TUMMEN UPP!
I TUMMEN UPP! HISTORIA, KARTLÄGGNING ÅK 6 finns uppgifter som är direkt kopplade till kunskapskraven för åk 6 i historia och som utvecklar elevernas ämnesspecifika förmågor. Kunskapskraven är tydligt presenterade på varje sida i anknytning till uppgifterna. Längst bak i häftet finns dessutom en matris som ger en samlad översikt av kunskapskraven och målen i Lgr 11, reviderad 2021. Tummen upp! kan med fördel användas som en förberedande kartläggning av elevernas kunskaper i historia, t.ex. som underlag för utvecklingssamtal och och skriftliga omdömen. Reviderad version.
SO
6
Läs mer och bläddra i samtliga Tummen upp!-häften på www.liber.se
I serien ingår följande titlar SVENSKA
MATTE
SO
• Kartläggning åk 7
• Kartläggning åk 7
• Kartläggning åk 6 Ge/Sh
• Kartläggning åk 6
• Kartläggning åk 6
• Kartläggning åk 6 Hi
• Kartläggning åk 5
• Kartläggning åk 5
• Kartläggning åk 6 Re
• Kartläggning åk 4
• Kartläggning åk 4
• Kartläggning åk 3 SO
• Kartläggning åk 3
• Kartläggning åk 3
• Lärarhandledning åk 3
• Mål i matte åk 2
• Kartläggning åk 2
• Mål i matte åk 1
• Lärarhandledning åk 2
• Lärarhandledning åk 1–3
• Kartläggning åk 1
• Kartläggning åk 6
• Lärarhandledning åk 1
NO
• Kartläggning f-klass
• Kartläggning åk 6
Svenska som andraspråk • Kartläggning åk 7 • Kartläggning åk 6 • Kartläggning åk 3
PRAKTISKA ESTETISKA ÄMNEN
• Kartläggning åk 3
Teknik
Idrott och hälsa • Kartläggning åk 3
H I STOR IA
Idrott och hälsa • Kartläggning åk 6 Bild
• Kartläggning åk 6 • Kartläggning åk 3
ENGELSKA
KARTLÄGGNING
• Kartläggning åk 7 • Kartläggning åk 6 • Kartläggning åk 5 • Kartläggning åk 4 • Kartläggning åk 3
Vi rekommenderar följande grundböcker: Upptäck Historia och SOS 4-6
REVIDERAD KURSPLAN
2021 Best.nr 47-14337-5 Tryck.nr 47-14337-5
Magnus Koraen
4714337_TU_Historia_6_omsl.indd Alla sidor
2021-01-11 09:32
Innehåll Vikingatiden .................................................... s. 2 Medeltiden ....................................................... s. 8 Nya upptäckter ........................................... s. 14 1500-talet ....................................................... s. 16 1600-talet ....................................................... s. 22 Mat i historien ............................................. s. 29 1700-talet ....................................................... s. 30 1800-talet ....................................................... s. 36 Perioder och begrepp ................................ s. 42 Kunskapsöversikt ....................................... s. 46 Lärarens sida ................................................ s. 48
kolan i Maria Parkss na er ev el a ck Vi vill ta lvsjö och ngsskolan i Ä öä Sj , rg bo ng i Helsi i Södertälje. Soldalaskolan
kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras. Kopiering för undervisningsändamål enligt BONUS-avtal är inte tillåten. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
4714337_TU_Historia_6_inl.indd 1
2020-12-28 09:48
Lärarens sida
Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda enligt rubrikerna: syfte, centralt innehåll och kunskapskrav där syftet avslutas med vilka kunskaper och förmågor som undervisningen ska utveckla. Kunskapskraven är en konkretisering av förmågorna från syftet och ger kriterier som gör det möjligt att bedöma hur väl eleverna har utvecklat dessa förmågor. Sidorna 18–19 i den här boken behandlar innehåll som inte längre är centralt för åk 4–6 i den nya kursplanen. Ni kan arbeta med dem kursivt eller i mån av tid.
