9789147143436

– makt, intersektionalitet och social skiktning

Upplaga

3

Sedan sociologin grundades har ämnet sysslat med samma problemställning: Hur ska vi förstå samhällets sociala ojämlikhet och hur påverkar den människors livschanser? Utifrån denna gemensamma kärna har sociologin utvecklat en mångfald av teoretiska perspektiv och metodologiska ansatser för att se samhället.

I boken diskuterar några av Sveriges främsta sociologer på ett lättillgängligt sätt de viktigaste sociala skiktningsprinciperna: • Stefan Svallfors & Arvid Lindh: Klass • Jani Turunen: Geografi • Marie Evertsson: Kön • Ove Sernhede: Etnicitet • Alexandra Bogren: Sexualitet • Magnus Karlsson: Ålder • Rafael Lindqvist: Funktionshinder • Göran Ahrne: Intersektionalitet

• Christofer Edling, professor i sociologi vid Lunds universitet.

• Fredrik Liljeros, professor i sociologi vid Stockholms universitet, associerad till Karolinska institutet, Institutionen för global folkhälsa, forskargruppen Global and Sexual Health (GloSH).

Best.nr 47-14343-6 Tryck.nr 47-14343-6

Christofer Edling & Fredrik Liljeros (red.)

– makt, intersektionalitet och social skiktning

Edling & Liljeros (red.)

Bokens redaktörer och författare till inledningskapitlet är:

– makt, intersektionalitet och social skiktning

Boken ger en inblick i sociologins djup och bredd genom att inspirera till fortsatt tänkande om det delade samhället. Inför den tredje upplagan har flera kapitel reviderats och boken har utökats med ett nyskrivet kapitel om regionala och geografiska skillnader för att ge ökad förståelse av ojämlikhet och förändring mellan stad och land och inom storstadsregionerna.

ett delat samhälle

ett delat samhälle

Upplaga

3

Ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning ISBN 978-91-47-14343-6 © 2016, 2022 Författarna och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Projektledare: Stefanie Holmsved Thott Redaktör: Camilla Nevby Omslag och grafisk form: Fredrik Elvander Omslagsfoto: Shutterstock Tredje upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2022

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Till minne av Ulla Bergryd

Innehåll Förord till tredje upplagan 8

1. Social skiktning 10 Christofer Edling & Fredrik Liljeros

Begreppet social skiktning

14

Sociala handlingar och relationer 19 Om boken 26 Att läsa vidare 32

2. Klass 34 Stefan Svallfors & Arvid Lindh

Vad är klass?

Vad gör klass?

39 42

Varför har klass betydelse? 46 Kan man avskaffa klassamhället? 48 Att läsa vidare 50

3. Geografi 52 Jani Turunen

Rumsliga kategorier

53

Urbanisering och avfolkning 56 Strukturomvandling

59

Strukturomvandlingens följder

62

Rumslig ojämlikhet i storstadsregionerna 67 Mobilisering och protest Framtiden 74 Att läsa vidare 76

4

71

4. Kön 78 Marie Evertsson

Kön eller genus som begrepp 80 Mannen som norm 80 Hur skapas socialt kön?

82

På arbetsmarknaden 86 I hemmet

92

Är förändring möjlig?

96

Att läsa vidare 99

5. Etnicitet 100 Ove Sernhede

Sverige och den postkoloniala ordningen 102 Vad är etnicitet?

104

Social skillnad etnifieras

106

Etnos och nationalism 108 Europa och de Andra 109 Föreställningar om kulturell renhet 112 Västerländsk fundamentalism eller rädslan för att bli smittad av det främmande 114 Etnicitet som bärare av egenskaper 115 ”Rötter” och ”rutter” 118 Ungdomskultur och etnicitet Avslutning

119

120

Att läsa vidare 122

6. Sexualitet 124 Alexandra Bogren

Moral, normalitet och makt 125 Manus för sexuellt handlande

130 5

Reglerande och disciplinerande makt och sexualitet

135

Sexuella fält, begärsstrukturer och sexuellt kapital

140

Kärlek, intimitet och sex i senmoderna samhällen

145

Avslutning

148

Att läsa vidare 151

7. Ålder 152 Magnus Karlsson

Åldersstratifiering och individen 155 Åldersstratifiering och sociala relationer Åldersgränser och social mobilitet

161

167

Ålder och social förändring 176 Att läsa vidare 179

8. Funktionshinder 180 Rafael Lindqvist

En historisk tillbakablick 182 Funktionshinder, individ, samhälle

184

Den medicinska modellen 185 Funktionshinder som social konstruktion Stigmatisering eller förhandling

188

189

Funktionshinder som normalitetsdiskurs 193 Genusperspektivet

194

Den sociala modellen 196 Funktionshindrade som kulturell minoritet Mellan ideal och realiteter 202 Avslutning

203

Att läsa vidare 205

6

200

9. Intersektionalitet 208 Göran Ahrne

Intersektionell analys

211

Globalisering och överlappande skiktningsformer 214 Organiserad skiktning

216

Flerdimensionell skiktning 218 Att läsa vidare 225 Referenser 226 Register 243 Författarna 246

7

Förord till tredje upplagan Sociologins fokus är att försöka förstå social ojämlikhet; dess uppkomst, reproduktion och konsekvenser för grupper och enskilda individer. Social skiktning är inget vackert begrepp, men det fångar ganska bra tanken om ojämlikhet som ett socialt fenomen genom att fokusera just på samhället – som oavsett hur vi definierar det är ett kollektivt fenomen – och hur resurser är ojämlikt fördelade inom samhällen. Vi vill påstå att studiet av social skiktning är sociologins kärna och att den som vill veta vilka slags frågor som sociologer arbetar med måste börja med att försöka förstå sociologernas perspektiv på social skiktning. Utifrån samtida sociologisk forskning tycker vi oss kunna identifiera ett antal nyckelbegrepp, vi kallar dem principer, som intar en helt central position i analysen av social skiktning.

Vi är mycket glada över att den här boken mottagits så pass väl att vi nu får presentera en tredje upplaga. Inför den nya upplagan har vi uppdaterat och bitvis omarbetat kapitlen om de sex skiktningsprinciperna klass, kön, etnicitet, sexualitet, ålder och funktionshinder. Ett kapitel om geografi har tillkommit. Med det hoppas vi öka bokens relevans genom en ökad förståelse av ojämlikhet och förändring mellan stad och land och inom storstadsregionerna.

Det sista kapitlet om intersektionalitet är oförändrat sedan föregående upplaga.

Boken är skriven av elva sociologer som arbetar utifrån olika teoretiska och empiriska perspektiv. Vi har valt bidrag från ganska olika författare för att visa att sociologin har många ansikten. Vi menar att den som vill veta mer om sociologi också tidigt bör ställas inför denna vetenskapliga mångfald. Pluralismen är en del av ämnets lockelse och en del av dess styrka.

Ett varmt tack till förläggare Helena Ekholm som initierat och lotsat oss genom produktionen av den tredje upplagan, och till redaktör Camilla Nevby som redigerat såväl denna som föregående upplaga. Tack kvarstår också till Peter Söderholm, bokens första förläggare, och till redaktör och förläggare som arbetade med bokens tidigare upplagor: Carina Blohmé, och Cecilia Björk Tengå. Vi 8

är tacksamma för kommentarer från kollegor, seminariedeltagare och studenter som bidragit till att göra texterna bättre. Vi vill särskilt tacka Gunnar Andersson, Erik Bihagen, Caroline Aspers Dahlberg, Lars Dahlgren, Robert Erikson, Åsa Gustafson, Karin Halldén, Lisa Kings, Staffan Lindberg, Jonas Lindström, Charlotta Magnusson, Annaklara Martin-Löf, Magnus Nermo, Monika Nordvik, Elin Olofsson, Christine Roman, Camilla Samuelsson, Liv Sunnercrantz och Anna Ålund. Stefan Svallfors bidrog inte bara med ett utmärkt kapitel utan föreslog också bokens titel.

Boken tillägnas minnet av Ulla Bergryd (1942–2015). För oss båda stod Ulla med sitt breda kunnande, sitt brinnande intresse och sin smittande entusiasm för den första sociologiska inspirationen när vi kom nya till ämnet. För svenska sociologer är Ulla bland annat känd för sin översättning av C. Wright Mills Den sociologiska visionen och för boken Den sociologiska fantasin, som hon redigerade för bokförlaget Rabén & Sjögren år 1987. Vi hoppas att vi med den här boken åtminstone i någon mån lyckats fånga och föra vidare Ulla Bergryds sociologiska vision.

