9789147140299

࿷ Vad skiljer härskarteknik från relevant kritik? ࿷ Går det att sätta stopp för härskarteknik och hur gör man?

Boken är välskriven.

Ett efterlängtat verktyg.

Tio yrkesverksamma delar modigt med sig av sina erfarenheter från olika branscher. Vi möter exempelvis konstnären Stina Wollter, tenoren Rickard Söderberg och företagsledaren Azita Shariati. Deras berättelser visar att härskarteknik handlar om vad vi gör i arbetslivet tillsammans – inte som individer.

Härskarteknik är en utmanande bok som vänder sig till alla som vill förstå de sociala makt- och positioneringsspel som omgärdar våra arbetsplatser.

Med hjälp av reflektionsfrågor och en handfast verktygslåda får läsaren förutsättningar att bättre kunna förstå, bemöta och hantera maktspel i vardagen och på arbetsplatsen.

Fotograf: Clara Lidström

Härskarteknik passar både som kurslitteratur vid universitet och högskola och i fortbildning för arbetsgivare och verksamma inom organisationer, föreningar och fackförbund.

Annakarin Nyberg är internetforskare, föreläsare och har tidigare skrivit böcker om härskarteknik och näthat.

Erica Dahlgren är journalist och författare.

Best.nr 47-14029-9 Tryck.nr 47-14029-9

Annakarin Nyberg Erica Dahlgren

Boken presenterar härskarteknikens vetenskapliga grunder. Författarna har träffat Berit Ås, norsk professor och politiker, som genom sju handfasta begrepp har gjort det lättare att upptäcka härskartekniker såsom osynliggörande, förlöjligande, Berit Ås undanhållande av information, dubbel bestraffning, påförande av skuld och skam, objektifiering och våld och hot om våld. Den här boken visar hur de sju härskarteknikerna används i dag i arbetslivet, på och vid sidan av nätet.

Annakarin Nyberg Erica Dahlgren

härskarteknik

࿷ Hur upptäcker man härskarteknik?

härskarteknik

Härskarteknik. Alla verkar tycka att det är fel att använda den. Ändå används härskarteknik varje dag på våra arbetsplatser.

Härskarteknik Annakarin Nyberg & Erica Dahlgren

Liber

”Härskarteknik är maktspel som spelas för att bibehålla eller skapa maktövertag över andra människor och för att hävda sig själv genom förtryck av andra.”

Innehåll Författarpresentation 7 Sagt om boken 8 Författarnas förord 9 Till dig som läser den här boken 12 1. Härskarteknik: om skeva maktstrukturer 16 Är allt plötsligt härskarteknik? 18 Att härska medvetet och omedvetet 24 Motstrategier – att se och hantera maktspel 27 Bekräftartekniker 28 Härskarteknik på nätet 29 Greta Thunberg på Twitter 31 Digitala muskler som makt- och motmedel 33 Utan internet – inget #MeToo 35 Härskarteknik eller kritik? 38 Låt oss räta ut frågetecknen 39 2. Den teoretiska knuten: härskarteknikens grundare 40 Teorin kommer till praktisk användning 40 En mer lös teoretisk förankring 42 3. Osynliggörande 45 Att blunda eller att helt enkelt inte se 46 Direkt osynliggörande 47 Indirekt osynliggörande 51 Sociala medier och osynliggörande 53 4. Osynliggörande: röster och reflektioner 58 Leif – Att bemötas med tystnad 58 Pia – Den osynliggjorda kliver fram ur skuggan 61 När abortlagens mor klev fram 62 Skapa ditt eget skydd mot maktspel 63 Berättelser Azita Shariati 56 5. Förlöjligande 65 Stina Wollter 95 Den enklaste härskartekniken? 65 Rickard Söderberg 130 En palett av förlöjligande 72

