__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Nadja Ljunggren

1

Psykologi


978-91-47-14262-0 © 2021 Nadja Ljunggren och Liber AB Projektledare: Cecilia Söderpalm-Berndes Förläggare: Anna Klöble Bildredaktör: Marie Olsson Formgivning: Anna Hild Omslag: Anna Hild Omslagsfoto: Hanna Ågren/Johnér Teckningar: Cecilia Lindvall Repro: XXX Tryck: XXX Första upplagan 1 Liber AB, 11398 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 90 00 E-post: kundservice.liber@liber.se

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.


Innehåll 1

Psykologins historia – det psykodynamiska perspektivet 9

3

Tankarnas betydelse – det kognitiva perspektivet 67

Den moderna psykologins födelse 10

Det kognitiva perspektivets ABC 69

Den inre kampen  15

När våra scheman leder vilse 74

Barndomen formar personligheten 23

Du mår som du tänker  78 Att tolka kroppens signaler 82

Psykoanalys – att låsa upp det omedvetna  28 Berömmelse och död  35

2

Psykologins historia – beteendeperspektivet 41

4

Det sitter i hjärnan – det biologiska perspektivet 93

Upptäckten av klassisk betingning  43

Nervsystemet: hjärnan, ryggmärgen och nerverna  95

Upptäckten av klassisk betingning 47

Hjärnan – nervsystemets ledningscentral 100

Operant betingning – drömmen om ett bättre samhälle  52

Storhjärnan känner, tänker, planerar och minns  102

Att fostra barn och bota fobier 58

Demens – mer än bara minnesproblem 113

Uppför rutschkanan – socialkognitiv inlärningsteori  60

Ta hand om din hjärna  115


5

Bli den man är – utveckling och självbild 123

7

Temperament – vårt medfödda sätt att reagera på världen  125

Att samspela med andra – ett kapitel om socialpsykologi 175 Våra tankar om varandra – förväntningar, fördomar och attityder 176

Anknytning – bandet mellan barn och förälder  132

Att äta från en annans tallrik – grupper och deras regler  183

Livet i åtta faser – Eriksons psykosociala stadieteori  137

Att falla för trycket  186

Barns behov av villkorslös kärlek 142

Solomon Aschs experiment om grupptryck  186

”Det blev en pojke” – könsroller och könsidentitet  144

Ledarskap – auktoritärt, demokratiskt eller passivt?  192

Om vikten av att själv få knäppa sina knappar  147

Vägen mot ondska – om lydnad och makt  195 Hur uppstår ondska?  200

6

Den förrädiska åskådareffekten 207

Krig eller fyrverkerier – perception och minne 153 Perception: att uppmärksamma och tolka  154 Minnet – kort och långt  160

8

Vad hjärnan vill ha – livsstil och psykisk hälsa 217 Sov dig frisk, smart och glad 218 En tiger i trapphuset – hur funkar stress?  230 Vad hjärnan vill ha  237


7

Hantera svårigheter  259

9

När livet gör ont – ett kapitel opsykisk ohälsa 247 Vad är psykisk ohälsa?  248

Att drabbas av psykisk sjukdom 263 Självmord – inte ett val  275 Mycket går framåt  280

Tungt, men en del av livet  250 Bra och dåligt samtidigt  251

Tipsruta 286

Att uppleva ångest  253 Att vara i kris  255

Register xx


93

4

Det sitter i hjärnan – det biologiska perspektivet Du känner säkert till frågan om arv och miljö: Hur mycket av våra egenskaper och förmågor beror på det genetiska arvet? Och hur mycket beror på uppfostran och miljön omkring oss? I det här kapitlet tittar vi på hur hjärnan och nervsystemet fungerar, och på hur gener och miljö samspelar för att forma beteenden och känslor.

Kapitelmål för detta kapitel • Biologisk psykologi: hur människan förstås utifrån fysiska förklaringar av tänkande, känslor och beteende.


94

  4. DET SITTER I HJÄRNAN – DET BIOLOGISKA PERSPEKTIVET

FALLBESKRIVNING

Phineas Gage Vermont, USA, hösten 1848: Arbetare spränger i berget för att kunna bygga järnväg. Man borrar hål och fyller hålen med krut, täcker med sand och packar sedan krutet med hjälp av en järnstång för att sprängkraften ska bli lagom. En av arbetarna är Phineas Gage. Han är omtyckt av

krut ett ämne som används för att spränga med

arbetskamraterna för sin vänlighet, och av cheferna för sin pålitlighet. En dag när Gage som vanligt ska packa krutet inför en sprängning, går något fel. Järnstången träffar krutet, som exploderar. Järnstången, som är ca 3 cm i diameter och spetsig i den ände som är vänd uppåt, skjuter med stor kraft upp ur hålet och träffar Gage. Den går in under vänster öga, rakt genom hjärnans främre del och ut genom Gages hjässa. Phineas Gage överlevde, konstigt nog. Men hans liv blev sig inte likt efter olyckan. Hans fall är intressant därför att det hjälpte forskarna att förstå hur mycket som faktiskt ”sitter i hjärnan”. Gages fall säger också något om vilken fantastisk förmåga hjärnan har att förändras. Längre fram i kapitlet träffar du Gage på nytt, som den person han blev efter olyckan.