Lund och Stockholm i oktober 2021 Christofer Edling och Fredrik Liljeros

1. Social skiktning Christofer Edling & Fredrik Liljeros

År 1831, bara 55 år efter det att Förenta staternas självständighets­ förklaring ratificerades, reste en ung fransk adelsman vid namn Alexis de Tocqueville till USA för att, som han sa, studera ”det mest jämlika av samhällen”. Sin adliga bakgrund till trots var Tocqueville övertygad om att demokratin var framtidens politiska styrelseskick. Besviken över utvecklingen i Frankrike efter 1789 års revolution gjorde han sin resa för att undersöka vad Frankrike kunde lära av USA. Tocquevilles betraktelser publicerades i en välkänd bok, Om demokratin i Amerika (1835, 1840/1997), som fortfarande läses som en exemplarisk studie av demokrati och som en av de mest insiktsfulla studierna av USA. Tocqueville slogs av häpnad över den politiska jämlikhet han observerade och vilka effekter den hade på samhället i stort. Men hur jämlikt var egentligen ”det mest jämlika av samhällen”? När man läser Tocqueville framgår mycket tydligt av analysen att jämlikheten i USA inte var en jämlikhet för alla. Det framgår också att det som vi i en modern västerländsk demokrati betraktar som absolut grundläggande, knappast var det för snart 200 år sedan. Tocqueville skriver med uppskattning om att kvinnorna i USA är jämställda männen på ett helt annat sätt än i Europa, särskilt med avseende på utbildning. Men han konstaterar också – med gillande – att kvinnans viktigaste syssla är att gifta sig och sköta om familjen, under mannens överinseende. Tocqueville beskriver mycket insiktsfullt de vita angloamerikanernas behandling – tyranni är det ord han använder – av de nordamerikanska indianerna. Han upprörs över slavarnas, och före detta slavarnas, ställning i USA. Faktum är att Tocqueville identifierar slaveriet som det amerikanska samhällets akilleshäl och förutspår att ojämlikheten mellan svarta och vita kommer att leda till konflikter (år 1944 skrev en svensk samhällsvetare, Gunnar Myrdal, boken An American Dilemma, vilken kom att bli samma typ av milstolpe som Om demokratin i Amerika men med fokus på rasismen i USA). Kort sagt, ”det mest jämlika av samhällen” var bara jämlikt relativt det dåtida Europa, och för en svensk läsare idag framträder Tocquevilles berättelse snarare som en detaljerad beskrivning av ett samhälle präglat av social skiktning och ojämlikhet.

11

1. S o c i a l s k i k t n i n g

Det är inte helt osannolikt att den som idag vill göra en resa för att närmare bekanta sig med ”det mest jämlika av samhällen” skulle resa till något av de nordiska länderna. Möjligtvis skulle denne resenär välja att besöka just Sverige. Och visst är Sverige ett jämlikt samhälle i många avseenden. Vi har en näst intill oinskränkt politisk frihet, en fri utbildning i öppen konkurrens för alla oavsett härkomst eller bakgrund och vi är alla formellt lika inför lagen, och med internationella mått mätt är svenskar friska, nöjda och lever länge. Men om vi tittar lite närmare på det svenska samhället ser vi mönster av ojämlikhet i flera dimensioner, och dessa mönster är i grund och botten ganska lika det mönster som Tocqueville observerade. Därmed inte sagt att dagens Sverige är som 1830-talets USA – inte på långa vägar! Men den som betraktar dagens Sverige med öppna ögon upptäcker snart att också vårt samhälle är indelat i olika mer eller mindre tydligt avgränsade och påvisbara sociala skikt. Att olika grupper i samhället helt enkelt lever under radikalt olika omständigheter och därigenom också har radikalt olika förutsättningar att forma sina liv.

I det här kapitlet ska vi så enkelt som möjligt beskriva vad social skiktning är för något, hur den uppstår och upprätthålls. Bokens olika kapitel går sedan närmare in på hur den sociala skiktningen ser ut i Sverige och vilka konsekvenser den har för individ och samhälle.

I boken fokuserar vi genomgående på negativa konsekvenser av social skiktning. Men det går förstås att argumentera för att social skiktning också har positiva effekter. Ett givet socialt skikt präglas av en mer eller mindre påtaglig homogenitet, det vill säga de som tillhör samma skikt tenderar att dela smak, intressen och så vidare.

På det sättet kan social skiktning ge en känsla av tillhörighet, trygghet och förutsägbarhet – det finns andra som delar min situation och mina livsvillkor. En ojämn fördelning av resurser har historiskt också varit en förutsättning för att frigöra resurser till konst och kultur. Det är svårt att tänka sig att mycket av det som idag ingår i FN:s världsarvlista och som numera uppfattas som ovärderliga kulturskatter, till exempel Drottningholms slott och de centrala delarna av det historiska Florens, hade kunnat skapas utan den ex12

1. S o c i a l s k i k t n i n g

tremt ojämna fördelningen av resurser som rådde när de uppfördes. Vi återkommer både till tanken om homogenitet och delade intressen senare i kapitlet. Det är också tänkbart att socialt skiktade samhällen erbjuder incitament för att förbättra sin livssituation, det vill säga om jag ser att andra har det bättre än jag kan jag anstränga mig, genom att studera flitigare eller arbeta hårdare, för att röra mig till ett högre skikt.

Vi kan också se social skiktning som en process för att få rätt person på rätt plats. Det förutsätter förstås att så kallad social rörlighet är möjlig, både under ett levnadslopp och mellan generationer. Den politiska debatten i ett land som Sverige handlar inte sällan om olika syn på just den frågan: Har vi alla verkligen samma frihet att välja det skikt vi vill tillhöra? Sociologisk analys av den sociala skiktningens negativa konsekvenser kan användas på olika sätt i den debatten, men ett av de mer konstruktiva sätten är att peka ut områden som kan reformeras för att frigöra just individers möjlighet att givet sina personliga egenskaper välja och forma sina egna liv, oavsett vilket socialt skikt de fötts in i.

Sociologisk analys kan också ge indikationer på negativa effekter på samhällsnivå. Det är exempelvis troligt att samhället underutnyttjar sina resurser om personer inom vissa sociala skikt systematiskt tenderar att ha högre sjuklighet eller investerar mindre i utbildning än personer i andra skikt. Även i ett land där inkomstskillnaderna är relativt små är inkomstfördelningen ett tydligt och iögonfallande exempel: Ungefär 36 procent av den disponibla inkomsten i Sverige tillfaller 10 procent av befolkningen. Och medianinkomsten för kvinnor på den svenska arbetsmarknaden motsvarar ungefär 83 procent av median­ inkomsten för män (SCB 2019a).

Oavsett vilka politiska värderingar vi har går det knappast att förneka att social skiktning är ett faktum. Den här bokens författare förhåller sig på olika sätt till fenomenet genom att närmare presentera olika sätt att sociologiskt studera och förklara social skiktning. Vi har valt att fokusera på sju olika skiktningsprinciper som vi anser är centrala för en förståelse och analys av social skiktning i dagens Sverige. Varje princip – klass, geografi, kön, etnicitet, sexu13

1. S o c i a l s k i k t n i n g

alitet, ålder samt funktionshinder – behandlas i var sitt eget kapitel.

Bokens sista kapitel handlar om intersektionalitet, det vill säga den extra komplexitet som uppstår när olika skiktningsprinciper samverkar genom att förstärka eller motverka varandra. Innan vi säger något mer om innehållet i respektive kapitel kommer vi att ägna det här inledningskapitlet åt begreppet social skiktning och åt det sociologiska perspektivet.

Begreppet social skiktning Till skillnad från många andra vetenskaper brottas samhälls- och beteendevetenskaperna – till vilka sociologi räknas – med att beskriva och analysera fenomen som vi alla är en del av och har erfarenhet av (Asplund 1970). Ett problem som följer av detta är att många av de ord som vi använder i vardagsspråket även används som vetenskapliga begrepp, med en väl definierad betydelse som inte alltid har samma mening som i vardagsspråket. Det händer också att samma ord används på olika sätt av olika forskare. I alla bokens kapitel finns exempel på vardagsord som diskuteras och preciseras i den sociologiska analysen. Låt oss kort presentera några sådana nyckelbegrepp, som tydliggör vad den här boken handlar om.

