NĂ€r barn lĂ€r av varandra â samlĂ€rande i praktiken
Pia Williams
2:a upplagan
ISBN 978-91-47-14085-5 © 2020 Pia Williams och Liber AB FörlÀggare: Mattias Nykvist Projektledare: Annika Sandström Redaktör: Marika Videfors Formgivning: Birgitta Dahlkild Omslagsbild: Shutterstock Bildredaktör: Mikael Myrnerts Bildförteckning Niclas Albinssson/Folio s. 8 Mikael Andersson/Bildhuset/TT s. 16 Shutterstock s. 32 Shutterstock s. 64 Svenne Nordlöv/NordicPhotos s. 82 Stefan Ek/NordicPhotos s. 94
Andra upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2020
Kopieringsförbud Detta verk Àr skyddat av upphovsrÀttslagen. Kopiering, utöver lÀrares och elevers begrÀnsade rÀtt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, Àr förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrÀttsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. IntrÄng i upphovsmannens rÀttigheter enligt upphovsrÀttslagen kan medföra straff (böter eller fÀngelse), skadestÄnd och beslag/förstöring av olovligt framstÀllt material. SÄvÀl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. LÀs mer pÄ www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
4714085_NaÌr barn laÌr av varandra_Korr2.indd 2
25/6/2019 BE 7:39 AM
InnehÄll Förord 5 Tack till 7 Inledning 9 kapitel 1 Samverkan i praktiken
17
Att lÀra i samarbete med andra 21 Barns samlÀrande 25 Makt och kontroll 27 Vikten av vuxnas nÀrvaro 29 kapitel 2 Teorier om samspelets betydelse för barns lÀrande
33
Barns samspel i William Corsaros teori 37 Barns samspel i Jean Piagets teori 40 Barns samspel i Lev Vygotskijs teori 44 JÀmförelser av Piagets och Vygotskijs syn pÄ barns samspel 50 Ett sociokulturellt perspektiv 51 Ett fenomenografiskt perspektiv 60 kapitel 3 Dimensioner av kamratsamverkan
65
Peer tutoring 65 Cooperative learning 68 Peer collaboration 70 Ett utvecklingspedagogiskt perspektiv pÄ kamratsamverkan 71 Samverkans begrÀnsningar 76 kapitel 4 Att vara tillsammans
83
Regler som inkörsport till delaktighet 86 Att lÀra nÄgon annan nÄgot 88 Att lÀra en yngre kamrat 89 Att samarbeta 91
4714085_NaÌr barn laÌr av varandra_Korr2.indd 3
09/6/2019 BE 5:18 PM
kapitel 5 Diskussion
95
Sammanfattning 103
Referenser 106
4714085_NaĈr barn laĈr av varandra_Korr2.indd 4
09/6/2019 BE 5:18 PM
Förord Som titeln sĂ€ger handlar den hĂ€r boken om det lĂ€rande som sker mellan barn. Och det sker alltid ett samspel mellan barn, om vi vuxna inte aktivt hindrar detta. Ett samspel som kan leda till lĂ€rande â och ofta gör det. Pia Williams visar i boken att smĂ„ barn i förskolan naturligt dras till varandra och att de spontant lĂ€r av varandra och samverkar. Att det sker mycket samlĂ€rande i förskolan beror pĂ„ flera aspekter, bland annat att det finns mycket frihet i den miljön â barn fĂ„r oftast vĂ€lja vad de vill göra och med vem de vill vara. Ăven förskollĂ€rarens filosofi och instĂ€llning till att barn ska lĂ€ra sig att bli samverkande individer spelar in. Pia Williams pĂ„pekar att barns samlĂ€rande Ă€r beroende av den vuxnes attityd och förhĂ„llningssĂ€tt och de villkor som skapas i verksamheten. Tre nyckelfaktorer â miljö, attityd och barns vilja att vara med andra barn â Ă€r enligt författaren avgörande för vad som sker mellan barn. Pia Williams beskriver ocksĂ„ fenomenen samverkan och samlĂ€rande i skolans kontext. Det har, framför allt med inspiration frĂ„n USA, utvecklats