4

6. Förlöjligande: röster och reflektioner 73 Miguel – Färskingens första dag på redaktionen 73 Pia – Ett förlöjligande mejl går ut till hela arbetslaget 77 Erica – När ingen backar upp den som backar upp 78 Härskaren tjänar på ensamhet 81 7. Undanhållande av information 83 Risk för att bli avslöjad 83 Hemliga möten utan motståndare 84 8. Undanhållande av information: röster och reflektioner 85 Dennis – Fler fel blir synliga 85 Emma – När jag kom på en lösning väntade jag in rätt tillfälle att berätta det 90 Annakarin – Jag går på ett möte som aldrig har ägt rum 93 9. Dubbel bestraffning 97 Dubbel bestraffning vid skärmen 99 Bemöt dubbel bestraffning med ett motdrag 101 10. Dubbel bestraffning: röster och reflektioner 102 Emma – ”Damned if you do, damned if you don’t” som förälder 102 Miguel – En hållhake på chefen 105 11. Påförande av skuld och skam 106 Skuld, skam och sexuella trakasserier 108 Skuld och skam genom martyrskap 109 Skam kan med skam fördrivas 109 12. Påförande av skuld och skam: röster och reflektioner 111 Anita – Vem ska få skulden för alla sabotage? 111 Miguel – Skuld för någon annans skull 116 Erica – Martyren skapar sin egen gräddfil 118 13. Objektifiering 121 Könsmaktsordning och patriarkat 123 14. Objektifiering: röster och reflektioner 125 Elin – Handen under kjolen 125 Det han gjorde var så klart fel, men … 127 Ta av dig tröjan också 127

5

15. Våld och hot om våld 133 Sociala medier, hot och maktutövande 135 Vad är egentligen näthat? 136 Annakarin – Det spelar roll fast det var omedvetet 137 16. Våld och hot om våld: röster och reflektioner 140 Elin – Hur man avväpnar ett nättroll 140 Pia – Fysiskt våld på första arbetspasset 141 Erica – Tänk om han sitter i publiken och vill skada mig? 143 Annakarin – Allt för pengarna 147 17. Rörigt på plan när maktspel spelas på arbetsplatsen 152 Arbetslaget är domare och publik 152 18. Varför är det svårt att stå emot härskarteknik? 154 Tystnad och rädsla hjälper härskaren 155 En passiv omgivning 155 Överraskningseffekt och att finna sig i stunden 156 Ta kontroll och bestäm reglerna 157 Inga konsekvenser – ingen förändring 158 19. Därför är det svårt att stå emot härskare 160 Härskarteknik och storpolitik 160 Kvinnan övertygas om sin underlägsenhet 161 Vad har 1940-talets Mansförbund att säga oss i dag? 162 Manlig sexualitet som vapen 162 Psykopati 164 Erica – Utmattning och härskarteknik 165 20. Motstrategier – sätt att bemöta härskarteknik 167 Sju motstrategier 168 Så fixar du en härskare – praktisk verktygslåda 177 22. Avslutande reflektion 179 Låna ut dina verktyg till andra – och gör det generöst! 179 Referenser 181 Register 185

6

Författarpresentation Annakarin Nyberg är internetforskare, föreläsare och författare av böcker om digitalt entreprenörskap, härskarteknik och näthat i sociala medier.

Erica Dahlgren är författare och journalist med bland annat lång erfarenhet av arbete vid Sveriges Radio P1 och P4.

Fotograf: Clara Lidström

2017 var Annakarin en av sommarvärdarna för Sommar i P1 och Erica producerade programmet. Från början var det tänkt att programmet skulle fokusera på internetforskning och den digitala teknikens möjligheter. Men under arbetets gång började de två diskutera härskarteknik, och ämnet kändes så relevant att det i stället blev huvudfokus i programmet. Annakarins Sommar i P1 sändes den 18 augusti 2017, bara ett par månader innan metoo drog igång. Annakarins och Ericas samtal om härskarteknik pågår fortfarande.

7

Sagt om boken Boken är välskriven och skriven i en ton som är såväl utforskande som

utmanande. Den visar hur härskarteknik kan se ut bland chefer och and­ ­ra grupper i arbetslivet. Boken hjälper till att identifiera situationer som skapar obehag och är ett efterlängtat verktyg. Författarnas förslag på motstrategier kan förhoppningsvis bidra till att göra världen till en bättre plats.

Berit Ås 13 november 2020 i Nesbru, Norge.

8

Författarnas förord Under arbetet med den här boken har vi fått ta del av människors per-

sonliga och uppriktiga berättelser om makt och vanmakt. Om försök att försvara sig själva eller andra som skadats av skeva maktstrukturer och härskartekniskt spel. Vi har pendlat mellan att överraskas av allt fult som människor utsätter varandra för – och över det starka och vackra i människor som stödjer varandra i solidaritet. Om och om igen har vi förstått att den största skillnaden kan vi göra tillsammans. Ensam är inte stark.