Reflektera Phineas Cage beskrivs som en vänlig människa. Fundera på varför han var så vänlig. 1. Hade det med hans uppväxtmiljö att göra? Hade han haft en trygg uppväxt med kärleksfulla föräldrar som lärde honom att vara vänlig? 2. Eller fanns där kanske generationer av pålitliga arbetare bakom honom som fört denna egenskap vidare genetiskt?

hjässa den översta delen av huvudet


4. DET SITTER I HJÄRNAN – DET BIOLOGISKA PERSPEKTIVET

Nervsystemet: hjärnan, ryggmärgen och nerverna Nervsystemet hos en människa består av hjärnan, rygg­ märgen och nerverna. En del av nervsystemet styr vi med vår vilja. Vi bestämmer oss för att sätta oss ner, ställa oss upp eller vända oss om. Hjärnan styr detta via nervtrådar som går till skelettets muskler. Ett exempel är när en person gör ljud med sin röst. Dina sinnesceller i öronen uppfattar ljudet och sensorisk som har med sinnesintryck att göra

förmedlar det med hjälp av sensoriska nerver till din hjärna.

motorisk som har med kroppsrörelser att göra

och skickar den instruktionen till dina muskler via motoriska

Hjärnan tolkar den information som den har fått: Aha, det var någon som ropade på mig. Hjärnan bestämmer vad du ska göra nerver. När musklerna nås av instruktionen gör de det som hjärnan har bestämt – benen rör sig, så att du går bort till personen som ropade på dig.

95


96

  4. DET SITTER I HJÄRNAN – DET BIOLOGISKA PERSPEKTIVET

En annan del av nervsystemet sköter sig själv, utan att vi kan påverka det med vår vilja. Körtlar, hjärta och muskler i blodkärl och inre organ sköts av det här systemet. I farliga eller pressande situationer aktiveras funktioner som gör

körtlar organ i kroppen som bildar hormoner

oss snabbare och starkare. Till exempel pumpar hjärtat mer blod till musklerna. Mindre blod går till delar av kroppen och hjärnan som inte är lika viktiga just då. Då stoppas funktioner som matsmältning, reparation av celler och uppbyggnad av immunförsvar. Det här är ingenting vi kan styra med vår vilja, utan det är automatiska reaktioner.

CNS CENTRALA NERVSYSTEMET: Hjärnan och ryggmärgen PNS PERIFERA NERVSYSTEMET: nervtrådar till och från centrala nervsystemet

Motoriska motoriska nervtrådar

Somatiska: motoriska nerv trådar till skelett muskulatur, styr vi med vår vilja

Sympatiska: aktiveras i krissituationer

Sensoriska: sensoriska nervtrådar från sinnesceller

Autonoma: motoriska nervtrådar till körtlar, hjärta och glatt muskulatur styrs automatiskt

Parasympatiska: aktiveras vid vila

Nervsystemets delar


4. DET SITTER I HJÄRNAN – DET BIOLOGISKA PERSPEKTIVET

Nervsignalerna: elektriska och kemiska Nerverna skickar alltså information mellan hjärnan och kroppen, i båda riktningarna. Hur går det till när den här informationen skickas? En nervcell är en typ av cell som finns i nervsystemet. Ett annat ord för nervcell är neuron. En nervsignal är när information eller instruktioner skickas från en nervcell till en annan. Nervsignalen vandrar från nervcellens kärna genom en nervtråd för att ta sig till en annan cell. Inom nervcellen är nervsignalen elektrisk. Men mellan den nervcell som sänder nervsignalen och den cell som ska ta emot den finns ett litet glapp som kallas synaps. Den elektriska impulsen kan inte ta sig över synapsen, och därför överförs signalen mellan cellerna på kemisk väg. Då används så kallade signalsubstanser. De sätter sig på receptorer mottagare

mottagarcellens receptorer. Vissa signalsubstanser säger till mottagarcellen att skicka nervsignalen vidare. Andra säger att nervsignalen ska stoppas. Signalsubstanserna

budbärare någon som överlämnar ett viktigt meddelande

är alltså nervsystemets kemiska budbärare. Förutom signalsubstanserna finns också hormoner som styrs och utsöndras via kroppens körtlar. nervsignal cellkropp med cellkärna

kapsel med signalsubstans

sändarcellens utskott

utskott receptorer elektrisk nervsignal

utskott

cellen reagerar

Så överförs nervsignaler

Elektriskt inom nervcellerna

mottagarcellens utskott

Kemiskt mellan nervcellerna

97


98

  4. DET SITTER I HJÄRNAN – DET BIOLOGISKA PERSPEKTIVET

Serotonin och dopamin: känslor och koncentration Signalsubstansen serotonin är mycket viktig för regleringen av våra känslor. Det gör oss lugna och harmoniska, och påverkar också aptit, sömn och hur vi upplever smärta. Obalans i serotoninsystemet kan leda till depression (läs mer i kapitel 9). Det kan också öka risken för problem med aggression. Dopamin är en av de signalsubstanser som styr kroppsrörelser, aktivitetsnivå, vakenhet, koncentration, inlärning, kreativitet och känslor. Dopamin ger oss belöningsupplevelser av olika slag, till exempel när vi upplever sexuell lust, njuter av god mat eller gör något spännande. Med lagom nivåer av dopamin i hjärnan känner vi oss vakna och skärpta. För låga nivåer kan leda till koncentrationsproblem, sömnbrist, passivitet och depression.

