Innehåll
Förord 7
Introduktion 8
Perspektiv på sexualitet i socialt arbete 10
Sexualitet som kunskaps- och interventionsområde 11
Bokens upplägg och innehåll 13
DEL I.
Välfärdspolitik, kunskapsproduktion och lagstiftning 19
1. Sexualitet och lagstiftning i omvandling 20
Sara Johnsdotter
Begrepp 20
Förändringar av sexuallagstiftning – exempel från historien 25
Diskursförskjutningar och lagstiftning 30
Föreställningar om förövare och offer 32
2. Sexualbrott – lagstiftning, straffprocess och kriminalpolitik 35
Linnea Wegerstad
Juridiska definitioner av sexualbrott 36
Sexualbrott och straff processen i praktiken 43
Kriminalisering som politiskt verktyg för att motverka sexuellt våld 45
3. Socialt arbete med sexhandel i spänningsfälten mellan policy, kunskap och praktik 50
Annelie de Cabo
Prostitutionen som policyfält 51
Att förena stöd med straff i konkreta metoder 54
Mellan viljan att stödja sexsäljare och att kontrollera prostituerade 61
4. Samtycke till sexuell risk – sexuellt självskadebeteende som problem 65
May-Len Skilbrei
Makten att definiera ”normal” sexualitet 65
Sexuellt självskadebeteende som ett komplext problem 68
Olika orsaker till sexuellt självskadebeteende 71
DEL II.
Att möta frågor om sexualitet i det sociala arbetets praktik 81
5. Att erkänna och främja sexualitet hos personer med funktionsnedsättning 82
Julia Bahner och Jack Lukkerz
Teoretiska perspektiv på funktionshinder och sexualitet 83
Forskning om funktionshinder och sexualitet 84
Policy som stödjer funktionsrätt och sexualitet 85
Utmaningar kring sexualitet i det sociala arbetets praktik 86
Praktiska metoder och förhållningssätt kring sexualitet 93
6. Att lyfta frågor om sexuell riskutsatthet med metodstöd 97
Sofia Hammarström och Malin Lindroth
Ungdomsmottagningen – en hälsofrämjande arena 98
Att identifiera riskutsatta unga 99
De ungas tankar kring metoden 101
Personalens erfarenheter av strukturerade samtal 103
Avvägningar vid manualbaserat arbete 106
7. Att bemöta sexualitet i arbete med unga i kontakt med socialtjänst 111
Malin Lindroth
Unga i samhällsvård och förutsättningar för hälsa 112
SRHR-kompetenser inom socialt arbete 114
Ungas erfarenheter – en utmaning för professionella? 117
SRHR-bekräftande socialt arbete på ungas villkor 119
8. Socialt arbete med personer som köper sex 124
Ylva Grönvall
Socialt arbete med sexköpare 125
Den professionella rollens innehåll och riktning 127
Socialt arbete inom ett politiskt och moraliskt laddat område 130
Socialt arbete i relation till straff och repressiva insatser 131
9. Samtyckets betydelse vid sex mot ersättning – möten mellan socialarbetare och klient 139
Anna Hall
Olika förståelser av samtycke 140
Samtycke i forskning om sex mot ersättning 141
Teoretisk utgångspunkt för kapitlet – en relationell förståelse av samtycke 143
Olika förståelser för samtyckets betydelse och dess konsekvenser 144
Mot en lyssnande praktik 149
Innehåll
10. Professionellas beredskap, erfarenheter och tolkningar av sexuellt våld bland unga i en migrationsprocess 154
Pernilla Ouis
Förståelser av sexuellt våld hos unga migranter 155
Hantering av de ungas berättelser om sexuellt våld före och under själva migrationen 158
Sexuell riskutsatthet hos unga migranter efter ankomst till Sverige 161
Svårigheter att tolka eventuella risksituationer 162
Reaktioner, tolkningar och handlingsutrymme 165
DEL III.
