9789147140398 by Smakprov Media AB

C A R I N E K LU N D INNA RÖSÅSEN

FORMATIV SVENSKA 3 OCH FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 3 LÄRARHANDLEDN ING

Upphovsrätten till samtliga bidrag i denna produkt tillkommer rättighetshavarna. Liber AB har bett om tillstånd att få använda de skyddade bidragen. Eventuellt anspråk för enskilt upphovsrättsligt skyddat bidrag kan ställas till rattigheter@liber.se.

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopierings underlag. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

FORMATIV SVENSKA 3 OCH FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 3 • LH © EKLUND, RÖSÅSEN OCH LIBER AB

Grattis! Med det formativa arbetssättet rättar du mindre hemma, eleverna når längre och alla som varit på lektionerna klarar kursen. Lärarhandledningen förser dig med summativa uppgifter som är fortsättningen på det formativa arbete du bedrivit med hjälp av elevböckerna. Här finns även förslag på arbetsgång och årsplaneringar både för svenska och svenska som andraspråk samt en synkad planering för båda kurserna. För en meningsfull undervisning! Carin & Inna

FORMATIV SVENSKA 3 OCH FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 3 • LH © EKLUND, RÖSÅSEN OCH LIBER AB

Innehåll INTRODUKTIONSKAPITEL 7

Skolverket 7 Centrala begrepp 9 Formativ bedömning 9 Återkoppling 9 Summativ bedömning 10 Förslag på formativ arbetsgång 11 Elevens lärande – en resa med ett tydligt mål, en karta och en guide 12 Guiden – så som den presenteras för eleverna 12 LÄRARSTRATEGI OCH FÖRSLAG PÅ ARBETSGÅNG 14

Vad är målet? 14 Hur ligger eleven till? 14 Hur går eleven vidare? 14 Hur har det gått? 15 FÖRSLAG PÅ ÅRSPLANERING FÖR HELA KURSEN, SVENSKA 3 OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 3 16

Förslag på planering Svenska 3 16 Hösttermin 16 Vårtermin 17 Förslag på planering Svenska som andraspråk 3 18 Hösttermin 18 Vårtermin 19 Förslag på synkad årsplanering 20 Hösttermin 20 Vårtermin 22 KURSMATRISER 23

Kursmatris Svenska 3: Översikt över kursens träffbild i matrisen 23 Kursmatris Svenska som andraspråk 3: Översikt över kursens träffbild i matrisen 26 SUMMATIVA UPPGIFTER – SVENSKA 3 29

Du äger oppositionen – förberedda samtal 30 Summativ kunskapsmätning 1 30 Summativ kunskapsmätning 2 34 KAPITEL 1B Du äger presentationen – muntlig framställning inför grupp 37 Summativ kunskapsmätning 1 37 Summativ kunskapsmätning 2 39 KAPITEL 2 Du äger argumentationen – skriftlig argumentation 41 Summativ kunskapsmätning 1 41 Summativ kunskapsmätning 2 48 KAPITEL 3 Du äger retoriken – att använda retorik som analysverktyg 53 Summativ kunskapsmätning 1 53 Summativ kunskapsmätning 2 58 KAPITEL 1A

FORMATIV SVENSKA 3 OCH FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 3 • LH © EKLUND, RÖSÅSEN OCH LIBER AB

Du äger den vetenskapliga texten – texter av vetenskaplig karaktär 62 Summativ kunskapsmätning 1 62 Summativ kunskapsmätning 2 69 KAPITEL 5A Du äger prosan – litterär analys 80 Summativ kunskapsmätning 1 80 Summativ kunskapsmätning 2 95 KAPITEL 5B Du äger lyriken – litterär analys 102 Summativ kunskapsmätning 1 102 Summativ kunskapsmätning 2 106 KAPITEL 6 Du äger språkhistorien – språkets historiska utveckling 112 Summativ kunskapsmätning 1 112 Summativ kunskapsmätning 2 123 KAPITEL 4

SUMMATIVA UPPGIFTER – SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 3 126