tre olika modeller för hur detta kan gĂ„ till i skolan â modeller som har sin grund i olika teoretiska perspektiv. Det som ocksĂ„ görs synligt i boken Ă€r att sĂ„vĂ€l Jean Piagets som Lev Vygotskijs teorier ger stöd för att lĂ€rande sker i samspel mellan barn, Ă€ven om grunderna för detta stöd ser olika ut i de olika teorierna. Barns egen vĂ€rld görs ocksĂ„ explicit för lĂ€saren genom mĂ„nga exempel frĂ„n vardagens praktik. Och hĂ€r, som inom mĂ„nga andra fĂ€lt, visar barn pĂ„ en större förmĂ„ga i sitt agerande Ă€n i sitt sĂ€tt att tala om det! Att samarbeta, samverka, eller vad vi vill kalla barns samspel, Ă€r ett mĂ„l att strĂ€va mot i sĂ„vĂ€l förskolan som skolan. Det Ă€r en fĂ€rdighet som barn ska utveckla, och sĂ„ sker ocksĂ„ om de bara ges tillfĂ€lle till det â att samverka och lĂ€ra tillsammans. Man 5
4714085_NaÌr barn laÌr av varandra_Korr2.indd 5
09/6/2019 BE 5:18 PM
kan Ă€ven se samspel och samlĂ€rande som grunden för barns delaktighet, nĂ„got som verkligen Ă€r centralt i all utbildning i dag, speciellt nu nĂ€r barns rĂ€ttigheter genom barnkonventionen har blivit lag. DĂ€rför fyller boken en viktig funktion för sĂ„vĂ€l verksamma som blivande lĂ€rare â för att fundera och ta stĂ€llning, bĂ„de till miljö och till attityder nĂ€r det gĂ€ller barns samverkan med varandra och sin egen roll i denna process. I den reviderade upplagan av boken fördjupas frĂ„gor om vuxnas attityder och förhĂ„llningssĂ€tt till barns samarbete, miljöns betydelse för möjligheter till samverkan och inte minst lekens betydelse i barns samverkan och samlĂ€rande. Som Pia Williams kollega tycker jag det Ă€r speciellt roligt att denna bok nu kommer i en reviderad upplaga dĂ„ innehĂ„llet Ă€r lika relevant i dag som nĂ€r den kom ut första gĂ„ngen.
Ingrid Pramling Samuelsson Professor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lÀrande, göteborgs universitet
6
4714085_NaÌr barn laÌr av varandra_Korr2.indd 6
09/6/2019 BE 5:18 PM
Tack till ett varmt tack riktar jag till alla barn och lÀrare som pÄ ett mycket generöst sÀtt lÄtit mig fÄ del av, och lÀrt mig om, vardagen i förskolan och skolan. Tack till Sonja Sheridan och Ingrid Pramling Samuelsson, som bidragit med vÀrdefulla synpunkter pÄ innehÄllet i boken, och som dessutom lÀrt mig mycket om samarbetets glÀdjeÀmnen och konstruktiva vindlingar. Tack till Per och Adam Graneld och Elin Williams för stÀndigt, kreativa diskussioner och mÄnga intressanta exempel pÄ samlÀrande i praktiken.
februari 2020 Pia Williams
7
4714085_NaÌr barn laÌr av varandra_Korr2.indd 7
09/6/2019 BE 5:18 PM
8
4714085_NaĈr barn laĈr av varandra_Korr2.indd 8
09/6/2019 BE 5:18 PM
Inledning För mÄnga Är sedan, nÀr jag arbetade med ett projekt om hur barn som gÄtt flera Är i förskolan uppfattade hur det var att börja i skolan, var jag ute i skolklasser och observerade och samtalade med barn. De flesta av dessa miljöer var spÀnnande, utmanande och kreativa, dÀr barn möttes med respekt av inkÀnnande vuxna. Men det fanns ocksÄ motsatsen. Bland alla barn som jag mötte Àr det tvÄ som har stannat kvar i minnet och som gett upphov till en mÀngd tankar och funderingar om barns villkor och möjligheter till samlÀrande. Kanske var det i mötet med dessa barn som mitt intresse vÀcktes för att studera hur och vad barn lÀr av varandra och vilka förutsÀttningar barn ges till samlÀrande i förskole- och skolmiljö.