Vi talar om jämlikhet när resurser är jämnt fördelade över alla i sammanhanget relevanta personer. Ett äktenskap, exempelvis, är jämlikt om båda parter har kontroll över likvärdiga resurser. Ojämlikhet råder när resurser är ojämnt fördelade över alla relevanta personer, och graden av ojämlikhet kan förstås variera betydligt.

Begreppet social skiktning använder vi för att beteckna en systematisk ojämlikhet mellan olika grupper av människor inom samma samhälle. Den exakta definitionen av ett skikt varierar, men de flesta forskare är eniga om att den sociala skiktningen förändras över tid, att skikt tillkommer, försvinner, växer och krymper. Ytterligare två nyckelbegrepp – resurser och intressen – förtjänar att lyftas fram här, eftersom de är mycket centrala i all forskning om social skiktning.

14

1. S o c i a l s k i k t n i n g

Med resurser menar vi sådant som gör det möjligt för en person att nå och försvara sina intressen, också gentemot andra personer.

Resurser kan vara materiella (som pengar) och immateriella (exempelvis olika typer av färdigheter och socialt tillskrivna egenskaper, såsom status). Ofta skiljer vi på ekonomisk och social ojämlikhet, beroende på vilket slags resurs det rör sig om.

Enligt Sociologiskt lexikon (Brante m.fl. 1998) är intressen ”det som bidrar till det allmänna välbefinnandet eller som uppfyller ett behov hos en individ, en grupp, eller ett samhälle”. Trots att vi alltså kan tala om gruppers och samhällens behov, råder det stor enighet om att det inte är grupperna i sig som gör saker (handlar), känner eller har intressen, utan att det är de individer som bildar grupperna som handlar, känner och så vidare. Att säga att det ligger i en grupps intresse att tillskansa sig resurser, ska snarare ses som ett förenklat sätt att säga att det ligger i de enskilda gruppmedlemmarnas intresse att tillsammans tillskansa sig nya resurser. Det är exempelvis inte fackföreningen som har ett intresse av att dess medlemmar får så bra villkor som möjligt, utan dess medlemmar.

Samtidigt kan känslan eller föreställningen av att tillhöra en grupp med särskilda behov, intressen, rättigheter eller skyldigheter få individer att handla.

Karl Marx (1818–1883) är den samhällsteoretiker som kanske starkast förknippas med intresseanalysen. Marx utgick ifrån att samhällets materiella bas präglade relationer mellan människor, det vill säga att vilka intressen vi kommer att dela och med vem avgörs helt av vilka resurser vi kontrollerar (Marx 1969, 1973). Enligt Marx hade den tekniska utvecklingen slagit sönder feodalismen och ersatt den med ett kapitalistiskt system bestående av tre klasser. De som äger egendom kommer att dela en viss uppsättning intressen, medan de som är egendomslösa och lönearbetar kommer att dela en annan uppsättning intressen. Sådana delade intressen ger upphov till en klass av kapitalister, en klass av småborgare och en klass av proletärer. Kapitalisterna äger produktionsmedlen (dvs. fabriker och verkstäder) och behöver därför inte direkt delta i produktionen av varor. Småborgarna äger sina egna produktionsmedel, men måste själva arbeta med att producera varor och tjänster 15

1. S o c i a l s k i k t n i n g

för att försörja sig, exempelvis som hantverkare eller köpmän av olika slag. Proletärerna äger inga produktionsmedel och måste därför arbeta åt någon annan för att kunna försörja sig. Proletären säljer med andra ord sin arbetskraft till kapitalisten, vilket är en viktig skillnad mellan proletären under kapitalismen och den livegna under feodalismen. För Marx var det uppenbart att proletärens och kapitalistens intressen står i konflikt med varandra och att denna konflikt med nödvändighet på sikt kommer att leda till det kapitalistiska samhällets undergång. Denna oundvikliga utveckling kan enligt Marx snabbas på och göras mindre utdragen om den organiseras av en upplyst elit av proletärer, de så kallade kommunisterna.

Marx deterministiska syn på kapitalismens undergång följer av synen på vad det är som ger en vara dess pris, nämligen den genomsnittliga arbetstid det tar att producera varan samt priset på arbetskraft i ett kapitalistiskt samhälle (Marx skiljer sig härmed från den mer gängse uppfattningen att priset på en vara bestäms av tillgång och efterfrågan). I och med att proletärens arbetskraft under kapitalismen har förvandlats till en vara som proletären måste sälja för att överleva, räcker det i princip att kapitalisten ersätter proletären med så pass mycket att proletären har råd att försörja sig själv och sin familj. Resten, det så kallade mervärdet av det en proletär producerar, kan kapitalisten välja att stoppa i egen ficka eller att återinvestera i större fabriker och bättre maskiner. Genom att mervärdet återinvesteras kommer den ökade produktionsförmågan på sikt att leda till överproduktion av varor och därmed sänkta priser, vilket i sin tur leder till att kapitalisterna för att inte gå i konkurs kommer att tvingas sänka lönerna till under den nivå som krävs för att proletärerna ska kunna försörja sig själva och sina familjer. Till slut kommer oförmågan att försörja sig att tvinga proletärerna att göra uppror och störta det kapitalistiska systemet. Det är intressant att denna process inte förutsätter en vilja hos kapitalisterna att försämra villkoren för arbetarklassen, utan är något som konkurrensen tvingar dem till.

Marx beskrivning av intressen och intressekonflikt i det kapitalistiska samhället satte fingret på en viktig aspekt av samhällets skiktning, och detta resonemang fångar ganska bra essensen i för16

1. S o c i a l s k i k t n i n g

handlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare i nutida avtalsrörelser. Utvecklingen har dock knappast gått den väg som Marx förutspådde i analysen av sin tids industrikapitalism. Nya samhällsfenomen har uppstått i moderna kapitalistiska demokratier, fenomen som ställer till med problem för Marx analys. Exempelvis har det utvecklats en stor offentlig sektor, en växande tjänstesektor och en stor medelklass som inte alls passar in i förutsägelsen av det kapitalistiska samhällets utveckling.

Max Weber (1864–1920), som var verksam något senare än Marx, menade att samhället redan i början av 1900-talet bestod av flera potentiella klasser och att det inte var självklart att medvetenhet om klasstillhörighet skulle få individerna att handla gemensamt för att ändra sin livssituation. Weber ansåg även att det fanns andra potentiella grunder för social mobilisering, exempelvis att individer med gemensam livsstil ibland kan mobilisera sig i kollektivt handlande genom olika statusgrupper. Miljörörelsen är ett nutida exempel på en sådan intressemobilisering som inte grundar sig i ekonomisk klass.

Vad som gör Marx bidrag till intresseanalysen unikt är att han gör intressen till ett kollektivt fenomen – men han är förstås inte ensam om att studera intressen. Nationalekonomins fader, och en av Marx måltavlor, Adam Smith (1723–1790), studerade hur samhällets ekonomiska organisering kan förklaras på basis av individers intressen. Precis som hos Marx finns hos Smith ett fundamentalt antagande om att människor har egenintressen och att vi handlar för att tillgodose dessa intressen. På en fri marknad kommer vår strävan efter högsta möjliga avkastning på vårt arbete att leda till specialiserad arbetsdelning och ökat ekonomiskt välstånd. Smith förnekar dock inte att arbetsdelning leder till social skiktning, och Smiths viktigaste arbete, Wealth of Nations (Smith 2007, i urval), innehåller klarsynta observationer av lönearbetets vedermödor i den tidiga industrialismen.

Marx och Smiths analyser av intressen, och deras olika slutsatser, visar något mycket viktigt, nämligen att vi kan studera ett och samma fenomen från olika perspektiv. Om våra teoretiska glas­ ögon formats av Marx eller Smith blir helt avgörande för vad vi 17

1. S o c i a l s k i k t n i n g

kommer att se när vi tittar närmare på relationen mellan intresse och social skiktning.

De politiska implikationerna av Marx och Smiths teorier präglar fortfarande debatten utmed vänster–högerskalan. För den som väljer att följa Smith bör politiken begränsas till att säkerställa individens rätt att tillgodose sina intressen. Enligt anhängare till Marx bör politiken skydda den resurssvaga klassens intressen.

