ANLÄGGNINGSPROCESSEN
ANLÄGGNINGSPROCESSEN Denna bok innehåller faktamaterialet för Skolverkets kurs Anläggningsprocessen i ämnet Anläggning. Byggprocessen är en central del i boken, såväl när det gäller byggbestämmelser för olika typer av projekt som samhällets krav på planering. Ett kapitel tar upp hållbar utveckling, där begreppet också förklaras och vilka konsekvenser det kan få för vår framtid. Entreprenörskap med olika företagsformer behandlas, liksom olika typer av behörighetskurser som ställningsbyggnad, heta arbeten och arbete på väg.
ANLÄGGNINGSPROCESSEN Tele l fonn
Person numm er Person numm er
umme
Hantve
r
rkare (n
Namn//fi firrm ma
ärin ings
idkare id )
E-post
Adress Telleeffoon nu
mmer Godkä nd fö för F-ss katt tt
B. Omf
Org rganis atiioons -/pers
onnum
Har allll
attnin ing
rriis isk- oc h
Adress
ansvars sf
örrssäkr ing ho in s
mer
E-ppost
där arbb ete te ska utf tfööras Beskriri v tyyddlig igt det arb rbetee h antv tverrkka rreen ska utf tfö föra ra
Grundläggande mätningsteknik, fakta om marken och grunden och om anläggningsmaskiner är andra kapitel i boken. Tillsammans med Libers digitala läromedel för kursen, som bland annat innehåller övningsuppgifter och inlämningsuppgifter, har du ett komplett utbildningsmaterial för de teoretiska delarna av det centrala innehållet i kursen.
raas en lliigt beskrriiv ning, b iilla laga n Arb r rbete te, ma tteeriia ial och övrig igt som inte te in ingår
offfferrtt,
bilila laga
nr rriiittnin ing, biil laga n r
På Liber.se finns information om övriga titlar till Bygg- och anläggningsprogrammet
övrig igt,
bilillaaga
ffoorts ts billaa ga nr
Best.nr 47-14196-8 Tryck.nr 47-14196-8
4714196_Anläggnings_Omslag.indd Alla sidor
nr
BYGG OCH ANLÄGGNING
Arb rbetteet ska oc kså utf fö
2021-12-13 12:48
ANLÄGGNINGSPROCESSEN
Liber
1
4714196_Anläggnings_Inlaga.indd 1
2021-12-13 15:03
ISBN 978-91-47-14196-8 © 2022 Per-Olof Alvunger, Anders Englund, Carl Gyllenbäck, Jan Jonsson, Sune Sundström, Tommy Svensson, Michael Åhström och Liber AB Framtaget i samverkan med BYN, Byggbranschens yrkesnämnd Börje Asprell Eva Jerkeman BILDREDAKTÖR Christer Lotzner, Mikael Myrnets TEXTBEARBETNING Bibbi Fagerström PROJEKTLEDNING Louise Westin PRODUKTION: Eva Runeberg Påhlman REDAKTÖR
FORMGIVARE
Första upplagan 1 REPRO TRYCK
Repro 8 AB, Stockholm People Printing, Kina 2022
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
4714196_Anläggnings_Inlaga.indd 2
2021-12-13 15:03
Bildförteckning YP_Studio/Shutterstock 10 Robert Kneschke/Shutterstock 11 DC Studio/Shutterstock 22 (2) Svensk Byggtjänst 24 ImageFoto/Shutterstock 27 RISE 29 Kristi Blokhin/Shutterstock 36 (1) Rido/Shutterstock 36 (2) Arbetsmiljöverket 37 Byggföretaget AB 47 fizkes/Shutterstock 53 Maskot/TT 54 (1), 61 Konsumentverket 62 Ingo Bartussek/Shutterstock 63 Branschregler Säker Vatteninstallation 65 Emelie Lundman/Shutterstock 70 Aliaksei Marozau/Shutterstock 73 Globalamalen.se/UNDP 76 Naturvårdsverket 77 (1) Alexandros Michailidis/Shutterstock 77 (2) Ekonomifakta.se 78 Piyaset/Shutterstock 79 Picsfive/Shutterstock 81 bbbb/Shutterstock 83 (1) Diyana Dimitrova/Shutterstock 83 (2) Roland Magnusson/Shutterstock 84 Designifty/Shutterstock 85 fizkes/Shutterstock 87 charfsinn/Shutterstock 88 Slavun/Shutterstock 89 Fossilfritt Sverige 91 Svanen 95 (1) Naturskyddsföreningen 95 (2) Weland 95 (3) Nordiska ministerrådet 100 Kevin Lotzner 108, 112 (1) Penka Todorova Vitkova/Shutterstock 130 (1) Oxford Media Library/Shutterstock 130 (3) BaLL LunLa/Shutterstock 130 (4) STIB 142