GENERELLA FÖRMÅGOR Det är samtidigt viktigt att inse att de ämnesspecifika förmågorna i historia återspeglar kunskapsmål som är gemensamma för hela läroplanen. Forskaren och läroplansexperten Göran Svanelid har listat fem generella förmågor som genomsyrar läropla-
ISBN 978-91-47-14337-5 © 2021 Magnus Koraen och Liber AB redaktion Charlotte Eriksson, Caroline Hjorth, David From projektledning Helene Ågren grafisk form Carina Länk, Sara Ånestrand, Lotta Rennéus, Eva Jerkeman bildredaktör Nadia Boutani Werner, Mikael Myrnerts illustration Anders Nyberg kartor Liber Kartor/Tomas Renström faktagranskning Roger Axelsson, Riksarkivet Andra upplagan 1 repro Repro 8 AB, Stockholm tryck Livonia Print, Lettland 2021 Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
4714337_TU_Historia_6_inl.indd 48
nen som helhet. Det eleven ska utveckla är: • Analysförmågan (att analysera t.ex. orsaker till, konsekvenser av och förslag på lösningar/ förbättringar, se samband och se utifrån olika perspektiv) • Kommunikativa förmågan (att berätta t.ex. föra resonemang, uttrycka ståndpunkter och argumentera) • Procedurförmågan (att bearbeta fakta t.ex. söka information, använda kartor, olika källor och diagram) • Begreppsförmågan (att visa att man förstår t.ex. förklara, beskriva med andra ord, använda begrepp i rätt sammanhang) • Metakognitiva förmågan (att ha ett reflekterande förhållningssätt t.ex. att pröva och ompröva saker han/hon gjort, avgöra rimligheten i ett svar)
EN SAMLAD ÖVERSIKT I HISTORIA När eleverna arbetar med den här boken rekommenderar vi att ni emellanåt gör en avstämning i matrisen på sidorna 46–47. Den kan användas för läraren och elevens egna reflektioner. Kanske kommer ni tillsammans fram till att eleven behöver träna mer mot ett visst mål eller ett kunskapskrav i historia. Använd gärna matrisen som underlag för pedagogiska planeringar, utvecklingssamtal och individuella planeringar. Till ytterligare hjälp för bedömning finns ett bedömningsstöd i pdf-format att gratis ladda ner från liber.se, där finns även facit till uppgifterna. Se vidare: skolverket.se samt liber.se för bedömningsstöd och facit.
foto Shutterstock 3 Bengt A Lundberg/RAÄ/TT 6 (1) SHM 6(2) Elisabeth Eriksson/Nordiska museet 14 Olja av Lucas Cranach den äldre 1546/Germanisches National Museum 18 Målning av Fanny Brate ca 1900 20 Gravyr ur Nordisk familjebok 1904 22 Riksarkivet 27 Shutterstock 29 Olja av Lorens Pasch den yngre 1777/Nationalmuseum 32 Bridgeman Images/TT 36 (1) Vladimira Tabakova/Malmö Museer/Historisk Bildbyrå 36 (2) Okänd fotograf/Stadsmuseet 39 Okänd fotograf/Sjöfartsmuseet 41 Shutterstock 42 (1) Tomas Wiedersheim-Paul/Skansen 42 (2) Bridgeman Images/TT 43 (3) Olja av Lucas Cranach den äldre 1546/Germanisches National Museum 43 (4)
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
Tummen upp! SO Historia kartläggning åk 6 är ett häfte som kartlägger elevens kunskaper i historia utifrån Lgr11 och de kunskapskrav som gäller från juli 2021. Här får eleven möjlighet att träna på och utveckla de kunskaper och förmågor som nämns i kursplanens syfte: • kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer, • förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och • förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.
