HUSBYGGNADSPROCESSEN
HUSBYGGNADSPROCESSEN Denna bok innehåller faktamaterialet för Skolverkets kurs Husbyggnadsprocessen i ämnet Husbyggnad. Byggprocessen är en central del i boken, såväl när det gäller byggbestämmelser för olika typer av projekt som samhällets krav på planering. Ett kapitel tar upp hållbar utveckling, där begreppet också förklaras och vilka konsekvenser det kan få för vår framtid. Arkitektur och byggande från forntiden fram till i dag beskrivs också. Entreprenörskap med olika företagsformer behandlas, liksom olika typer av behörighetskurser som ställningsbyggnad, heta arbeten och liftar. Byggteknik och vad som som påverkar utformningen av byggnader, exempelvis fukt, värme och belastningar samt grundläggande mätningsteknik med olika metoder för avvägning och utsättning är andra viktiga delar av boken.
HUSBYGGNADSPROCESSEN l Organis isatitioon
Godkä nd föör F-sskatt
Omfat tn
Har alll
ing in
riisk- o c
h ansv arsförrss ä
krin ing ho
onnum mer
E-ppost s
ess dä r arbbete te ska utf tfööra r s skrriiv ty tyddligt det arbb ettee ha ntvverkk aree
n ska u tföraa
betet s ka ock så utfö
ras en lilgt niinng, b ilaaga n r bete, m ate teriria ial och övrigt som in tee inn beskriv
offert, går
bilaga
nr riiitttnnin i g, b
ililaga n r övrigt,t,
uppgifter, har du ett komplett utbildningsmaterial för de teoretiska delarna av det centrala innehållet i kursen.
ni inte
ha av talat o
m någ
På Liber.se finns information om övriga titlar till Bygg- och anläggningsprogrammet.
Best.nr 47-14202-6 Tryck.nr 47-14202-6
bililaga
ot ann
at k be täll a
t
e ättn i
till tt ha t rk
ha tillg gå g ti ll lst ö
foorts. b ilaga n r ttt
t l tt ch
nr
BYGG OCH ANLÄGGNING
Tillsammans med Libers digitala läromedel för kursen, som bland annat innehåller övningsuppgifter och inlämnings-
4714202_Husbyggnad_Omslag.indd Alla sidor
s-/pers rs
2021-11-17 15:30
HUSBYGGNADSPROCESSEN
Liber
1
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 1
2021-11-18 12:42
ISBN 978-91-47-14202-6 © 2021 Per-Olof Alvunger, Anders Englund, Carl Gyllenbäck, Jan Jonsson, Sune Sundström, Tommy Svensson och Liber AB Framtaget i samverkan med BYN, Byggbranschens yrkesnämnd Börje Asprell Eva Jerkeman BILDREDAKTÖR Christer Lotzner, Mikael Myrnets TEXTBEARBETNING Bibbi Fagerström PROJEKTLEDNING Louise Westin PRODUKTION Eva Runeberg Påhlman REDAKTÖR
FORMGIVARE
Första upplagan 1 REPRO TRYCK
Repro 8 AB, Stockholm People Printing, Kina 2021
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 2
2021-11-18 12:42
Bildförteckning YP_Studio/Shutterstock 10 Robert Kneschke/Shutterstock 11 DC Studio/Shutterstock 22 (2) Svensk Byggtjänst 24 ImageFoto/Shutterstock 27 RISE 29 Dertome 35 (1) Byggföretaget AB 43 Maskot/TT 50 (1) Grekov’s/Shutterstock 50 (2) Bilanol/Shutterstock 56 Konsumentverket 58—59 Maskot/TT 61 Konsumentverket 62 Ingo Bartussek/Shutterstock 63 Branschregler Säker Vatteninstallation 65 Khaled Elfiqi/EPA/TT 70 Göran Billeson/TT 71 (1) Lars Halbauer/DPA/TT 71 (3) Håkan Liljenberg/TT 72 (1) Gunnar Lundmark/TT 73 (1) Boverket 76 (3) Hitman H/Shutterstock 77 Herr Loeffler/Shutterstock 78 (1) Smileus/Shutterstock 78 (2) P.KASIPAT/Shutterstock 78 (3) Dmitry Kalinovsky/Shutterstock 79 (1) Alones/Shutterstock 79 (2) Emelie Lundman/Shutterstock 80 Aliaksei Marozau/Shutterstock 83 Globalamalen.se/UNDP 86 (1) IPCC 86 (2) Alexandros Michailidis/Shutterstock 87 Piyaset/Shutterstock 89 Picsfive/Shutterstock 91 Energimyndigheten 93 (1) bbbb/Shutterstock 93 (2) Diyana Dimitrova/Shutterstock 93 (3) Roland Magnusson/Shutterstock 94 Designifty/Shutterstock 95 06photo/Shutterstock 96