4714196_Anläggnings_Inlaga.indd 244
Christer Lotzner 143 (3) Per-Olov Alvunger 149 (2), 150 ingehogenbijl/Shutterstock 151 ribeiroantonio/Shutterstock 153 (4) Per-Olov Alvunger 154 (2,3) Tekniska kontoret Norrköpings Kommun 159 Mats Millberg/Infocar AB 160 Lena Si/Shutterstock 161 Dragan Mujan/Shutterstock 162 Mats Millberg/Infocar AB 163 Anne Dillner/Scandinav/TT 164 Mats Millberg/Infocar AB 165—177 lusia599/Shutterstock 192 Elliot Elliot/Johnér 213 Valentin Valkov/Shutterstock 214 (1) Arseniy Shemyakin Photo/Shutterstock 214 (2) astudio/Shutterstock 214 (3) stefan11/Shutterstock 215 (1) astudio/Shutterstock 215 (3) Photobac/Shutterstock 216 (1) Thomas Adolfsén/Scandinav/TT 216 (2) Daniel E Beckman/Shutterstock 217 (1) Andriy Solovyov/Shutterstock 217 (2) Peruphotart/Shutterstock 217 (3) Sarawuth Sangwandee/Shutterstock 223 (2) Viktor Chursin/Shutterstock 234 (2) Dmitry Kalinovsky/Shutterstock 238 Övriga bilder: Svante Ahlsén Omslag: Svante Ahlsén
2021-12-13 15:05
Anläggningsprocessen Denna bok innehåller faktamaterialet för Skolverkets kurs Anläggningsprocessen i ämnet Anläggning. Tillsammans med Libers digitala läromedel Bygg digital har du ett komplett utbildningsmaterial för de teoretiska delarna i det centrala innehållet för kursen.
Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
▶ Informationssökning med hjälp av internet och på andra sätt.
▶ Metoder för att planera arbetet och beräkningar för att lösa arbetsuppgifterna.
▶ Anläggningsbranschens arbetsprocesser från planering till färdigt resultat.
▶ Olika typer av anläggningsmaterial och deras egenskaper, till exempel hållfasthet, packningsförmåga och dräneringsegenskaper.
▶ Olika typer av verktyg och maskiner för olika ändamål.
▶ Anläggningsbranschens krav och villkor i förhållande till kunder, medarbetare och andra yrkeskategorier.
▶ Behörighet och säkerhet i arbetet, till exempel ställningsbyggnad, säkerhet på väg och säkra lyft.
▶ Bedömning av risker för olycksfall, brand eller skada inför ett arbetsmoment.
▶ Naturolyckor, till exempel översvämningar, ras och skred samt krav på anläggningar. Hur framtida klimatförändringar kan påverka kraven på anläggningar samt säkerheten i befintliga anläggningar.
▶ Förebyggande av olycksfall på arbetsplatsen genom att utföra egenkontroll samt använda säkerhetsföreskrifter och personlig skyddsutrustning. Ergonomiska hjälpmedel.
▶ Tolkning av ritningar, arbetsbeskrivningar och utförandekrav samt muntliga och skriftliga instruktioner.
▶ Metoder för dokumentation och kvalitetssäkring av arbetet.
▶ Anläggningsbranschens roll för hållbar utveckling, till exempel hantering av material, minimering av spill och sortering av byggavfall. Ekonomi och resursutnyttjande.
▶ Olika yrkesroller och arbetsförhållanden på arbetsplatsen. Yrkesidentitet och yrkeskultur.
▶ Faktorer som påverkar kommunikation och samarbete på arbetsplatsen.
▶ Arbete hos kund, till exempel kundbemötande, hänsynstagande och ansvarstagande.
▶ Entreprenörskap och företagande inom yrkesområdet.