9
4714085_NaÌr barn laÌr av varandra_Korr2.indd 9
09/6/2019 BE 5:18 PM
Mikael Första dagen i skolan möts Mikael av ett klassrum dÀr bÀnkarna Àr placerade i rader och barnen sitter en och en. Alla bÀnkar Àr vÀnda mot katedern som stÄr lÀngst fram. LÀraren gör tidigt klart för Mikael och de andra barnen i klassen att de inte fÄr samtala med varandra och att hon inte Àr intresserad av att barnen ska samarbeta. För att förstÀrka detta har lÀraren vid ett tidigare tillfÀlle skrivit pÄ tavlan: 1) Lyssna pÄ din lÀrare! 2) Arbeta tyst! 3) Passa tiderna! Utanför rutan stÄr ett namn, vilket betyder att det barnet har talat nÀr lÀraren talat. LÀraren instruerar barnen och de ska tysta ta emot informationen. Om de inte förstÄr, ska de enskilt, tillsammans med lÀraren, lösa problemet. För Mikael, som i förskolan uppmuntrades till att tÀnka och tala om olika innehÄll, blir den nya situationen i skolan, att sitta still och tyst arbeta, mycket annorlunda. Han Àr van vid att lyssna pÄ sina kamrater för att fÄ reda pÄ hur de kommer fram till olika lösningar. I skolan Àr detta nÀrmast omöjligt eftersom barnen inte fÄr arbeta i par eller i grupp. LÀrarens undervisningssÀtt ger inte heller barnen möjlighet att vidare utveckla sina erfarenheter frÄn förskolan. Mikael blir osÀker i sin nya miljö, fogar sig och arbetar tyst och lydigt. Efter en termin har Mikael inte funnit sig tillrÀtta i skolan och han Àgnar sina första skolmÄnader Ät att lÀra sig förstÄ hur lÀraren utformar sin undervisning och hur han ska förhÄlla sig till den.
Fredrika För Fredrika blir mötet med skolan mycket annorlunda. I hennes klass rum Àr bÀnkarna placerade i en u-form dÀr alla barn kan ha ögonkon takt med varandra. Det finns ingen kateder i klassrummet men lÀraren har en stol som hon kan flytta runt beroende pÄ innehÄllet i och for men av undervisning. Fredrika tycker det Àr roligt i skolan, hon har en bra relation till sin lÀrare och vÄgar sÀga ifrÄn om det Àr nÄgot hon inte Àr nöjd med. LÀraren gÄr aktivt in för att barnen ska samarbeta och skapa nya relationer och de mÄste arbeta med klasskamrater som de förut sjÀlva inte tagit kontakt med. För Fredrika, som möts av en lÀrare som uppmuntrar henne i arbetet och ser hennes tidigare erfarenheter frÄn förskolan som en tillgÄng och bas att utgÄ ifrÄn, blir mötet med
10
4714085_NaÌr barn laÌr av varandra_Korr2.indd 10
09/6/2019 BE 5:18 PM
skolan tÀmligen odramatiskt i den bemÀrkelsen att relationer och ak tiviteter utvidgas och byggs pÄ istÀllet för att avbrytas. Det medför att hon inte behöver arbeta med att ta reda pÄ lÀrarens intentioner.
(Ur âFörst var det roligt, sen blev det trĂ„kigt och sen vande man sigâ. Barns möte med skolans vĂ€rld. Pramling, Klerfelt & Williams Graneld, 1995.)