Adrenalin, noradrenalin och kortisol: stress och fara Adrenalin, noradrenalin och kortisol utsöndras vid stress eller fara och påverkar koncentrationen och initiativförmågan. Vid stress frisätts stora mängder av dessa ämnen för att skärpa koncentrationen och göra oss uppmärksamma på fara. Det hjärnan tolkar som fara kan vara akut och livshotande, till exempel att man håller på att krocka när man kör bil. Men det kan också vara någonting som inte är farligt men obehagligt, till exempel att man är rädd för att misslyckas på ett prov. Lite extra adrenalin, noradrenalin eller kortisol gör oss pigga och uppmärksamma, men för höga nivåer gör att förmågan att planera och fatta bra beslut försämras. Det beror på att blodflödet till pannloben, som är centrum för planering och beslutsfattande, minskar.

aggression att vara aggressiv, vara arg och vilja skada


4. DET SITTER I HJÄRNAN – DET BIOLOGISKA PERSPEKTIVET

GABA, glutamat och acetylkolin: stresshantering och minne GABA har framförallt till uppgift att skydda oss mot skadlig stress genom att se till att minska aktiviteten i hjärnan. GABA finns i flera lugnande mediciner. GABA hjälper också till att flytta information från korttidsminnet till långtidsminnet. När man dricker mycket alkohol kan balansen mellan GABA och andra signalsubstanser störas, så att överflyttningen av minnesluckor när man har glömt delar av något

minnen inte fungerar. Det leder ibland till att minnesluckor uppstår. Glutamat har en stimulerande funktion. Den ökar alltså aktiviteten i hjärnan, vilket har betydelse för inlärning och minne.

99


100

  4. DET SITTER I HJÄRNAN – DET BIOLOGISKA PERSPEKTIVET

Acetylkolin påverkar flera viktiga system, till exempel hjärtat, matsmältningen, ögonen och musklerna samt uppmärksamhet och minne. Brist på acetylkolinceller i hjärnan kan vara en av de faktorer som ligger bakom vår vanligaste demenssjukdom, Alzheimers sjukdom. Vid denna sjukdom försämras tankeförmågan gradvis. I slutstadiet av sjukdomen påverkas även musklerna så att den sjuka får svårt att röra sig.

Träning stärker hjärnan Att träna regelbundet hjälper dig att klara av stress. Det kan också förebygga depression och hjälpa dig att bli frisk om du skulle drabbas. Det beror bland annat på att delar av hjärnan växer när man tränar regelbundet. Kortisolet regleras bättre och GABA:s dämpande aktivitet ökar. Du får också lättare att koncentrera dig och minnas saker, bland annat på grund av ökade dopaminnivåer. Läs mer i kapitel 8.

Hjärnan – nervsystemets ledningscentral Hjärnan består av svindlande 86 miljarder nervceller och ungefär lika många stödjeceller. Nervceller skickar, bearbetar

svindlande som ger svindel, något otroligt

och lagrar information. Stödjeceller skyddar nervcellerna och ”städar” hjärnan, så att avfall försvinner. Hjärnan väger cirka 1,4 kilo, och är det organ som använder mest energi i förhållande till sin storlek. En vuxen persons hjärna utgör runt två procent av kroppsvikten, men förbrukar 20 procent av kroppens energi och syre. I det här avsnittet ska vi titta på den del av hjärnan som kallas storhjärnan.

avfall restprodukter som blir kvar när hjärnan förbränner energi


1. CELLER, VÄVNADER OCH ORGAN 

Minnen kan aktiveras av en doft.

101


102

  4. DET SITTER I HJÄRNAN – DET BIOLOGISKA PERSPEKTIVET

Storhjärnan känner, tänker, planerar och minns Större delen av hjärnan, ungefär 90 procent, består av det som kallas storhjärnan. De flesta av de funktioner som man intresserar sig för inom psykologin sköts av storhjärnan, och därför koncentrerar vi oss på den. Storhjärnan är delad i två halvor. Höger och vänster hjärnhalva kommunicerar med varandra via hjärnbalken, som är en tjock bunt nervtrådar. Tidigare har man trott att hjärnhalvorna har helt olika uppgifter, till exempel att den vänstra hjärnhalvan sköter logiskt tänkande och den högra kreativitet. Man har tänkt sig att skillnader i personlighet beror på vilken hjärnhalva som är dominant. Men så enkelt är det inte. Det stämmer att vissa uppgifter styrs av en viss hjärnhalva, men inte att man har en hjärnhalva som används mer. Många uppgifter sköts dessutom av nätverk som sträcker sig över båda hjärnhalvorna. storhjärnan hjärnbarken

hjärnbalken

thalamus

hypothalamus amygdala hippocampus lillhjärnan hjärnstammen

Storhjärnan

dominant som styr mest


4. DET SITTER I HJÄRNAN – DET BIOLOGISKA PERSPEKTIVET

Hjärnbarken – boss över nervsystemet skikt lager

Hjärnhalvornas yttre skikt kallas hjärnbarken. Hjärnbarken är boss över resten av nervsystemet, och gör att vi kan tala och förstå tal, planera vårt handlande, organisera minnen, lära av erfarenheter och styra våra rörelser. Vi människor har en mycket stor hjärnbark, och för att den ska få plats inne i skallen börjar den under sjätte fostermånaden att vecka sig.

fåror djupa spår eller diken

Vecken kallas vindlingar, och mellan dem finns fåror. En del av fårorna är extra tydliga och delar in storhjärnan i fyra lober. Inom loberna finns olika områden som ansvarar för olika funktioner, till exempel tal, hörsel och rörelsekoordination. Men områdena är kopplade till varandra, inte isolerade. Oftast används flera områden samtidigt vid en aktivitet. Sjukdomar och skador i hjärnan ger olika symptom beroende på vilket område som drabbas, till exempel av en tumör, blodpropp eller blödning. När hjärnan återhämtar sig efter en skada, handlar det ofta om att ett annat område tar över den funktion som det drabbade området har haft.