2020-12-28 10:22
VIKINGATIDEN V I K I N G AT I D E N
Slutet av järnåldern (ca år 800–1050) kallar vi i dag för vikingatiden. På den tiden talade alla i Norden ungefär samma språk och det fanns inga länder med tydliga gränser. Många reste långt, men de allra flesta var hemma och arbetade som bönder.
Vikingarna byggde stora skepp som tog dem till nya platser i världen.
Nordisk mytologi: gudar och högtider 1.
2.
Vilka var gudarna och gudinnorna? Dra ett streck mellan namn och rätt beskrivning.
åskans och stridens gud
Oden
edens och bågskyttets gud
Tor
vishetens gud, världens skapare
Ull
fruktbarhetens gudinna
Fyra av våra veckodagar har fått namn efter gudarna Oden, Tyr, Freja och Tor. Ringa in dessa veckodagar. måndag
3.
Freja
tisdag
onsdag
torsdag
fredag
lördag
söndag
I december firade vikingarna jul eller midvinterblot, en högtid då man offrade till gudarna. Vad var det man firade? Ringa in rätt alternativ. > Kungens födelsedag > Jesusbarnets födelse > Årets mörkaste dag och att dagarna skulle bli ljusare igen
4.
Många orter och platser i Sverige är gamla. Några är så gamla att de har namn ända från vikingatiden. a) Tre av platserna nedan har sådana namn. Ringa in dessa tre. Torsborg
Munkfors
Ulltuna
Odensala
Botkyrka
b) Hur kan man se att just dessa platser har fått sina namn under vikingatiden? ____________________________________________________________________________________________
XX Eleven visar kunskaper om händelser och förändringsprocesser under vikingatiden.
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
Skokloster
Eleven ger exempel på hur historia kan brukas.
2
4714337_TU_Historia_6_inl.indd 2
2020-12-28 09:21
Livet på vikingatiden Hur bodde människorna på vikingatiden? Sätt kryss vid rätt bild.
6.
Vad gjorde de oftast för att få mat? Ringa in rätt alternativ.
V I K I N G AT I D E N
5.
> De odlade växter som gick att äta, fiskade och jagade. > De handlade mat i handelsboden. > De rövade mat från andra riken.
7.
Män och kvinnor arbetade ofta med olika saker. Vilka uppgifter skötte kvinnorna och vilka skötte männen? Sätt kryss i rätt ruta. Kvinnor
Män
sy kläder jaga djur försvara gården förvara maten
8.
Frun på vikingagården hade nyckeln till matförrådet. Hur kunde en sådan nyckel ge henne makt? ____________________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
9.
På vikingatiden fanns inga skolor. Hur lärde sig barnen allt de behövde kunna? Välj ett av svaren här till höger. Ringa in. Förklara varför de andra påståendena är felaktiga.
> De läste på runstenar. > De följde med sina föräldrar
och hjälpte dem med arbetet. > De fick undervisning i kyrkan.
____________________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________
Eleven för resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under vikingatiden.
3
4714337_TU_Historia_6_inl.indd 3
2020-12-28 09:21
Vikingatåg och kulturmöten 10. Vikingarna reste längre än några andra nordbor hade gjort tidigare. V I K I N G AT I D E N
Vad var det som gjorde det möjligt för vikingarna att göra sådana långa resor? ____________________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________
B A R E NT S H AV
I S H AV E T
Grönland Västerbygden
Vita havet
ISLAND Trondheim (Nidaros)
Färöarna
NORGE
Österbygden Shetland (Hjaltland)
Uppsala Birka
NORDAMERIKA
n
Ribe
IRLAND
Hedeby
Bulgar
Wolin (Jomsborg)
Köln
Kiev
en
London
G ÅR DA RI KE
Lund s t e Ö
Rh
Markland
York
DANELAGEN
jö
DANMARK
Lindisfarne
ATLANTEN
Novgorod (Holmgård)
rs
Nordsjön
Dn
ÖSTFRANKISKA Paris RIKET VÄSTFRANKISKA
Vinland
RIKET KUNGARIKET BURGUND ITALIEN Dona
Vikingarnas färder 800 – 1000 Svenska vikingar
Bordeaux
Vikingarnas hemland samt kolonier och bosättningar ca 900 Svenskar
Lissabon
Pisa Rom
Danska vikingar
Danskar
DET MUSLIMSKA RIKET (KALIFATET)
Do
n
Vo l
ga
u
Kaspiska havet
Konstantinopel (Miklagård)
KYRKOSTATEN
Norrmän
r
Svarta havet
M
Norska vikingar
ep
Aten E
BYSANTINSKA RIKET (GREKLAND)
DE LH AVET
Bagdad Jerusalem
11. Vikingarna reste till olika riken/områden. Svenska vikingar hade, precis
som norska och danska vikingar, sina egna resvägar. a) Titta på kartan och fyll i tabellen nedan.