Du äger oppositionen – förberedda samtal 127 Summativ kunskapsmätning 1 127 Summativ kunskapsmätning 2 131 KAPITEL 1B Du äger presentationen – förberedda samtal 134 Summativ kunskapsmätning 1 134 Summativ kunskapsmätning 2 136 KAPITEL 2 Du äger argumentationen – skriftlig argumentation 138 Summativ kunskapsmätning 1 138 Summativ kunskapsmätning 2 146 KAPIT E L 3 Du äger retoriken – reflektion över olika sätt att påverka genom språket 152 Summativ kunskapsmätning 1 152 Summativ kunskapsmätning 2 157 KAPITEL 4 Du äger den vetenskapliga texten – texter av vetenskaplig karaktär 161 Summativ kunskapsmätning 1 161 Summativ kunskapsmätning 2 169 KAPIT E L 5A Du äger litteraturen – skönlitterära texter från olika tider och kulturer 181 Summativ kunskapsmätning 1 181 Summativ kunskapsmätning 2 191 KAPITEL 5B Du äger lyriken – litterär analys 203 Summativ kunskapsmätning 1 203 Summativ kunskapsmätning 2 208 KAPITEL 6 Du äger inlärningen – strategier och metoder 213 Summativ kunskapsmätning 1 213 Summativ kunskapsmätning 2 219 KAPITEL 1A

FORMATIV SVENSKA 3 OCH FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 3 • LH © EKLUND, RÖSÅSEN OCH LIBER AB

Introduktionskapitel Idén till det här läromedlet genererades av att djupstudera några av Skolverkets rekommendationer för gymnasielärare; Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter1 som i stort bygger på Dylan Wiliams forskning.2 Skolverket skriver; ”Lärare som bedriver en god bedömningspraktik […] fäster vikt vid att eleverna förstår både målen med undervisningen och är förtrogna med kunskapskraven3. Skolans mål är att varje elev ”tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov” i förhållande till kraven för utbildningen4. Med Wiliams forskning i fokus är elevböckerna uppbyggda med Skolverkets mål och kunskapskrav som utgångspunkter för varje kapitel. Formativ svenska 3 och Formativ svenska som andraspråk 3, lärarhandledning följer samma struktur som elevboken och förser läraren med de summativa kunskapsmätningarna som hör till varje formativt kunskapsavsnitt i elevboken, samt tips på vad man kan ta upp i anslutning till varje kunskapsområde. Medföljer gör också utförliga förslag på en formativ arbetsgång förankrad i aktuell forskning.

Skolverket Skolverket preciserar, under rubriken Ämnets syfte, nio olika punkter som vi i fortsättningen refererar till som mål. Dessa nio mål är samma för alla tre kurserna i svenska. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikations situationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda samtal och diskussioner. 2. Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang. 3. Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt. 4. Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. 5. Kunskaper om centrala svenska och internationella skönlitterära verk och författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang. 6. Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier. 7. Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. 8. Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad. 9. Kunskaper om språkförhållanden i Sverige och övriga Norden samt det svenska språkets ursprung. Förmåga att reflektera över olika former av språklig variation. www.skolverket.se 1 2011 2 Embedded formative assessment 2011 3 Skolverket: Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter (2011), s. 62 4 Lgy11, Bedömning och betyg, s. 14

FORMATIV SVENSKA 3 OCH FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 3 • LH © EKLUND, RÖSÅSEN OCH LIBER AB

Följande gäller för ämnet svenska som andraspråk

Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förmåga att kommunicera i tal och skrift och anpassa språket till ämne, syfte, situation och mottagare. 2. Förmåga att använda ett rikt ordförråd på ett sätt som är relevant för samman hanget. 3. Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad och språkliga normer, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur dessa samspelar. 4. Förmåga att strukturera, referera, värdera och kritiskt granska innehållet i muntligt och skriftligt språk. 5. Förmåga att läsa och reflektera över texter av olika slag. 6. Förmåga att läsa och reflektera över skönlitteratur i skilda former och från olika delar av världen. 7. Kunskaper om språk och språklig variation samt förmåga att reflektera över språkanvändning och attityder till olika språkbruk. 8. Förmåga att jämföra det svenska språket med det egna modersmålet och andra språk som eleven har färdigheter i, samt förmåga att reflektera över den egna språkinlärningen. www.skolverket.se