ANLÄGGNINGS PROCESSEN
4714196_Anläggnings_Inlaga.indd 3
3
2021-12-13 15:03
Innehåll Du anläggare 9
2 UPPHANDLING OCH PRODUKTION 38
1
BYGGPROCESSEN 10
Upphandling 39
Projektering 12
Produktion 40
Samhällsplanering och byggbestämmelser 13
Produktionsplanering 41
Miljöbalken 13 Plan- och bygglagen 14 Andra lagar 15 Planer 15 Boverkets byggregler, BBR 18 Byggherre 19 Projektkompetens 20 Projektledare 20
Projekttidsplan 41 Huvudtidsplan 41 Produktionstidsplan 41 APD-plan 43 Organisatonsplan 43 Arbetsberedning 44 Uppföljning 44
Projekteringens olika faser 21
Deltagare 45 Dagordning 45 Information till medarbetare 46
Planeringsmöten 45
Programhandlingar 21
Underlag för bygglov 22 Förslag från arkitekten 22 Förslag från konstruktören 22 Systemhandlingar 23 Bygghandlingar 23
Kvalitets- och miljöplan 47
Samhällets tillsyn och kontroll 25
Garantibesiktning 49
Miljö- och stadsbyggnadsnämnd 25 Anmälan 26
Entreprenadformer 31 Delad entreprenad 32 Generalentreprenad 32 Totalentreprenad 33 Bygghandlingar 33
Anläggningsbyggande och organisation 34 Ledning och organisation 36
4
Slutbesiktning 47 Förvaltning 48
Garantitid 49
3
ENTREPRENÖRSKAP 50 Utbildningens förändrade krav 52 Att starta eget företag 54 Entreprenörer och egna företagare 54 Affärsidé 55 Affärsplan 55 Driftsbudget 57 Företagsform 57 Ensam eller kompanjon 59 Att komma i gång 59
INNEHÅLL
4714196_Anläggnings_Inlaga.indd 4
2021-12-13 15:03
Att arbeta hos privatpersoner 60 Avtalslagen 61 Konsumentköplagen 62 Konsumenttjänstlagen 63 Reklamationsrätt 64 Kundens rättigheter vid fel 68
4 HÅLLBAR UTVECKLING
5 PRAKTISKT MILJÖARBETE
92
Konsumenter 94 Inköp 95 Avfallshantering 96
70
Källsortering 97 Rivning 101
Fel och konsekvenser 102
Den globala uppvärmningen 72
Om man hanterar avfall på fel sätt 102
Den biologiska mångfalden 73
Arbetsmiljö 103
Den pågående miljöförstöringen 74 Vad kan hända? 74
Arbetet med miljö och klimat 75 Globala målen för hållbar utveckling 75 FN:s klimatpanel och klimatmålen 75 IPCC-mötet i Paris 2015 och Glasgow 2021 76 EU:s och Sverige miljömål och klimatmål 76
Vad säger klimatforskarna? 78 Vad händer med vår planet? 78 Vilka orsakar problemen? 80 Vad menar vi med tillväxt? 81 Naturen förstörs − vi har ansvaret 81 Klimatåtgärder påbörjade 82 Den fossilfria energin växer 83 Industrins CO2-utsläpp granskas 84 Fossilfria transporter – en bra dellösning 85 Vår konsumtion är på väg att förändras 86 Cirkulär ekonomi 87 Delningsekonomi 88 Skydda den biologiska mångfalden 88
Att tänka klimatsmart inom bygg- och anläggningsbranschen 89 Goda miljöexempel 89 Industriklivet − ett utvecklingsprojekt 90 Ett fossilfritt Sverige är möjligt 91
6 GRUNDLÄGGANDE MÄTNINGSTEKNIK 104 Enkel mätutrustning 106 Avvägningsinstrument 107 Manuella avvägare 107 Elektrooptiska avvägare 108 Laseravvägare 108 Avvägningsstång 109 Vinkelprisma 110 Teodolit 111 Längdmätare 111 Totalstation 111
Laserinstrument 112 Riktningslaser 112 Planlaser 112 Sensor 113 Störningar 114
GPS 115 Läge i höjd 116 Rikets höjdsystem 116 Sätta ut en höjd 117
INNEHÅLL
4714196_Anläggnings_Inlaga.indd 5
5
2021-12-13 15:03
