare och studenter vid svenska lärosäten och det är därför nu dags för en andra, något reviderad utgåva. Mycket har hänt på bara dessa fem år, varför inte minst en del av de kapitel som rör mer samtida uttryck för islam har reviderats och uppdaterats. Vi har också fått kommentarer från både lärare och studenter genom åren, som efterfrågat vissa perspektiv som de saknat i den första upplagan och vi har så gott som möjligt försökt möta dessa önskemål i revideringen. I den upplaga du nu håller i handen återfinns därför några nya kapitel: ett om islam i Sydasien, ett tematiskt kapitel om salafism och ett om muslimsk filosofihistoria. Några nya faktarutor har också tillkommit; en av dessa diskuterar islams tidiga historia och framväxt i relation till en senantik kontext, en annan tar upp islamiska bildningstraditioner och en tredje skissar Malcolm X biografi. I arbetet med antologin har vi engagerat många av Sveriges främsta islamforskare och resultatet är, vågar vi säga, en samtidigt bred och mycket initierad introduktion till islam, utifrån religionsvetenskapliga perspektiv. Det är vår förhoppning att denna andra, reviderade upplaga av boken ska vara minst lika uppskattad som den första. Susanne Olsson & Simon Sorgenfrei, Stockholm 2021.

335

Register A al-‘Abbas, Abd Allah ibn 63 abbasider 185–186 ‘Abdallah, Muhammad Ahmad bin 144 ‘Abduh, Muhammad 254–259 Abraham (profet) 145, 156, 159 Abu Bakr (kalif) 40, 59–60, 77, 82 Abu Hanifa 66, 103, 115, 120–121 Abu Sufyan 70 Abu Talib 57 Abu Zayd, Nasr Hamid 273 adab (beteendekodex) 134 adhan (böneutrop) 151, 153 al-Afghani, Jamal al-Din 254–257 Agha Khan 79 ahl al-bayt 54–55, 57–58, 62 ahl al-hadith 102 ahl al-kitab, se bokens folk 120 ahmadiyya 220, 310–311, 315–316 Ahmed, Layla 260 Akbar (kejsare) 212–215, 218, 226 ‘Ali, Muhammad 253 ‘Ali 57–65, 122-123, 147, 153, 158, 301–302 ‘alim (religiöst lärd) 98, 173 almohader 77, 188 almoravider 75, 187–188 Amin, Qasim 258–259 al-ansar (hjälparna) 41, 54 ‘aqidah (troslära) 285, 290 ‘aql (förnuft) 256 Aristoteles 73, 130, 137–139, 184 al-Ash‘ari, Abu al-Hasan 125 ash‘ariter 124–126 ‘ashura’ 63, 147 al-Askari, Hasan 63–67 asketism, se zuhd 164 Atatürk, Kemal 176, 201 Aurangzeb (kejsare) 215–218 328

awliya, se wali (gudsvänner/helgon) 163, 168, 170 ‘awra 143 B Babur (kejsare) 211, 218 Badr (slaget vid) 30 Bagdad 72–76, 78–79 Bamba, Ahmadou 177 baqa’ (förblivande) 166, 169 baraka (välsignelse) 21–22, 168, 170, 172, 175, 195, 286 batin (inre) 95, 163–164, 169 al-Ba’uniyyah, Aisha 170–171 al-Baghdadi, Abu Bakr 270 al-Banna, Hasan, 158, 257, 260, 271–272 al-Baqir, Muhamad 65 al-Basri, Hasan 72, 164 bay‘a (trohetsed) 42, 70, 270–271 bid‘a (innovation) 107, 109, 172, 177, 246, 255, 265–266, 284 bila kayf (”utan att fråga hur”) 125–127 bildkonst 196–197 Bin Ladin, Usama 112, 270 bokens folk, se ahl al-kitab 85 Boko Haram 246 Bousso, Mame Diarra 177 al-Bukhari, Baha al-Din Naqshband 168 Bysantinska riket 74–76 böneutrop, se adhan C Córdoba 71–73, 77, 185, 187–188 D da‘wa (mission) 246, 287, 313 Damaskus 64, 70–72, 75–76 dergah (sufisk helgedom) 167

dervisch 75–76, 162, 167–168, 171, 173, 180, 202 devschirme 193, 196 dhikr (gudsåminnelse) 145, 158, 166, 168, 170–171, 213 dhimmi (beskyddat folk) 45, 199, 274 Dihlawi, Shah Wali Allah 255 Diyanet 199, 202 Djingis Khan 79, 283 du‘a (åkallan, bön) 158 E Erdogan, Reccep Tayyip 277 F fana’ (”försvinnande”) 166, 169 faqih, pl. fuqaha’ (jurist) 98 al-Farabi, Abu Nasr 134, 138–140 fasta (sawm) 143, 145, 159–160 al-fatiha (öppningssuran) 84, 87–88, 144, 155, 157 Fatima 58, 60 fatimidiska kalifatet 65, 68, 78 fatwa (religiöst utlåtande) 107–109, 188, 197, 199, 257, 268, 279, 283, 298 fiqh (juridik) 72, 74, 77, 100, 112, 115– 121, 165, 167, 266, 301 fitna (konflikt) 47, 122–123, 268 fitra (medfödd natur) 120–121 al-Fazl, Abu 213–215 G Gabrielshadithen 38, 162 Galenos 130, 133 al-Ghannouchi, Rachid 277–278 al-Ghazali, Muhammad Abu Hamid 62, 74, 76-77, 126, 134-135, 140, 167, 169, 173 ghusl (rituell tvagning) 153 al-Gilani, ‘Abd al-Qadir 168 Granada 184, 188–189 Guds 99 namn (al-asma’ al-husna) 117–118, 199 Guénon, René 178–179 Gökalp, Zia 201

H hadithlitteratur 57–59, 90–92, 150 hajj (pilgrimsfärd till Mecka) 114, 145, 159 halal (tillåtet) 106 al-Hallaj, Mansur 165–166, 178 Hamas 274 hanafitiska lagskolan 103, 151 hanbalitiska lagskolan 105, 154–155 haram (förbjudet) 106, 246 Hassan, Riffat 260 hbtq 100, 246–247 heresi, se kufr hijab (sjal) 224 hijra (emigration) 16, 29–30, 60, 146, 279 Hind bint Utba 70 hinduer 222–227 hisba (ansvarsskyldighet) 286–287 Hizb ut-Tahrir 312–313 Hizbollah 304, 305 Homayun 211 hudud (gränser) 110–111, 243, 289, 313, 323 Hujwiri, ‘Ali 166 hukm (dom) 106 Husayn (imam) 58, 63-65, 70-71, 302 Hussein, Saddam 270, 305 I ‘ibadat (religiösa plikter) 101, 105, 149 Iblis 119 Ibn ‘Arabi, Muhyi al-Din 174–175 Ibn Baz, ‘Abd al-‘Aziz 268 Ibn Fadlan, Ahmad 308 Ibn Hanbal, Ahmad 105, 120 Ibn Ishaq, Hunayn 132 Ibn Ja‘far, Ismail 65 Ibn Rushd 75, 77–78, 184 Ibn Sina (Avicenna) 74, 134, 139–140 Ibn Taymiyya 177, 253, 266, 283, 288 Ibn Thabit, Zayd 164 Ibn Tufayl 77 ibn Zayd, ‘Abd al-Wahid 164 ‘id al-fitr (högtiden efter ramadan) 145 329

iftar (fastebrytande) 145 ihsan (perfektion) 114, 122, 162 Ihya’ ‘ulum al-din 167–169 ijma‘ (konsensus) 100–101, 104 ijtihad (tolkning) 99–100, 106–109, 111–112, 256, 266, 289, 297 ikhlas (uppriktighet) 170 ‘illa (intention) 101 ‘ilm al-batin (kunskapen om det inre) 169 ‘ilm al-qalb (kunskapen om hjärtat) 169 imam (shi‘a) 147, 158 imam (sunni) 150, 153 Iqbal, Muhammad 255, 261 ‘Iraqi, Fahr al-Din 169–170 Islamiska staten (IS) 50, 110, 225, 268, 270, 322 islamism 264, 267, 272–273 islamofobi 313–315 islams boning (dar al-salam) 272, 275, 289 isnad (tradentkedja) 90–91 J jabriya 123 jadid (förnyelse) 254 jahiliyya (ignorans) 268, 272, 275, 289 Jamaat-e islami 224, 261, 275–276 Jesus 67, 220 jihad (heligt krig, strävan) 99–100, 222, 240, 242, 246, 266–268, 270, 272, 278, 282, 287–290, 313 jihad al-nafs (kampen mot egot) 169 jihadism, jihadist 243, 270, 282, 288 jizya (skatt) 45, 85, 199, 213 judar 85, 274 al-Junayd, Abu al-Qasim 165, 170 K Ka‘ba 145, 149, 153, 159 kafir, se kufr (avfälling) Kairo 64, 71, 73 kalam (dogmatisk teologi) 72, 74, 124, 167, 253 Karbala 63, 64, 154, 301 kasb/iktisab (förvärvande) 126–127

330

Khadija 58, 60 Khan, Inayat 179, 310 Khan, Sayyid Ahmad 254 khanegah (sufisk samlingslokal) 167 Khankan, Sherin 260 kharijiter 49, 63, 122–123 khutba (fredagspredikan) 144, 150 al-Khwarazmi, Muhammad 135–136 al-Kindi, Abu Ya‘qub Ishaq 134, 136–138 kolonialism 235–236, 298 Konstantinopel 75–76, 192, 194, 309 korståg 75–76, 79 krigets boning (dar al-harb) 272, 289 kristna 193–195, 245–246, 308–309, 315–316 kufr (otro) 246, 266, 275–276, 278, 283, 286 L laylat al-qadr 145 Lejonhjärta, Rikard 79 M madhhab (rättsskola) 265–266 madrasa (skola) 74, 195, 257 al-Mahdi, Muhamad 65, 67 al-Makki, Abu Talib 166 Malcolm X 317–318 Malik ibn Anas 66, 103–104 malikitiska lagskolan 103–104, 148 manhaj (handlingsprogram) 285 marja al-taqlid (shiitisk lärd) 298, 301 martyrskap 290–291 Mawdudi, Abu al-‘Ala 261, 275, 278 mawla (mästare) 58 mawlid (födelsedag) 19–20, 172 Mecka 41, 46, 54, 58, 70–71, 75, 83–84, 88, 93, 145–146, 148–150, 153, 159, 265–266, 279 Medina 29, 41, 58, 70, 75, 84, 88, 265– 266, 279 Mernissi, Fatima 272 Mevlevi-orden 173, 200 Mevlev-sama 171

Mevleviyasufier 175 mi’raj (himmelsfärden) 27 mihrab (bönenisch) 149–150 Milli Görüş 276–277 minbar (predikostol) 149–150 Mosaddeq, Mohammad 300 moské 144, 149–150, 154–155, 310–311, 316–317 Mouridiya 177 mu‘amalat (samhälleliga frågor) 101, 105 Mu‘awiya 60, 63, 70, 122–123, 129 al-muhajirun (migranterna) 54 Muhammad, Elijah 317 ”muhammadska ljuset”, se nur muhammadi 19, 21 al-munafiqun (hycklarna) 32 Mu‘taziliter 124–126 Mubarak, Husni 273 mufti (en som ger religiösa utlåtanden) 107–108, 112 muharram 63 mujtahid, se ijtihad 297, 301 al-Mulk, Nizam 74, 76 murid (lärjunge) 165, 168, 176–177 murji’iter 123 murshid (lärare) 168, 171, 176, 271 Muslimska brödraskapet 257, 260, 264, 267–275, 277–279 N nafs (ego) 163–164, 166–167, 169–170, 302 Nahda 253–254, 276–278 Na’ini, Mohammad Hoseyn 299–300 Naqshbandiya 168 naskh (abrogation) 91, 102 Nasrallah, Hassan 305 Nasser, Gamal Abdel 271 Nation of Islam 315, 317–318, 320 niqab (ansiktssjal) 224 niyya (intention) 153–154 O Osmanska riket 192–202, 252, 256, 265–267, 309, 314, 316

P Pahlavi, Mohammad Reza 296 Platon 73, 130, 133, 138–139 Q Qabbani, Nizar 184 qadar (predestination) 123, 158 qadariya 123 qadi (domare) 77, 97–98, 107, 173 Qadiriyya 168, 179, 240–243 al-Qaida 242–243, 246, 268, 270, 276, 313, 322 al-Qaradawi, Yusuf 112 qibla (böneriktning) 92, 149–150, 153, 241 qiyas (analogi) 101 Qom 301 queer 100 Quraysh 70, 104 Qutb, Muhammad 267 Qutb, Sayyid 267–268, 270–272, 275, 277–278, 289–290, 308 R ra’y (åsikt) 102 rafida (vägrarna) 284 rahbar (högste ledare) 303 rak‘a (prostration) 144, 151, 153, 156 ramadan 145, 159–160 Ramadan, Tariq 320 Rida, Rashid 256–259 ruh (ande) 169 Ruhollah Khomeini 296–297, 301–302, 304 Rumi, Jalal al-Din 173–174, 180 Rushdie, Salman 25 S Sadat, Anwar 272 al-Sadiq, Ja‘far 65–66, 103–104 sadr (religiöst ämbete) 208–209 safavidriket 68, 206–209, 296–297 sahaba (följeslagare) 24, 54–55, 71, 91, 94

331

al-salaf al-salih (de fromma föregångarna) 54, 164, 177, 264, 284 salafism 177–178, 180, 226, 253, 264–265, 267–269, 271–272, 275, 278–279 Salah al-Din Yusuf ibn Ayyub (Saladin) 78–79 Salama, Umm 164 salat (tidebönen) 114, 144, 149, 157, 160 salat al-jum‘a 144, 154 sama‘ (lyssna, exempelvis på musik) 171 Satan (shaytan) 25, 119, 145, 155–156, 159 Saudiarabien 56, 265, 267–270, 279, 288 sawm (fasta) 114, 145 Schuon, Frithjof 178–179 seyyed (ättling till profeten) 301 al-Shafi‘i 103–104 Sha‘rawi, Huda 258–259 al-Shabab 242–243, 246 shafi‘itiska lagskolan 104, 148 Shah Jahan 215–218 shahada (trosbekännelsen) 61, 84, 114, 153 sharia 195, 197, 259, 289 shaykh al-islam (religiös auktoritet) 197, 199, 209 shiaislam 296–307 shirk (avgudadyrkan) 116, 165, 266, 275, 279, 285–286 shura (rådslag) 268, 278 silsila (kedja) 68, 164, 167–168 sira (biografi) 19, 89–90 al-Sirafi, Abu Said 136 Sirhindi, Ahmad 176 Sistani, Seyed Ali Hoseini 298, 305–306 skyddsfolk (ahl al-dhimma) 45 slaget vid diket 31 slaget vid Siffin 60 sufism 147, 158, 162–180, 202, 226, 232– 235, 253, 255, 257 al-Sulami, ‘Abdu ‘Abd al-Rahman 166 sultan 193–195, 197, 200 T al-Tabari, Muhammad 59–60 tafsir (korankommentar) 74, 82, 94–95 332

tajwid (koranrecitation) 87 takfir (otrohetsanklagelse) 122, 267–268, 272, 286 tahara 148, 153 talibaner 110, 270 tanzimat 200–201 taqlid (imitation av lagskolorna) 99–101, 106–109, 213, 253, 256, 265, 284–285 tarawih (bön under ramadan) 145 tarbiya (utbildning) 287 tariqa (sufiorden) 168–169, 175, 179 tawba (ånger) 170 tawhid (enhet, monoteism) 114–115, 165, 170, 265–266, 286 ta’wil (allegorisk läsning) 78, 95 tazkiya (renhet, rena Islam) 164, 287 tekke 167 tidebönen (salat) 114, 144, 149, 157, 160 Torah 85 trosbekännelsen (shahada) 84 U Uhud, slaget vid 30–31 ‘Umar (kalif) 44, 60 umayyader 185 umma (muslimsk gemenskap) 16, 35, 224, 243, 268 usul al-fiqh (juridikens källor) 98, 100 ‘Uthman (kalif) 60, 63, 82 V velayat-e faqih 301, 303–305 Vishetens hus (Bayt al-hikma) 132 W Wadud, Amina 153, 260, 322 wahdat al-wujud (varandets enhet) 174–175 al-Wahhab, Muhammad ibn ‘Abd 177, 252, 265–267, 284 wahhabism 177–178, 180, 257, 264–267, 270, 279, 284, 288 wali se awliya 61, 163, 176–177 wird 158 wudu‘ (rituell tvagning) 150, 153

R E GIST E R

Y Yazid (kalif) 63, 70, 301 Z zabiba (fromhetsmärke) 157 zahir (yttre) 95, 169 zakat (religiös skatt) 106, 114

al-Zawahiri, Ayman 268, 270 Zayn al-Abidin 64, 65 Zaynab 63 zina’ (otrohet) 111 ziyara (gravbesök) 170–171 zoroastrism 87, 257 zuhd, se asketism 164

333

SUSANNE OLSSON & SIMON SORGENFREI (RED.)

Best.nr 47-14370-2 Tryck.nr 47-14370-2

SUSANNE OLSSON & SIMON SORGENFREI (RED.)

ISLAM

ANDRA UPPLAGAN

ISLAM

– en religionsvetenskaplig introduktion