omdöme, planering, impulskontroll, initiativförmåga, känsloreglering

Storhjärnans lober och deras funktion

103


104

  4. DET SITTER I HJÄRNAN – DET BIOLOGISKA PERSPEKTIVET

Limbiska systemet – drifter, minne och känslor Inbäddat i hjärnhalvorna ligger limbiska systemet, som bland annat organiserar det beteende som behövs för att tillfredsställa vår hunger, törst och sexualdrift. En viktig del av limbiska systemet är hippocampus, som man brukar kalla hjärnans minnescentrum. En skada i hippocampus kan leda till att du inte kan hitta i välbekanta miljöer, eller att du får svårt att lära dig saker. Hippocampus har också i uppgift att tillsammans med pannloben hantera känslor som uppstår i amygdala. Amygdala är den del av hjärnan som signalerar fara – en viktig funktion för vår överlevnad. När vi känner oss hotade reagerar amygdala med rädsla, ångest, stress eller aggression. Andra starka känslor verkar också vara knutna till amygdala, till exempel sorg, smärta och lycka. Skador på amygdala kan leda till överdriven aggressivitet, eller till det motsatta, att inte vilja försvara sig alls. Det finns också några fall med patienter med skadad amygdala som inte kan känna rädsla, trots att forskare har försökt skrämma dem på alla möjliga sätt. Limbiska systemet innehåller också områden för belöning och bestraffning. Det är områden som får oss att känna starka känslor av lust eller olust. Deprimerade personer verkar ha onormalt låg aktivitet i hjärnans belöningscentrum.

Hjärnan formas av inlärning och erfarenheter Vad är det som avgör hur bra en hjärna fungerar? Det är inte antalet nervceller, som man kanske kan tro. Det är faktiskt inte heller så att ju fler kopplingar mellan nervcellerna man har, desto snabbare och bättre fungerar hjärnan. Det är tvärtom viktigt att hjärnan kan städa bort kopplingar som

tillfredställa uppfylla ett behov


1. CELLER, VÄVNADER OCH ORGAN 

SAVANTER: särskilda förmågor och svårigheter Savantsyndrom innebär att man har specialförmågor inom ett område, samtidigt som man har brister inom andra. Ett känt exempel är Kim Peek. Han hade en extrem minnesförmåga och läste oerhört snabbt. Han läste båda sidorna samtidigt i en uppslagen bok, en sida med varje öga. En bok tog ungefär en timme att läsa och han kom ihåg allt han hade läst, ner på detaljnivå, hela livet. Men han kunde inte klara vardagliga saker, som till exempel att klä på sig. Han hade autism och dessutom en skada i hjärnbalken. Forskarna tror att hjärnbalkens funktion bland annat är att balansera hjärnans olika delar mot varandra, så att inte ett område växer sig för starkt på andras bekostnad. I Kim Peeks fall verkar minne och läsförmåga ha tagit över på bekostnad av andra förmågor.

105


106

  DEL 1 ANATOMI OCH FYSIOLOGI

inte används, för att ge plats åt sådana som ofta används. När man är barn sker det i svindlande hastighet. 200 miljarder kopplingar försvinner varje dygn, från det att man är två år tills man blir tonåring. Kopplingar som det ofta går en nervsignal genom får vara kvar, och de andra rensas bort. På det här sättet bildas så kallade funktionella nätverk, där nervsignalerna kan löpa snabbt och smidigt. Det är det som händer när vi lär oss saker. Att lära sig knyta skorna, lära sig läsa eller plocka fram fakta som man har lärt sig ur minnet – allt detta skapar separata funktionella nätverk. Vad är det då som avgör om nätverken fungerar bra eller inte – vi är ju faktiskt olika bra på att lära oss? En viktig faktor är hur väl sammankopplade hjärnans olika delar är i grunden. För att läsa, till exempel, används tre olika delar av hjärnan. Om de har goda kopplingar till varandra är det lättare att bilda ett funktionellt nätverk för läsning. Och sedan handlar det förstås om hur mycket vi använder nätverket – hur mycket vi läser.


1. CELLER, VÄVNADER OCH ORGAN 

Hjärnans förmåga att hela tiden förändras kallas för plasticitet. Förklaringen till att barn lär sig saker så snabbt, är att barns hjärnor är mer plastiska än vuxnas hjärnor. Men också vuxna hjärnor omformas när vi anstränger oss för att lära oss nya saker och när vi får nya erfarenheter.

Din omogna hjärna Visste du att hjärnan är fullvuxen först i 25-årsåldern? Stor­ leks­mässigt är hjärnan ”klar” till 95 procent redan före skol­åldern, men nervkopplingar fortsätter att bildas och förstärkas. Först när man är cirka 25 år gammal har man en ”vuxen” hjärna. Sist mognar pannloben, som är centrum för känslo­ hantering, impulskontroll och planering. Tonåringar förväntas ofta kunna planera och kontrollera sitt beteende som om deras hjärnor hade mognat färdigt, men det har de alltså inte. En tonårshjärna styrs mer av känslor och impulser än vuxna. Hur snabbt hjärnan mognar är också individuellt. Det kan skilja flera år i hjärnmognad bland jämnåriga tonåringar.