Läge i plan 119 Koordinatsystem 119 Ortogonala och polära värden 121 Ortogonal utsättning 121 Polär utsättning 123 Ställa upp instrument 125
Polär inmätning 127
Fysiska skydd 164 Vägmärken 167 Fordonsutmärkning 172 Tunga skyddshinder 172 Markeringsskärmar 175 Fel och konsekvenser 176 Om olyckan är framme 177
Säkra lyft 178
7
BEHÖRIGHETSUTBILDNINGAR 128 Heta arbeten 129 Krav på utbildningsarrangör 131 Krav på utbildningsinstruktör 131
Liftar 134 Liftutbildning 135 Att välja lift 136 Krav på liftförare, förutom utbildningsbevis 138 Kontrollera liften 139 Personlig skyddsutrustning 140
Ställningsbyggnad 141 Ställningsutbildning 142 Ställningstyper 142 Att välja ställning 144 Lastklasser 144 Ställningens delar 146 Att förankra en ställning 148 Att klä in en ställning 149 Vem är ansvarig? 150 Väderskydd 151 Säkerhet när man bygger en ställning 152 Säkerheten runt ställningen 154 Brister i ställningar 156
Arbete på väg 159 Nollvisionen 160 Beteendemässiga skydd 160
6
Lyftredskap 179 Lastberäkning 180 Lastens hållfasthet 181 Lyftredskaps belastningsförmåga 182 Påkoppling av lyftredskap 183 Stabilisering 184 Avkoppling av lyftredskap 185 Defekter 186 Signalschema 188 Fel och konsekvenser 190 Arbetsmiljö 191
8 MARKEN OCH GRUNDEN
192
Grunden 193 Grundläggning 194 Påkänningar på undergrunden 194 Undergrundsmaterial 197 Geologisk översikt 197 Jordarter 198
Geotekniska undersökningar 200 Skruvprovtagning 201 Sondering 201 Kolvborrning 202 Provgropar 202 Provbelastning 202 Seismisk undersökning 203
INNEHÅLL
4714196_Anläggnings_Inlaga.indd 6
2021-12-13 15:03
Vatten i marken 204 Dagvatten 204 Markvatten 205 Grundvatten 205 Bestämning av grundvattennivån 206 Sättningar 206 Frostfritt djup 207
9 SCHAKTNING OCH FYLLNING
208
Schaktning 209 Schakt med släntlutning 209 Övriga faktorer 210 Spont 211
Fyllning 211
10 ANLÄGGNINGSMASKINER
212
Schaktmaskiner 214 Grävmaskiner 214 Lastare 215 Transportfordon 216 Betongbil och pumpbil 217 Asfaltutläggare 217 Packningsmaskiner 218 Skyddsutrustning 219
11
BYGGMATERIAL 220 Ballastmaterial 221 Jordarter 227 Bitumenbunden massa 228 Betong 233 Cement 236
SAKREGISTER 240 INNEHÅLL
4714196_Anläggnings_Inlaga.indd 7
7
2021-12-13 15:03
8
4714196_Anläggnings_Inlaga.indd 8
2021-12-13 15:03
Du anläggare Den här boken innehåller faktamaterialet för Skolverkets kurs Anläggningsprocessen i ämnet Anläggning. Byggprocessen är en central del i boken, såväl när det gäller byggbestämmelser för olika typer av projekt som samhällets krav på planering. Ett kapitel tar upp hållbar utveckling, där begreppet också förklaras och vilka konsekvenser det kan få för vår framtid. Entreprenörskap med olika företagsformer behandlas, liksom olika typer av behörighetskurser som till exempel ställningsbyggnad, heta arbeten och säkerhet på väg. Andra delar av boken som du kommer att ha nytta av som anläggare är grundläggande mätningsteknik med olika metoder för avvägning och utsättning. Fakta om marken och grunden och om anläggningsmaskiner är andra viktiga delar av boken. När du har läst boken har du skaffat dig viktig kunskap som du kommer att ha användning av i din blivande yrkesroll. Lycka till!