Erfarenheter av sexualitet och social utsatthet 169
11. Om hedersnormer, sexualitet och ”svensk” sexualupplysning 170
Hanna Cinthio
Hedersnormernas konsekvenser för sexualiteten 173
Ungas erfarenheter av sexualupplysning och hedersnormer 176
12. Sexuellt samtycke – om unga människors resonemang kring
gråzoner och gränsdragningar i sexuella möten 186
Charlotta Holmström
Olika perspektiv på sexuellt samtycke 187
”Samtycke är när båda är med på det” 189
Sociala förväntningar vid tillfälligt sex 191
Att utmana sociala förväntningar i en sexuell situation 193
Individuell handlingsfrihet i relation till sociala förväntningar 194
13. Ungas sexuella villkor i en digitaliserad värld 200
Kim R. Sylwander
Ungas digitaliserade sexuella liv 201
Ungas sexuella identitetsskapande på nätet 203
Ett intersektionellt perspektiv på ungas sexuella liv på nätet 204
14. ”Jag har bara dåliga erfarenheter”– heterosexuella parrelationers betydelser för kvinnor som lämnar kriminalitet och missbruk 214
Robin Gålnander
Heterosexuella relationer och ”det normala” 216
Våldsutsatthet i kriminaliserade livsstilar 218
Synen på nya parrelationer 219
”Normala killar” och dejting i upphörandeprocessen 222
Innehåll
15. Sexualiserat substansbruk bland homo- och bisexuella män och det sociala arbetet 230
Nicklas Dennermalm
Svensk drogpolicy och det sociala arbetet 231
Riskhantering gällande kortsiktiga och långsiktiga problematiker genom utarbetade strategier 235
Sexuella övergrepp i miljöer med sexualiserat substansbruk 237
Implikationer för det sociala arbetet 239
16. Äldres sexuella hälsa och rättigheter – ett osynliggjort område inom socialt arbete 244
Suzann Larsdotter och Linn Sandberg
Sexuell hälsa och rättigheter för äldre 245
Ålderism och sexualitet 247
Normer om sexualitet och hur de kan vidgas 250
Sexuellt våld mot äldre 252
Avslutande ord 258
Sexualitetsnormer i socialt arbete 259
Individuella och strukturella perspektiv på sexualitet och utsatthet 260
Att stödja med lyhördhet och brukares behov i centrum 261
Författarpresentationer 264
Register 267
Innehåll
Introduktion
Under slutet av 00-talet mottog socialtjänsten i Göteborg en något annorlunda biståndsansökan.1 En 30-årig man som tagit sig ur ett långvarigt beroende ansökte om försörjningsstöd för potensmedlet Viagra, vilket avslogs av socialnämnden. Mannen överklagade till Länsrätten och anförde att hans medicinering gjorde honom impotent och att samlivet med flickvännen var avgörande för hans fortsatta drogfrihet. Länsrätten gav mannen rätt och ändrade socialnämndens avslag. Utöver att bevilja biståndet, innebar beslutet också att socialtjänsten måste bestämma hur ofta pengar för Viagra skulle betalas ut till mannen.
Försörjningsstöd betalas ut för att människor som saknar medel ska uppnå skälig levnadsnivå (SoL) och ärendet är kanske inte så uppseendeväckande i sig, men aktualiserade en rad frågor som rör perspektiv på sexualitet i socialt arbete. Ingår sexualitet i en skälig levnadsnivå? Hur ofta är det i så fall rimligt att ha sex för att uppnå en skälig levnadsnivå? Och den mer övergripande frågan: Är människors sexualitet ett ansvar för socialt arbete? Enligt enhetschefen på det aktuella socialkontoret saknades stöd och riktlinjer för att förhålla sig till de frågor som ärendet väckte.
Att det saknas stöd och riktlinjer för socialarbetare att bemöta frågor om sexualitet i sin yrkespraktik har belysts i tidigare forskning, såväl nationellt som internationellt (Laanemets 2002; Dunk 2007; Myers & Milner 2007; Dodd & Tolman 2017). Inom svensk beroendevård finns exempelvis få, om några, behandlingsmodeller som erbjuder personer som lämnat ett långt missbruk adekvata redskap för att etablera en positiv och livsbejakande sexualitet utan droger (Svensson & Skårner 2014 s. 13). Till viss del hänger detta samman med socionomutbildningens innehåll och utformning. En genomlysning av socionomutbildningen i Sverige visar att studenterna ser frågor om sexualitet och sexuell hälsa som viktiga i sin framtida yrkesroll, men att utbildningen misslyckas med att tillhandahålla tillräcklig kunskap och kompetens inom fältet (Areskoug m.fl. 2019). I studien angav en majoritet av studenterna att de varken kände sig bekväma eller tillräckligt förberedda för att hantera sexualitetsfrågor. Areskoug med kollegor konkluderade att utbildningsinsatserna kring sexualitet och sexuell hälsa i programmet behöver stärkas (Areskoug m.fl. 2019 s. 169). Resultat från tidigare studier som har undersökt hur
1 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/socialtjansten-betalar-viagra
8
frågor om sexualitet behandlas i praktiken tycks bekräfta denna slutsats. Projektet Snacka sex (Wikström & Eriksson 2016) syftade till att stärka sexuell hälsa bland vuxna på stödboenden för hemlösa. I projektet framkom att personal som arbetade med psykisk ohälsa av olika anledningar undvek att prata om sex. Framför allt handlade detta om att de upplevde sig sakna tillräckliga kunskaper, men även om att det kändes obekvämt att samtala om sex och/eller att samtal om sex inte uppfattades som något som ingick i arbetsuppgifterna (a.a. s. 7). Likaså visar en studie om socialarbetares möjligheter att arbeta med frågor om säkrare sex i mötet med ungdomar, att personal upplevde dessa som begränsade, och det organisatoriska stödet för frågorna uppfattades som svagt (Hall m.fl. 2017). Att ha kunskap, intresse, avsatt tid och en organisation som ger utrymme för att diskutera dessa frågor visade sig vara centralt för personalens arbete med frågor om säkert sex, i mötet med ungdomar och unga vuxna. Sammantaget visar tidigare forskning att socialarbetare inte alltid är tillräckligt rustade att hantera de frågor om sexualitet som kan väckas i mötet med klienter/brukare (Dodd 2021).
Sexualitet visar sig sålunda vara ett mångfacetterat och komplext ämne för socialarbetare att förhålla sig till. Samtidigt möter professionella inom socialt arbete ofta individer och grupper vars (sexuella) erfarenheter marginaliseras och sexualitetsrelaterade frågor kan därför sägas utgöra ett nyckelområde för socialt arbete (a.a. s. 49). Ambitionen med denna antologi är att erbjuda forskningsbaserad kunskap om sexualitet i det sociala arbetets praktik.