Vi vill inleda den här boken med att rikta ett stort tack till er som modigt har bidragit med viktiga erfarenheter till vår bok. Det handlar om Pia, Miguel, Emma, Leif, Elin, Dennis och Anita som har valt att anonymt berätta som situationer från sina arbetsplatser. En del av er berättar att ni både blivit utsatta för härskarteknik och i andra sammanhang använt den själva. Den dubbla erfarenheten känner vi författare igen oss i och det visar hur komplicerad härskartekniken kan vara. Tack!

Vi vill även rikta ett stort tack till Stina Wollter, Rickard Söderberg och Azita Shariati. Ni har valt att finnas med i den här boken med era namn.

Ni är alla välkända personer och ni visar att ni vågar stå upp. Era berättelser gör det tydligt att det kan vara svårt att markera en orätt. Ni visar att alla utsätts, att alla på ett eller annat vis är en del av maktspelen. Att det är svårt att skydda sig själv och andra. Tack!

Det finns fler som har bidragit till att den här boken har blivit verklighet. Helen Hed, Umeå universitetsbibliotek och Haakon Bekeng–Flemmen, Oslo universitet – er hjälp har varit ovärderlig. Tack! Tack också till Johan Bodén för att du så nyanserat formgav vårt omslag!

Vi vill också rikta ett varmt tack till Berit Ås som tog emot oss och alla våra frågor i sitt hem utanför Oslo. En regnig dag i november 2019, ett par månader innan coronapandemin satte stopp för möten mellan människor över nations- och åldersgränser. Samtalet med dig ledde oss djupare in i teorin och vidare på vägar vi inte då kunde förutse. Tack!

I samtalet med Berit Ås talade vi om hur hennes arbete gjort teorin om härskarteknik tillgänglig och vida spridd världen över, och i arbetet med den här boken har vi läst många texter och artiklar om hur teorin

9

har utvecklats och kommit till användning från cirka 1970-talet och fram till i dag. Därutöver har bland annat Ingjald Nissens bok Psykopaternas diktatur (1945) lästs från pärm till pärm då vi i annat fall aldrig hade släppts över tröskeln till Berits hem när vi knackade på för vår intervju. Att läsa Psykopaternas diktatur var närmast att betrakta som en inträdesbiljett, och i samtalet om teorin poängterades Nissens arbete som en viktig grundbult i Berits eget arbete.

En del av Berit Ås gärning har handlat om att hon omvandlat Ingjald Nissens vetenskapliga arbete till praktiknära tekniker. Den teoretiska, abstrakta och filosofiska teorin har utvecklats och omvandlats till handfasta begrepp som på så vis har varit lättare för människor att använda i sin vardag. Att se härskarteknik som en föränderlig teori är någonting som belyses av forskaren och ledaren av Norsk Kvinnesaksforening, Torild Skard (intervjuad av Bråten, 2003) Härskarteknikerna ska inte ses som en färdig teori – poängen är att ge kunskap som är god nog för handling. (Fritt översatt från norska till svenska av Annakarin Nyberg och Erica Dahlgren.)

Men att rosas för sitt arbete och ta plats i såväl akademiska som andra offentliga sammanhang öppnar också upp för hyllandets motsats: ris och kritiska röster. Vi konstaterar att tongångarna stundvis har brusat höga i den kritik som omgärdat Berit Ås och frågan om vem som är härskarteknikens grundare. Kanske är det ett pris som tongivande personer tvingas betala för att kunna röra sig mellan teoretiska och praktiska sammanhang? Även Ingjald Nissen var politiskt engagerad vid sidan av sitt akademiska arbete och även han ansågs kontroversiell på grund av det (Flemmen, 2010; Norskt bibliografiskt lexikon, 2020).

När vi lämnade Berit Ås och Oslo en grå eftermiddag i november 2019 för att flyga hem mot Sverige och Umeå åkte vi tungt lastade. Berit hade skickat med så mycket litteratur att vi behövde packa om våra väskor för att slippa betala för övervikt. Så här i efterhand, och efter att ha slitit med den oländiga teoretiska terrängen, tror vi oss förstå att det var just på grund av att den var så svår att navigera i som det var viktigt för Berit att förse oss med all litteratur. Kanske ville hon ge oss möjligheten att se och förstå det teoretiska perspektivet för att sedan kunna landa i och utveckla teorins betydelse för det praktiska.