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 258
fizkes/Shutterstock 97 sun ok/Shutterstock 98 Slavun/Shutterstock 99 Fossilfritt Sverige 101 Maskot/TT 108 zhengzaishuru/Shutterstock 109 (2) Penka Todorova Vitkova/Shutterstock 124 (1) Oxford Media Library/Shutterstock 124 (3) BaLL LunLa/Shutterstock 124 (4) STIB 136 Christer Lotzner 137 (3) Per-Olov Alvunger 143 (2), 144 ingehogenbijl/Shutterstock 145 ribeiroantonio/Shutterstock 147 (4) Per-Olov Alvunger 148 (2,3) Svanen 169 (1) Naturskyddsföreningen 169 (2) Weland 169 (3) Tore Allert 170 Nordiska ministerrådet 174 Kevin Lotzner 182, 186 (1) ronstik 202 Bilanol/Shutterstock 204 (1) Skogsindustrierna Träguiden 207 (2) Dmitry Kalinovsky/Shutterstock 217 (1) SpeedKingz/Shutterstock 219 Photo_for_you/Shutterstock 227 Vladimka production/Shutterstock 235 Arild Lilleboe/Shutterstock 236 (1) korisbo/Shutterstock 242 kimson/Shutterstock 243 (2) Övriga bilder: Svante Ahlsén
2021-11-23 12:15
Husbyggnadsprocessen Denna bok innehåller faktamaterialet för Skolverkets kurs Husbyggnadsprocessen i ämnet Husbyggnad. Tillsammans med Libers digitala läromedel Bygg digital har du ett komplett utbildningsmaterial för de teoretiska delarna i det centrala innehållet för kursen.
Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Informationssökning med hjälp av internet och på andra sätt. Metoder för att planera arbetet och beräkningar för att lösa arbetsuppgifterna. Arbetsprocesser från planering till färdigt resultat. Olika typer av husbyggnadsmaterial och deras egenskaper. Olika typer av verktyg och maskiner för olika ändamål. Branschens krav och villkor i förhållande till kunder, medarbetare och andra yrkeskategorier. Behörighet och säkerhet i arbetet, till exempel mobila arbetsplattformar, ställningsbyggnad och säkra lyft. Bedömning av risker för att förebygga olycksfall, brand eller skada inför ett arbetsmoment. Naturolyckor, till exempel översvämningar, ras och skred samt krav på byggkonstruktioner. Hur framtida klimatförändringar kan påverka kraven på byggkonstruktioner samt säkerheten i befintlig byggnation.
Förebyggande av olycksfall på arbetsplatsen genom att utföra egenkontroll samt använda säkerhetsföreskrifter och personlig skyddsutrustning. Ergonomiska hjälpmedel. Tolkning av ritningar, arbetsbeskrivningar och utförandekrav samt muntliga och skriftliga instruktioner. Metoder för dokumentation och kvalitetssäkring av arbetet. Branschens roll för hållbar utveckling, till exempel hantering av material, minimering av spill samt sortering av byggavfall. Ekonomi och resursutnyttjande. Olika yrkesroller och arbetsförhållanden på arbetsplatsen. Yrkesidentitet och yrkeskultur. Faktorer som påverkar kommunikation och samarbete på arbetsplatsen. Arbete hos kund, till exempel kundbemötande, hänsynstagande och ansvarstagande. Entreprenörskap och företagande inom yrkesområdet.