norska vikingar danska vikingar svenska vikingar
Ge två exempel på riken/områden som vikingarna kom till Kopiering förbjuden. Se s. 1.
Vikingar
4
4714337_TU_Historia_6_inl.indd 4
2020-12-28 09:21
b) På sina resor träffade vikingarna folk som pratade andra språk och hade andra religioner. I vilka riken träffade vikingarna:
V I K I N G AT I D E N
muslimer som pratade arabiska? _______________________________________________ kristna som pratade grekiska? _________________________________________________ 12. Vilka varor hade vikingarna med sig från Norden för att sälja i Miklagård?
Vilka varor köpte vikingarna där? Sätt kryss i rätt spalt. Vikingarna köpte
Vikingarna sålde
Pälsar och skinn Kryddor Sidentyger Guld och silver Trälar
13. Här är några begrepp som har med vikingatiden att göra.
Dra streck mellan varje begrepp och rätt förklaring. Begrepp
Förklaring
A. Birka
1. Viktig handelsplats i Norden på vikingatiden.
B. Ansgar
2. Slavar som arbetade som tjänare.
C. Miklagård
3. Så kallade vikingarna staden Konstantinopel.
D. trälar
4. Munk som fick i uppdrag att omvända nordborna till kristendomen.
14. I nuvarande England, Frankrike och Ryssland grundade vikingarna
egna nya riken. Vad gjorde vikingarna för att lättare kunna styra sina nya riken? > Vikingarna blev kristna och började prata samma språk som folket gjorde där. > Vikingarna dödade alla kvinnor och barn.
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
> Vikingarna mutade folket med gåvor för att bli omtyckta kungar.
15. Ge ett exempel på hur livet hemma i Norden påverkades av vikingarnas resor. ____________________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________
Eleven visar kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under vikingatiden samt om historiska begrepp.
5
4714337_TU_Historia_6_inl.indd 5
2020-12-28 09:21
Arkeologi
V I K I N G AT I D E N
Det mesta av vår kunskap om livet på vikingatiden har vi fått genom arkeologiska utgrävningar. Genom att undersöka gravar och nedgrävda skatter kan vi ta reda på hur människorna levde. Därför är gamla gravar viktiga källor till vår historia. 16. Den här skatten hittades i Uppland år 2008.
Den grävdes ner på 800-talet och innehåller arabiska silvermynt från städerna Bagdad och Damaskus. Vad kan vi få reda på med hjälp av skatten som källa? Ringa in rätt svar. > Att Uppland var det rikaste landskapet på vikingatiden. > Att vikingar i Uppland hade kontakt med arabiska köpmän. > Att vikingarna tyckte mer om silver än om guld.
17. De döda fick ofta saker med sig i graven,
sådant som de själva hade använt när de levde. Bilden visar en grav från Birka. Det är en flicka som dog när hon bara var 6–7 år gammal. a) Vad kan man i bilden se att hon fick med sig i graven? Sätt kryss. ett hopprep av hästtagel
en kam av djurben
ett runt guldspänne
en liten kniv av järn
ett pärlhalsband
en träflöjt
b) Två av sakerna i listan kan man också ha lagt i graven hos flickan. Det vet vi inget om. Vilka två saker kan det ha varit? ____________________________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
c) Förklara varför vi inte säkert kan veta om dessa saker lades ner i graven eller inte, då flickan begravdes.
Eleven ställer frågor till historiska källor och ger exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.
6
4714337_TU_Historia_6_inl.indd 6
2020-12-28 09:21
Vår bild av vikingar 18. Rita en typisk viking så som du tänker dig att de flesta V I K I N G AT I D E N
av oss tror att vikingarna såg ut.
19. Hur skulle du beskriva bilden av din viking? Ringa in det som stämmer. kvinna / man
stor / liten
stark / svag
snäll / grym
20. Minnesota Vikings spelar amerikansk fotboll i USA:s högsta liga.
I Sverige har vi ett basketlag som heter Solna Vikings. Hur tror du att idrottslagen tänker när de väljer att kalla sig själva för vikingar? ____________________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________
21. Skulle du säga att vår bild av vikingar i dag stämmer väl överens
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
med våra historiska kunskaper om hur vikingarna verkligen levde? Motivera ditt svar. ____________________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________
Ç
____________________________________________________________________________________________ Ger du dig själv
____________________________________________________________________________________________ Tummen upp?
Eleven ger exempel på hur historia kan brukas.
7
4714337_TU_Historia_6_inl.indd 7
2020-12-28 09:21
TUMMEN UPP!
I TUMMEN UPP! HISTORIA, KARTLÄGGNING ÅK 6 finns uppgifter som är direkt kopplade till kunskapskraven för åk 6 i historia och som utvecklar elevernas ämnesspecifika förmågor. Kunskapskraven är tydligt presenterade på varje sida i anknytning till uppgifterna. Längst bak i häftet finns dessutom en matris som ger en samlad översikt av kunskapskraven och målen i Lgr 11, reviderad 2021. Tummen upp! kan med fördel användas som en förberedande kartläggning av elevernas kunskaper i historia, t.ex. som underlag för utvecklingssamtal och och skriftliga omdömen. Reviderad version.
SO
6
Läs mer och bläddra i samtliga Tummen upp!-häften på www.liber.se
I serien ingår följande titlar SVENSKA
MATTE
SO
• Kartläggning åk 7
• Kartläggning åk 7
• Kartläggning åk 6 Ge/Sh
• Kartläggning åk 6
• Kartläggning åk 6
• Kartläggning åk 6 Hi
• Kartläggning åk 5
• Kartläggning åk 5
• Kartläggning åk 6 Re
• Kartläggning åk 4
• Kartläggning åk 4
• Kartläggning åk 3 SO
• Kartläggning åk 3
• Kartläggning åk 3
• Lärarhandledning åk 3
• Mål i matte åk 2
• Kartläggning åk 2
• Mål i matte åk 1
• Lärarhandledning åk 2
• Lärarhandledning åk 1–3
• Kartläggning åk 1
• Kartläggning åk 6
• Lärarhandledning åk 1
NO
• Kartläggning f-klass
• Kartläggning åk 6
Svenska som andraspråk • Kartläggning åk 7 • Kartläggning åk 6 • Kartläggning åk 3
PRAKTISKA ESTETISKA ÄMNEN
• Kartläggning åk 3
Teknik
Idrott och hälsa • Kartläggning åk 3
H I STOR IA
Idrott och hälsa • Kartläggning åk 6 Bild
• Kartläggning åk 6 • Kartläggning åk 3
ENGELSKA
KARTLÄGGNING
• Kartläggning åk 7 • Kartläggning åk 6 • Kartläggning åk 5 • Kartläggning åk 4 • Kartläggning åk 3
Vi rekommenderar följande grundböcker: Upptäck Historia och SOS 4-6
REVIDERAD KURSPLAN
2021 Best.nr 47-14337-5 Tryck.nr 47-14337-5
Magnus Koraen
4714337_TU_Historia_6_omsl.indd Alla sidor
2021-01-11 09:32