Den där grå eftermiddagen i november satt vi tillsammans på Berits farstukvist i väntan på den taxi som skulle ta oss till centralstationen i

10

Oslo. Vi talade om norsk brunost och om de många häxorna som hängde i formationer från farstukvisttaket. När taxin kom sa vi tack och på återhörande. Det sista vi hörde innan bildörren slog igen var Berit som ropade: – Glöm inte bort att utveckla min pamflett! Det är så ni kan göra skillnad.

Annakarin & Erica

11

Till dig som läser den här boken Den här boken är skriven för dig som vill lära dig förstå och hantera skeva maktsituationer som du hamnar i. Kombinationen av att både utsätta and­ ­ra och själv bli utsatt är inte helt ovanlig. Så är det också för oss författare.

Genom att få syn på hur människor agerar kan vi utveckla en mer medveten beredskap i form av så kallade motstrategier. Med ökad medvetenhet och handfasta verktyg får vi bättre förutsättningar att skapa förändring.

På kort sikt, här och nu, men också på längre sikt. Vi kan alltså kämpa på egen hand, men vi kan också ta hjälp av varandra och tillsammans arbeta mot orättvisor, skeva maktstrukturer och bjuda härskaren motstånd.

Boken innehåller fyra olika inslag: 1. Teorier om härskarteknik 2. Personliga berättelser 3. Frågor för reflektion 4. En praktisk verktygslåda.

Teorier om härskarteknik I huvudsak bygger kapitlen, som visar på teorier om härskarteknik och motstrategier, på den forskning som lagt grunden för teorierna. Norske Ingjald Nissen gav 1945 ut boken Psykopaternas diktatur och även om det har passerat lång tid sedan boken skrevs, finns viktiga byggstenar att vila mot även i vår samtids ambition att ta sig an härskartekniska maktspel.

Nissens teorier vidareutvecklades sedan i ett senare samarbete med den norska forskaren och politikern Berit Ås, som riktade fokus mot offrets upplevelser. Berit Ås stöpte också om Ingjald Nissens arbete i mer praktiknära och tydligt formulerade strategier och för detta arbete har hon uppmärksammats världen över. I den här boken vilar vi också på tidigare arbeten från en av oss författare, Annakarin Nyberg, som genom exempelvis böckerna Näthat – strategier och förhållningssätt (Nyberg & Dunkels, 2018) och Sociala medier och härskartekniker (Nyberg & Wiberg, 2014), har utforskat vad som sker när maktspelen flyttar ut på nätet.

12

Personliga berättelser I den här boken har vi bland annat valt att ta avstamp i erfarenheter som har uttryckts i anonyma och kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har genomförts med personer som modigt och frikostigt har berättat om situationer då de själva har utsatts för, eller utsatt andra för härskarteknik.

Det kan ha skett både på och vid sidan av nätet och vi diskuterar vad som hände, hur de och människor runt omkring dem agerade och vilka konsekvenser som följde. Boken innehåller sju intervjuer och de personer som vi har talat med har fått fingerade namn. Det handlar om Pia, Miguel, Emma, Leif, Elin, Dennis och Anita. Samtliga personer som har intervjuats har också fått möjlighet att läsa igenom och granska sina citat. Det är viktigt eftersom flera av dem delar med sig av episoder som potentiellt skulle kunna få negativa efterspel för dem givet att de inte hade anonymiserats. Därav beskrivningen av dem som modiga. De är modiga och just därför kan de också bidra till att göra skillnad för andra än sig själva.

I boken medverkar också offentliga personer med sina berättelser.

Med deras godkännande har vi valt att namnge dem eftersom de är just offentliga personer som på olika sätt redan gett ansikte åt vad härskarteknikens konsekvenser kan leda till. Det handlar om Stina Wollter, Azita Shariati och Rickard Söderberg. I egenskap av konstnär, författare och stor digital influencer berättar Stina Wollter om det hat, hot och kränkningar hon möter via sociala medier och på Instagram. Azita Shariati är den prisade företagsledaren som med lång erfarenhet av det sociala maktspelets regler tar oss med innanför förhandlingsrummets lykta dörrar. Där berättar Azita om den strandade slutförhandlingen och hur hon vände förlöjligande och förminskande till sin fördel. Rickard Söderberg är den hyllade tenoren som i sociala medier går under sitt alias @gaytenor och som berättar om det motstånd han möter i sitt arbete för hbtq-frågor. Även vi författare, Annakarin och Erica, har valt att bidra med några episoder ur våra arbetsliv.