Syftet med boken är dels att belysa sexualitet i socialt arbete utifrån ett professions- och ett brukarperspektiv, dels att kontextualisera frågor om sexualitet och socialt arbete i relation till politik, lagstiftning och sociala insatser. Antologibidragen är författade av forskare och universitetslärare inom socialt arbete, men också inom andra vetenskapliga ämnen såsom straffrätt, kriminologi, folkhälsovetenskap, medicinsk antropologi, sociologi och barn- och ungdomsvetenskap.
Gemensamt för antologibidragen är att de spänner över en rad olika områden som på olika sätt belyser perspektiv på sexualitet vilka är relevanta för det sociala arbetets praktik. I denna inledning kommer utvecklingen av kunskapsområdet sexualitet och socialt arbete att beskrivas och diskuteras i relation till historisk och politisk kontext. Här behandlas frågor om hur kunskapsområdet har vuxit fram, vilka perspektiv på sexualitet som är aktuella inom socialt arbete idag och hur detta kan tolkas.
9 Introduktion
Perspektiv på sexualitet i socialt arbete
Frågor om sexualitet skiljer sig inte på något tydligt vis från det sociala arbetets kärnfrågor och med utgångspunkt i påståendet ”sexuell rättvisa är social rättvisa” kan frågor om sexualitet tydligt placeras inom ramen för socialarbetares yrkesområde (Turner 2016, Dodd 2021). Socialarbetare möter ofta frågor som berör klienters/brukares sexualitet på olika sätt och i det sociala arbetets praktik finns möjlighet att inkludera sexualitetsfrågor utifrån uppdraget att fokusera på mänskliga relationer, att förhålla sig lyssnande och icke-dömande till olika erfarenheter, samt att arbeta för att förändra sociala orättvisor. Dodd och Tolman (2017) menar att det sociala arbetet i stor utsträckning redan inkluderar frågor om sexualitet; i mötet med klienter som utsatts för sexuella övergrepp eller sexuellt våld, tonåringars sexuella risktagande, oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar, sex mot ersättning, sexuell exploatering och sexuell utsatthet vid droganvändning och hemlöshet. Tidigare forskning framhåller också sambandet mellan sexuell ohälsa och sociala problem såsom fattigdom och social exkludering (Milner & Myers 2007). När socialarbetare engagerar sig i frågor om sexualitet är det sålunda i första hand i relation till allvarliga sociala problem och mer sällan som en positiv aspekt – eller en självständig aspekt överhuvudtaget – i människors liv. Detta avspeglas på olika sätt i litteraturen, i forskningen, i utbildning och framför allt i det sociala arbetets praktik. I jämförelse med inom andra närliggande discipliner menar Dodd och Tolman (2017: 228) att det finns en tystnad kring sexualitet inom vetenskapsområdet socialt arbete. Omvänt avspeglas detta också i en professionell praktik vilken inte väjer för att undersöka klienters känsloliv, inkomst- och familjeförhållanden, arbetslivserfarenheter, drogbruk, utsatthet och livstrauman, men som ibland undviker att ställa frågor om klienters sexuella historia. Att olika förhållningssätt till sexualitet inom socialt arbete huvudsakligen är kopplade till sociala problemområden begripliggörs utifrån ett historiskt perspektiv. Sexualitetsfrågor inom socialt arbete har länge varit intimt förknippade med ambitionen att ”avskaffa den sociala plågan” (Pilgrim m.fl. 2021). Här har prostitutionen och spridningen av könssjukdomar ofta stått i centrum. Prostitutionen blev tidigt en symbol för de sociala problem som förra sekelskiftets svenska storstäder hade att hantera, såsom fattigdom, superi och tiggeri. Detta var frågor som socialarbetare på olika sätt var engagerade i (Svanström 2000, Lennartsson 2007). ”Gatstrykerskan” blev en tydlig påminnelse om allt man ville bygga bort i den moderna staden - hon förknippades med homosexualitet, otyglade laster, alkoholism, våldsverkan och stöld (Lennartsson 2007 s. 31). Systemet för att hantera prostitutionen – reglementeringen – inne-
10 Introduktion
bar att ”offentliga kvinnor” var ålagda att registrera sig hos besiktningsbyråer för regelbundna läkarundersökningar, bära särskilda kläder och enbart röra sig inom vissa områden i staden.
Reglementeringssystemet i Sverige inbegrep således en kontroll som sträckte sig långt bortom det medicinska området sexuellt överförbara sjukdomar. Även om reglementeringen upphörde 1918 bidrog socialarbetare fram till 1940-talet i bedömningen av huruvida ”prostituerade” eller ”fallna kvinnor”, som de också kom att kallas, skulle sändas till tvångsarbetsanstalt (Kronman, kommande). Under 1950-talet och en bit in på 1960-talet var ”sexuell vanart” en av de vanligaste orsakerna till omhändertagande och placering av minderåriga flickor på så kallade ungdomsvårdsskolor (Swärd 1993 s. 36). Beteckningen vanart i kombination med sexualitet kom så småningom att försvinna ur lagtexter och social praktik. Samtidigt visar forskning om barn och unga i svensk barnavård att ungas beteende bedöms olika utifrån kön (Hamreby 2004; Forsberg 2005). Flickor blir fortsatt föremål för samhälleliga åtgärder mot bakgrund av beteende och erfarenheter som kan kopplas till sexualitet (a.a. s. 10).