HUSBYGGNADSPROCESSEN
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 3
3
2021-11-18 12:42
Innehåll Husbyggnadsprocessen 3
2 UPPHANDLING OCH PRODUKTION 34
Du byggare 8
1
Upphandling 35
BYGGPROCESSEN 10
Produktion 36
Projektering 12
Produktionsplanering 37
Samhällsplanering och byggbestämmelser 13
Projekttidsplan 37 Huvudtidsplan 37 Produktionstidsplan 37 APD-plan 39 Organisatonsplan 39 Arbetsberedning 40 Uppföljning 40
Miljöbalken 13 Plan- och bygglagen 14 Andra lagar 15 Planer 15 Boverkets byggregler, BBR 18 Byggherre 19 Projektkompetens 20 Projektledare 20
Planeringsmöten 41
Programhandlingar 21
Deltagare 41 Dagordning 41 Information till medarbetare 42
Underlag för bygglov 22
Kvalitets- och miljöplan 43
Förslag från arkitekten 22 Förslag från konstruktören 22 Systemhandlingar 23 Bygghandlingar 23
Slutbesiktning 43 Förvaltning 44
Projekteringens olika faser 21
Garantitid 45 Garantibesiktning 45
Samhällets tillsyn och kontroll 25 Miljö- och stadsbyggnadsnämnd 25 Anmälan 26
Entreprenadformer 31 Delad entreprenad 32 Generalentreprenad 32 Totalentreprenad 33 Bygghandlingar 33
4
3
ENTREPRENÖRSKAP 46 Utbildningens förändrade krav 48 Att starta eget företag 50 Entreprenörer och egna företagare 50 Affärsidé 51 Affärsplan 51 Driftsbudget 53 Företagsform 53 Ensam eller kompanjon 55 Att komma i gång 55
INNEHÅLL
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 4
2021-11-18 12:42
5 HÅLLBAR UTVECKLING
Att arbeta hos privatpersoner 56 Avtalslagen 57 Konsumentköplagen 58 Konsumenttjänstlagen 59 Reklamationsrätt 60 Kundens rättigheter vid fel 63
4 ARKITEKTUR OCH BYGGANDE
80
Den globala uppvärmningen 82 Den biologiska mångfalden 83 Den pågående miljöförstöringen 84 Vad kan hända? 84
Arbetet med miljö och klimat 85
66
Byggnadsepoker 69
Globala målen för hållbar utveckling 85 FN:s klimatpanel och klimatmålen 85 IPCC-mötet i Paris 2015 86 EU:s och Sverige miljömål och klimatmål 86
Forntiden 70
Vad säger klimatforskarna? 88
Egypten 3 500−700 f.Kr. Mesopotamien, egeisk kultur 70 Antiken, grekisk kultur 800 f.Kr.−20 e.Kr. 71 Antiken, romersk kultur 100−500 e.Kr. 71
Vad händer med vår planet? 88 Vilka orsakar problemen? 90 Vad menar vi med tillväxt? 91 Naturen förstörs − vi har ansvaret 91 Klimatåtgärder påbörjade 92 Den fossilfria energin växer 93 Industrins CO2-utsläpp granskas 94 Fossilfria transporter – en bra dellösning 95 Vår konsumtion är på väg att förändras 96 Cirkulär ekonomi 97 Delningsekonomi 98 Skydda den biologiska mångfalden 98
Arkitekturens spridning 68
Medeltiden 72 Romansk stil 1000−1300 72 Gotisk stil 1200−1500 72 Renässansen 1450−1650 73 Barocken 1650−1750 73 Rokokon 1750−1780 73 Klassicismen 1780−1810 73
1800-talet 74 Empire 1800−1840 74 1880-talet 74 1890-talet 74
1900-talet 75 Jugend 1900−1910 75 Nationalromantiken 1910−1920 75 Nyklassicismen 1920−1930 75 Funktionalismen 1930−1955 76 Postmodernismen 1960−1980 76
Att tänka klimatsmart inom byggoch anläggningsbranschen 99 Goda miljöexempel 99 Industriklivet − ett utvecklingsprojekt 100 Ett fossilfritt Sverige är möjligt 101
2000-talet 76 Byggnadernas design 77 INNEHÅLL
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 5
5
2021-11-18 12:42
6 KVALITET
Kontrollera liften 133 Personlig skyddsutrustning 134
102
Rätt kvalitet 104
Ställningsbyggnad 135
Kvalitetsledningssystem 104
Ställningsutbildning 136 Ställningstyper 136 Att välja ställning 138 Lastklasser 138 Ställningens delar 140 Att förankra en ställning 142 Att klä in en ställning 143 Vem är ansvarig? 144 Väderskydd 145 Säkerhet när man bygger en ställning 146 Säkerheten runt ställningen 148 Brister i ställningar 150
Fördelarna med att arbeta efter ett kvalitetsledningssystem 105 Andra kvalitetssystem 106 Miljösystem 106
Kvalitetsarbete 107 Kvalitetsfelkostnader 107 Hur ska man undvika felaktigheter? 108 Produktionsanpassad projektering 108 Rätt material vid rätt tid 108 Motivation ger kvalitet 109 Rätt arbetsvillkor 109 Riskbedömningar 110