Sist men inte minst har vi fått förmånen att möta Berit Ås i ett samtal om arbetet med teorin om härskarteknik. Berit berättar hur hon byggde vidare på Ingjald Nissens arbete och utvecklade de olika konkreta och praktiska härskarteknikerna. Vi talade även med Berit om hennes egna upplevelser av att ha mött praktisk härskarteknik, bland annat som Norges första kvinna på en partiledarpost och som ledamot i norska stortinget.

13

Vi har valt att låta våra intervjuer utgå från arbetslivet. Det är ett sammanhang som reglerar vårt beteende genom lagar, regler och praxis. Allas vårt ansvar är inskrivet i arbetsmiljölagen. På många arbetsplatser finns också ombud med uppdrag att värna om arbetsmiljön, givetvis tillsammans med både chefer, ledare och medarbetare. Likväl pågår mer eller mindre smutsigt, skadligt, oetiskt och olagligt maktspel i våra arbetsliv. Även om vi har tagit avstamp i berättelser om arbetsliv, flätas berättelserna ibland ihop med privata sammanhang. Likväl som de berättelser som utgår från nätet och sociala medier får konsekvenser för vad som sker i andra situationer. Hur vi agerar i olika sammanhang, våra olika roller och uppdrag vävs helt enkelt samman, inte sällan pådrivet av digital teknik.

Samtliga berättelser är personliga och erfarenhetsnära. De är nakna och ärliga, trösterika och stundvis upplever vi att de är både obehagliga och smått overkliga. Det har blivit tydligt för oss att människor utsätts och utsätter andra för stora och små, medvetna och omedvetna drag i ett ständigt pågående maktspel. Att läsa om dessa berättelser är viktigt. Av dem kan vi lära oss att utveckla både strategier och motstrategier och att öva upp vår lyhördhet och beredskap så att vi kan stå upp för oss själva och andra. Det senare är viktigt och det återkommer vi till vid flera tillfällen i den här boken. Tillsammans kan vi göra skillnad, ensamma står vi oss mer slätt.

Under arbetet med den här boken har vi förstått att det finns ett stort behov av att få prata om sina erfarenheter av härskarteknik. Även om det också är svårt. Minnen väcker liv i känslor av att ha utsatts för svåra och allvarliga kränkningar och hot, för maktutövande och hat. I samtalet med Rickard Söderberg återkommer han flera gånger till just det, att samtalet är viktigt men också svårt att förhålla sig till. När vi ringer upp för vår intervju drar han en djup suck. Det är uppenbart att Rickard tycker att ämnet är jobbigt att prata om och säger: – Nu blir det ostrukturerat. Men det är för att det inte är så ofta man pratar om de här sakerna. För det är känsliga saker. Det är läskiga saker. Jag har tänkt mycket på att vi ska prata om det här i dag. Det innebär en utsatthet bara att våga närma sig frågorna.

Det är ju helt vansinnigt att det ska behöva vara så! Men så är det.

14

Frågor för reflektion För att kunna bli bättre på att se och hantera maktspel krävs reflektion, övning och diskussion och till stöd för det finns en uppsättning frågor.

Frågorna är utformade så att du endera kan arbeta med dem enskilt eller i grupp. Boken ger därmed stöd till exempelvis arbetslag och personalgrupper, grupper av studenter, idrottslag eller individer som vill få syn på allt från de mer vardagliga och onödiga otrevligheterna till exempelvis öppet hat och hot. Frågorna bidrar också till att kunna utveckla motstrategier för att hantera det maktspel vi utsätts för. De mynnar alltså mest troligt ut i att du som läsare utvecklar dina egna motmedel.

Mot slutet av boken kan du läsa en sammanfattning av de motstrategier som vi har tagit del av. Där fördjupas också diskussionen om vad som kan fungera på lång sikt och som har möjlighet att påverka miljöer och grupper, alternativt vad som fungerar här och nu för att snabbt och i stunden kunna bemöta härskaren.