Precis som Marx och Smith noterade, tycks ett kännetecken för alla mänskliga samhällen, nutida och historiska, vara att de är hierarkiskt ordnade – i den meningen att olika typer av resurser är ojämnt fördelade över samhällets medlemmar. Ofta har det också funnits någon form av religiös eller mytologisk förklaring till den rådande hierarkin, vilket tyder på att ojämlikheten inte har tagits för given av alla och därför har behövt legitimeras. En av de allra första sociologerna, Émile Durkheim (1858–1917), intresserade sig särskilt för hur sociala hierarkier – eller arbetsdelning – uppstår och varför de bevaras. Hos många andra sociala varelser är en sådan ojämn fördelning av resurser en del av det biologiska systemets funktion. Ett bisamhälle, exempelvis, kollapsar utan en drottning, och det är därför funktionellt att bidrottningen konsumerar en avsevärd del av bisamhällets resurser, medan det stora flertalet bin konsumerar en bråkdel vardera. I mänskliga samhällen finns det ingen motsvarighet till en bidrottning som hela samhället är beroende av. Ojämlikhet i mänskliga samhällen kan inte heller lika enkelt förklaras utifrån en biologisk eller annan fundamental funktion hos samhället.

Eftersom det inte finns någon enkel förklaring till ojämlikheten i samhället har sociologer ända sedan disciplinens födelse, för cirka 150 år sedan, önskat förstå hur det kommer sig att människor har olika tillgång till ekonomiska resurser, olika social status och olika mycket makt i samhället. Hur skapas denna ojämlikhet? Varför upprätthålls den? Sociologin försöker också förstå vilken betydelse denna sociala skiktning har för hur samhället i stort fungerar och vilka konsekvenser den har för de enskilda människorna som utgör samhället.

18

1. S o c i a l s k i k t n i n g

Sociala handlingar och relationer När vi ska beskriva ett samhälle gör vi det ofta i termer av institutioner (som politik, ekonomi, familj, lagar) eller organisationer (stat, skola, företag, armé). Inte sällan associerar vi till något slags samhällelig auktoritet eller autonomi, och vi påstår sådant som att ”samhället” måste reagera på det ena eller det andra. Men samhället är varken mer eller mindre än relationer mellan människor och de mönster som relationerna bildar (Ahrne 2007). Det är dessa mönster som utgör strukturerna som sociologer gärna talar om.

Att studera social skiktning i ett samhälle är därför också ett sätt att beskriva och analysera relationer. Ojämlikhet mellan könen, exempelvis, kan bara existera så länge som människor tillskrivs olika kön och så länge ett kön står i en underordnad relation till ett annat. De resurser som står till en viss samhällsklass förfogande kan bara förstås utifrån relationerna mellan samhällets samtliga klasser.

Den ena etniska gruppens sociala status i samhället är relativ i förhållande till andra etniska gruppers ställning och så vidare. Sådana relativa gränser mellan olika kategorier eller grupper spelar en mycket viktig roll, inte bara för vår möjlighet att (avsiktligt) begripliggöra och fungera i en komplex värld, utan också för att (oavsiktligt) upprätthålla och konservera ojämlikhet.

Ofta pågår det även en kamp i samhället om vilka grupper och kategorier som ska accepteras, hur de ska definieras samt var konfliktlinjen mellan dem går. Trots idoga försök från vissa högerextrema grupper så är det knappast någon som idag anser att det finns en arisk ras i Sverige. Fler, men långt ifrån alla, skulle nog tycka att det finns en överklass och en arbetarklass i Sverige. Hur dessa ska definieras är dock inte självklart. Under ett antal år försökte exempelvis (nya) Moderaterna, trots protester från vänsterhåll, att omdefiniera begreppet arbetarparti från betydelsen ”partiet som värnar arbetarklassens intressen” till betydelsen ”partiet som värnar dem som har ett arbete”. Det är lätt att associera den skiljelinjen till Marx och Smiths skilda syn på intressen och på vilka intressen det är som bör tillvaratas.

19

1. S o c i a l s k i k t n i n g

Ett samhälles sociala skiktning är inte statisk och given en gång för alla, lika lite som relationer mellan människor är statiska. Samhället är i ständig förändring, eftersom människor hela tiden agerar och interagerar, skapar nya relationer och omförhandlar och avbryter gamla. Ibland sker förändringar så långsamt att de knappt upplevs som förändringar och ibland sker snabba, omvälvande förändringar mer eller mindre oväntat. Inte sällan är ny teknik en viktig förändringsfaktor.

Låt oss alltså ta fasta på två aspekter: För det första att människor gör saker, eller handlar, och för det andra att det finns relationer mellan människor. Social skiktning skapas dels i varje enskild människas planerade och vanemässiga handlingar, dels i relationer mellan människor. Vi har redan nämnt Max Weber i samband med Marx klassanalys. Weber är förmodligen den mest inflytelserika av de tidiga sociologerna, och han är också den sociolog som först intresserade sig för en mer generell teori om sociala handlingar.

Enligt Weber är en social handling en handling som är orienterad gentemot någon eller några andra människor. Att gå en skogspromenad på egen hand är ingen social handling, men att ta med gamla mormor på en promenad i parken är en social handling. Lägg märke till att en social handling också per definition inbegriper en relation mellan minst två sociala aktörer. Här har vi alltså att göra med sociala relationer mellan två personer, en typ av relation som är minst lika viktig som de mer ”strukturella” relationer som vi nyss berörde, exempelvis den mellan könen. Ett sätt att se på relationer mellan två (eller flera) personer är att betrakta dem som mönster av upprepade sociala handlingar.

När vi själva försöker förstå våra egna och andras sociala handlingar vill de flesta av oss tolka dem som avsiktliga och meningsfulla. Vi vill helt enkelt gärna se att sociala handlingar är intentionella.

Ett sociologiskt förhållningssätt till mänskligt handlande kräver däremot att vi försöker bortse från vardagsförståelsen. Forskningen ger ett relativt starkt stöd för tanken att vi i själva verket tenderar att gravt överskatta hur ofta vi själva och andra har en avsikt med våra handlingar, det vill säga ett tydligt formulerat syfte eller mål (Kahneman 2012). Om Weber särskilt intresserade sig för intentionella 20

1. S o c i a l s k i k t n i n g

sociala handlingar utgår samtida sociologisk teori snarare ifrån att det mesta av vårt handlande helt enkelt sker av gammal vana utan någon medveten motivering för varför vi gör det vi gör. Vi kan likna det vid att cykla. När du väl lärt dig cykla så sker det automatiskt utan att du behöver tänka på hur du gör det. På liknande sätt är vana och rutin det som präglar våra sociala liv. Men om vi blir tillfrågade om varför vi gör det vi gör så kommer de flesta av oss att ”hitta på” en förklaring. Det beror på att vi lever i en kultur som framställer människan som en rationellt handlande varelse som alltid förväntas ha en avsikt med sina handlingar. Trots att det mesta vi gör sker så att säga automatiskt så har människan naturligtvis också en förmåga till intentionell handling. Inte minst i situationer då vi står inför viktiga beslut där vi i förväg har bestämt oss för att uppnå något och aktivt låter detta mål styra vårt handlande.