Säkra lyft 152 Lyftredskap 153 Lastberäkning 154 Lastens hållfasthet 155 Lyftredskaps belastningsförmåga 156 Påkoppling av lyftredskap 157 Stabilisering 158 Avkoppling av lyftredskap 159 Defekter 160 Signalschema 162 Fel och konsekvenser 164 Arbetsmiljö 165
Arbetsberedning 111 Fördelar med arbetsberedning 111 Vad ska beredas? 112 5M-principen 113 Att genomföra arbetsberedning 115
7
ETABLERING 116 Startskedet 117 Etableringen på byggarbetsplatsen 118 APD-plan 120
8 BEHÖRIGHETSUTBILDNINGAR Heta arbeten 123 Krav på utbildningsarrangör 125 Krav på utbildningsinstruktör 125
Liftar 128 Liftutbildning 129 Att välja lift 130 Krav på liftförare, förutom utbildningsbevis 132
122
9 PRAKTISKT MILJÖARBETE
166
Konsumenter 168 Inköp 169 Avfallshantering 170 Källsortering 171 Rivning 175
Fel och konsekvenser 176 Om man hanterar avfall på fel sätt 176
Arbetsmiljö 177
6
INNEHÅLL
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 6
2021-11-25 12:03
10 GRUNDLÄGGANDE MÄTNINGSTEKNIK 178 Enkel mätutrustning 180 Avvägningsinstrument 181
Fuktisolering 211 Fuktskador 211 Fukt i byggnader 212 Skydda tätskikt 218
Manuella avvägare 181 Elektrooptiska avvägare 182 Laseravvägare 182 Avvägningsstång 183 Vinkelprisma 184 Teodolit 185 Längdmätare 185 Totalstation 185
Ljud 219
Laserinstrument 186
Byggnadstekniskt brandskydd 228 Klassning av byggnadstyp, byggnadsdel och material 228 Utrymningsvägar och brandceller 232 Brandcellsskiljande byggnadsdelar, brandbelastningar 233 Skydd mot att en brand startar 233 Larm och skyltning 233
Riktningslaser 186 Planlaser 186 Sensor 187 Störningar 188
GPS 189 Läge i höjd 190 Rikets höjdsystem 190 Sätta ut en höjd 191
Läge i plan 193 Koordinatsystem 193 Ortogonala och polära värden 195 Ortogonal utsättning 195 Polär utsättning 197 Ställa upp instrument 199
Polär inmätning 201
11
Fukt 210
Vad är ljud? 220 Ljudisolering 221 Luftljud 223 Stomljud 224 Stegljud 225 Rumsakustik 226
Brand 227
Belastningar 234 Yttre belastning 236 Jordtryck och vattentryck under mark 239 Inre belastningar 240
Hållfasthet 242 Krafter i en byggnads bärverk 243 Påkänningar 244 Knäckning 248 Skjuvpåkänningar 249
Provning 250
BYGGTEKNIK 202
Tryck- och dragprov 250
Värme 203 Värmeisolering 204 Beräkna värmeflödet 206 Köldbryggor 207
SAKREGISTER 254
INNEHÅLL
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 7
7
2021-11-18 12:42
Du byggare Den här boken innehåller faktamaterialet för Skolverkets kurs Husbyggnadsprocessen i ämnet Husbyggnad. Byggprocessen är en central del i boken, såväl när det gäller byggbestämmelser för olika typer av projekt som samhällets krav på planering. Ett kapitel tar upp hållbar utveckling, där begreppet förklaras och vilka konsekvenser det kan få för vår framtid. Arkitektur och byggande från forntiden fram till i dag beskrivs också. Entreprenörskap med olika företagsformer behandlas, liksom olika typer av behörighetskurser, som till exempel ställningsbyggnad, heta arbeten och liftar.
8
HUSBYGGNADSPROCESSEN
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 8
2021-11-18 12:42
Andra delar av boken, som du kommer att ha nytta av som byggare, är byggteknik och vad som påverkar utformningen av byggnader, exempelvis fukt, värme och belastningar. Du får även lära dig grundläggande mätningsteknik, med olika metoder för avvägning och utsättning. När du har läst boken har du skaffat dig viktig kunskap som du kommer att ha användning av i din blivande yrkesroll. Lycka till!
HUSBYGGNADSPROCESSEN
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 9
9
2021-11-18 12:42
1
BYGGPROCESSEN
10
BYGGPROCESSEN
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 10
2021-11-18 12:42
Byggtekniken har utvecklats från framställning av enkla trähus, jordhus och lerhus till komplicerade konstruktioner. Gamla tiders byggnader byggdes av skickliga hantverkare. El, VVS (värme, ventilation och sanitet) och miljöaspekter fanns nästan inte. Man saknade kranar och maskiner och utförde arbetet för hand. Större byggnader var ofta rikt utsmyckade. De skiljer sig tydligt från nutida arkitektur.