En praktisk verktygslåda Vi har också i slutet av boken lagt till en praktisk ”verktygslåda” fylld med verktyg som kan användas för att motverka härskarteknik. Verktygslådan är utvecklad på uppmaning av Berit Ås och vi hoppas den kan komma till användning i din praktik, i din vardag. Och även om vi så klart är rädda om vår bok tänker vi att det är sidor som skulle kunna rivas ut och stoppas i bakfickan. Helt enkelt för att kunna vara redo nästa gång härskaren gör ett utspel. Vilket av verktygen kan du använda då?

15

1.

Härskarteknik: om skeva maktstrukturer Den här boken handlar om härskarteknik i arbetslivet, om maktspel som vi människor spelar för att bibehålla eller skapa maktövertag över andra. Eller för att hävda oss själva genom att förtrycka andra. Tekniker som används medvetet men också omedvetet, av grupper och individer, av människor i olika åldrar och sammanhang, på och vid sidan av nätet.

Härskarteknik Härskarteknik är maktspel som spelas för att bibehålla eller skapa maktövertag över andra människor och för att hävda sig själv genom förtryck av andra. Härskarteknik används medvetet och omedvetet, av grupper och individer i olika åldrar och sammanhang, på och vid sidan av nätet.

Härskarteknik skapar starka känslor och leder ofta till negativa konsekvenser. Som härskare kan du ta större plats och din röst och åsikt kan föras långt, men det sker på dina kollegors, din familjs, dina ovänners eller vänners bekostnad. Som utsatt sker det omvända. Ditt handlingsutrymme begränsas, din röst och ditt mod försvagas till dess att dina åsikter riskerar att inte bli till något annat än outtalade tankar om hur du kan ge svar på tal eller på annat vis agera. Så länge som tankarna är tillbakahållna spelar det tyvärr ingen roll hur kloka eller smarta de är; de förblir ohörda och därmed utan verkan.

I situationer där du utsätts för härskarteknik inför publik, det vill säga när andra människor blir vittnen till vad som sker, spelar det stor roll om någon griper in eller inte. Det spelar däremot mindre roll vem som gick segrande, eller härskande, ur situationen. Vad som är viktigt är att någon tog ditt parti eller i alla fall gjorde sitt bästa för att backa upp dig. För det

16

krävs mod och kurage, och det är långt ifrån alla som vågar ifrågasätta, sätta stopp eller säga ifrån.

I arbetet med den här boken har det visat sig utmanande att gå till roten och finna de första källorna som talar om teorin om härskarteknik.

En forskare som ofta omnämns är den norske psykologen och filosofen Ingjald Nissen som började sin akademiska bana redan under 1920-talet och som försvarade sin magisteruppsats 1925 vid universitetet i Christiania, det vill säga det vi i dag benämner som Oslo universitet (Nissen, 1925). Tjugo år senare skrev Ingjald Nissen den uppmärksammade boken Psykopaternas diktatur (1945), där hans teori är att nazisterna använde härskarteknik för att ta makten i Tyskland.

Under 1970-talet kom olika teorier och benämningar att koncentreras till fem härskartekniker genom den norska professorn och politikern Berit Ås arbete (Ås, 1979). Det var också i samband med det som härskarteknik som begrepp, teori och retoriskt verktyg blev mer allmänt känt.

Helt enkelt, det var genom Berit Ås arbete som teorin med full kraft fördes utanför vetenskapssamhället och blev till ett verktyg i praktiken.

Vi författare träffar Berit Ås i hennes hem utanför Oslo i november 2019 för att prata om hennes teori. Då berättar hon om sitt samarbete med Ingjald Nissen och hur hennes arbete byggde vidare på Ingjalds genom att skifta fokus från härskaren till den som utsätts: – De första fem härskarteknikerna utvecklade jag efter samarbetet med Ingjald Nissen. Han hade använt dessa för att etablera vad en psykopat var medan jag i mitt arbete var upptagen med offren. Vi fann samma sak i vår forskning, att dessa fem härskartekniker var det civiliserade samhällets övergrepp.

Härskarteknik blev genom Ås arbete ett vardagligt använt begrepp och bidrog till att synliggöra maktutövande. Då handlade många analyser om mäns makt över kvinnor i hemmet. I dag är härskarteknik spridd över sammanhang, kulturer och individer.

De fem ursprungliga teknikerna kom att kallas 1. osynliggörande 2. förlöjligande 3. undanhållande av information 4. dubbel bestraffning 5. påförande av skuld och skam.