Idag kan ungdomar upp till 18 år omhändertas på grund av ”socialt nedbrytande beteende” inom ramen för lag för särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU 1990:52, paragraf 3) och forskning visar att flickors och pojkars sexuella erfarenheter och sexuella beteende tillskrivs olika betydelse i samband med beslut om omhändertagande (se exempelvis Schlytter 1999, Lundström & Sallnäs 2003, Överlien 2006). Kön i kombination med en sexualitet som betraktas som problematisk har fortfarande betydelse för socialarbetares olika sätt att närma sig sexualitet.
Sexualitet som kunskaps- och interventionsområde
Sexualitetsfrågorna utgör ett växande kunskaps- och interventionsområde inom socialt arbete (Dunk-West & Hafford-Lettchfield 2018). Bara under de senaste decennierna har exempelvis sexuellt riskbeteende, sex som självskadebeteende, sexmissbruk, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och könsstympning kommit att införlivas som kunskaps- och interventionsområden. Gemensamt för dessa områden är att det har begreppsliggjorts inom en välfärdspolitisk kontext och fokus har varit på social utsatthet och sociala problem. På övergripande politisk nivå uppmärksammas frågor om sexuell hälsa samtidigt i allt större utsträckning utifrån ett rättighetsperspektiv.
11 Introduktion
Att rättighetsperspektiv alltmer genomsyrar arbetet med frågor om sexualitet och sexuell hälsa märks inte minst genom det arbete som svenska myndigheter utför. Många diskussioner inom temat sexualitet och socialt arbete på samhällsnivå utgår numera ofta ifrån begreppet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, förkortat SRHR. Begreppet har vuxit fram utifrån 1960- och 70-talens diskussioner kring befolkningsfrågan ur ett globalt perspektiv, med fokus på framför allt kvinnors reproduktiva hälsa.
Aidsepidemin på 1980-talet och framåt bidrog även till att uppmärksamma mäns sexualitet och dess inverkan på kvinnors reproduktiva hälsa. Därefter började uppmärksamheten riktas alltmer mot sexuell och reproduktiv hälsa, SRH. Slutligen lades rättigheter till utifrån uppfattningen att en god SRH kräver att de mänskliga rättigheterna uppfylls (Ouis 2012), och numera används samlingsbegreppet SRHR som utgångspunkt i många sexualitetsfrågor. I december 2020 presenterade Folkhälsomyndigheten, på uppdrag av regeringen, en nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) med det övergripande målet en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen (Folkhälsomyndigheten 2020).
Strategin riktar sig till hela befolkningen, men några grupper identifieras som särskilt viktiga att prioritera: personer med bristande socioekonomiska förutsättningar, personer med migrationserfarenheter, personer med funktionsnedsättning, hbtqi-personer samt unga och unga vuxna. Enligt strategin krävs ett tvärsektoriellt arbete mellan aktörer som aktivt verkar för att främja sexuell och reproduktiv hälsa och förebygga ohälsa. Framför allt återfinns dessa aktörer inom regioner och kommuner, men även statliga myndigheter och civilsamhällets organisationer skrivs fram som viktiga organ i det nationella SRHR-arbetet (Folkhälsomyndigheten 2020).
SRHR-perspektiven reflekterar också en viss förändring i forskningen som intresserar sig för sexualitetsfrågor. Även om sårbarhet och sexuell utsatthet fortsatt står i fokus inom området sociala problem och sexualitet uppmärksammar forskningen inom socialt arbete idag också sexualitet utifrån andra perspektiv. Parallellt med sexuell riskutsatthet betonas betydelsen av att inom socialt arbete främja en god och hälsosam sexualitet som en mänsklig rättighet att värna om (Myers & Milner 2007; Dodd & Tolman 2017). Om sexualitet tidigare har betraktats lite som ett specialistområde inom socialt arbete, ställer de senaste decenniernas förändrade fokus nya krav på socialarbetares kunskaper och professionella utveckling (Dunk-West & Hafford-Lettchfield 2018). Idag förväntas socialarbetare tillgodose klienters/brukares sexuella och reproduktiva rättigheter och hantera frågor som bland annat berör sexuell identitet,
12 Introduktion
sexuella praktiker, sexuell läggning och hetero- och cisnormativitet. De förväntas även kunna arbeta utifrån anti-diskriminerande arbetssätt för att inte riskera att ytterligare förtrycka och marginalisera redan utsatta grupper (Arguelio 2021).
Kort sagt har politikens fokus, forskningens fokus och interventionsfokus på sexualitet skiftat från att identifiera riskgrupper på individ- och gruppnivå till att tillämpa perspektiv som uppmärksammar strukturella förhållanden såsom ojämlikhet, makt, sexuella minoriteter, identitetsuttryck, normer, sexuellt självbestämmande och sexuell integritet. Sexualitet ses numera som en viktig dimension i människors liv och välbefinnande och som någonting som inte enbart bör diskuteras på individuell nivå och med fokus på problem, risk och social marginalisering (Dodd & Tolman 2017). Att det idag ställs nya krav på professionell kunskap och kompetens inom sexualitetsområdet har inneburit ett ökat intresse för vidareutbildning och fördjupning. 2007 startade masterprogrammet i sexologi vid dåvarande Malmö högskola och alltsedan starten har socionomer, psykologer, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och läkare läst programmet. 2012 publicerade lärargruppen på masterprogrammet i sexologi tillsammans en lärobok i sexologi och sexualitetsstudier, vilken i stort byggde på pågående forskning inom forskargruppen (Plantin & Månsson 2012). Ambitionerna med att utveckla sexologi och sexualitetsstudier vid lärosätet fördjupades då forskargruppen startade Centrum för sexologi och sexualitetsstudier (CSS) vid Malmö högskola 2014. Idag är ett drygt trettiotal forskare och doktorander knutna till CSS. Trots att kunskapsområdet sexologi och sexualitetsstudier är relevant och aktuellt för socialt arbete är antalet svenska läroböcker inom området relativt litet. Snabba samhällsförändringar såsom normförändringar och lagreformer gör också att det krävs ständiga uppdateringar.
Bokens upplägg och innehåll
I relation till socialt arbete kan sexualitet betraktas som ett paraplybegrepp (Dunk-West & Hafford-Lettchfield 2018, Dodd 2021). Här inbegrips en rad olika områden som relaterar till människors sammanhang i den privata dimensionen, men också till strukturella förhållanden som rör socioekonomi, normer, politik och lagstiftning. Boken består av sexton kapitel och är indelad i tre delar. Tillsammans presenterar antologibidragen ett brett spektrum av sexualitetsrelaterade frågor av relevans för det sociala arbetets praktik.
13 Introduktion
DEL I belyser hur samhälleliga förändringar som tar sig uttryck i politik och policy, lagstiftning och normer påverkar utformningen av samhällets insatser och interventioner i sexualitetsrelaterade frågor.
Kapitel 1 beskriver hur sociala problem förknippade med sexualitet har vuxit fram och förändrats över tid och ger en förståelse för hur kulturella och politiska sammanhang omgärdar problemdefinitioner av sexualitet och sociala problem.
Kapitel 2 behandlar sexualbrottslagstiftningen och juridiska motiv för vilka handlingar som kriminaliseras, vem som anses som skyddsvärd och hur kriminalisering används som ett politiskt verktyg för att motverka sexuellt våld.
Kapitel 3 belyser hur kombinationen av straffrättsliga åtgärder och sociala insatser mot prostitutionen påverkar socialarbetares yrkesintegritet genom samarbete med polisen.
Kapitel 4 belyser och analyserar de motiv och argument som ligger till grund för att förstå vissa sexuella handlingar hos unga som ”sexuellt självskadebeteende”.
DEL II fokuserar på professionella i olika verksamheter och belyser hur de förhåller sig till och arbetar med frågor om sexualitet utifrån olika uppdrag, förutsättningar och kompetenser.
Kapitel 5 belyser och diskuterar professionellas förhållningssätt till sexualitet i mötet med personer med funktionsnedsättning, och ger förslag på hur man som professionell kan arbeta medvetet och kunskapsbaserat med frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
Kapitel 6 belyser hur professionella kan arbeta medvetet och kunskapsbaserat med ungas sexuella hälsa och sexuella riskutsatthet genom ett metodverktyg som kallas SEXIT,
Kapitel 7 belyser och diskuterar betydelsen av att unga i kontakt med socialtjänst och inom institutionsvård får möta professionella med kompetens inom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
Kapitel 8 beskriver och diskuterar hur socialarbetare som möter personer som köper sex navigerar mellan diskursiva förståelser av sexköp, professionella praktiker och professionell kompetens, egna värderingar och övergripande politiska mål.
Kapitel 9 belyser hur motstridiga förståelser av samtycke vid sex mot ersättning kan skapa spänningar och få konsekvenser för den sexuella självbestämmanderätten, den sexuella integriteten och det straffrättsliga skyddet för personer som säljer sex.
14 Introduktion
Kapitel 10 behandlar professionellas förutsättningar för att hantera frågor om sexuellt våld i mötet med unga migranter och belyser bristen på professionella riktlinjer och stöd i arbetet med dessa frågor.
DEL III fokuserar på en rad olika problemområden som berör sexualitet, och diskuterar människors egna upplevelser och erfarenheter av sexualitetsrelaterade frågor i relation till olika behov av sociala insatser.
Kapitel 11 belyser hur ungdomar med erfarenheter av en hederskontext tolkar och uppfattar skolans sexualupplysning och hur de navigerar mellan olika sexuella och relationella normsystem.
Kapitel 12 beskriver ungas resonemang kring sexuellt samtycke, gråzoner, genusnormer och sociala förväntningar, och synliggör hur komplexiteten i dessa kan tolkas i relation till den politiska och mediala debatten om samtycke.
Kapitel 13 beskriver och analyserar ungas sexuella nätpraktiker och synliggör hur unga förhandlar, reproducerar och navigerar mellan olika sexuella och andra normsystem som de möter i digitala miljöer.
Kapitel 14 belyser hur heterosexuella parrelationer kan komma att påverka kvinnors möjligheter till uppbrott från kriminalitet, missbruk och social utsatthet.
Kapitel 15 beskriver sexualiserat bruk av droger bland män som har sex med män och belyser hur de utvecklar olika former av säkerhetsstrategier bortom det sociala arbetets praktik och insatser.