107


108

  4. DET SITTER I HJÄRNAN – DET BIOLOGISKA PERSPEKTIVET

Arv och miljö i nära samspel Vad styr om vi är gladlynta, kreativa, deprimerade, lätt­ stressade, våldsamma eller sociala? Du vet redan att svaret är ”arv och miljö”. Men hur ser samspelet ut? Vi tar depression som exempel: I våra gener finns en sorts ”recept” för vilka egenskaper vi ska utveckla och vilka sjukdomar vi riskerar att få. Vi har samma gener hela livet, men alla gener är inte aktiva. Man kan ha gener som ökar risken för depression utan att någonsin drabbas, för att generna inte är ”påslagna”. Hur vi har det i livet kan påverka om generna slås på eller inte. Om man växer upp i en miljö som är otrygg eller våld­sam, kan det leda till att gener slås på som förändrar hjärnans sätt att fungera. Det kan också hända senare i livet om man drabbas av psykologiska påfrestningar som är svåra att hantera. Din miljö påverkar dig alltså inte bara psykologiskt, utan den påverkar också dina gener och din hjärna.

gener enheter som för över ärftliga egenskaper från föräldrar till barn


4. DET SITTER I HJÄRNAN – DET BIOLOGISKA PERSPEKTIVET

MUSUNGAR OCH DERAS MAMMOR I ett känt experiment som handlar om hur generna påverkas av miljön använde man möss. Musmammor som tar väl hand om sina ungar slickar deras pälsar för att de ska bli rena och känna närhet. I experimentet lät man musungar växa upp antingen med mammor som gjorde det, eller med mammor som inte gjorde det. De musungar som inte hade fått närhet blev mycket känsligare för stress. Man kunde också se att deras hippocampus var mindre än normalt. Miljön, hur deras mammor tog hand om dem, påverkade alltså hjärnans struktur.

Reflektera 1. Vad får du för tankar när du läser fallbeskrivningen om musungarna och deras mammor?

En riktigt intressant sak var att när de här mössen hade växt upp och fått egna ungar, hade ungarna också en mindre hippocampus än normalt. Det här såg man direkt när musungarna var nyfödda – alltså innan miljön hunnit påverka dem. Forskarna tror att det är så här: När mössen växer upp utan närhet slås gener på som krymper deras hippocampus. Deras ungar ärver inte bara de generna, utan också att generna är påslagna. Att vår miljö påverkar vilka gener som slås på kallas för epigenetik. Är det kört då, om man föds med gener som skapar avvikelser sådant som inte följer det normala mönstret

avvikelser i hjärnan? Nej. När musungarna som hade fötts med en liten hippocampus fick vara hos mammor som gav dem närhet, försvann avvikelsen efter ett tag. Generna som hade skapat avvikelserna slogs av och hippocampus utvecklades normalt.

109


110

  4. DET SITTER I HJÄRNAN – DET BIOLOGISKA PERSPEKTIVET

Nu har vi sett hur hjärnan styr känslor, uppmärksamhet, minne och tänkande, och hur miljön påverkar hjärnan. Men kan man säga var i hjärnan det vi kallar personlighet sitter? Det har blivit dags att återvända till Phineas Gage som du läste om i Kapitel 4.

Var sitter personligheten? Phineas Gage överlever alltså den dramatiska olyckan den där höstdagen år 1848. Han är till och med vid fullt medvetande, och kan redan efter några minuter gå och tala igen. Först verkar det som att Gage märkligt nog inte alls har påverkats av olyckan. Han kan röra sig, höra och tala lika bra som tidigare. Men ganska snart blir det tydligt att någonting har hänt med hans personlighet. Före olyckan var Gage en vänlig, hänsynsfull och ansvarstagande person. Nu är han otrevlig mot andra och saknar förmåga att planera. Hans vänner säger att han ”inte längre är Gage”. Järnvägsbolaget vill inte ha tillbaka Gage som arbetsledare, och under en tid försörjer han sig genom att resa runt och visa upp sig själv och järnstången mot betalning. Varför förändrades Gage? Det kan väl knappast finnas områden i hjärnan där ”vänlighet” och ”ansvarsfullhet” sitter? Nja, inte riktigt kanske, men nästan. Några år efter Gages död fick den läkare som hade vårdat honom efter olyckan möjlighet att undersöka hans uppgrävda skalle. Hans slutsats blev att de områden i pannloben som järnstången hade skadat, hade varit centrum för Gages ursprungliga personlighet. Först var det inte så många forskare som trodde på den teorin. Så småningom började man undersöka om det kunde stämma. Man har bland annat studerat personer som har


4. DET SITTER I HJÄRNAN – DET BIOLOGISKA PERSPEKTIVET

fått en tumör i pannloben. Många av dem förändras på samma sätt som Phineas Gage gjorde. Numera vet man att det faktiskt är så att social kompetens, omdömesförmåga, impulskontroll och ansvarstagande styrs av pannloben. Många av dessa funktioner bildar tillsammans det vi brukar kalla personlighet.

Phineas Gages personlighet förändrades när hans pannlob skadades av en järnstång.

111


112

  4. DET SITTER I HJÄRNAN – DET BIOLOGISKA PERSPEKTIVET

Den plastiska hjärnan Historien om Phineas Gage är fascinerande. Den är också ett bra exempel på att forskare kan lära sig förstå hur en frisk hjärna fungerar genom att studera skadade eller sjuka patienter. Senare i livet skapar sig Gage en fungerande tillvaro. Han flyttar till Chile, där han under många år arbetar med att köra hästdroska. Så småningom försämras hans hälsa, och han flyttar hem till sin familj i San Fransisco. Han vill absolut ha ett arbete trots att han inte är helt frisk. Den sista tiden i sitt liv arbetar han på en farm. Tolv år efter sin dramatiska olycka dör han, trettiosex år gammal, i epilepsi. Det verkar alltså som att Gage så småningom får tillbaka egenskaper och förmågor som han hade före olyckan. Han blir tillräckligt ansvarsfull och socialt kompetent för att vilja och kunna arbeta. Någonting måste ha hänt med hans skadade hjärna. Vad? Vi vet inte säkert, men kanske tog andra delar av hans hjärna över de uppgifter som pannloben tidigare hade skött.