Den här bokens tolkning av Skolverkets styrdokument utgår ifrån att kunskapskraven utgör lärarens verktyg för att kontrollera i vilken utsträckning eleven nått målen. Det centrala innehållet som preciseras för varje kurs motiveras i målen. Skolverket: Gymnasieskolan 2011

iver en god ”Lärare som bedr ik […] utgår bedömningsprakt pfattning ifrån en tydlig up ogressionen om ämnet och pr tämmelse i ämnet i överenss ten” med styrdokumen psbeka ns Ku : (Skolverket – praxis, dömning i skolan och möjliglem ob begrepp, pr ) heter (2011), s. 62

FORMATIV SVENSKA 3 OCH FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 3 • LH © EKLUND, RÖSÅSEN OCH LIBER AB

Förslag på planering för hela kursen, Svenska 3 och Svenska som andraspråk 3 Förslag på planering Svenska 3 Hösttermin VECKA

SVENSKA 3 – AKTIVITET

MATERIAL

Vetenskaplig text på temat normer

Kapitel 4 Du äger den vetenskapliga texten – texter av vetenskaplig karaktär

Vetenskaplig text på temat normer

Kapitel 4 Du äger den vetenskapliga texten – texter av vetenskaplig karaktär

Vetenskaplig text på temat normer

Kapitel 4 Du äger den vetenskapliga texten – texter av vetenskaplig karaktär

Vetenskaplig text på temat normer

Kapitel 4 Du äger den vetenskapliga texten – texter av vetenskaplig karaktär

Vetenskaplig text på temat normer

Kapitel 4 Du äger den vetenskapliga texten – texter av vetenskaplig karaktär

Kunskapsmätning Vetenskaplig text på temat normer

Lärarhandledning

Att opponera på vetenskapliga texter

Kapitel 1A Du äger oppositionen – förberedda samtal

Att opponera på vetenskapliga texter

Kapitel 1A Du äger oppositionen – förberedda samtal

Kunskapsmätning Att opponera på vetenskapliga texter

Lärarhandledning

Retorik som analysverktyg

Kapitel 3A Du äger retoriken – använda retorik som analysverktyg

Retorik som analysverktyg

Kapitel 3A Du äger retoriken – använda retorik som analysverktyg

Kunskapsmätning Retorik som analysverktyg

Lärarhandledning

Muntlig framställning av argumenterande slag på temat normer

Kapitel 1B Du äger presentationen – muntlig framställning inför grupp Kapitel 2 Du äger argumentationen – skriftlig argumentation

Muntlig framställning av argumenterande slag på temat normer

Kapitel 1B Du äger presentationen – muntlig framställning inför grupp Kapitel 2 Du äger argumentationen – skriftlig argumentation

Muntlig framställning av argumenterande slag på temat normer

Kapitel 1B Du äger presentationen – muntlig framställning inför grupp Kapitel 2 Du äger argumentationen – skriftlig argumentation