Social skiktning kan ses som resultatet av en stor mängd sociala handlingar, varje enskild människas intentionella och icke-intentionella sociala handlingar. I vissa fall uppstår och upprätthålls social ojämlikhet då människor i en viss grupp medvetet försöker tillskansa sig mer resurser eller rättigheter än andra grupper har tillgång till. Svensk arbetsmarknad präglas av en ständigt pågående förhandling mellan arbetsgivare och arbetstagare om hur vinster ska fördelas och om inflytande över verksamheten. Vi ser också hur vissa yrkesgrupper medvetet anstränger sig för att höja sin egen status och säkra ensamrätt på viss verksamhet. Ett exempel är privatiseringen av det statliga apoteksbolaget, där apotekarna kämpade för att det skulle finnas en ansvarig apotekare på varje apotek, och att det inte skulle vara nog med enbart receptarier. Utbildningen till receptarie är på 180 högskolepoäng, medan apotekareutbildningen omfattar 300 högskolepoäng. Statusskillnaden mellan dessa två yrken speglas ganska tydligt av denna skillnad, och det är inte svårt att se apotekarnas motiv för att försöka upprätthålla en privilegierad status gentemot receptarierna. ”Apotekarnas kamp” leder oss till ytterligare en nyckel för att förstå och studera social skiktning, nämligen makt. Studiet av makt går tillbaka till Aristoteles och inbegriper många olika teoretiska diskussioner och definitioner. Inte minst har diskussionen hand21

1. S o c i a l s k i k t n i n g

lat om hur de styrandes makt ska begränsas och kontrolleras. I det här sammanhanget är vi mer intresserade av en mer vardagsnära makt, det slags makt som genomsyrar all social interaktion. En definition av makt är att det handlar om att ”åstadkomma social förändring i stor eller liten skala” (Engelstad 2005, s. 15), eller helt enkelt att få någon att göra något. Med det har vi också ringat in några viktiga egenskaper hos begreppet; exempelvis att den som har makt också har resurser och förmåga att använda dessa resurser. Vi förstår också att makt är en asymmetrisk relation, det vill säga att någon har makt över någon annan. I grund och botten är alltså makt i sig ojämlikt fördelad. Apotekarna kan använda sina resurser strategiskt för att åstadkomma en acceptans för apotekar­ yrkets privilegierade status. Inte minst går ”apotekarnas kamp” ut på att legitimera föreställningen att varje apotek behöver minst en apotekare. När ett visst förhållande vunnit legitimitet innebär det att en viss maktrelation tas för given, inte bara av dem som utövar makten och har något att vinna på detta förhållande, utan också av dem som förblir underordnade. Om alltså apotekarnas ordning skulle bli legitim innebär det att även receptarierna (precis som alla vi andra) kommer att finna det fullkomligt naturligt och självklart att varje apotek måste ha minst en apotekare. De allra flesta av de maktrelationer som reproducerar social skiktning har sådan legitimitet hos en stor del av befolkningen. Inte minst är språket, det vill säga vilka ord vi använder och hur vi använder dem, centralt i sådana legitimeringsprocesser. De ord vi använder för arbetsmarknadens två parter – arbetstagare respektive arbetsgivare – är ett ofta anfört exempel på icke-neutrala ord som bidrar till att legitimera en viss maktordning.

Men social skiktning uppstår inte bara som ett resultat av medvetna strategier. Den franske sociologen Pierre Bourdieu (1930– 2002) menar att små faktiska skillnader mellan människor, eller rent slumpmässiga händelser, väldigt lätt kan leda till stora sociala skillnader över tid (Bourdieu 1979, 1993). Förklaringen till det, menar han, är att människor ofta tenderar att vanemässigt föredra att umgås med personer med liknande erfarenheter och bakgrund som de själva har. Vi tenderar på så sätt att hela tiden bli mer lika 22

1. S o c i a l s k i k t n i n g

dem vi umgås med och mindre lika dem vi inte umgås med vad gäller intressen, smak och kontakter. Detta kan i längden leda till att skillnaderna mellan grupperna blir större och större och att likheterna inom varje grupp ökar allt mer.

Annan forskning har påvisat att psykologiska mekanismer också har betydelse. Om alla chefer på ett företag har en egenskap, till exempel samma kön eller etnicitet, tenderar människor att ta för givet att cheferna letar efter en person med just dessa egenskaper då en ny chef ska rekryteras (Kanter 1977/1993). Föräldrar, förskolepersonal, lärare och andra så kallade socialisationsagenter tenderar att oreflekterat bemöta pojkar och flickor på olika sätt (även när de anstränger sig för att inte göra det). I en miljö där skillnader mellan pojkar och flickor hela tiden betonas, ”tränas” vi i att ta denna skillnad för given och på så sätt omedvetet rekonstruera skillnader.

Social skiktning kan dock inte heller förklaras bara med psykologiska mekanismer. Vi måste förstås väga in betydelsen av de relationer som finns mellan människor, det vill säga de strukturer inom vilka alla våra sociala handlingar äger rum. Dessa strukturer kan utgöras dels av koordinerad social handling (där krigshären kanske är det äldsta storskaliga exemplet), dels av icke-koordinerad handling. Koordinerad handling kan vi vidare dela in i avsedda kollektiva handlingar och oavsedda kollektiva handlingar.

Thomas Schelling (1921–2016), som 2005 belönades med priset i ekonomi till Nobels minne, ägnade en stor del av sin karriär åt att studera hur interaktion mellan enskilda individer kan få icke avsedda strukturella konsekvenser. Ett av hans mest kända tankeexperiment utspelas på ett schackbräde (Schelling 1978): Två olika typer av sociala aktörer, A och B, placeras helt slumpmässigt ut på ett enkelt schackbrädeslandskap, med ett antal rutor ”obebodda”.

Låt oss anta att varje aktör vill att åtminstone tre grannar (av åtta möjliga grannar) ska vara av samma sort som hon själv, det vill säga en A-aktör vill ha minst tre A som grannar. Låt därpå varje aktörstyp flytta runt på schackbrädet i tur och ordning tills varje aktör är nöjd, alltså har minst tre grannar som är lika henne själv.

Det är enkelt att upprepa det här experimentet med ett schackbräde eller ett rutat papper och exempelvis en handfull enkronor och 23

1. S o c i a l s k i k t n i n g

tiokronor. Det förvånande resultatet är ett mönster där de två typerna är nästan helt och hållet skilda åt, så att respektive aktörs­typ omger sig med enbart grannar av samma typ som hon själv, det vill säga A omges av andra A, och B omges av andra B. Det är här alltså inte fråga om aversion mot aktörer som är olika, utan det räcker med att vi alla delar en relativt svag preferens för likhet för att segregation ska uppstå.

Exemplet lär oss att ett mönster på gruppnivå ibland kan få oss att dra förhastade slutsatser om orsaker på individnivå. Om vi skulle komma till ett samhälle där till exempel etniska grupper lever isolerade var för sig, så ligger det nära till hands att dra slutsatsen att det är något som har arrangerats medvetet, exempelvis av rasistiska skäl som i apartheidregimens Sydafrika. Men som exemplet visar räcker det med att människan har en tendens att omge sig med åtminstone några som liknar henne själv för att segregation ska uppstå. Exemplet är förstås väldigt förenklat, men har ändå använts för att illustrera bland annat boendesegregation. Alldeles uppenbart har exempelvis flyktinginvandrare ingen möjlighet att på detta sätt helt fritt välja sitt boende. Samtidigt kan man i Sverige se en tydlig tendens hos flyktinginvandrare att söka sig till orter där människor med samma bakgrund som de själva redan har etablerat sig. Och det förefaller onekligen ganska naturligt att söka sig till grupper som delar ens språk eller erfarenheter, i synnerhet i en ny, till stora delar ofrivilligt vald, livssituation. I Sverige tenderar segregationen att handla just om två grupper: svensk eller icke-svensk.

Men vi kan lägga märke till mönstret i många av världens storstäder, där man kan se stadsdelar som är nästan helt etniskt homogena. ”Svenskkolonin” på spanska solkusten är ett annat exempel på ”etnisk segregation”.

Individers förståelse av verkligheten och språket som används för att beskriva verkligheten har en inre logik som kan ge upphov till en självorganisering som driver kollektivt handlande i en viss riktning. Om individer är övertygade om att de har en historisk uppgift så vet vi att detta kan leda till både revolutioner och terror­ attentat. Forskare som Foucault menar att många fenomen styrs av våra föreställningars inre logik, till exempel föreställningar om 24

1. S o c i a l s k i k t n i n g

medicinsk vetenskap och sexualitet, på ett sätt som vi inte själva är medvetna om. Idag anses många fler fenomen vara sjukdomstillstånd än för hundra år sedan (exempelvis posttraumatisk stress), samtidigt som fenomen som för hundra år sedan ansågs vara ett sjukdomstillstånd inte längre är det (exempelvis homosexualitet).

Detta synsätt har i flera omgångar lett till laddade diskussioner och debatter. Som individer blir vi i allmänhet irriterade när det vi upplever som självklarheter blir ifrågasatt. Samtidigt har kritik framförts mot att detta sätt att resonera riskerar leda till total relativism (exempelvis att alla former av sexualitet ska accepteras, även pedofili).