Kapitel 16 belyser äldres sexualitet med en normkritisk blick på begär och njutning för en grupp vars behov och rättigheter tenderar att osynliggöras. Sexualitet i socialt arbete är ett vidsträckt kunskapsområde som berör sexualitetsrelaterade frågor ur en rad olika perspektiv.
Förhoppningen med denna bok är att den ska kunna läsas oberoende professions- och utbildningsbakgrund. De läsare som är noviser inom området ska kunna få en uppfattning om frågornas konturer och innehåll genom denna bok, samtidigt som läsare som redan är bekanta med området erbjuds inspiration till att fördjupa och utveckla sina kunskaper.
Antologibidragen bidrar sammantaget till en introduktion av en rad olika perspektiv och synsätt på sexualitet i socialt arbete, samtidigt som flera av bidragen erbjuder handfasta förhållningssätt i det praktiska arbetet.
15 Introduktion
Referenser
Areskoug, K., Schindele, C. A. & Lindroth, M. (2019). Education for sexual and reproductive health and rights (SRHR): a mapping of SRHR-related content in higher education in health care, police, law and social work in Sweden. Sex Education, Sexuality, Society and Learning 19 (6), s. 720–729. Taylor & Francis, Routledge.
Arguelio, T.M. (2021). Heteronormativity and social work: The What That Dare Not Speak Its Name. I: Dodd, S. (red.) Routledge International Handbook of Social Work and Sexualities. London: Taylor and Francis.
Befokningskommissionens betänkande i sexualfrågan (SOU 1936:59). Stockholm: Kooperativa förbundets bokförlag.
Dodd, S. (2021). Combating Cisnormativity in social work education. I: Dodd, S. (red.) Routledge International Handbook of Social Work and Sexualities. London: Taylor and Francis.
Dodd, S. & Tolman, D. (2017). Reviving a positive discourse on sexuality within social work. Social Work, 62(3), s. 227–234.
Dunk, P. (2007). Everyday Sexuality and Social Work: Locating Sexuality in Professional Practice and Education. Social Work & Society, 5(2).
Dunk-West, P. & Hafford-Letchfield, T (2018). Sexuality, sexual and gender identities and intimacy research in social work and social care. I: Dunk-West, P. & Hafford-Letchfield, T. (red.) Sexuality, Sexual and Gender Identities and Intimacy Research in Social Work and Social Care London: Taylor and Francis.
Folkhälsomyndigheten (2020). Nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). En god jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befiolkningen. Folkhälsomyndigheten.
Forsberg, M. (2007). Brunetter och blondiner: Sex, relationer och tjejer i det mångkulturella Sverige. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, institutionen för socialt arbete.
Hall, I., Plantin, L. & Holmström, C. (2019). Social workers’ opportunities to work
with safer sex. European Journal of Social Work, 22(1), s. 82–94.
Hamreby, K. (2004). Flickor och pojkar i den sociala barnavården: Föreställningar om kön och sociala problem under 1900-talet, Doktorsavhandling, Studier i socialt arbete vid Umeå universitet: avhandlings- och skriftserie, 43.
Hirdman, Y. (2012). ”Genuspolitik i folkhemmet”. I: Arnberg, C., Sundevall, F. & Tjeder, D. (red.) Könspolitiska nyckeltexter II. Från befokningskris till talibantal 1930 –2002
Göteborg/Stockholm: Makadam förlag.
Kronman, J. (kommande). Sex i gränsland. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet.
Laanemets, L. (2002). Skapande av femininitet, om kvinnor i missbrukarbehandling. Doktorsavhandling, Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet.
Lennartsson, R. (2007). Den sköna synderskan. Sekelskiftets Stockholm: Betraktelser från undersidan. Stockholm: Norstedts förlag.
Lennerhed, L. (2002). Sex i folkhemmet.
RFSU:s tidiga historia. Uppsala: Gidlunds förlag
Lundström, T. & Sallnäs, M. (2003). Klass, kön och etnicitet i den sociala barnavården, Socialvetenskaplig tidskrift nr 2–3.
Myers, S. & Milner, J. (2007). Sexual issues in social work. London: Policy Press.
Ouis, Pernilla (2012). Tradition, religion och sexualitet: Sexuell hälsa och rättigheter i ett globalt perspektiv. I: Plantin, L. & Månsson, S.-A. (red.), Sexualitetsstudier Malmö: Liber.
Pilgrim, S., Ramseyer Winter, V. & Cook, M. (2021). Sexual work and sexual health: A history. I: Dodd, S. (red.) Routledge International Handbook of Social Work and Sexualities. London: Taylor and Francis.
Plantin, L. & S-A Månsson (2012) (red.). Sexualitetsstudier. Malmö: Liber.
Svanström, Y. (2000). Policing public women: The regulation of prostitution in Stockholm 1812–1880. Doktorsavhandling, Historiska institutionen, Stockholms universitet.
16 Introduktion
Schlytter, A. (1999). Kön och juridik i socialt arbete: Tillämpningen av 3 § LVU på länsrättsnivå. Lund: Studentlitteratur.
Socialtjänstlagen (SoL) SFS nr: 2001:453.
Svensson, B. & Skårner, A. (2014). Sex och narkotika. Socialvetenskaplig tidskrift, 21(2), 94.
Swärd, H. (1993). Mångenstädes svårt vanartad: om problemen med det uppväxande släktet. Doktorsavhandling, Lunds universitet, Zenon avhandlingsserie.