1. Härskarteknik: om skeva maktstrukturer •

17

Med tiden lade Ås till två ytterligare tekniker (SR P1 Freja, 2003; Lönnroth, 2008): 6. objektifiering 7. våld och hot om våld.

Det är dessa sju tekniker som vi i Sverige vanligtvis hänvisar till när vi talar om härskarteknik. Det är också dessa sju som vi författare utgår från i den här boken. Därutöver finns i dag i diskussioner om härskarteknik en uppsjö av olika former av dessa. Men vi menar att de allra flesta varianter i grund och botten hör till de ursprungliga sju. Att utöva martyrskap ligger till exempel nära att påföra andra människor skuld och skam, att ignorera kan handla om att osynliggöra medan att använda stereotypa beskrivningar av män och kvinnor drar fokus från en persons kunskap. I stället handlar det om vilken könstillhörighet hen har. Det handlar då om den sjätte härskartekniken, objektifiering.

Det finns andra, till exempel organisationskonsulten Camilla Ländin (2014) och retorikern Elaine Eksvärd (2018), som använder andra begrepp för att ringa in vilka härskartekniker som finns. Camilla Ländin menar att det finns moderna härskartekniker som inte ryms i de teorier som Berit Ås har formulerat. Till exempel komplimangmetoden.

– Men du som har så bra smak, kan inte du fixa fikat till på fredag?

Alltså att via komplimanger och list, manipulera sin omgivning för att exempelvis komma undan arbetsuppgifter, eller fiska efter stöd hos andra personer. Och här blir det snårigt och svårt.

Är allt plötsligt härskarteknik?

En av anledningarna till att det blir svårt handlar om att olika författare har valt att göra sina egna definitioner av härskarteknik. Camilla Ländin beskriver till exempel offerkoftan (2014) och Elaine Eksvärd (2018) pratar om martyrmetoden, en person som härskar genom att skapa medlidande hos andra. Det kan lika gärna vara en man som en kvinna som kommer undan krav genom att ständigt berätta hur ynkliga de är, hur jobbigt de har det. Ynkligheten blir ett skydd mot omvärldens krav.

Nya sätt att se på härskarteknik kan absolut ha sin poäng, och vi beskriver själva en martyr i kapitlet om påförande av skuld och skam, men vi anser att det finns en styrka i att ändå utgå från Berit Ås teori och hennes

18 •

1. Härskarteknik: om skeva maktstrukturer

sju tekniker. De allra flesta härskartekniker går att sortera in därunder.

Ingen har väl missat fenomenet mansplaina, ett nyord från 2016, som senare försvenskats till ordet killförklara. Det avser mäns tendenser att överdrivet klargöra ett fenomen för kvinnor som om kvinnorna var mind­ ­re vetande om den fråga som diskuteras (Nationalencyklopedin, 2020b).

Det här skulle mycket väl kunna ses som ett exempel på ännu en härskarteknik men vi författare anser att mansplaining går att sortera in under osynliggörande eftersom en man som mansplainar kör över kvinnor i sin omgivning och struntar i att lyssna på dem. På liknande vis anser vi att den så kallade stereotypmetoden (Eksvärd, 2018) exempelvis påminner mycket om objektifiering och förlöjligande som Ås beskriver (se kapitel 5 och 13). Alltså, en person blir inte bedömd som individ utan utifrån hens ålder, könstillhörighet, etnicitet med mera.

Ytterligare ett exempel hämtar vi från Roks (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige), där man ser splittring som en åttonde härskarteknik (2012). Splittring går ut på att tjejer fostras till att känna rivalitet i stället för lojalitet, vilket kan spela ut tjejer och kvinnor mot varandra och försvaga dem som grupp. Det här känner vi självklart igen oss i; däremot har vi valt att inte ta med den som en åttonde teknik i den här boken, eftersom vi ser att splittringen överlappar en rad av de sju härskarteknikerna och samtidigt kan ses som en konsekvens av flera av dem, inte som en teknik i sig. Samtidigt vill vi understryka att nya ord och begrepp är ett tecken på att medvetenheten om härskarteknik och maktspel lever – och det är viktigt! Men för att precisionen i analysen av skeva maktstrukturer och spel ska kunna bibehållas är det viktigt att inte gå vilse bland olika och nya begrepp. En rik flora av nyanser av härskartekniska begrepp riskerar inte bara att överlappa varandra, utan det finns också en risk att de riktar fokus från vad härskarteknik i grunden handlar om.

Vi ser alltså en tydlig skillnad mellan de mer moderna definitionerna av härskarteknik och den mer traditionella som Berit Ås tog fram på 1970-talet. Berit Ås teorier hade till exempel en patriarkal ram som inte moderna definitioner använder på samma sätt. I de mer moderna definitionerna blandas traditionellt manlig härskarteknik med manipulativa knep av mer bekräftande karaktär. Som till exempel att dupera omgivningen genom flirt, smicker och verbala smekningar; det som i folkmun tidigare gått under benämningen kvinnlig list.

1. Härskarteknik: om skeva maktstrukturer •

19

Register

A avfölja 175 Azita Shariati 56 B bekräftartekniker 28 Berit Ås 17 blockera 175 D de sju härskarteknikerna 154 digitala muskler 33 direkt osynliggörande 47 dubbel bestraffning 97 F förlöjligande 65 G Gretaeffekten 31 H härskarteknik 16 I indirekt osynliggörande 51 Ingjald Nissen 17 intellektualisering 138 K könsmaktsordning 123

N näthat 136 nätkurage 138 nätkärlek 170 O objektifiering 121 osynliggörande 45 P praktisk verktygslåda 177 påförande av skuld och skam 106 R Rickard Söderberg 130 S sexuella trakasserier 108 skam 106 skuld 106 sociala medier 53 splittring 19 Stina Wollter 95 U undanhållande av information 83 V våld och hot om våld 133

M mansförbund 161 mansplaining 19 martyrskap 109 metoo 35 motstrategier 168

185

Härskarteknik ISBN 978-91-47-14029-9 © 2021 Annakarin Nyberg, Erica Dahlgren och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Projektledare: Stefanie Holmsved Thott Redaktör: Elisabeth Åman Omslag: Johan Bodén Formgivning: Fredrik Elvander Illustrationer: Fredrik Elvander Foto: Clara Lidström, s. 7, Jonatan Fernström, s. 56, Anna-lena Ahlström, s. 95, Åsa Sjöström, s. 130.

Första upplagan 1

Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2021

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

࿷ Vad skiljer härskarteknik från relevant kritik? ࿷ Går det att sätta stopp för härskarteknik och hur gör man?

Boken är välskriven.

Ett efterlängtat verktyg.

Tio yrkesverksamma delar modigt med sig av sina erfarenheter från olika branscher. Vi möter exempelvis konstnären Stina Wollter, tenoren Rickard Söderberg och företagsledaren Azita Shariati. Deras berättelser visar att härskarteknik handlar om vad vi gör i arbetslivet tillsammans – inte som individer.

Härskarteknik är en utmanande bok som vänder sig till alla som vill förstå de sociala makt- och positioneringsspel som omgärdar våra arbetsplatser.

Med hjälp av reflektionsfrågor och en handfast verktygslåda får läsaren förutsättningar att bättre kunna förstå, bemöta och hantera maktspel i vardagen och på arbetsplatsen.

Fotograf: Clara Lidström

Härskarteknik passar både som kurslitteratur vid universitet och högskola och i fortbildning för arbetsgivare och verksamma inom organisationer, föreningar och fackförbund.

Annakarin Nyberg är internetforskare, föreläsare och har tidigare skrivit böcker om härskarteknik och näthat.

Erica Dahlgren är journalist och författare.

Best.nr 47-14029-9 Tryck.nr 47-14029-9

Annakarin Nyberg Erica Dahlgren

Boken presenterar härskarteknikens vetenskapliga grunder. Författarna har träffat Berit Ås, norsk professor och politiker, som genom sju handfasta begrepp har gjort det lättare att upptäcka härskartekniker såsom osynliggörande, förlöjligande, Berit Ås undanhållande av information, dubbel bestraffning, påförande av skuld och skam, objektifiering och våld och hot om våld. Den här boken visar hur de sju härskarteknikerna används i dag i arbetslivet, på och vid sidan av nätet.

Annakarin Nyberg Erica Dahlgren

härskarteknik

࿷ Hur upptäcker man härskarteknik?

härskarteknik

Härskarteknik. Alla verkar tycka att det är fel att använda den. Ändå används härskarteknik varje dag på våra arbetsplatser.