Kunskapsmätning Muntlig framställning av argu menterande slag på temat normer

Reservtid

Lärarhandledning

FORMATIV SVENSKA 3 OCH FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 3 • LH © EKLUND, RÖSÅSEN OCH LIBER AB

Förslag på synkad årsplanering Hösttermin SVENSKA 3 – AKTIVITET

MATERIAL

VECKA

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 3 – AKTIVITET

MATERIAL

Vetenskaplig text på temat normer

Kapitel 4 Du äger den veten skapliga texten – texter av veten skaplig karaktär

Vetenskaplig text på temat normer

Kapitel 4 Du äger den vetenskap liga texten – texter av vetenskap lig karaktär

Vetenskaplig text på temat normer

Kapitel 4 Du äger den veten skapliga texten – texter av veten skaplig karaktär

Vetenskaplig text på temat normer

Kapitel 4 Du äger den vetenskap liga texten – texter av vetenskap lig karaktär

Vetenskaplig text på temat normer

Kapitel 4 Du äger den veten skapliga texten – texter av veten skaplig karaktär

Vetenskaplig text på temat normer

Kapitel 4 Du äger den vetenskap liga texten – texter av vetenskap lig karaktär

Vetenskaplig text på temat normer

Kapitel 4 Du äger den veten skapliga texten – texter av veten skaplig karaktär

Vetenskaplig text på temat normer

Kapitel 4 Du äger den vetenskap liga texten – texter av vetenskap lig karaktär

Vetenskaplig text på temat normer

Kapitel 4 Du äger den veten skapliga texten – texter av veten skaplig karaktär

Vetenskaplig text på temat normer

Kapitel 4 Du äger den vetenskap liga texten – texter av vetenskap lig karaktär

Kunskapsmätning Vetenskaplig text på temat normer

Lärarhandledning

Kunskapsmätning Vetenskaplig text på temat normer

Lärarhandledning

Att opponera på vetenskapliga texter

Kapitel 1A Du äger oppositionen – förberedda samtal

Att opponera på vetenskapliga texter

Kapitel 1A Du äger oppositionen – förberedda samtal

Att opponera på vetenskapliga texter

Kapitel 1A Du äger oppositionen – förberedda samtal

Att opponera på vetenskapliga texter

Kapitel 1A Du äger oppositionen – förberedda samtal

Kunskapsmätning Att opponera på vetenskapliga texter

Lärarhandledning

Kunskapsmätning Att opponera på veten skapliga texter

Lärarhandledning

Retorik som analys verktyg

Kapitel 3A Du äger retoriken – använda retorik som ana lysverktyg

Retorik som ana lysverktyg

Kapitel 3A Du äger retoriken – reflektion över olika sätt att påverka genom språket

Retorik som analys verktyg

Kapitel 3A Du äger retoriken – använda retorik som ana lysverktyg

Retorik som ana lysverktyg

Kapitel 3A Du äger retoriken – reflektion över olika sätt att påverka genom språket

Kunskapsmätning Retorik som analys verktyg

Lärarhandledning

Kunskapsmätning Retorik som ana lysverktyg

Lärarhandledning

Muntlig framställning av argumenterande slag på temat normer

Kapitel 1B Du äger presentatio nen – muntlig framställning inför grupp

Muntlig framställning av argumenterande slag på temat normer

Kapitel 1B Du äger presentatio nen – muntlig framställning inför grupp Kapitel 2 Du äger argumentatio nen – skriftlig argumentation

Kapitel 2 Du äger argumentatio nen – skriftlig argumentation Muntlig framställning av a rgumenterande slag på temat normer

Kapitel 1B Du äger presentatio nen –muntlig framställning inför grupp

Muntlig framställning av argumenterande slag på temat normer

Kapitel 2 Du äger argumentatio nen – skriftlig argumentation

Kapitel 2 Du äger argumentatio nen – skriftlig argumentation Muntlig framställning av argumenterande slag på temat normer

Kapitel 1B Du äger presentatio nen – muntlig framställning inför grupp Kapitel 2 Du äger argumentatio nen – skriftlig argumentation

Kapitel 1B Du äger presentatio nen – muntlig framställning inför grupp

Muntlig framställning av argumenterande slag på temat normer

Kapitel 1B Du äger presentatio nen – muntlig framställning inför grupp Kapitel 2 Du äger argumentatio nen – skriftlig argumentation

FORMATIV SVENSKA 3 OCH FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 3 • LH © EKLUND, RÖSÅSEN OCH LIBER AB

SUMMATIVA UPPGIFTER SVENSKA 3

KOPIERINGSUNDERLAG

Kapitel 2 • Du äger argumentationen – skriftlig argumentation SUMMATIV KUNSKAPSMÄTNING 1 Faktaresistens Många gånger har vi hört att människor får sina nyheter om omvärlden via sociala medier. En del menar att just det är orsaken till Donald Trumps valseger medan andra anser att ”fake news” bara är ett litet problem för vår samtid. Den generation som växer upp nu kallas ibland för Google-generationen eftersom information aldrig förut har varit så tillgänglig för så många. Samtidigt har synen på vad som är korrekt och välgrundad information heller aldrig varit så tudelad. Uppgift Utgå från artiklarnas perspektiv i ovanstående sakfråga. Skriv ett debattinlägg där du med stöd i båda artiklarna driver din egen tes i frågan. Tänk på att anpassa språk och disposition till den argumenterande genren och glöm inte att källhantera. Utgå från recept på debattinlägg. Rubrik: din tes Omfång: 500–700 ord

Källor Norberg, Johan (2018), Faktaresistens är fake news. DN, 2018-02-05 Nylander, Lotta (2017), Faktaresistens – en fara för planeten. Foskning.se, https://www.forskning.se/2017/04/27/faktaresistens-en-fara-for-planeten/, hämtad 2018-03-01.