9
4714196_Anläggnings_Inlaga.indd 9
2021-12-13 15:03
1
BYGGPROCESSEN
10
BYGGPROCESSEN
4714196_Anläggnings_Inlaga.indd 10
2021-12-13 15:03
Byggtekniken har utvecklats från framställning av enkla trähus, jordhus och lerhus till komplicerade konstruktioner. Gamla tiders byggnader byggdes av skickliga hantverkare. El, VVS (värme, ventilation och sanitet) och miljöaspekter fanns nästan inte. Man saknade kranar och maskiner och utförde arbetet för hand. Större byggnader var ofta rikt utsmyckade. De skiljer sig tydligt från nutida arkitektur.
NYA ORD
konstruktion: någonting man har byggt process: förlopp anläggning: En anläggning kan vara många saker, till exempel en byggnad, konstruktion, park eller trädgård.
Dagens byggnader bygger man med andra material, metoder och maskiner. Man installerar VVS och el. Samhällets krav på byggandet har ökat. Det innebär att byggaren måste ta hänsyn till miljöpåverkan, naturhushållning och återvinning. Men precis som i alla tider krävs det skickliga yrkespersoner för att byggandet ska bli bra. Du som arbetar i byggbranschen måste kunna samarbeta med andra yrkesgrupper. Dessutom måste du ha kunskap om material, maskiner kvalitet och lönsamhet. Det här kräver inte bara att du planerar ditt eget arbete och förstår vad tidsplaner innebär. Du ska även ha kunskap om hela byggprocessen – från idé till färdig byggnad eller anläggning. Dessutom behöver du ha kunskap om hur man sköter och underhåller en byggnad eller anläggning. BYGGPROCESSEN
4714196_Anläggnings_Inlaga.indd 11
11
2021-12-13 15:03
Projektering NYA ORD
byggherre: den person som anlitar en byggfirma
Projektering handlar om att planera och ta fram olika handlingar. Det gör man innan produktionen startar. Det börjar med ett första idéförslag och fortsätter med ritningar och beskrivningar. Det här avsnittet handlar om projektering för nya byggnader. Hur ett byggnadsobjekt eller anläggningsobjekt ska utformas bestäms av beställare eller byggherre, konsultgrupp och byggnadsnämnden i kommunen. Men det bestäms också av de lagar och normer som styr samhällets planering och de funktionskrav och säkerhetskrav som myndigheterna ställer. I en del kommuner finns det både miljönämnd och byggnadsnämnd. I andra kommuner säger man miljö- och stadsplanenämnd. Miljönämnden har ansvar för bebyggelse ur ett miljöperspektiv. Byggnadsnämnden har krav på byggnadens konstruktion och tekniska egenskaper. Hur ett projekt utformas styrs också av ekonomin. Det kan vara beställarens egen ekonomi. Det kan också vara möjligheter att få lån och bidrag från staten och kommunen.
12
BYGGPROCESSEN
4714196_Anläggnings_Inlaga.indd 12
2021-12-13 15:03
Samhällsplanering och byggbestämmelser Den övergripande samhällsplaneringen regleras av miljöbalken och plan- och bygglagen, PBL.
Miljöbalken Miljöbalken reglerar bland annat
▶ ekologi ▶ naturvård ▶ kulturminnesvård ▶ friluftsliv ▶ energi ▶ trafikleder ▶ försörjningssystem. Miljöbalken reglerar att mark- och vattenområden används till det de är mest lämpade för. Reglerna ska
▶ trygga en uthållig användning av naturresurserna ▶ slå vakt om en god natur- och kulturmiljö och bevara mångformigheten i miljön
▶ främja ett ändamålsenligt samhällsbyggande.
Miljöbalken reglerar bland annat ekologin. BYGGPROCESSEN
4714196_Anläggnings_Inlaga.indd 13
13
2021-12-13 15:03
Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen (PBL) reglerar bland annat
▶ god bostads-, arbets- och trafikmiljö ▶ lämplig lokalisering och utformning av bebyggelse ▶ krav på byggnader. Nästan all byggnadsverksamhet i vårt land regleras av planoch bygglagen, PBL. Den har bearbetats i era departement och bestäms av riksdagen. PBL reglerar:
▶ Hur man upprättar och bestämmer planer för byggande. Dessa planer ligger sedan till grund för hur man får uppföra bebyggelse.
▶ Grundläggande krav på byggnader, till exempel: – god energihushållning – bärförmåga – beständighet – brandsäkerhet – anpassning till miljön.