I vilken utsträckning ett samhälles sociala skiktning består och hur den förändras beror på vilka handlingsalternativ människor har. Handlingsalternativen påverkas av vilka resurser man har till sitt förfogande. Alla kan inte välja var de vill bo eller vilken utbildning de vill ha. Men en annan minst lika viktig faktor är att olika människor inte ser samma valmöjligheter. Olika föreställningar om realistiska utbildningsalternativ hos barn och unga hänger till exempel starkt samman med föräldrarnas utbildningsnivå. Medan ”akademikerbarnet” väljer och vrakar i utbildningskatalogen, kanske någon med en annan bakgrund inte ens reflekterar över möjligheten att söka sig till en akademisk utbildning. Och å andra sidan kommer akademikerbarnet inte att ”se” flera av de utbildningsalternativ som inte är akademiska. Det är inte bara resurserna som är ojämnt fördelade. Också ”kunskapen” om vilka valmöjligheter som finns och deras konsekvenser är ojämlikt fördelade.

Inte minst det faktum att vissa maktrelationer har legitimitet – det vill säga att vi uppfattar dem som riktiga och befogade – gör att man ska akta sig för att dra slutsatsen att den sociala skiktningen ser ut som den gör därför att alla människor fattat välgrundade och informerade beslut innan de handlade. Om vi inte beaktar samspelet mellan människors handlingar och samhällets strukturer riskerar vi att gravt feltolka varför människor handlar som de gör, och därmed riskerar vi också att feltolka den sociala skiktningens uppkomst och reproduktion över tid.

25

1. S o c i a l s k i k t n i n g

Om boken Sociologin växte fram ur ett behov av att belysa och förstå de dramatiska samhällsförändringar som åtföljde industrialismen. Sedan sin födelse har sociologin förblivit denna målsättning trogen genom en strävan efter att förstå sin samtid och dess speciella problem och utmaningar. Samtidigt kan vi konstatera att studierna av social ojämlikhet sedan första början har varit ett slags nav i all sociologi. Man kan alltså säga att sociologins studieobjekt är detsamma idag som för 150 år sedan, att sociologin idag är lika orienterad mot att förstå och förklara samhället vi lever i som den var vid sin födelse. Denna relativt långa historia betyder emellertid inte att sociologer är överens om vilket som är det bästa sättet att gå till väga när man bedriver sociologi. Tvärtom kännetecknas sociologin av en uppsjö olika perspektiv, metoder och teorier för att förstå samhället. Denna pluralism framhålls inte sällan som en svaghet hos ämnet. Det blir särskilt uppenbart när sociologi jämförs med en av sina systerdiscipliner, nationalekonomin, som i det närmaste arbetar i teoretisk och metodologisk konsensus inom det närliggande problemområdet arbetsdelning och fördelning av begränsade resurser. Sociologin å sin sida är full av inre stridigheter, konflikter och debatter om det bästa sättet att nå djupaste insikt om samhället. Men så länge inte dessa strider blir till självändamål, kan man lika gärna se de olika sätten att beskriva problemen och de olika vägarna till att nå kunskap som en tillgång. I det långa loppet bör perspektivrikedom vara frigörande. Utöver att ge insikt om viktiga skiktningsprinciper och hur de kan förstås, hoppas vi att bokens olika kapitel också ska vara en produktiv uppvisning av sociologins bredd.

Innan vi avslutar denna inledning med att presentera de olika kapitlen, skulle vi vilja hävda att det trots allt finns en metodologisk grundsyn som förenar oss sociologer. Det har att göra med sociologins strävan att befinna sig i nuet, att bidra till förståelse om hur det kommer sig att vi ser det vi ser omkring oss i vårt eget samhälle. Även om sociologin erbjuder många olika vägar till ”sanning” och även om dessa vägar kanske allt för sällan korsar varandra, så är vi 26

1. S o c i a l s k i k t n i n g

eniga om att sociologin har en empirisk kärna: att samhället finns och att vi kan studera det. Det finns många olika sätt ”att se samhället”, men uppfattningen om att det är just det som är sociologins uppgift – att observera, förklara och förstå samhället – är det som förenar oss sociologer. Återstående kapitel i den här boken behandlar de sju olika skiktningsprinciperna klass, geografi, kön, etnicitet, sexualitet, ålder och funktionshinder. Några av dessa begrepp, exempelvis klass och kön, är relativt väl definierade i forskningen. Andra, som etnicitet och generation (som behandlas under ålder), är mer svårfångade, och begreppsdefinitionen är ibland en viktig del av själva forskningsfrågan: Vad menas egentligen med etnicitet, invandrare, svensk och så vidare i dagens debatt? I samhällsanalysens natur ligger inte bara att studera ett begränsat socialt fenomen, som exempelvis diskriminering, utan också att göra det med en begränsad uppsättning begrepp. Att analysera betyder ju också att plocka isär något för att bättre förstå hur det fungerar. Samtidigt är vi alla medvetna om att den sociala verkligheten är betydligt mer komplex än vad den kan se ut i våra sociologiska analyser, och emellanåt är det därför nödvändigt och viktigt att göra en syntes av de olika delarna.

Bokens avslutande kapitel tittar närmare på begreppet intersektionalitet som tar fasta på utmaningen att pussla samman de olika principerna och se hur de samverkar i skiktningsprocessen.

I bokens andra kapitel diskuterar Stefan Svallfors och Arvid Lindh klassbegreppet. Klass är kanske sociologins absoluta nyckelbegrepp, inte minst därför att klasskillnader så tydligt gjorde sig påminda under den industriella revolutionen. Som vi redan sett har författare som Adam Smith och Karl Marx blivit odödliga genom sina insiktsfulla analyser av arbetsdelning under industrialismen och dess konsekvenser för människor i olika positioner i samhället. Men också det postindustriella samhället kännetecknas av att vara ett klassamhälle. Svallfors och Lindh definierar också klass utifrån arbetsdelning och materiella villkor och visar på vilket sätt detta påverkar våra liv, hur det formar våra åsikter om samhället och vilken betydelse det har, inte minst för vår identitet. Männi­ skors arbete, och framför allt lönearbete, är alltså mycket centralt 27

1. S o c i a l s k i k t n i n g

för klassanalysen. I avslutningen av kapitlet tar Svallfors och Lindh upp frågan om klassamhällets avskaffande. Detta är ju en fråga som intresserade Marx i synnerhet och som har inspirerat (och fortfarande inspirerar) politiska rörelser i över 100 år. Men den sociologiska analysen av klass är på intet sätt begränsad till en marxistisk samhällsanalys, något som tydligt framgår i kapitlet. Svallfors och Lindh anknyter i stället till vårt tidigare resonemang om intressen och resurser, och menar att vi i någon mening själva kan välja vilket samhälle vi vill leva i: hur långt vi är villiga att kompromissa om privilegier och i vilken utsträckning våra personliga intressen också omfattar andras intressen blir avgörande för hur vårt samhälle kommer att se ut. Svallfors och Lindh menar alltså att politiken är det instrument med vilket vi kan förhandla om de sociala effekterna av arbetsdelningen.

Bokens tredje kapitel förlänger klassdiskussionen genom att betrakta den rumsliga, geografiska, dimensionen av social skiktning.

Jani Turunen tar sitt avstamp i att den ekonomiska utvecklingen ser olika ut i olika delar av landet och att det skapar olika livschanser för människor beroende på var de föds. I Sverige har vi exempelvis under lång tid haft en flyttström från norr till söder, i perioder påskyndad av politiska reformer. Nu, 2022, står norra Sverige inför en relativt stark ekonomisk tillväxt och industriell nyetablering, vilket inte bara skapar nya möjligheter för de människor som bor där utan också kommer att öka inflyttningen. Den rumsliga ojämlikheten är också påtaglig i våra storstadsregioner, där många av de sociala problemen, inte minst kriminalitet, kan kopplas direkt till de processer som drivit fram våra segregerade storstäder. Här pekar Turunen i kapitlet mot den problematik som återkommer i kapitel fem, om etnicitet.

Kön som skiktningsprincip är temat för kapitel fyra, författat av Marie Evertsson. Under de senaste 40 åren har relationen mellan könen tilldragit sig ett allt större intresse både i samhällsdebatten och bland forskare. Idag är det få som inte håller med om att kön utgör en viktig skiktningsprincip. Det råder dock delade meningar om både vad ojämlikheten består i och hur den ska förklaras. I debatten framförs ofta oförenliga förklaringar. Evertsson beskriver i 28

1. S o c i a l s k i k t n i n g

det här kapitlet både hur ojämlikheten ser ut rent empiriskt och hur den uppstår och reproducerar sig över tid. Evertsson argumenterar för att ojämlikheten mellan män och kvinnor måste förstås som resultatet av en mängd samverkande mekanismer på olika nivåer, både i hemmet och på arbetsmarknaden.