Det Àr lÀngesedan de hÀr episoderna utspelade sig. Trots tidsperspektivet sÄ kan berÀttelserna peka pÄ flera viktiga aspekter för barns samlÀrande. Det handlar om miljön, hur barn kan placera sig och vilka möjligheter de ges att röra sig i olika rum, att vara med varandra och att utnyttja och anvÀnda talutrymmet tillsammans med kamrater och vuxna. Det handlar ocksÄ om vuxnas attityder och förhÄllningssÀtt till barns samarbete, alltsÄ i vilken utstrÀckning barn ges möjlighet att kommunicera och interagera i olika situationer och sammanhang och pÄ vilka sÀtt vuxna stöttar barns sjÀlvförtroende i att vara, tala och uttrycka sig i olika former. Men den mest angelÀgna aspekten att framhÄlla Àr kanske vikten av att barn vill vara med andra barn. Barns samlÀrande visar sig redan i tidig Älder ha en unik styrka. Barn uppskattar och mÄr bra av att fÄ vara tillsammans med andra barn. Gemensamt utforskar de vÀrlden, lÀr sig prata och leka, samarbeta, tÀvla, brÄka, lösa konflikter, grÄta, kÀnna delaktighet, omsorg och oÀndligt mycket mer. NÀr barn trÀffas regelbundet formas kamratrelationer. DÀrför Àr förskolan, fritidshemmet och skolan viktiga mötesplatser, dÀr barn ges möjligheter att utöka sin krets av kamrater, pÄbörja varaktiga relationer och skapa nya sammanhang tillsammans med andra barn och vuxna. Vissa barn behöver extra hjÀlp för att hitta in i och ta vara pÄ samlÀrande sammanhang. DÄ krÀvs ocksÄ att de vuxna har en pedagogisk medvetenhet i sitt arbete och ett didaktiskt kunnande. De kan dÄ i spontana och planerade situationer skapa intresse för olika innehÄll och pÄ ett lekfullt och omsorgsfullt sÀtt bidra 11
4714085_NaÌr barn laÌr av varandra_Korr2.indd 11
09/6/2019 BE 5:18 PM
till att vidga och fördjupa barnens omvĂ€rld. Lek Ă€r dĂ„ sjĂ€lvklart ett viktigt verktyg. I förskolan har lek en mycket betydelsefull position som bör stĂ„ i centrum i all verksamhet. Lek kan bĂ„de bidra till att skapa tillfĂ€llen för barn att vara tillsammans och öva sig pĂ„ socialisering, och vara ett pedagogiskt redskap med syfte att uppmĂ€rksamma och fördjupa barns kunskapande om olika innehĂ„ll. Det har inte alltid varit givet att barn ska lĂ€ra av varandra. Historiskt sett har det varit vanligare att lĂ„ta det enskilda barnet lösa problem pĂ„ egen hand för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt lĂ€ra sig att förstĂ„. Det var den vuxne som förfogade över kunskap och sĂ„g till att barnen âfylldesâ med relevanta lĂ€rdomar. Kamraters eventuella insatser i undervisningen handlade möjligtvis om att hjĂ€lpa lĂ€raren att upprĂ€tthĂ„lla ordning i klassrummet. I dag betraktas barns samarbete pĂ„ ett annat sĂ€tt och förestĂ€llningen att tystnad Ă€r en förutsĂ€ttning för lĂ€rande har inte bara ifrĂ„gasatts, det har visat sig att den ocksĂ„ begrĂ€nsar barns lĂ€rande. Genom erfarenheter och forskning vet vi att det Ă€r viktigt att barn tillsammans med kamrater och vuxna fĂ„r sĂ€tta ord pĂ„ tankar och handlingar och reflektera över verkligheten, struktur och sig sjĂ€lva. SprĂ„kliga uttryck i samspel med andra hjĂ€lper barn att bli medvetna om sina tankar och sitt lĂ€rande. Tillsammans med andra blir kunskap en obegrĂ€nsad resurs. LĂ€rande och förstĂ„else hos enskilda mĂ€nniskor betyder