▶ Hur man går till väga vid bygglov, rivningslov och marklov. Användningen av PBL beskrivs bland annat i Boverkets byggregler, BBR, som har utarbetas av Boverket. Riksdagen har gett regeringen uppdraget att genom Boverket skapa regler för byggandet.
PBL reglerar trafikmiljön.
14
BYGGPROCESSEN
4714196_Anläggnings_Inlaga.indd 14
2021-12-13 15:03
Andra lagar Förutom miljöbalken och PBL finns era andra lagar som ger samhället möjlighet att påverka samhällsbyggandet. Några exempel är:
▶ anläggningslagen, AL ▶ ledningsrättslagen, LL, som ger möjlighet att bygga gemensamhetsanläggningar eller att dra ledningar genom någon annans mark
▶ fastighetsbildningslagen, FBL ▶ expropriationslagen, EXL ▶ naturvårdslagen, NVL ▶ miljöskyddslagen, ML ▶ vattenlagen, VL. ▶ järnvägsbyggnadslagen, JL.
Planer Varje kommun tar fram planer för olika byggprocesser under de kommande åren . Dessa planer grundar sig i tankar och idéer för områdets utveckling. De består av allt från beskrivningar om hur förändringarna påverkar människan och miljön till bestämmelser om vad man får eller inte får göra och ritningar.ner består av ritningar och bestämmelser för kommunens mark.
Översiktsplan Översiktsplanen visar hur man planerar att använda mark- och vattenområden i hela kommunen. Här finns alltså information om hur bebyggelsen ska utvecklas och var bostadsbebyggelse, kommunikationer och industrier ska placeras. Dessutom visar översiktsplanen hur kommunen ska ta hänsyn till riksintressena enligt naturresurslagen, NRL.
BYGGPROCESSEN
4714196_Anläggnings_Inlaga.indd 15
15
2021-12-13 15:03
Översiktsplan
Detaljplan
16
BYGGPROCESSEN
4714196_Anläggnings_Inlaga.indd 16
2021-12-13 15:03
Översiktsplanen tas fram av kommunen och godkänns av kommunfullmäktige. Översiktsplanen är en obligatorisk plan och den ska alltid hållas aktuell.
NYA ORD
obligatorisk: bindande, tvungen samordna: anpassa saker till varandra
Detaljplan Detaljplanen tas fram av kommunen och godkänns av kommunfullmäktige. Planen redovisar hur en bestämd del av kommunens yta ska utformas och visar hur marken får användas och bebyggas. Området delas in i kvartersmark för bostäder, handel, industrier och parker och i mark för gator och vägar.
Fastighetsplan Fastighetsplaner kan om det behövs tas fram för områden med detaljplan.
Områdesbestämmelser Bestämmelserna kan godkännas inom ett begränsat område som inte har detaljplan. Det är vanligt när kommunen vill garantera en viss plan i översiktsplanen. Översiktsplanen är bara vägledande, medan detaljplanen, områdesbestämmelserna och fastighetsplanen är bindande. En miljökonsekvensbeskrivning måste finnas med i alla led. Från det att kommunen upprättar detaljplanen till att en byggherre ska få ett bygglov.
Regionplan Regionplanen är en översiktlig planläggning för era kommuner. Regionplanen är frivillig och förekommer framför allt i storstadsregioner. Den tar upp hur de olika kommunerna bör samordna till exempel kommunikationer. BYGGPROCESSEN
4714196_Anläggnings_Inlaga.indd 17
17
2021-12-13 15:03
Boverkets byggregler, BBR NYA ORD
föreskrift: lag, bestämmelse
Boverkets byggregler, BBR, innehåller föreskrifter och allmänna råd för era lagar och förordningar, bland annat PBL.
förordning: bestämmelse, lag
Föreskrifterna gäller för
anvisning: instruktion
▶ att uppföra byggnader som kräver bygglov ▶ lovpliktiga mark- och rivningsarbeten ▶ tomter som används för bebyggelse. Föreskrifterna gäller även i väl avvägd omfattning för byggnader och tillbyggnader som får uppföras utan bygglov. Föreskrifterna måste alltid följas! De allmänna råden innehåller allmänna rekommendationer för vilka metoder och lösningar som gäller för att man ska kunna följa föreskrifterna. Man kan använda andra metoder och lösningar än de som står i de allmänna råden under förutsättning att man följer föreskrifterna. Utöver de allmänna råden finns ett antal tekniska skrifter och handböcker som Boverkets byggregler hänvisar till. Här är några exempel:
▶ Betongbestämmelser, BBK (beräkning och utformning av betongkonstruktioner).
▶ BKR (Boverkets konstruktionsregler). ▶ Europeisk och internationell standard. ▶ Branschregler för speciella arbeten, till exempel PER (PlattsättningsEntreprenörers Riksförenings regler för våtrumsarbeten).
▶ AMA Hus (allmän material- och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten).
▶ AMA Mark (allmän material- och arbetsbeskrivning för markarbeten).
▶ BYA (Vägverkets bygganvisningar).
18
BYGGPROCESSEN
4714196_Anläggnings_Inlaga.indd 18
2021-12-13 15:03
Byggherre Den som framställer ett byggobjekt, det vill säga den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten, kallas för byggherre. Byggherren kan vara en enskild person, en kommun, staten eller ett industriföretag. Ibland säger man beställare. Beställaren är antingen byggherren eller byggherrens ombud.
NYA ORD
tillsyn: kontroll och skötsel
Byggherren har det totala ansvaret för att byggnaden eller anläggningen uppfyller alla bestämmelser. Det innebär att byggherren även ansvarar för att tillsynen och kontrollen är tillräcklig och att kvaliteten på det utförda arbetet blir hög. Byggherren ansvarar för projekteringen av byggobjektet. Det vanliga är att byggherren anlitar konsulter för att göra projekteringen. Projektering innebär att man bestämmer byggobjektets funktioner och tekniska utformning i ritningar och beskrivningar. Den ska både uppfylla byggherrens önskemål och de krav som ställs i lagar och föreskrifter.
BYGGPROCESSEN
4714196_Anläggnings_Inlaga.indd 19
19
2021-12-13 15:04
Projektkompetens När man ska göra stora, komplicerade objekt brukar det vara många olika specialister som medverkar i projekteringen, till exempel:
▶ Arkitekt , som ansvarar för utformningen av objektets funktion och utseende.
▶ Byggnadskonstruktör, som ansvarar för hållfasthetsberäkningar och konstruktionsritningar.
▶ VVS-konsult , som ansvarar för värme, ventilation, vatten och avlopp och energi.
▶ Elkonsult , som ansvarar för eldragning för kraft och belysning och för teletekniska anläggningar.
▶ Mark- och anläggningskonsult som projekterar ledningar i marken, gator och markplanering.
▶ Landskapsarkitekt , som ansvarar för trädgårdsarbetena.
Projektledare I stora projekt är det vanligt att en projekteringsledare eller projektledare (som också ofta är konsult) samordnar de olika konsulternas arbeten. Det är viktigt att samordna för att undvika fel som kan leda till kostsamma förseningar. Genom att samordna undviker man också att olika installatörer lägger sina utrustningar på samma plats. Det får till exempel inte vara så att elmontören lägger sin utrustning på samma ställe som VVS-montören.
20
BYGGPROCESSEN
4714196_Anläggnings_Inlaga.indd 20
2021-12-13 15:04
Projekteringens olika faser Det krävs ett omfattande projekteringsarbete innan ett byggobjekt kan börja byggas. Arbetet före byggstarten tar faktiskt längre tid än själva byggandet. När byggföretagen kan starta sitt arbete, beror på vilken entreprenadform som ska användas.
Programhandlingar I programhandlingarna bestämmer man huvuddragen i objektets funktion och form. Det som avgör programhandlingarnas innehåll är framför allt byggherrens behov och ekonomiska ramar tillsammans med tomtens geografiska och topografiska egenskaper. I programhandlingarna beskriver man förutsättningar och krav för den fortsatta projekteringen. Det kan till exempel vara vilka egenskaper objektet ska ha och hur mycket det får kosta.
BYGGPROCESSEN
4714196_Anläggnings_Inlaga.indd 21
21
2021-12-13 15:04
Underlag för bygglov Förslag från arkitekten NYA ORD
alternativ: en av flera möjligheter
Utifrån programhandlingarna tar arkitekten fram alternativa förslag till lösningar av byggobjektets utformning. Det är skisser på byggnaden, A-ritningar, markritningar, materialbeskrivningar och så vidare.