Om kön länge var det mest brinnande debattämnet är intresset idag minst lika stort för segregation och diskriminering relaterat till etnicitet, ras och rasifiering. Denna skiktningsprincip är ämnet för bokens femte kapitel, av Ove Sernhede. När vi jämför de barn som växer upp i Sverige under de sämsta ekonomiska förutsättningarna på 2020-talet med den grupp barn som växte upp med de sämsta ekonomiska förutsättningarna på 1950‑talet, kan vi konstatera att femtiotalsbarnen utgjorde en relativt homogen grupp. Deras föräldrar var oftast sysselsatta inom jordbruk eller industri och hade sällan gått i skolan mer än sex år. Majoriteten talade svenska hemma. De barn som växer upp idag med sämst ekonomiska förutsättningar utgör en betydligt mer heterogen grupp vad gäller föräldrars utbildning och yrkeserfarenheter samt vilket språk de talar hemma. Sernhede argumenterar i sitt kapitel för att de samhällsförändringar som orsakats bland annat av senare års immigrationsströmmar och flyktingvågor, har lett till nya behov av att tolka individers handlingsmönster. Begreppet etnicitet har på senare tid till viss del kommit att ersätta klass. I kapitlet visar Sernhede på att etnicitetsbegreppet ofta används för att särskilja ”infödda” svenskar från ”de andra”, trots att variationen mellan individerna inom gruppen ”de andra” är minst lika stor som mellan gruppen ”infödda svenskar” och ”de andra”. Begreppet etnicitet riskerar därför att dölja reella förklaringsfaktorer, som exempelvis den gemensamma upplevelsen av att växa upp i ett socialt marginaliserat område, i avsaknad av personliga kontakter med personer som är etablerade på arbetsmarknaden.

Sexualitet har fortfarande ingen självklar ställning i sociologiska analyser av social skiktning och ojämlikhet. Den samhällsvetenskapliga analysen av sexualitetens betydelse förs ofta i relation till feministisk och poststrukturalistisk diskussion, eller inom en mer sexologisk diskussion. Alexandra Bogren diskuterar dessa teoretis29

1. S o c i a l s k i k t n i n g

ka och empiriska traditioner i kapitel sex, men demonstrerar samtidigt att sexualitet har en självklar plats bland de andra skiktningsdimensioner som vi lyfter fram i boken. På en generell nivå belyser Bogrens kapitel vilken extremt viktig roll sociala normer kan ha för att cementera ett visst skiktningsmönster. Våra föreställningar om vad som är ”normalt” och ”vanligt” ställs på sin spets i relation till vår egen och andra människors sexuella läggning. Dessa sociala normer kommer också till direkt uttryck i nationell lagstiftning, vilket Bogren ger flera exempel på. Trots att Sverige i omvärldens ögon ofta betraktas som ett extremt liberalt land när det gäller sexuell frihet och tolerans visar exemplen i det här kapitlet att också moderna svenskar lever i ett samhälle där vi tar sexuella kategoriseringar för givna och att detta har konsekvenser för social skiktning.

Som vi redan påpekat tycks de flesta av de mänskliga samhällen vi känner till vara socialt skiktade. Men exakt hur den sociala skiktningen ser ut varierar från samhälle till samhälle, och även inom ett givet samhälle är den sociala skiktningen sällan helt statisk. I regel finns det någon form av social mobilitet mellan de olika skikten som gör att sociala positioner förskjuts mellan generationer. Vi talar ofta om klassresenärer när vi beskriver människor som gjort en uppåtgående förflyttning i samhällets sociala skikt. Olika skikt har också en tendens att förändra sig över tid. Detta kan exempelvis gälla skiktens inbördes storlek eller vad det innebär att befinna sig i ett visst skikt. Att den så kallade medelklassen i västvärlden blev allt större under senare delen av 1900-talet är ett sådant exempel. Magnus Karlsson diskuterar i kapitel sju den skiktningsprincip som uppvisar störst inslag av social dynamik, nämligen skiktning grundad på ålder. Majoriteten av oss kommer att genomleva flera olika stadier under vår väg från barndom till ålderdom. På det sättet kan man säga att ålder i sig uppvisar ett påfallande stort mått av social mobilitet. Karlsson diskuterar olika teoretiska perspektiv på ålder, generation och social skiktning och visar med olika exempel hur livsförutsättningarna för olika generationer har förändrats över tid samt vilka konsekvenser detta har.

Människor med funktionshinder har i alla tider och alla samhällen befunnit sig i ett underläge. Visserligen har människor med 30

1. S o c i a l s k i k t n i n g

funktionshinder i vissa epoker helt sonika räknats till samhällets underklass, men överlag är funktionshinder ett sällan förekommande begrepp i analyser av samhällets skiktning, trots att funktionshinder är en central skiktningsprincip. De funktionshindrade som har behov av olika stödformer, till exempel personlig assistans, färdtjänst eller anpassad undervisning, påverkas i sin vardag av politiska beslut i en betydligt större omfattning än de som inte har samma behov, något som inte sällan kan leda till stor oro och osäkerhet hos de funktionshindrade och deras anhöriga. I bokens åttonde kapitel diskuterar Rafael Lindqvist några av forskningens viktigaste perspektiv på funktionshinder. Här reses dels frågan om funktionshinders stigmatiserande och diskriminerande effekter för individen, dels hur funktionshinder kan användas som en lins för att ge viktiga insikter om ett samhälles syn på människans rättigheter och lika värde.

Göran Ahrne avslutar boken med ett kapitel om intersektionalitet. Detta begrepp avser att beskriva vad som händer i skärningspunkten mellan två eller flera skiktningsprinciper. I flera av de föregående kapitlen har detta illustrerats, exempelvis skärningspunkten mellan rumslig och etnisk skiktning. Man skulle kunna säga att intersektionalitetsperspektivet gör analysen flerdimensionell och hjälper oss att peka ut såväl kompenserande som förstärkande mekanismer i skiktningsprocessen, både på grupp- och individnivå. Ahrne kopplar också skiktningsbegreppet till organisationers makt. Flera exempel knyter an till den diskussion om relationen mellan arbetets organisering och social skiktning som förts i tidigare kapitel i boken. Men Ahrne visar också hur andra organisationer, i synnerhet familjen, spelar en nyckelroll i att generera och befästa samhällets sociala skiktning.

Inget av bokens kapitel utger sig för att vara uttömmande. De är i första hand skrivna för att introducera centrala problemställningar och tankegångar och för att väcka intresse för fortsatta studier.

Därför avslutas varje kapitel med några förslag till vidare läsning.

Litteraturen på det här området är enormt omfattande, och våra rekommendationer är bara början på en spännande bildningsresa.

31

1. S o c i a l s k i k t n i n g

Det är vår förhoppning att vår bok ska tjäna som ingång till fördjupade studier i det fascinerande ämnet sociologi.

Att läsa vidare Ahrne, Göran (2007). Att se samhället. Malmö: Liber.

En personligt hållen, kortfattad och modern introduktion till sociologiämnet. I boken diskuteras sociologins kärna och dess utveckling samt ges en presentation av centrala teoretiska frågeställningar. Utgångspunkten är att sociologi handlar om en förmåga att upptäcka systematiska mönster som uppstår i social interaktion.

Ahrne, Göran & Christine Roman (2008). Det sociala landskapet.

En sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet, 4 uppl. Göteborg: Bokförlaget Korpen.

En sociologisk resa genom det svenska samhället där fokus ligger på empiriska observationer och kunskap om vardagslivet i arbete, familj och fritid under drygt 50 år.

Engelstad, Fredrik (2005). Vad är makt? Stockholm: Natur & Kultur.

Makt är ett nyckelbegrepp inom alla samhällsvetenskaper. Detta är en lättläst och pedagogisk introduktion till maktbegreppet utifrån såväl teoretiska som mer tillämpade samhällsperspektiv.

Kapitalet av Karl Marx, Nationernas välstånd av Adam Smith, Ekonomi och samhälle av Max Weber.