NYA ORD
konstruktion: någonting man har byggt process: förlopp anläggning: En anläggning kan vara många saker, till exempel en byggnad, konstruktion, park eller trädgård.
Dagens byggnader bygger man med andra material, metoder och maskiner. Man installerar VVS och el. Samhällets krav på byggandet har ökat. Det innebär att byggaren måste ta hänsyn till miljöpåverkan, naturhushållning och återvinning. Men precis som i alla tider krävs det skickliga yrkespersoner för att byggandet ska bli bra. Du som arbetar i byggbranschen måste kunna samarbeta med andra yrkesgrupper. Dessutom måste du ha kunskap om material, maskiner kvalitet och lönsamhet. Det här kräver inte bara att du planerar ditt eget arbete och förstår vad tidsplaner innebär. Du ska även ha kunskap om hela byggprocessen – från idé till färdig byggnad eller anläggning. Dessutom behöver du ha kunskap om hur man sköter och underhåller en byggnad eller anläggning. BYGGPROCESSEN
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 11
11
2021-11-18 12:42
Projektering NYA ORD
byggherre: den person som anlitar en byggfirma
Projektering handlar om att planera och ta fram olika handlingar. Det gör man innan produktionen startar. Det börjar med ett första idéförslag och fortsätter med ritningar och beskrivningar. Det här avsnittet handlar om projektering för nya byggnader. Hur ett byggnadsobjekt eller anläggningsobjekt ska utformas bestäms av beställare eller byggherre, konsultgrupp och byggnadsnämnden i kommunen. Men det bestäms också av de lagar och normer som styr samhällets planering och de funktionskrav och säkerhetskrav som myndigheterna ställer. I en del kommuner finns det både miljönämnd och byggnadsnämnd. I andra kommuner säger man miljö- och stadsplanenämnd. Miljönämnden har ansvar för bebyggelse ur ett miljöperspektiv. Byggnadsnämnden har krav på byggnadens konstruktion och tekniska egenskaper. Hur ett projekt utformas styrs också av ekonomin. Det kan vara beställarens egen ekonomi. Det kan också vara möjligheter att få lån och bidrag från staten och kommunen.
12
BYGGPROCESSEN
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 12
2021-11-18 12:42
Samhällsplanering och byggbestämmelser Den övergripande samhällsplaneringen regleras av miljöbalken och plan- och bygglagen, PBL.
Miljöbalken Miljöbalken reglerar bland annat ekologi naturvård kulturminnesvård friluftsliv energi trafikleder försörjningssystem. Miljöbalken reglerar att mark- och vattenområden används till det de är mest lämpade för. Reglerna ska trygga en uthållig användning av naturresurserna
Riksdagen har gett regeringen uppdraget att genom Boverket skapa regler för byggandet.
slå vakt om en god natur- och kulturmiljö och bevara mångformigheten i miljön främja ett ändamålsenligt samhällsbyggande.
Miljöbalken reglerar bland annat ekologin. BYGGPROCESSEN
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 13
13
2021-11-18 12:42
Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen (PBL) reglerar bland annat god bostads-, arbets- och trafikmiljö lämplig lokalisering och utformning av bebyggelse krav på byggnader. Nästan all byggnadsverksamhet i vårt land regleras av planoch bygglagen, PBL. Den har bearbetats i flera departement och bestäms av riksdagen. PBL reglerar: Hur man upprättar och bestämmer planer för byggande. Dessa planer ligger sedan till grund för hur man får uppföra bebyggelse. Grundläggande krav på byggnader, till exempel: – god energihushållning – bärförmåga – beständighet – brandsäkerhet – anpassning till miljön. Hur man går till väga vid bygglov, rivningslov och marklov. Användningen av PBL beskrivs bland annat i Boverkets byggregler, BBR, som har utarbetas av Boverket. PBL reglerar trafikmiljön.
14
BYGGPROCESSEN
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 14
2021-11-18 12:42
Andra lagar Förutom miljöbalken och PBL finns flera andra lagar som ger samhället möjlighet att påverka samhällsbyggandet. Några exempel är: anläggningslagen, AL ledningsrättslagen, LL, som ger möjlighet att bygga gemensamhetsanläggningar eller att dra ledningar genom någon annans mark fastighetsbildningslagen, FBL expropriationslagen, EXL naturvårdslagen, NVL miljöskyddslagen, ML vattenlagen, VL järnvägsbyggnadslagen, JL.
Planer Varje kommun tar fram planer. Dessa planer grundar sig i tankar och idéer för områdets utveckling. De består av allt från beskrivningar om hur förändringarna påverkar människan och miljön till bestämmelser om vad man får eller inte får göra och ritningar.
Översiktsplan Översiktsplanen visar hur man planerar att använda mark- och vattenområden i hela kommunen. Här finns alltså information om hur bebyggelsen ska utvecklas och var bostadsbebyggelse, kommunikationer och industrier ska placeras. Dessutom visar översiktsplanen hur kommunen ska ta hänsyn till riksintressena enligt naturresurslagen, NRL.
BYGGPROCESSEN
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 15
15
2021-11-18 12:42
Översiktsplan
Detaljplan
16
BYGGPROCESSEN
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 16
2021-11-18 12:42
Översiktsplanen tas fram av kommunen och godkänns av kommunfullmäktige. Översiktsplanen är en obligatorisk plan och den ska alltid hållas aktuell.
NYA ORD
obligatorisk: bindande, tvungen samordna: anpassa saker till varandra
Detaljplan Detaljplanen tas fram av kommunen och godkänns av kommunfullmäktige. Planen redovisar hur en bestämd del av kommunens yta ska utformas och visar hur marken får användas och bebyggas. Området delas in i kvartersmark för bostäder, handel, industrier och parker och i mark för gator och vägar.
Regionplan Regionplanen är en översiktlig planläggning för flera kommuner. Regionplanen är frivillig och förekommer framför allt i storstadsregioner. Den tar upp hur de olika kommunerna bör samordna till exempel kommunikationer.
Fastighetsplan Fastighetsplaner kan om det behövs tas fram för områden med detaljplan.
Områdesbestämmelser Bestämmelserna kan godkännas inom ett begränsat område som inte har detaljplan. Det är vanligt när kommunen vill garantera en viss plan i översiktsplanen. Översiktsplanen är bara vägledande, medan detaljplanen, områdesbestämmelserna och fastighetsplanen är bindande. En miljökonsekvensbeskrivning måste finnas med i alla led. Från det att kommunen upprättar detaljplanen till att en byggherre ska få ett bygglov. BYGGPROCESSEN
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 17
17
2021-11-18 12:42
Boverkets byggregler, BBR NYA ORD
föreskrift: lag, bestämmelse förordning: bestämmelse, lag anvisning: instruktion
Boverkets byggregler, BBR, innehåller föreskrifter och allmänna råd för flera lagar och förordningar, bland annat PBL. Föreskrifterna gäller för att uppföra byggnader som kräver bygglov lovpliktiga mark- och rivningsarbeten tomter som används för bebyggelse. Föreskrifterna gäller även i väl avvägd omfattning för byggnader och tillbyggnader som får uppföras utan bygglov. Föreskrifterna måste alltid följas! De allmänna råden innehåller allmänna rekommendationer för vilka metoder och lösningar som gäller för att man ska kunna följa föreskrifterna. Man kan använda andra metoder och lösningar än de som står i de allmänna råden under förutsättning att man följer föreskrifterna. Utöver de allmänna råden finns ett antal tekniska skrifter och handböcker som Boverkets byggregler hänvisar till. Här är några exempel: Betongbestämmelser, BBK (beräkning och utformning av betongkonstruktioner). BKR (Boverkets konstruktionsregler). Europeisk och internationell standard. Branschregler för speciella arbeten, till exempel PER (PlattsättningsEntreprenörers Riksförenings regler för våtrumsarbeten). AMA Hus (allmän material- och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten). AMA Mark (allmän material- och arbetsbeskrivning för markarbeten). BYA (Vägverkets bygganvisningar).
18
BYGGPROCESSEN
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 18
2021-11-18 12:42
Byggherre Den som framställer ett byggobjekt kallas för byggherre. Byggherren kan vara en enskild person, en kommun, staten eller ett industriföretag. Ibland säger man beställare. Beställaren är antingen byggherren eller byggherrens ombud.
NYA ORD
tillsyn: kontroll och skötsel hållfasthet: hållbarhet
Byggherren har det totala ansvaret för att byggnaden eller anläggningen uppfyller alla bestämmelser. Det innebär att byggherren även ansvarar för att tillsynen och kontrollen är tillräcklig och att kvaliteten på det utförda arbetet blir hög. Byggherren ansvarar för projekteringen av byggobjektet. Det vanliga är att byggherren anlitar konsulter för att göra projekteringen. Projektering innebär att man bestämmer byggobjektets funktioner och tekniska utformning i ritningar och beskrivningar. Den ska både uppfylla byggherrens önskemål och de krav som ställs i lagar och föreskrifter.
BYGGPROCESSEN
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 19
19
2021-11-18 12:42
Projektkompetens När man ska göra stora, komplicerade objekt brukar det vara många olika specialister som medverkar i projekteringen, till exempel:
Arkitekt , som ansvarar för utformningen av objektets funktion och utseende. Byggnadskonstruktör, som ansvarar för hållfasthetsberäkningar och konstruktionsritningar. VVS-konsult , som ansvarar för värme, ventilation, vatten och avlopp och energi. Elkonsult , som ansvarar för eldragning för kraft och belysning och för teletekniska anläggningar. Mark- och anläggningskonsult som projekterar ledningar i marken, gator och markplanering. Landskapsarkitekt , som ansvarar för trädgårdsarbetena.
Projektledare I stora projekt är det vanligt att en projekteringsledare eller projektledare (som också ofta är konsult) samordnar de olika konsulternas arbeten. Det är viktigt att samordna för att undvika fel som kan leda till kostsamma förseningar. Genom att samordna undviker man också att olika installatörer lägger sina utrustningar på samma plats. Det får till exempel inte vara så att elmontören lägger sin utrustning på samma ställe som VVS-montören.
20
BYGGPROCESSEN
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 20
2021-11-18 12:42
Projekteringens olika faser Det krävs ett omfattande projekteringsarbete innan ett byggobjekt kan börja byggas. Arbetet före byggstarten tar faktiskt längre tid än själva byggandet. När byggföretagen kan starta sitt arbete, beror på vilken entreprenadform som ska användas.
Programhandlingar I programhandlingarna bestämmer man huvuddragen i objektets funktion och form. Det som avgör programhandlingarnas innehåll är framför allt byggherrens behov och ekonomiska ramar tillsammans med tomtens geografiska och topografiska egenskaper. I programhandlingarna beskriver man förutsättningar och krav för den fortsatta projekteringen. Det kan till exempel vara vilka egenskaper objektet ska ha och hur mycket det får kosta.
BYGGPROCESSEN
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 21
21
2021-11-18 12:42
Underlag för bygglov Förslag från arkitekten NYA ORD
alternativ: en av flera möjligheter
Utifrån programhandlingarna tar arkitekten fram alternativa förslag till lösningar av byggobjektets utformning. Det är skisser på byggnaden, A-ritningar, markritningar, materialbeskrivningar och så vidare.
Förslag från konstruktören Konsultföretag gör beräkningar och konstruktionsförslag för byggnader, mark- VA, VVS- och elinstallationer. Man utarbetar ritningar för hur arbetena ska utföras och med vilket material. Beroende på vilken sorts arbete det är tar man kontakt med olika myndigheter, till exempel miljö- och byggnadsnämnden. På så sätt arbetar man sig så småningom fram till en lösning på hur byggobjektet ska utformas.
22
BYGGPROCESSEN
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 22
2021-11-18 12:42
Systemhandlingar Systemhandlingar beskriver hur de olika tekniska systemen ska utformas och samordnas. Systemhandlingarna beskriver de olika funktioner som ska finnas och sambandet dem emellan
NYA ORD
samband: relation
bärande konstruktion installationer av olika slag fasad- och taksystem.
Bygghandlingar När byggnadslovet är klart ska man ta fram bygghandlingar. Det är ritningar och beskrivningar som man ska använda när man genomför bygget. Dessa handlingar kallas också entreprenadhandlingar. Handlingarna ska innehålla fullständiga måttuppgifter redovisning av konstruktionsutförande uppgifter om material och behandlingar beskrivning av arbetsutföranden uppgift om arbetets omfattning.
Beskrivning Beskrivningen är ett skriftligt dokument som beskriver hur arbetet ska skötas och genomföras i detalj. Beskrivningarna kompletterar den information som ritningarna ger.
Administrativa föreskrifter I beskrivningens administrativa föreskrifter, AF, bestämmer man hur byggplatsen ska organiseras, vem som ansvarar för samordning av el, vatten och värme under byggtiden med mera. Som utgångspunkt för att upprätta administrativa föreskrifter BYGGPROCESSEN
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 23
23
2021-11-18 12:42
NYA ORD
organisera: att ordna och planera revidera: ändra, omarbeta, förbättra kontinuerligt: utan att stanna upp
använder man oftast AMA AF. Det är som är en checklista med punkter för allt från personalbodar till städning på byggarbetsplatsen. Arbetsutförande är ett dokument som har tagits fram för byggbranschen. Det revideras kontinuerligt. AMA AF är ett dokument som innehåller entydiga administrativa föreskrifter för upphandling.
Teknisk beskrivning Beskrivningen innehåller en teknisk del där arbetsutförandet beskrivs i detalj. För att den tekniska beskrivningen inte ska bli för stor använder man ett kodsystem för varje detalj med nummer och namn. I AMA Hus finns koderna beskrivna för varje detalj. Detta är en metod som används inom hela byggbranschen och det finns också för AMA Mark, VVS, Kyl och El. AMA- böckerna är uppbyggda efter pyramidprincipen, exempelvis så här: I byggbeskrivningen hänvisas till AMA Hus HSD.162: Stående panel med lockbräder utomhus. Där läser du vad som står under den rubriken. Därefter måste du även läsa kapitlen i AMA Hus HSD HSD 1 HSD 16.
24
BYGGPROCESSEN
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 24
2021-11-18 12:42
Samhällets tillsyn och kontroll Boverket är den centrala myndighet som har ansvar för byggandet. Boverket publicerar föreskrifter till vägledning för den praktiska tillämpningen av plan- och bygglagen (PBL).
Miljö- och stadsbyggnadsnämnd Kommunerna utför den närmaste tillsynen och kontrollen över byggverksamheten. I varje kommun finns en särskild politisk nämnd som har den uppgiften. Den heter numera ofta miljöoch stadsbyggnadsnämnden. Kommunerna ska planlägga den mark som ska bebyggas. Genom bygglovsansökningar och annan kontroll bevakar de även att det sker enligt de planer, lagar och föreskrifter som riksdagen och myndigheter offentliggör. Det är nämnden som fattar besluten. Men den dagliga verksamheten sköter kommunens tjänstemän, till exempel stadsarkitekter, bygglovsarkitekter och tekniska inspektörer som arbetar med byggteknik, miljö, hälsa och arbetslokaler. I de flesta fall krävs bygglov för att få bygga. Byggherren måste lämna ritningar och andra handlingar till kommunen. Handlingarna ska visa byggnadens yttre form och mått och byggnadens placering på tomten. Det är sedan kommunens nämnd som prövar och beslutar om bygglovet. Det finns även mindre byggobjekt som inte kräver bygglov, exempelvis friggebod och attefallshus. Då räcker det med en bygganmälan till kommunen.
BYGGPROCESSEN
4714202_Husbyggnad_Inlaga.indd 25
25
2021-11-18 12:42
HUSBYGGNADSPROCESSEN
HUSBYGGNADSPROCESSEN Denna bok innehåller faktamaterialet för Skolverkets kurs Husbyggnadsprocessen i ämnet Husbyggnad. Byggprocessen är en central del i boken, såväl när det gäller byggbestämmelser för olika typer av projekt som samhällets krav på planering. Ett kapitel tar upp hållbar utveckling, där begreppet också förklaras och vilka konsekvenser det kan få för vår framtid. Arkitektur och byggande från forntiden fram till i dag beskrivs också. Entreprenörskap med olika företagsformer behandlas, liksom olika typer av behörighetskurser som ställningsbyggnad, heta arbeten och liftar. Byggteknik och vad som som påverkar utformningen av byggnader, exempelvis fukt, värme och belastningar samt grundläggande mätningsteknik med olika metoder för avvägning och utsättning är andra viktiga delar av boken.
HUSBYGGNADSPROCESSEN l Organis isatitioon
Godkä nd föör F-sskatt
Omfat tn
Har alll
ing in
riisk- o c
h ansv arsförrss ä
krin ing ho
onnum mer
E-ppost s
ess dä r arbbete te ska utf tfööra r s skrriiv ty tyddligt det arbb ettee ha ntvverkk aree
n ska u tföraa
betet s ka ock så utfö
ras en lilgt niinng, b ilaaga n r bete, m ate teriria ial och övrigt som in tee inn beskriv
offert, går
bilaga
nr riiitttnnin i g, b
ililaga n r övrigt,t,
uppgifter, har du ett komplett utbildningsmaterial för de teoretiska delarna av det centrala innehållet i kursen.
ni inte
ha av talat o
m någ
På Liber.se finns information om övriga titlar till Bygg- och anläggningsprogrammet.
Best.nr 47-14202-6 Tryck.nr 47-14202-6
bililaga
ot ann
at k be täll a
t
e ättn i
till tt ha t rk
ha tillg gå g ti ll lst ö
foorts. b ilaga n r ttt
t l tt ch
nr
BYGG OCH ANLÄGGNING
Tillsammans med Libers digitala läromedel för kursen, som bland annat innehåller övningsuppgifter och inlämnings-
4714202_Husbyggnad_Omslag.indd Alla sidor
s-/pers rs
2021-11-17 15:30