Förslag från konstruktören Konsultföretag gör beräkningar och konstruktionsförslag för byggnader, mark- VA, VVS- och elinstallationer. Man utarbetar ritningar för hur arbetena ska utföras och med vilket material. Beroende på vilken sorts arbete det är tar man kontakt med olika myndigheter, till exempel miljö- och byggnadsnämnden. På så sätt arbetar man sig så småningom fram till en lösning på hur byggobjektet ska utformas.
22
BYGGPROCESSEN
4714196_Anläggnings_Inlaga.indd 22
2021-12-13 15:04
Systemhandlingar Systemhandlingar beskriver hur de olika tekniska systemen ska utformas och samordnas. Systemhandlingarna beskriver
NYA ORD
▶ de olika funktioner som ska finnas och sambandet dem
samband: relation
emellan
▶ bärande konstruktion ▶ installationer av olika slag ▶ fasad- och taksystem.
Bygghandlingar När byggnadslovet är klart ska man ta fram bygghandlingar. Det är ritningar och beskrivningar som man ska använda när man genomför bygget. Dessa handlingar kallas också entreprenadhandlingar. Handlingarna ska innehålla
▶ fullständiga måttuppgifter ▶ redovisning av konstruktionsutförande ▶ uppgifter om material och behandlingar ▶ beskrivning av arbetsutföranden ▶ uppgift om arbetets omfattning.
Beskrivning Beskrivningen är ett skriftligt dokument som beskriver hur arbetet ska skötas och genomföras i detalj. Beskrivningarna kompletterar den information som ritningarna ger.
Administrativa föreskrifter I beskrivningens administrativa föreskrifter, AF, bestämmer man hur byggplatsen ska organiseras, vem som ansvarar för samordning av el, vatten och värme under byggtiden med mera. Som utgångspunkt för att upprätta administrativa föreskrifter BYGGPROCESSEN
4714196_Anläggnings_Inlaga.indd 23
23
2021-12-13 15:04
ANLÄGGNINGSPROCESSEN
ANLÄGGNINGSPROCESSEN Denna bok innehåller faktamaterialet för Skolverkets kurs Anläggningsprocessen i ämnet Anläggning. Byggprocessen är en central del i boken, såväl när det gäller byggbestämmelser för olika typer av projekt som samhällets krav på planering. Ett kapitel tar upp hållbar utveckling, där begreppet också förklaras och vilka konsekvenser det kan få för vår framtid. Entreprenörskap med olika företagsformer behandlas, liksom olika typer av behörighetskurser som ställningsbyggnad, heta arbeten och arbete på väg.
ANLÄGGNINGSPROCESSEN Tele l fonn
Person numm er Person numm er
umme
Hantve
r
rkare (n
Namn//fi firrm ma
ärin ings
idkare id )
E-post
Adress Telleeffoon nu
mmer Godkä nd fö för F-ss katt tt
B. Omf
Org rganis atiioons -/pers
onnum
Har allll
attnin ing
rriis isk- oc h
Adress
ansvars sf
örrssäkr ing ho in s
mer
E-ppost
där arbb ete te ska utf tfööras Beskriri v tyyddlig igt det arb rbetee h antv tverrkka rreen ska utf tfö föra ra
Grundläggande mätningsteknik, fakta om marken och grunden och om anläggningsmaskiner är andra kapitel i boken. Tillsammans med Libers digitala läromedel för kursen, som bland annat innehåller övningsuppgifter och inlämningsuppgifter, har du ett komplett utbildningsmaterial för de teoretiska delarna av det centrala innehållet i kursen.
raas en lliigt beskrriiv ning, b iilla laga n Arb r rbete te, ma tteeriia ial och övrig igt som inte te in ingår
offfferrtt,
bilila laga
nr rriiittnin ing, biil laga n r
På Liber.se finns information om övriga titlar till Bygg- och anläggningsprogrammet
övrig igt,
bilillaaga
ffoorts ts billaa ga nr
Best.nr 47-14196-8 Tryck.nr 47-14196-8
4714196_Anläggnings_Omslag.indd Alla sidor
nr
BYGG OCH ANLÄGGNING
Arb rbetteet ska oc kså utf fö
2021-12-13 12:48