Tre klassiker som alla förtjänar att läsas i någon av de otaliga upplagor och översättningar som existerar. Här läggs grunden till vår förståelse för social skiktning och för skiktningsprocesser, och här definieras det moderna studiet av samhället. I synnerhet Weber har haft ett enormt inflytande på sociologins utveckling och självförståelse.

32

Register A Anderson, Benedict 108 anknytning 117 attityd 47, 106 B Back, Les 120 Bauman, Zygmunt 108, 145 befolkningsprognos 75 befolkningsökning 56 begärsstruktur 140 biologi 116 Bygderörelsen 73 C Chicagoskolan 130 D dejtingapp 145 demonisering 107 den Andre 102, 110 Det Nya Sverige 111 distansarbete 75 E erotisk habitus 142 erotisk status 144 etnicitet 104, 106 etnisk grupp 116 Eugeniahemmet 182 eurocentrism 110, 114

G geografisk ojämlikhet 53 gettokultur 119 Giddens, Anthony 145 Gilroy, Paul 113 glesbygd 54 globalt perspektiv 214 Green, Adam 140 H Hall, Stuart 114 HBTQ, rättigheter 147 hierarki 18 hiphop 120 I identitet 110 Illouz, Eva 146 industri 60 industrialisering 57 institution 182 intresse 15 invandrare 101 islamofobi 114 J Jacobsson, Katarina 201 jordbruk 60

F flyttning 58 Foucault, Michel 136 förorter 69 243

REGI S TER

K kamp 19 kapitalism 16 klasskonflikt 48 kolonialism 102 kultur 112, 116, 132 kulturellt scenario 132 könskodad 132 L landsbygdsutveckling 73 LSS 195 LVU 111 lönepolitik 57 M makt, disciplinerande 136 medielogik 107 medikalisering 187 migration 64 miljonprogrammet 68 multikulturell 109 N nationalism 108 O Oliver, Michael 196 P paragraf 12-hem 110 Parsons, Talcott 186 postkolonial 103 postkolonial teori 212 protest 71

244

R ras 104 rasbiologi 102 rasifiering 103 rasism 102 raslära 115 regional ojämlikhet 63 rum 53 rumslig ojämlikhet 67 Ruppel, Emily 144 rättighetsperspektiv 202 S samhällsnivå 13 samhällsvetenskap 39 Savage, Mike 40 Schierup, Carl Ulrik 113 segregation 103 sexuella tjänster, köp av 147 sexuellt fält 140 sexuellt kapital 142 skiktningsprinciper 13 slaveri 102 socialkonstruktivism 138 socialpolitik 193 sociologi 26 SoL 202 stad 55 stigma 70, 189 Strauss, Anselm 192 strukturomvandling 59 svensk 101 svenskhet 110 Sverige 101

REGI S TER

T tillfälligt sex 144 tillhörighet 111 Tilly, Charles 217 tjänstenäringarna 61 tätort 54 U underordning 218 ungdomskultur 119 urbanisering 56 utanförskap 111 V valmöjligheter 25 våldtäkt 107 välfärdspolitk 183 välfärdsstaten, kritik av 105 värdering 106 Williams, Raymond 109 Å åldersdiskriminering 147 Ö överordning 218

245

Författarna Göran Ahrne är professor emeritus i sociologi vid Stockholms universitet. Han har under många år bedrivit forskning om klasstruktur och klasskillnader i olika länder. I Kvinnomaktutredningen ledde han ett projekt om makt och arbetsfördelning i familjer. Under senare år har han bedrivit forskning om organisationer och globalisering och undersökt förutsättningar för olika former av intima relationer som vänskap och kärlek.

Alexandra Bogren är docent i sociologi vid Södertörns högskola. Hon har bland annat forskat om alkoholens könade betydelse i heterosexuella situationer. Idag handlar hennes forskning om disciplinerande makt och om relationen mellan makt och våld, exempelvis hur människor inom olika våldsutsatta yrkesgrupper förhåller sig till kameraövervakning som en form av disciplinerande makt.

Christofer Edling är professor i sociologi vid Lunds universitet.

Hans forskning är främst inriktad mot analyser av hur nätverkspositioner definierar människors handlingsmöjligheter och begränsningar, till exempel i studier av socialt kapital, elitstrukturer och social organisering.

Marie Evertsson är professor i sociologi vid Stockholms universitet.

Hennes forskning fokuserar på ojämlikhet i hemmet och på arbetsmarknaden samt vilken betydelse familjebildning har för den sociala stratifieringen med avseende på kön, såväl i Sverige som internationellt. Hon har mångårig erfarenhet av att undervisa på temat kön/genus och social skiktning.

Magnus Karlsson är lärare och forskare vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet. I sin forskning koncentrerar han sig på ungdomars delaktighet i det moderna samhällets framväxt, exempelvis hur unga och unga vuxnas delaktighet och inflytande ser ut i det

246

FÖRFATTARNA

offentligt stödda kulturlivet och hur kulturlivets utveckling kan bli inkluderande, angelägen och tillgänglig för unga och unga vuxna.

Fredrik Liljeros är professor i sociologi vid Stockholms universitet.

Hans forskning ligger i gränslandet mellan sociologi och epidemiologi, med fokus på sociala nätverk, riskbeteende och spridning av smittsamma sjukdomar.

Arvid Lindh är forskare vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet. Hans forskningsområde är politisk sociologi, med specifikt intresse för frågor om social klass, politiska åsikter och tillit, ofta ur ett länderjämförande perspektiv.

Rafael Lindqvist är seniorprofessor i sociologi, särskilt funktionshinderforskning, vid Uppsala universitet. Han forskar om socialpolitikens utveckling och om organisationer, professioner och klienter i det välfärdspolitiska landskapet.

Ove Sernhede är professor vid Göteborgs universitet, verksam vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Sedan mitten av 1980-talet har han intresserat sig för och forskat om ungdomars identitetsarbete och kulturella uttryck. Under senare tid har hans fokus varit riktat mot ungas reaktioner på segregation och rasifieringsprocesser i storstädernas stigmatiserade förorter.

Stefan Svallfors är professor i sociologi vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm. Hans forskning handlar om politisk makt och politiska aktörer, med ett särskilt fokus på ”policyprofessionella”, det vill säga de som arbetar med politisk påverkan som anställda och inte som förtroendevalda.

Jani Turunen är docent i demografi samt lektor och docent i socialt arbete vid Södertörns högskola. Hans forskning rör främst familjedemografi och migration samt barns levnadsförhållanden.

247

– makt, intersektionalitet och social skiktning

Upplaga

3

Sedan sociologin grundades har ämnet sysslat med samma problemställning: Hur ska vi förstå samhällets sociala ojämlikhet och hur påverkar den människors livschanser? Utifrån denna gemensamma kärna har sociologin utvecklat en mångfald av teoretiska perspektiv och metodologiska ansatser för att se samhället.

I boken diskuterar några av Sveriges främsta sociologer på ett lättillgängligt sätt de viktigaste sociala skiktningsprinciperna: • Stefan Svallfors & Arvid Lindh: Klass • Jani Turunen: Geografi • Marie Evertsson: Kön • Ove Sernhede: Etnicitet • Alexandra Bogren: Sexualitet • Magnus Karlsson: Ålder • Rafael Lindqvist: Funktionshinder • Göran Ahrne: Intersektionalitet

• Christofer Edling, professor i sociologi vid Lunds universitet.

• Fredrik Liljeros, professor i sociologi vid Stockholms universitet, associerad till Karolinska institutet, Institutionen för global folkhälsa, forskargruppen Global and Sexual Health (GloSH).

Best.nr 47-14343-6 Tryck.nr 47-14343-6

Christofer Edling & Fredrik Liljeros (red.)

– makt, intersektionalitet och social skiktning

Edling & Liljeros (red.)

Bokens redaktörer och författare till inledningskapitlet är:

– makt, intersektionalitet och social skiktning

Boken ger en inblick i sociologins djup och bredd genom att inspirera till fortsatt tänkande om det delade samhället. Inför den tredje upplagan har flera kapitel reviderats och boken har utökats med ett nyskrivet kapitel om regionala och geografiska skillnader för att ge ökad förståelse av ojämlikhet och förändring mellan stad och land och inom storstadsregionerna.

ett delat samhälle

ett delat samhälle

Upplaga

3