U P PG I FT S IN S TR U KT I O N EN F U N G ER A R Ä V EN O M D U BY TE R Ä M N E EL LE R TE XT !

U P PG I FTEN S O L I KA F ÄR G ER SYN KA R M E D K U R S EN S M Å L OCH C ENTRA L A IN N E HÅ L L .

R E C E P T PÅ E T T D E B AT T I N L Ä G G

1. Rubrik - tes 2. Inledning med mellanstarkt argument 3. Referat av källtexter 3. Det svagaste argumentet 4. Eventuellt motargument 5. Avslutning med det starkaste argumentet

SUMMATIVA UPPGIFTER SVENSKA 3

KOPIERINGSUNDERLAG

Mål och centralt innehåll för uppgiften MÅL

CENTRALT INNEHÅLL

Mål 3. Kunskaper om den retoriska arbetsproces sen...planera och genomföra muntlig och skriftlig fram ställning ... (Svenska 3)

Skriftlig framställning som anknyter till den vetenskapliga texttypen och som behandlar någon aspekt av svenskämnet. Användning av digitala verktyg för textbearbet ning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argu ment till stöd för den.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade och nyanserade argument till stöd för den.

Mål 4. Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt pro ducera egna texter med utgångspunkt i det lästa. (Svenska 3)

Viktiga generella drag som rör disposition, språk och stil i texter av veten skaplig karaktär.

Eleven kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva texter av vetenskaplig karaktär och andra texter.

Texterna är samman hängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är dessutom till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.

Texterna är samman hängande och väldisponerade. Texterna är dess utom anpassade till syfte, mottagare och kommuni kationssituation.

Läsning av och arbete med texter, vilket inklude rar strukturering, sovring, sammanställning, sam manfattning och källkri tisk granskning.

Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument.

Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citatoch referatteknik samt i huvudsak följa skriftsprå kets normer för språkrik tighet. Eleven behandlar käl lorna på ett rimligt sätt och drar relevanta slut satser utifrån källmateri alet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar.

Eleven kan med säkerhet samla, sovra och sam manställa stora mängder information från olika källor och skriver med utgångspunkt från detta texter av vetenskaplig karaktär och andra texter. Texterna är samman hängande och väldisponerade. Texterna är dessutom väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citatoch referatteknik samt i huvudsak följa skriftsprå kets normer för språkrik tighet. Eleven behandlar käl lorna på ett skickligt sätt och drar relevanta slut satser utifrån källmateri alet. Språket är träffsäkert, klart, varierat och överlag välformulerat.

SUMMATIVA UPPGIFTER SVENSKA 3

KOPIERINGSUNDERLAG

KO L L PÅ B E G R E P P E N ?

Bias: Ordet bias betyder egentligen fördom. Bekräftelse-bias betyder i sammanhanget att man bara tar till sig nyheter/åsikter/tankar som stämmer överens med vad man redan tycker. Ekokammare: Ett digtialt forum där bara en viss typ av åsikter upprepas utan att granskas kritiskt. Direkt översatt från engelskans echo chamber. Faktaresistens: Förhållningssätt som innebär att man inte låter sig påverkas av fakta som talar emot ens egen uppfattning, som i stället grundas på till exempel konspirationsteorier (Nyordslistan 2015) Evidens: Ordet evidens kommer från latinets evidentia som betyder tydlighet. Evidens i det här sammanhanget är ett annat ord för vetenskapliga belägg för eller emot en teori eller hypotes. Evidens ska svara på frågan hur sannolik en förklaring är. Hur stor evidens finns det bakom påståendet? Evidens kan då sammanfattas som ”bästa tillgängliga bevis” vid en given tidpunkt, och mäts oftast utifrån det sammanvägda resultatet av systematiskt insamlade och kvalitetsgranskade vetenskapliga studier.