epilepsi en sjukdom med krampanfall


4. DET SITTER I HJÄRNAN – DET BIOLOGISKA PERSPEKTIVET

Hjärnan har en fantastisk förmåga att forma om sig efter en skada. Andra områden kan ta över de uppgifter som det skadade området hade. Att hjärnan kan omformas kallas som sagt att hjärnan är plastisk. Vid stroke, till exempel, kan rehabilitering träning för att återfå kroppsfunktioner efter till exempel en sjukdom eller skada

många patienter med hjälp av rehabilitering få tillbaka en del av de förlorade funktionerna. Inte för att skadan läker, utan för att man tränar upp ett annat område i hjärnan. Det kan handla om att träna upp rörligheten eller att lära sig att tala igen. Även vid sjukdomar där den drabbade gradvis blir sämre kan det hjälpa med rehabiliteringsträning, till exempel vid demens.

Demens – mer än bara minnesproblem FALLBESKRIVNING

Malin och Ahmed Malin och Ahmedhar varit och handlat. De ska just sätta sig i bilen, när en främmande man öppnar ena dörren till baksätet och börjar lasta in matkassar. De blir förvånade förstås, och frågar mannen vad han gör – det här är ju inte hans bil. Men de får ingen kontakt. Mannen går till bagageluckan, öppnar den och ställer in den sista kassen. Han reagerar inte förrän Malin går fram till honom, lägger handen på hans axel och får honom att se på henne. En liten stund bara tittar han på henne, som om han försöker förstå vem hon är och varför han har blivit avbruten. Så ändras något i hans blick. ”Förlåt mig. Förlåt, jag har pannlobsdemens, jag …” Han står alldeles stilla. Hopsjunken. ”Det gör inget, sånt händer”, säger Malin.

113


114

  4. DET SITTER I HJÄRNAN – DET BIOLOGISKA PERSPEKTIVET

Ja, sådant händer, men oftast inte om hjärnan är frisk. Visst kan man vara förvirrad och glömma mycket – nycklar, namn, ord, var man ställde cykeln, vilken dag man skulle på bio. Malin i fallbeskrivningen har faktiskt själv varit på väg att sätta mig i fel bil en gång. Men sådan glömska och sådana misstag beror ofta på att vi är trötta, stressade eller okoncentrerade. Bilen hon var på väg in i var av samma modell och färg som hennes egen, och stod parkerad på ungefär samma ställe. Det var pinsamt, men hon kom snabbt på sitt misstag och gick till rätt bil. När mannen med


4. DET SITTER I HJÄRNAN – DET BIOLOGISKA PERSPEKTIVET

pannlobsdemensen blev avbruten i sitt lastande, var det som att alla hans tankar tog stopp. Ahmed och Malin fick lasta hans kassar i kundvagnen och peka på en kvinna som stod och vinkade åt honom att komma: ”Är det din fru?” frågade de. Han tvekade ett ögonblick innan han svarade ja. Demens är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som påverkar kognitiva funktioner, till exempel förmåga att minnas, förstå, formulera sig, planera och veta var man är. Det beror inte på naturligt åldrande, utan på sjukliga förändringar i hjärnan. Alzheimers sjukdom och pannlobsdemens beror på att nervceller dör i onormalt hög takt. Symtomen kommer gradvis, allteftersom skadan breder ut sig i hjärnan. Vaskulär demens (blodkärlsdemens) beror på att delar av hjärnan har fått syrebrist på grund av blodproppar eller blödningar. Symtomen kommer ofta plötsligt, och är olika beroende på vilken del av hjärnan som har drabbats.

Ta hand om din hjärna Hjärnan formas alltså av i stort sett allt du gör: Nätverk bildas och andra försvinner, strukturer växer och krymper och gener slås av och på. Det här är viktig kunskap – vi kan påverka vår hjärna mycket mer än vi tidigare har trott. Läs i kapitel 8 hur du kan ta hand om din hjärna på bästa sätt. Och tänk på att även om hjärnan är plastisk så läker inte alla hjärnskador. Så var rädd om din hjärna.

115


116

  DEL 1 ANATOMI OCH FYSIOLOGI

FEM SAKER OM DIN HJÄRNA Myten om de 10 procenten. Man hör ibland att vi bara använder 10 procent av vår hjärna. Det är ju en spännande tanke – att en stor del av hjärnan ligger oanvänd och väntar på att vi ska lära oss att använda den. Men så är det inte. De flesta processer – tankar, känslor och handlingar – engagerar flera olika delar av hjärnan. Vi använder inte hela hjärnan hela tiden, men alla delar används. Hjärnan städar bort nervceller och kopplingar enligt principen ”use it or lose it”, alltså att det som inte används rensas bort, för att det som används ska kunna fungera bättre. Din hjärna kan spegla andra. Hjärnan har en speglings­ funktion: När du ser någon göra en rörelse, aktiveras samma områden i din hjärna som om du själv skulle göra rörelsen. Och när du uppfattar en känsla hos en annan människa, till exempel genom ansiktsuttryck eller kroppsspråk, speglas den i din hjärna. De nervceller som är ansvariga för detta kallas spegelneuroner. De fyller flera funktioner: Små barn lär sig rörelser genom att se andra göra dem – hjärnan beter sig verkligen som om den själv utförde rörelsen! Och spegelneuronerna anses vara den biologiska grunden till vår förmåga att förstå vad andra känner. När pannloben slocknar. Känner du någon som blir ”en annan person” när hen dricker alkohol? En vänlig och empatisk person som blir aggressiv, eller en blyg och försiktig person som plötsligt tar plats och tar risker som hen aldrig skulle drömma om att göra i nyktert tillstånd? Dessa ”personlighetsförändringar” beror på att alkoholen påverkar de förmågor som finns i pannloben. Pannloben reglerar också motorik och koncentration, som snabbt försämras även vid låga promillehalter. Ju större berusning, desto större nedsläckning av pannlobens funktioner.