inte att andra frĂ„ntas möjligheten att lĂ€ra (Sheridan & Williams, 2007; SĂ€ljö, 2000). Numera framhĂ„lls gruppen och kollektiva insatser i pedagogiska sammanhang som en grogrund för mĂ€nniskor att hitta sin identitet, öka sitt sjĂ€lvförtroende och kĂ€nna trygghet tillsammans med andra. UtifrĂ„n ett samhĂ€llsperspektiv stĂ„r samverkansfrĂ„gor ofta i fokus nĂ€r man talar om vad som Ă€r vĂ€rdefulla kunskaper i dagens och morgondagens samhĂ€lle. OrdsprĂ„ket âensam Ă€r starkâ blir tĂ€mligen verkningslöst utifrĂ„n ett sĂ„dant perspektiv. IstĂ€llet blir 12
4714085_NaÌr barn laÌr av varandra_Korr2.indd 12
09/6/2019 BE 5:18 PM
det intressant att vÀnda pÄ uttrycket och framhÄlla motsatsen. I mÄnga sammanhang blir vi starkare tillsammans med andra och klarar av att göra sÄdant som hade varit svÄrt att genomföra pÄ egen hand. Starka sjÀlvstÀndiga individer Àr viktiga, men utan individens förmÄga att ta andras perspektiv och samverka skulle inte vÄr civilisation fortsÀtta sÄ lÀnge till. I förskolan och skolan gÄr det kollektiva och det individuella hand i hand. I grupper av barn handlar det alltsÄ om att se det individuella barnet, samtidigt som barn behöver kamrater och fostran för ett samhÀlle som bygger pÄ tolerans och samarbetsförmÄga. Miljön i förskolan och skolan skapas i stor utstrÀckning av den grupp av mÀnniskor som Àr delaktiga, alltsÄ av barn, lÀrare och förÀldrar. Alla dessa mÀnniskor Àr involverade i att skapa sin egen vardag, och Àr samtidigt en del i möten med andra. Möten som kan bli till samlÀrande situationer dÀr mÀnniskor lyfts fram, trivs och utvecklas (Veraksa & Sheridan, 2018; Williams & Sheridan, 2018). Den hÀr boken handlar om barns samlÀrande och dess utgÄngspunkt Àr att konstruktivt samarbete mellan mÀnniskor skapar kreativitet och frÀmjar lÀrande. Boken bygger pÄ den forskning som jag under mÄnga Är arbetat med, dÀr jag lyft fram dimensionen barnet som aktör i olika sammanhang och dÄ framför allt i förskolan. Det innebÀr att ta utgÄngspunkt i ett barnperspektiv för att uppmÀrksamma barns möjligheter till lek, delaktighet, inflytande och aktörskap inom olika omrÄden. Syftet med boken Àr att visa hur barns lÀrande utvecklas i samspel och kommunikation med kamrater. Jag beskriver dels olika situationer och sammanhang nÀr barn lÀr av varandra, dels hur barn sjÀlva uttrycker sig om att lÀra av och lÀra kamrater. Jag diskuterar barns samlÀrande med utgÄngspunkt i olika teorier. Att lÀra av varandra innebÀr hÀr ett ömsesidigt lÀrande mellan barn, som innefattar sÄvÀl att lÀra en kamrat nÄgot som att sjÀlv lÀra av en kamrat. 13
4714085_NaÌr barn laÌr av varandra_Korr2.indd 13
09/6/2019 BE 5:18 PM
I boken finns exempel frÄn empiriska studier med barn i förskolan och skolan som beskriver barns deltagande processer och sprÄkliga uttryck i samspel och kommunikation med varandra. Alla namn pÄ sÄvÀl barn som förskolor och skolor i exemplen Àr fiktiva. I min forskning har det blivit tydligt att nÀr ett barn lÀr ett annat barn nÄgot, vare sig det sker spontant i en leksituation eller om ett barn blir tilldelat uppgiften att undervisa en kamrat, Àr sjÀlva samspelet mellan barnen det primÀra. Det spelar inte sÄ stor roll vem som lÀr vem. Vad jag har blivit uppmÀrksam