Turner, G. (2016). A coming out narrative: Discovering my queer voice as a social worker. Reflections: Narratives of professional helping. Special Section-Family of Origin: Implications of Practice, 21(4), s. 40–50.
Turner, G. & Pelts, M. (2022). Sexual well-being informed social work practice: Harnessing the power of reflection and a Hallmark experiential sexuality education activity. The British Journal of Social Work, 52(2), s. 872–889.
Wikström, E. & Eriksson, E. M. (2016). ”Jag fick plats för en gångs skull”. En rapport om projektet Snacka sex. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för individer som lever i hemlöshet. Göteborgs stad, Social resursförvaltning. Överlien, C. (2006). Institutionen som arena för skapandet av sexuell identitet: Samtal från ett särskilt ungdomshem. Socialvetenskaplig tidskrift, 13(2), s. 164–178.
17 Introduktion
anspråksformering 24
ansvarsfrihetsregeln 42
arbetsmiljölagen 88
asexuell 248
avklädda bilder 202, 210
B
bacha bazi 164
BDSM 66, 70
behandling, renodlad 129
beroendeställning 38
bevisning 45
bisexuell 99, 251
biståndsbehov 255
brottsbalken 66, 67
brottslighet 215, 222
brottsmisstanke 59
brottsofferperspektiv 58, 62
C
chemsex 230, 233, 234
compassion fatigue 160
D
danspojkar 164
demenssjukdom 246, 250
dick-pics 207, 208
diskriminering 83, 113, 120 149, 247
diskurs 20
drogpolicy 231
dubbel avvikelse 217
E
egenmakt, integritet och identitet 120
elevhälsa 86
Erkännandemodellen 94
etnicitet 179, 200, 209, 247
evidens 106
F
femininitetsnormer 187, 197
feministiskt mål 51
filmning 40
fokusgruppsintervjuer 188
fotografering 40
frågeformulär 100
funkofobi 83, 249
funktionsförmåga 255
funktionshinder 82
funktionsmaktordning 83
funktionsnedsättning 250, 253
försvarare 45
förundersökning 44
förövarperspektiv 58
G
genitala ingrepp 157
genusnormer 186, 195, 209, 217
governmentality 67
gränspolis 57
H
habilitering 82
hallick 55, 58
handlingsutrymme 129, 188
hbt, hbtq, hbtqi 70, 82, 89, 92, 114, 149, 171, 174, 231, 241, 250
hbtq-certifiering 231
hedersrelaterat våld och förtryck 91, 114, 155, 170, 184
heteronormativitet 113, 249, 250
heteronormen 203, 217
heterosexism 255
heterosexualitet 197, 255
heterosexuell 250
homofobi 249
homosexuell 99, 250, 255
hälsans sociala bestämningsfaktorer 111
hälsofrämjande arbete 119
icke-binär identitet 99, 113
identitetsskapande på nätet 203
intellektuell funktionsnedsättning 82
internaliserad funkofobi 84
interpersonell nivå 188
intersektionalitet 204
intersexperson 250, 255
intrapsykisk nivå 188
jämlika och jämställda relationer 120
jämställdhet 82, 195, 258
267
A
Register
I
J
126
kommunikation om sex 192
konfliktyta 61
kontrollteori 216, 218, 227
kriminalisering 45, 54
kulturella scenarier 188
kulturella normer 20
kunskapsproduktion 51
kunskapstradition 53
kyskhetsnorm 174
kön 247, 249, 255
könsidentitet 249
könsroller 224
lagstiftning 20, 25, 27, 28, 29, 30
lesbisk 250, 255
LSS 85
lågtröskelstöd 240
M
makt 67, 73
manualbaserat arbete 106
marginalisering 216, 217
maskulinitetsgörande 217
maskulinitetsnormer 187, 208
massagesalong 52
monogami 217, 219
moraliska dilemman 52
moraliska frågor 58
moralisk stress 161
myndighetsutövning 255
målsägandebiträde 45
människohandlare 55
människohandelsgrupp 57
mäns våld mot kvinnor 139
mödomshinna 173, 177
mödomshinnemyten 173
nakenbilder 37, 207
normaliseringsprocesser 65
normalitet och avvikelse 217, 221, 226
normativa antaganden 116
normativ femininitet 218
nyabolitionistisk 51
oaktsamhet 43
ofärdens kumulativa process 217
ojämlikhet 65, 77, 111, 141, 187, 247
onani 22, 23, 66
oplanerad graviditet 99
organisatoriskt stöd 109
oskuldsnorm 170, 174
oskuldskontroll 177
oskyldighetspresumtion 45
osynliggörande 83, 249
oönskat samtyckesbaserat sex 141 P
patriarkatet 226
PLISSIT-modell 93
polisanmäla 43
polisiärt arbete 56
problematiskt bruk 230, 233, 239
professionell bedömning 106
professionell beredskap 116
prostitution 52, 70
prostitutionsforskning 54
prostitutionsgrupper 51
prostitutionspolicy 50, 53
psykisk hälsa 69, 98
R
rasifiering 209
rasism 208, 211
rekreationellt bruk 230, 231, 232
relationer 82
repressiva åtgärder 53, 131
reproduktion och reproduktiv hälsa
120
respektabilitet 187
RFSU 93, 170, 171, 176, 180
risk 65, 71, 74
riskhantering 235
riskutsatthet 99
rusmedelsbruk 115
rörelsehinder 82
S
samhällsvård 111
samlagsnorm 250
samtalsmetod 234, 241
samtalsstöd 239, 240, 242
samtalsunderlag 100
samtycke 38, 139
samtyckeslag 28, 196
samtyckesreformen 36
268 Register K
KAST
L
N
O
samverkan 50
SEXIT 97
sexköp 124
sexköpare 51, 55, 58
sexköpslagen 51
sex mot ersättning 125, 139, 163
sexting 66, 70
SEXual health Identification Tool 99
sexualiserat substansbruk 235
sexualitet och sexuell hälsa 120
sexuallagstiftning 25
sexualmoraliska normsystem 205, 206
sexualundervisning 82
sexualupplysning 171, 172, 176, 180
sexuell dubbelmoral 69
sexuell hälsa 82, 244
sexuell integritet 140
sexuell interaktionsordning 188
sexuell läggning 247, 249, 255
sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) 111
sexuell orientering 100, 120
sexuell riskutsatthet 155
sexuell självbestämmanderätt 139
sexuella meddelanden 203, 206, 207
sexuella nätpraktiker 201, 203, 205
sexuella rättigheter 244
sexuella situationer 187
sexuella skript 188, 195, 204
sexuella trakasserier 99, 189
sexuella önskemål 248
sexuella övergrepp 66, 74, 237, 253
sexuellt aktörskap 195
sexuellt ofredande 40, 42
sexuellt risktagande 97, 155
sexuellt samtycke 187, 189
sexuellt självbestämmande 194
sexuellt självskadebeteende 65
sexuellt utnyttjande 74
sexuellt våld 99, 155, 189, 252, 253
sexuellt överförbar infektion 99
skademinimering 120
skadereduktion 241
skadestånd 45
skollagen 86
skuld 217, 221
sociala förväntningar på sex 193, 194
sociala hälsodeterminanter 112
socialkonstruktivism 20
socialtjänstlagen 246
socialt samspel 192
sodomi 30
spridande av bilder 40
SRHR-kompetenser 114
SRHR-strategi 119
stigma 217, 221
straffrättsliga åtgärder 52
stämplingsteori 216
stödinsats 52
symbolisk makt 67
särskola 82
T
the Recognition Model 94
tidelag 30, 31, 32
transerfarenhet 99
transperson 113, 255
typifiering 32
tystnadsplikt 102
U
ungdomsmottagning 98
uppsåt 43
utanförskap 215, 216
utbildning för vårdgivaren 100
utlänningslag 55 V
verkställighetshinder 160
vithetsnorm 208
viljan till sex 23
våld 37, 252, 254
våldsutsatthet 214, 218, 225, 254
våldtäkt 27, 28, 32, 36, 159, 252, 253
våldtäkt mot barn 41
välfärdsinsats 53
välfärdsuppdrag 53
värderingar 107
yrkeskultur 53
269 Register
Y
ålderism 245, 247, 252
ålderistisk erotofobi 248
åldrande 248, 252
åtal 44
återbesök 105
Ä
äktenskapsnorm 175, 180
äldreboende 252, 253
äldreomsorg 246, 255
äldres sexualitet 245
Ö
överdos 236, 237
övergrepp 252, 253
270 Register Å
Sexualitet är ett mångfacetterat och komplext fält för socialarbetare att förhålla sig till.
Frågor om sexualitet utgör en central del av människors liv och identitet, samtidigt som de aktualiserar och synliggör normer och stigman. Detta kan vara utmanande för socialarbetare att bemöta professionellt. Ambitionen med Perspektiv på sexualitet är att erbjuda forskningsbaserad kunskap om sexualitet i det sociala arbetets praktik.
Bokens kapitel spänner över en rad områden som på olika sätt belyser perspektiv på sexualitet. Du kan exempelvis läsa om ungas sexuella villkor på nätet, hur professionen kan främja sexuell hälsa hos personer med funktionsnedsättning, hur man kan bemöta och fråga om sexualitet samt sexuell utsatthet inom exempelvis socialtjänst. Vidare diskuteras ämnen som chemsex, sexuell hälsa hos äldre, sexuell riskutsatthet hos migranter, sexuellt självskadebeteende, sexhandel, hur lagstiftningen kring sexualbrott och synen på sexualitet förändrats över tid.
Antologin vänder sig till blivande och verksamma socionomer och till verksamma inom andra omsorgsprofessioner.
Bokens redaktörer är Charlotta Holmström, biträdande professor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, och föreståndare för Centrum för sexologi och sexualitetsstudier vid Malmö universitet, Annelie de Cabo, universitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet samt Pernilla Ouis, professor i socialt arbete vid Högskolan i Halmstad och biträdande professor vid Malmö universitet.
Övriga medverkande författare, som alla har mångårig erfarenhet av forskning om sexualitet, genus och socialt arbete, är: Julia Bahner, Hanna Cinthio, Nicklas Dennermalm, Ylva Grönvall, Robin Gålnander, Anna Hall, So a Hammarström, Sara Johnsdotter, Suzann Larsdotter, Malin Lindroth, Jack Lukkerz, Linn Sandberg, May-Len Skilbrei, Kim R. Sylwander och Linnea Wegerstad.
Best.nr Tryck.nr 47-14353-5 47-14353-5
Charlotta Holmström, Annelie de Cabo, Pernilla Ouis (red.)