empatisk som kan förstå andras känslor och behov

berusning att vara påverkad av alkohol, berusad


1. CELLER, VÄVNADER OCH ORGAN 

Kärlekens kemi. Vid förälskelse utsöndras signal­ substanserna dopamin och fenyletylamin, som liknar amfetamin. Det ger kickar – man mår riktigt, riktigt bra i den älskades närhet. Men om man inte får vara nära den älskade får man inga kickar. I stället får man nästan abstinens­ symtom; man blir irriterad, ledsen och rastlös. Men varför tar förälskelse slut? Man kan säga att hjärnan vänjer sig, och dopaminet och fenyletylaminet ger inte lika stor effekt efter ett tag. När det gäller attraktion är testosteronet viktigast. Efter förälskelsefasen spelar det så kallade ”lugn och rohormonet” oxytocin en viktig roll. Oxytocin utsöndras främst vid beröring. Det ger en lugn och positiv känsla, och kan också lindra smärta. Det är mycket viktigt för anknytningen mellan barn och föräldrar, men kan också bidra till att hålla ihop långa kärleksrelationer. Hjärnkamera avslöjar om du ljuger. När du ljuger aktiveras delar i hjärnan som har med beslutsfattande att göra. I ett experiment kunde man se om försökspersonerna ljög eller inte med hjälp av en så kallad funktionell magnet­kamera. Man hade rätt i 90 procent av fallen, vilket är ett betydligt bättre resultat än när man använder klassiska lögndetektorer. En annan studie om lögner visar att när vi ljuger skapar amygdala en obehaglig känsla. Men om vi fortsätter att ljuga ofta trubbas denna reaktion av – då reagerar inte amygdala, och det känns inte längre obehagligt att ljuga.

lögndetektor apparat som används för att upptäcka lögner genom att mäta bland annat puls, andning och svettning

117


118

  4. DET SITTER I HJÄRNAN – DET BIOLOGISKA PERSPEKTIVET

SA M M A NFATT N I N G

s Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. En del av nervsystemet styr vi med vår vilja – vi kan bestämma oss för att resa oss, öppna en dörr och så vidare. En annan del sköts automatiskt och reagerar bland annat på stress och fara.

s Nervsignaler går fram elektriskt inuti nervcellerna och kemiskt mellan dem. De kemiska ämnen som för fram nervsignaler mellan nervcellerna kallas signalsubstanser. Hormoner fungerar liknande.

s Serotonin för fram nervsignaler som bland annat reglerar humör och smärta. Dopamin styr belöningsupplevelser och koncentration. Adrenalin, noradrenalin och kortisol frisätts när vi ställs inför en fara eller känner oss stressade. GABA har till uppgift att hantera stress och lugna ner nervsystemet. Glutamat fungerar tvärtom, det aktiverar hjärnan. Både GABA, glutamat och acetylkolin hanterar våra minnesfunktioner.

s Den del av hjärnan som har hand om våra högre kognitiva funktioner, som tänkande, tal, koncentration, minne, planering, impulskontroll och social förmåga, kallas storhjärnan. Stor­ hjärnans yttre skikt kallas hjärnbarken och det är den som styr resten av nervsystemet.

s Storhjärnan är indelad i fyra lober. I pannloben sitter många av de förmågor som vi förknippar med personlighet: initiativförmåga, impulskontroll, social förmåga och planerings­ förmåga.

s Inbäddat i hjärnans två halvor finns det limbiska systemet. Där finns hippocampus, hjärnans minnescentrum, och amygdala, hjärnans känslocentrum.

s När vi lär oss något bildas det ett så kallat funktionellt nät­ verk av ihopkopplade nervceller. Ju mer man övar på det man vill lära sig, desto starkare och snabbare blir nätverket. Hjärnan rensar också hela tiden bort nervcellskopplingar som inte används så mycket. Det är viktigt – annars skulle vi inte kun­ na skapa nya minnen.


4. DET SITTER I HJÄRNAN – DET BIOLOGISKA PERSPEKTIVET

s Hjärnan är plastisk. Det betyder att den hela tiden omformas. Det är det som gör att vi kan lära oss saker. Hjärnans plasticitet kan också göra så att man återfår förmågor som man har förlorat i en hjärnskada. Ett nytt område i hjärnan tar över förmågorna. Men det gäller absolut inte vid alla hjärnskador, så du bör vara rädd om din hjärna.

s Att miljön påverkar vilka gener som är påslagna kallas epigenetik. Epigenetiska förändringar kan ärvas, vilket man har visat i ett experiment med möss.

s Demenssjukdomar påverkar inte bara minnet utan också andra delar av tänkandet, som förmågan att koncentrera sig, förstå saker och tala. Vissa demenssjukdomar beror på att nervceller dör i onormalt hög takt, andra på att hjärnan har blivit skadad av en blodpropp eller blödning.