pÄ i flera av studierna Àr att barn skapar situationer med varandra som för dem blir meningsfulla sammanhang. Sammanhang dÀr de pÄ olika sÀtt samspelar med alla barn som Àr involverade i situationen och dÀr lÀrande sker i kommunikationen och samspelet mellan barnen. Men nÀr barn lÀr av varandra i förskolan, pÄ fritidshem, i skolan och inom andra utbildningsinstitutioner finns ocksÄ lÀrare och andra vuxna nÀrvarande i sammanhanget. DÀrför diskuterar jag ocksÄ betydelsen av lÀrares förhÄllningssÀtt i lÀrandesituationer för att kommunikation och samarbete mellan barn ska utvecklas. En viktig frÄga blir hur lÀrare kan bidra till att göra barn uppmÀrksamma pÄ att de kan samarbeta, lÀra av varandra och bli medvetna om varandras olikheter. Hur barn sjÀlva uttrycker vad det innebÀr att lÀra av varandra och hur det visar sig i deras vardag Àr naturligtvis av stor betydelse nÀr det gÀller barns samlÀrande. Anser barn att de fÄr samarbeta i förskolan och skolan, och i sÄ fall nÀr och hur? Vad Àr det barn vill samarbeta kring och vilka avsikter har de nÀr de lÀr varandra? Vem lÀr av vem, och hur tar det sig uttryck i spontana lÀrandesituationer? Kan de rutinsituationer som finns i förskolan, vilkas ramar ofta Àr satta av de vuxna, bidra till att barn lÀr av varandra? Dessa frÄgor tycker jag Àr angelÀgna för att förstÄ vad det innebÀr att barn lÀr av varandra. Alla förskolor, 14
4714085_NaÌr barn laÌr av varandra_Korr2.indd 14
09/6/2019 BE 5:18 PM
fritidshem och skolor utvecklar sina egna regler, vĂ€rden och koder som Ă€r viktiga just dĂ€r. Men alla de kulturer som barn befinner sig i, utanför och i förskolan, skolan och i fritidsverksamheter, kan ocksĂ„ likna varandra. Det som den hĂ€r boken förhoppningsvis kan medverka till Ă€r att belysa vikten av barns betydelse för barn i olika situationer, dĂ€r barn ges rĂ€tten att vistas i miljöer som sprudlar av glĂ€dje, samhörighet, kommunikation och lekfullt lĂ€rande. Med andra ord â miljöer dĂ€r det ges mĂ„nga möjligheter till samlĂ€rande.
15
4714085_NaÌr barn laÌr av varandra_Korr2.indd 15
09/6/2019 BE 5:18 PM
N
Àr barn möts startar alltid nÄgot slags samspel. Hur det
sedan utvecklas beror bÄde pÄ den miljö barnen vistas i, den kultur de skapar tillsammans med varandra
och pÄ de vuxnas attityder till samarbete. Samspelet kan bli utgÄngspunkt för ett konstruktivt samlÀrande bland barnen. I denna reviderade upplaga framhÄlls vikten av att vuxna stöttar barns sjÀlvförtroende och pÄ ett lekfullt och omsorgsfullt sÀtt bidrar till att vidga och fördjupa barnens omvÀrld. Att arbeta med gruppen som helhet kan skapa inkluderande lÀrmiljöer av hög kvalitet sÄ att alla barn kÀnner sig delaktiga, upplever att de har inflytande i sin vardag och ges möjligheter att utveckla sin fulla potential. Pia Williams visar att idén om att lÀrande sker i kommunikation och samspel mellan barn fÄr stöd hos flera olika pedagogiska teoretiker, bland andra Piaget och Vygotskij. Hon visar ocksÄ med mÄnga exempel hur samlÀrande fungerar i barnens vardag, bÄde i förskola, förskoleklass och skolans tidiga Är. Pia Williams Àr professor i Barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik, kommunikation och lÀrande.
Best.nr 47-14085-5 Tryck.nr 47-14085-5