KÄLLTEXT

Filterbubblor: En försvenskning av engelskan ordet ”filter bubble”. Filterbubblor anses av vissa (inte alla) uppstå till följd av personligt anpassade resultat av sökningar på nätet. Olika algoritmer anpassar eller filtrerar automatiskt träfflistan beroende på vad användaren sökt på, klickat på, gillat och befinner sig. Konsekvensen kan bli att användaren inte tar del av information som motsäger den privata verklighetsuppfattningen.

ARTIKEL

DN, 5 FEBRUARI 2018

Faktaresistens är fake news Ny forskning tyder på att den allmänna oron över faktaresistens är kraftigt överdriven. Johan Norberg utfärdar en varning för att sätta sig på alltför höga hästar i informationsstriden.

Det finns åtminstone en industri som har stimulerats av president Trump personligen. Aldrig förr har så många forskat och skrivit om hur vi tar till oss information, eller snarare, inte gör det. På något sätt måste vi ju begripa hur USA kan ha en nipprig president som kommer undan med 5,9 publika lögner per dag (enligt Washington Posts databas). Forskning om vardagens tankefel, bekräftelse-bias och filterbubblor har på kort tid blivit allmängods till den grad att vi snabbt har rört oss från en idealiserad föreställning om välinformerade samhällsmedborgare till en bild av väljarna som lättmanipulerade partister, isolerade i digitala ekokammare. Via sociala medier matas medborgare med fake news som bekräftar deras världsbild. De inte bara ignorerar fakta, motargument får dem till och med att klamra sig fast än hårdare vid felaktigheterna. Kanske klingar ”backfire-effekten” bekant: Republikaner som fick läsa Bushs uttalanden om att Irak hade massförstörelsevapen, och sedan en rättelse om att inga sådana upptäcktes efter invasionen, blev mer övertygade om att Irak faktiskt hade en vapenarsenal än den grupp som varken mötte påståendet eller rättelsen. Case closed. Folk är hopplösa. Det är inte vår politik eller vår argumentation som har fallerat. Vi har tålmodigt förklarat, men i nätets tidevarv har väljarna blivit faktaresistenta.

SUMMATIVA UPPGIFTER SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 3

KOPIERINGSUNDERLAG

U P PG I FT S IN S TR U KT I O N EN F U N G ER A R Ä V EN O M D U BY TE R Ä M N E EL LE R TE XT !

U P PG I FTEN S O L I KA F ÄR G ER SYN KA R M E D K U R S EN S M Å L OCH C ENTRA L A IN N E HÅ L L .

R E C E P T PÅ E T T D E B AT T I N L Ä G G

1. Rubrik - tes 2. Inledning med mellanstarkt argument 3. Referat av källtexter 3. Det svagaste argumentet 4. Eventuellt motargument 5. Avslutning med det starkaste argumentet

138

SUMMATIVA UPPGIFTER SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 3

KOPIERINGSUNDERLAG

Mål och centralt innehåll för uppgiften MÅL

CENTRALT INNEHÅLL

Mål 1. Förmåga att kommunicera i tal och skrift och anpassa språket till ämne, syfte, situa tion och mottagare. Mål 2. Förmåga att använda ett rikt ordförråd på ett sätt som är relevant för sammanhanget. Mål 3. Kunskaper om det svenska språkets uppbygg nad och språkliga normer, dvs. hur ord, fraser och satser är upp byggda samt hur dessa samspelar.

Skriftlig framställning av utredande och argu menterande texter av vetenskaplig karaktär. Användning av digitala verktyg för textbearbet ning samt för respons på och samarbete när det gäller texter. Strate gier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, situation och mot tagare. Textuppbyggnad, textmönster och språk liga drag. Referat- och citatteknik samt grund läggande kunskaper i källkritik. Svenska språkets ordför råd och struktur i olika kommunikationssitua tioner.

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. I diskus sioner bemöter eleven andras argument, och egna åsikter understöds med fakta och exempel. Eleven kan göra munt liga anföranden som är väldisponerade, där bud skapet framgår tydligt och olika ståndpunkter utvecklas med stöd av exempel och argument. Eleven kan använda enkla retoriska grepp på ett relevant sätt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder den muntliga framställningen. Eleven kan skriva texter av vetenskaplig karaktär som till viss del är anpassade till ämne, texttyp, mottagare och situation. Ordförrådet, uttalet och den gram matiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skrift liga och muntliga kom munikationen.

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. I diskussioner bemöter eleven andras argument med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med fakta, exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och olika stånd punkter utvecklas med stöd av exempel och välgrundade argument. Innehållet i anförandet är anpassat till åhörarna. Eleven kan använda retoriska grepp på ett relevant sätt och avslutar anförandet med en lämplig slutsats. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen. Eleven kan skriva väldisponerade utredande och argumenterande texter av vetenskaplig karaktär som är anpassade till ämne, texttyp, motta gare och situation samt med säkerhet använda stilistiska drag som är typiska för texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begrän sar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunika tionen.

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. I diskussioner bemöter eleven andras argument på ett spontant och ledigt sätt med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med detaljerade faktaupplysningar, belysande exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och olika stånd punkter utvecklas med stöd av exempel, underteman samt välgrundade och nyanserade argument. Innehållet i anförandet är anpassat till åhörarna. Eleven kan använda retoriska och stilistiska grepp på ett relevant sätt och inleder och avslutar anförandet för ett lämpligt sätt. Avbrott och frågor hanteras ledigt och spontant, och eleven kan använda betoning och intonation för att framhäva betydelsenyanser. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder och tydliggör och är väl integrerade i den muntliga framställningen. Eleven kan skriva väldisponerade utredande och argumenterande texter av vetenskaplig karaktär som är anpas sade till ämne, texttyp, mottagare och situation samt använder med säkerhet och precision idiomatiska uttryck och stilistiska drag som är typiska för texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begrän sar inte den skriftliga och muntliga kommuni kationen.

139

SUMMATIVA UPPGIFTER SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 3

KOPIERINGSUNDERLAGMål 4. Förmåga att strukturera, refe rera, värdera och kritiskt granska innehållet i munt ligt och skriftlig språk.

Mål 5. Förmåga att läsa och reflektera över texter av olika slag. Mål 6. Förmåga att läsa och reflektera över skönlitteratur i skilda former och från olika delar av världen.

Läsning av och samtal om texter av olika slag, med tonvikt på att struk turera, referera, värdera och kritiskt granska större textmängder, samt diskutera dispositionen, språket och stilen i texter av vetenskaplig karaktär.

Eleven kan översiktligt redogöra för det huvud sakliga innehållet i texter av vetenskaplig karaktär och kontrollerar förstå elsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan strukturera, referera, värdera, granska och sammanfatta, muntligt och skriftligt, texter om ämnen som är bekanta för honom eller henne och omsätter sin sam manfattning i en muntlig eller skriftlig samman ställning som till viss del anpassats till texttyp och mottagare. Eleven kan översiktligt redogöra för innehåll, tema, motiv och berättartekniska grepp i längre skönlit terära texter från skilda kulturer och olika tider. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berät tande, beskrivande, återgivande och argu menterande drag. Eleven kan med viss säkerhet anpassa andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan översiktligt redogöra för det huvudsakliga innehållet, viktiga detaljer och strukturen i texter av vetenskaplig karaktär och kontrollerar förstå elsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet, såväl uttalade som underförstådda idéer, med enkla omdömen. Eleven kan strukturera, referera, värdera, granska och sammanfatta, muntligt och skriftligt, omfattande texter om olika ämnen och omsätter sin sammanfattning i en muntlig eller skriftlig sammanställning som anpassats till texttyp och mottagare. Eleven kan utförligt redogöra för innehåll, tema, motiv och berättartekniska grepp i längre skönlit terära texter från skilda kulturer och olika tider. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berät tande, beskrivande, återgivande och argu menterande drag. Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan utförligt redogöra för det huvud sakliga innehållet, viktiga detaljer och strukturen i texter av vetenskaplig karaktär och kontrollera förstå elsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet, såväl uttalade som underförstådda idéer, med nyanserade omdömen. Eleven kan strukturera, referera, värdera, granska och sammanfatta, muntligt och skriftligt, omfattande texter om olika, både konkreta och abstrakta, ämnen och omsätter sin sammanfattning i en muntlig eller skriftlig sammanställning som anpassats till texttyp och mottagare. Eleven kan utförligt redogöra för innehåll, tema, motiv och berättartekniska grepp i längre skönlit terära texter från skilda kulturer och olika tider. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskri vande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

140