119


120

DEL 1 ANATOMI OCH FYSIOLOGI   4. DET SITTER I HJÄRNAN – DET BIOLOGISKA PERSPEKTIVET

Träna begrepp

Arbeta begrepp med begreppen, både de fetade i texten och de i Träna

marginalen. Träna antingen själv eller tillsammans med en Arbeta med begreppen, både de med prickar under i texten klasskamrat. Beskriv med egna ord vad begreppen innebär och i marginalen. Träna antingen eller tillsammans sättoch in de dem i förklarande meningar. Dusjälv kan använda kapitlets med enstöd. klasskamrat. Beskriv med egna ord vad begreppen text som innebär och sätt in dem i förklarande meningar. Du kan använda kapitlets text som stöd.

Repetera

1. Vilka delar består nervsystemet av? Repetera

2. Ange några olika signalsubstanser och vilken funktion de i kroppen. 1. fyller På 1800-talet kunde kvinnor få diagnosen hysteri. Beskriv 3. symptomen. Berätta på vilka sätt det är bra att träna. 2. hypnos? 4. Vad Vilkaärdelar består hjärnan av? 3. brukar ”psykologins fader”? 5. Vem Varför lär sigkallas barn snabbare än vuxna? 4. den första psykologiska 6. Vilken var del av hjärnan mognar sist? behandlingsmetoden? 5. med perspektivet? 7. Vad Hur menas kommer detdet sig psykodynamiska att vi kan återhämta oss efter vissa 6. hjärnskador? Vad menas med detet, jaget och överjaget? 8. Vad Angeärtvå olika demenssjukdomar. 7. psykologiska försvarsmekanismer?

Tillämpa 8. Vilken funktion har drömmarna enligt Freud?

9. Inom psykoanalysen använde Freud sex metoder för att nå 1. Skulle du vilja vara utan förmågan att känna rädsla? Varför/ in i sina patienters omedvetna psykiska processer. Ange varför inte? metoderna. 2. Kan det finnas något problem med att inte kunna känna rädsla? Förklara. 3. Välj tre saker som du tycker att det vore bra om alla visste om hjärnan. Varför är just de sakerna viktiga? Jämför med dina klasskompisar. 4. Fanns det någonting i det här kapitlet som förvånade dig? Jämför med klasskompisarna.


4. DET SITTER I HJÄRNAN 1. – DET BIOLOGISKA PERSPEKTIVET CELLER, VÄVNADER OCH ORGAN 

Fördjupa T I L L ÄM PA 1. Människobarn är bland de mest hjälplösa ungar som finns. 1. Kan du hitta exempel på försvarsmekanismer hos Många andra däggdjur (djur som föder levande ungar) kan gå dig själv och omgivningen? Vilka situationer utlöste direkt efter födelsen. De klarar sig själva redan efter något år. försvarsmekanismerna? Spana under några dagar, skriv För människobarn tar det många år innan de kan överleva ner och berätta för varandra. på egen hand. Det beror på att människans hjärna är ofärdig 2. Blir du lätt arg? På vilka sätt hanterar du din ilska? Finns när hon föds: Hjärnan hos ett nyfött barn väger ungefär 400 det några andra sätt som du skulle kunna reagera på för gram, medan en vuxen persons hjärna i snitt väger 1 400 att bli av med den ilska? gram. Ta reda på varför vi föds med ofärdiga hjärnor och hur 3. Repetera vad som menas med det psykodynamiska hjärnan utvecklas från fostertid till vuxen. synsättet som Freud utvecklade. Finns det några delar av 2. Det pågår mycket forskning kring orsaker till och behandling det psykodynamiska synsättet som du tycker att du kan av demens. Sätt dig in i något område och berätta för dina tillämpa på ditt eget liv? klasskamrater vad du har kommit fram till. Du kan till exempel välja en specifik diagnos, eller ta reda på hur fysisk träning och rehabilitering påverkar sjukdomsförloppet. Du kan titta på hur anhöriga påverkas, eller hur man kan

F Ö Rbemöta D JU PAdemenssjuka på ett bra sätt. Du kan läsa på 1177. se och på patient- och anhörigföreningar, till exempel 1. Du har läst om Anna Freud och Anna O i detta kapitel. Nu är demensforbundet.se och alzheimersverige.se. Aktuell uppgiften att ta reda på vad som hände sedan? Anna Freud forskning finns på ki.se/forskning/neurovetenskap och på (1895–1982), Sigmund Freuds yngsta dotter, blev en känd swedishbrainpower.se. psykoanalytiker. 3. Om du inte redan använder cykelhjälm, googla ”cykelolyckor a. Ta reda på vilket område hon specialiserade sig inom. hjärnskada” och skaffa sedan en hjälm! b. Hur gick det för Anna O, Bertha Pappenheim (1859–1936), 4. Läs på 1177.se om tecken på stroke och lär dig AKUT-testet. som varit så sjuk i hysteri? Ta reda på vad hon arbetade Det kan rädda någons hjärna! med.

121


Bildförteckning Omslagsfoto: Hanna Ågren/Johnér

92 Sophie Mayanne/Getty Images 95 Luca Sage/Getty Images 99 Per Hanstorp/Johnér 101 volschenkh/Getty Images 103 SPL/TT 105 United Artists/Courtesy Everett Collection/TT 106–107 Maskot/Getty Images

108 Mikael Vaisanen/Getty Images 111 Alamy/TT 113 Shutterstock 114 Lars Ottosson/KB/TT 116–117 Cultura Creative/Johner


Vård och omsorg 2021

Läs mer på www.liber.se/vo om den nya läromedelsserien för vård och omsorg på gymnasienivå. De första sju titlarna kommer ut till höstterminen 2021:

Profile for Smakprov Media AB

9789147142620  

9789147142620  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded