9789147140282 by Smakprov Media AB

Ulf Johanson är professor emeritus i företagsekonomi knuten till Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet. Emmanuel Aboagye är med.dr i medicinsk vetenskap och forskare vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.

Best.nr 47-14028-2 Tryck.nr 47-14028-2

Ulf Johanson & Emmanuel Aboagye

Därför ger författarna i den här boken ett förslag på ramverk för att kunna arbeta med arbetsmiljöstyrning. I ramverket integreras de centrala styrprocesserna som strategier och mål med stödprocesser som information, organisation, ansvar och belöningar samt en interaktiv kommunikation och ständig utvärdering. Det är ett grundläggande synsätt på arbetsplatshälsa som är avgörande för en lyckad integrering. För att konkretisera ramverket använder författarna tre olika typer av organisationer som exempel. Boken beskriver även vad forskningen säger om vad arbetsmiljön betyder för produktiviteten och lönsamheten. Författarna hänvisar till studier som påvisar behovet av adekvata åtgärder, som justeringar av arbetsmiljö, arbetsuppgifter, utrustning och ledning, för att reducera produktivitetsförluster som konsekvens av bristande hälsa eller arbetsmiljö. Boken vänder sig till alla som kan påverka arbetsplatshälsan och arbetsmiljön inom såväl privata som offentliga organisationer. Dit hör chefer, hälsovårdsspecialister, skyddsombud men också politiker och finansiärer liksom studenter med inriktning på arbetsplatshälsa och arbetsmiljöfrågor.

BÄTTRE HÄLSA PÅ ARBETSPLATSEN

Arbetsmiljö är en viktig fråga som inte får isoleras. För att arbetsmiljön ska kunna förbättras behöver den integreras med den övriga organisationsstyrningen.

Ulf Johanson & Emmanuel Aboagye

BÄTTRE HÄLSA PÅ ARBETSPLATSEN OM ARBETSMIL JÖEKONOMI, PRODUK TIVITET OCH ARBETSMIL JÖST YRNING

ISBN 978-91-47-14028-2 © 2020 Ulf Johanson, Emmanuel Aboagye och Liber AB Förläggare: Kajsa Lindroth Projektledare: Magnus Winkler Redaktör: Lena Öhrström Grafisk form, omslag och ombrytning: Fredrik Elvander Illustrationer: Jonny Hallberg Omslagsbild: Shutterstock

Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: Livonia, Lettland 2020

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Innehåll Inledning 5 1. Hur lönsamt är det att investera i hälsa? 9 Studier av produktivitet och lönsamhet 10 Produktivitetseffekterna är oftast störst men dåligt undersökta 14 Andra vanliga brister i studier med sämre kvalitet 18 Avslutande kommentar 19

2. Kalkyleringsmetoder och ekonomiska begrepp – reflektioner och definitioner 20 Vad är en kalkyl? 21 Ekonomiska begrepp relaterade till balans- och resultaträkning 26 Kalkylmetoder och begrepp 29 Olika metoder vid kalkylering av arbetsplatshälsa och arbetsmiljö 33 Avslutande kommentar 37

3. Personalekonomi, arbetsmiljöekonomi och hälsobokslut – en tillbakablick 38 Tidiga kalkylexempel 39 Hälsofrågor i den ekonomiska redovisningen 42 Personalekonomi försvinner inte från agendan 48 Hälsobokslut 50 Avslutande kommentar 55

4. Att förändra bristfällig styrning av arbetsmiljö och arbetsplatshälsa 57 Begreppet styrning 59 Ekonomiska beräkningar för personalåtgärder kan leda till beslutsfattande och lärande 62 Ramverk för analys och utveckling av verksamhetsstyrning 66 Ramverk för analys och design av styrsystem för arbetsplatshälsa och arbetsmiljö 73 Avslutande kommentar 82

5. Tre exempel på styrning 85 Motala kommun 87 Stretch AB 94 NCC 100 Avslutande kommentar 103

6. Arbetsplatshälsa och arbetsmiljöstyrning för olika intressenter 104 Intressentbegreppet och finansmarknaden 105 Integrerad rapportering och styrning 110 Avslutande kommentar 113

7. Sammanfattning och förslag för framtiden 114 Förslag för framtiden 117

Referenser 121

I nneh å ll

Inledning År 2016 bedömdes kostnaderna för arbetsrelaterade skador och

sjukdomar uppgå till 3,3 procent av EU:s BNP enligt en internationell jämförelse som publicerades av EU-OSHA (2017). Motsvarande siffra i Sverige samma år var 4 procent eller 164 miljarder kronor, enligt internationella arbetsmiljökommissionen ICOH, internationella arbetsorganisationen ILO och Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-OSHA 2017, EU-OSHA 2014). Liknande beräkningar har även gjorts i till exempel USA (Leigh 2011) och Australien (Safe Work Australia 2015). Globalt är motsvarande siffra 3,9 procent av BNP. Samhällets kostnader för ohälsa har i Sverige åtminstone vid två tillfällen under de senaste 30 åren till och från varit så höga att de allvarligt påverkat statsbudgeten. Mellan 1997 och 2002 ökade kostnaderna för sjukpenning som betalades via statsbudgeten med hela 197 procent och uppgick år 2002 till drygt 41 miljarder kronor (Regeringskansliet 2002). Som en konsekvens av detta, lanserade regeringen ett 11-punktsprogram för ökad hälsa i arbetslivet. Bland annat ville man förstärka de ekonomiska drivkrafterna för arbetsgivare. Ur ett samhällsperspektiv finns det alltså starka ekonomiska incitament att främja arbetsmiljön och hälsan på våra arbetsplatser. Även ur ett arbetsgivarperspektiv finns det starka ekonomiska skäl att förbättra arbetsmiljön. Det är ett av de två teman som vår bok handlar om, det vill säga vad som är känt om hur stora de ekonomiska incitamenten för arbetsgivare är. Det andra temat handlar om hur kunskap om de möjliga ekonomiska incitamenten kan omvandlas i resultat när det gäller hälsan på arbetsplatsen, eller med andra ord: Vad krävs när det gäller arbetsmiljöstyrningen? Ohälsan har trots alla åtgärder ökat när det gäller till exempel stress och andra psykosociala problem, liksom även när det gäller 5

belastningsskador. Under 1970-, 1980- och 1990-talen växte det i främst USA, Frankrike och Sverige fram en forskningsgenre som försökte beräkna företagsekonomiska förluster och vinster av att inte satsa alternativt satsa på en bättre arbetsmiljö för att främja anställdas hälsa. Syftet var att genom kunskap om ekonomiska konsekvenser av ohälsa, bristande arbetsmiljö eller hälsoinvesteringar göra företagsledningar uppmärksamma på frågan och därmed få till stånd förändringar. I USA liksom i Frankrike blev intresset mycket stort. I Sverige ville regeringen 1991 lagstifta om att företag skulle bli skyldiga att som komplement till den sedvanliga årsredovisningen även upprätta ett personalbokslut baserat på ekonomiska data. Av många olika skäl fick forskningen i de tre länderna inte någon avgörande inverkan på arbetsmiljön och anställdas hälsa. En orsak till det var troligen att den forskning som bedrevs avseende hälsoinsatsernas betydelse för produktivitet och lönsamhet inte var av tillräckligt bra kvalitet. Idag bedrivs forskning som är av betydligt bättre kvalitet. En annan orsak handlade enligt vår uppfattning om att de ekonomiska lönsamhetsberäkningarna inte sattes in i en förändringskontext, det vill säga vad som är viktigt för att ny kunskap om arbetsplatshälsans betydelse ska kunna integreras med organisationers styrprocesser och därmed leda till förändring i en pågående verksamhet. Vår bok handlar om dessa båda saker. Vi menar att det är viktigt med större kunskap om sambandet mellan anställdas hälsa och verksamhetens produktivitet och lönsamhet. Därför kommer vi att dels redogöra för resultat från olika svenska och internationella studier, dels behandla olika beräkningsmetoder och potentiella fallgropar med dessa. Dessa frågor behandlas i kapitlen 1 och 2. Tanken att genom ekonomiska beräkningar påverka aktörers uppmärksamhet och kunskap är, som vi redan antytt, långt ifrån ny. Det finns många historiska exempel, från romarriket till Adam Smith på 1700-talet, liksom från andra halvan av 1900-talet. Detta belyser vi i kapitel 3. 6

I nledning

Om syftet med de ekonomiska beräkningarna är att förändra arbetsmiljön och de anställdas hälsa räcker inte den kunskap som finns om metoder för hälsofrämjande och hur lönsamma de är. För att en förändring ska kunna ske är det också viktigt att fundera över och påverka inblandade aktörers (arbetsgivare, chefer, personalavdelningar osv.) motivation och ansvar. Organisationskulturen och styrningsmedlen kan såväl hjälpa som stjälpa hälso- och arbetsmiljöfrämjande åtgärder. Inom detta område saknas forskning, men det finns tankar och förslag som gäller verksamhetsstyrning i allmänhet som kan transformeras till arbetsmiljöområdet. Vi föreslår och diskuterar ett ramverk för analys och design av verksamhetsstyrning i kapitel 4. Detta ramverk menar vi kan vara användbart även för analys och design av arbetsmiljö- och arbetsplatshälsostyrning. I kapitel 5 illustrerar vi hur ramverket från kapitel 4 kan användas vid analys av styrning. Det första exemplet handlar om kommunal styrning. I det andra exemplet, ett mellanstort IT-företag, illustreras hur ägaren, som också är styrelseordförande, har utformat företagsstyrningen utifrån sina och bolagets grundläggande värderingar. Det sista exemplet åskådliggör hur ramverket kan användas för analys av arbetsmiljöstyrning. Inget av exemplen kan användas för att fastställa hur det fungerar i praktiken. För att kunna göra detta krävs omfattande studier. Men ramverket bör ändå kunna vara en utgångspunkt för framtida analyser och design av arbetsmiljöstyrning. Framför allt av klimatskäl har finansmarknadens aktörer visat intresse för att vidga sitt perspektiv till att omfatta även hållbarhetsfrågor, inte bara finansiella utan också ekologiska och sociala sådana. Det sistnämnda innefattar bland annat arbetsmiljö- och arbetshälsofrågor. Bakom finansmarknadens uppvaknande ligger inte bara ett moraliskt ställningstagande utan även ett finansiellt. Behov av att åtgärda stora problem till exempel i form av luftföroreningar eller en åldrande befolkning kan bli mycket kostsamma. I nledning 7

Finansmarknaden som viktig aktör när det gäller hälsofrämjande behandlas i kapitel 6. Boken avslutas med en sammanfattning och förslag till såväl forskning som tillämpning i kapitel 7. Hela boken är skriven ur ett arbetsgivarperspektiv, inte ur ett individ- eller samhällsperspektiv. Det gäller såväl redogörelser för existerande studier som ekonomiska beräkningsmetoder och styrning. Vi menar att tankarna och förslagen som finns i boken är viktiga för alla som kan påverka arbetsplatshälsan och arbetsmiljön inom såväl privata som offentliga organisationer. Dit hör chefer, hälsovårdsspecialister och skyddsombud men också politiker och finansiärer liksom studenter med en inriktning som inbegriper arbetsplatshälsa och arbetsmiljöfrågor. Till sist – begreppet arbetsmiljö avser förhållanden på arbetsplatsen som berör den anställde. Med arbetsplatshälsa avser vi där emot individers hälsa som påverkar eller påverkas av arbetet eller, i vidare bemärkelse, arbetsmiljön. Vår poäng är inte att gå djupare in på individrelaterade orsaker till eller hälsokonsekvenser av vare sig arbetsmiljö eller arbetsplatshälsa. Vi vill snarare beskriva och diskutera konsekvenser av såväl arbetsmiljön som arbetsplatshälsan när det gäller produktivitet och lönsamhet. Vi vill också föreslå hur sambandet mellan verksamhetens styrning och arbetsmiljö samt arbetsplatshälsa kan förstås.

I nledning

1. Hur lönsamt är det att investera i hälsa? Som vi inledningsvis framhöll får ohälsa i form av arbetsrelate-

rade skador och sjukdomar stora ekonomiska kostnader, inte bara för den människa som drabbas utan också för arbetsgivaren och samhället. De direkta kostnaderna för arbetsgivaren kan handla om sjukfrånvaro men också sjuknärvaro då prestationen minskar när den anställde är närvarande trots sin sjukdom. Kostnader kan också uppstå i samband med en ökad personalomsättning eller förlorad kvalitet. Kostnaderna för samhället kan handla om sjukvårdsinsatser, försäkringspremier eller kostnader för sjukskrivning och tidig pension. Samhällskonsekvenserna kommer vi inte att beröra i boken eftersom den handlar om företagsnivån oavsett om det är ett privat företag eller en offentlig organisation. Det finns gott om studier som visar att åtgärder för att främja arbetsplatshälsan förutom att vara bra för individen också är lönsamma för arbetsgivaren. Vi börjar kapitlet med en översikt över sentida studier inom området. Dessa studier har huvudsakligen genomförts eller redovisats under de senaste 20 åren. Många av dem är av god vetenskaplig kvalitet medan andra är av tveksam eller rent av dålig kvalitet och snarare ett uttryck för önsketänkande. (Studier av dålig kvalitet kommer vi inte att ta upp i den följande texten.) När det gäller kvalitativt bristfälliga studier är kausaliteten ett stort problem. Det vill säga beror lönsamhetseffekterna verkligen på åtgärden eller finns det någon annan orsak? Därför behövs fler kvalitativt goda studier.

Den största konsekvensen av arbetshälsoinvesteringar är oftast produktivitetseffekter. Detta är så viktigt att vi behandlar det i ett särskilt avsnitt. Innan vi avslutar kapitlet berör vi i ett särskilt avsnitt andra vanligt förekommande problem när det gäller studier av ekonomiska effekter av arbetsmiljöinsatser.

Studier av produktivitet och lönsamhet Tanken att det går att använda arbetsplatsen för att främja männi skors hälsa kan liknas vid idén om förlängd veckovila, det vill säga 48 timmars veckovila. En av krafterna bakom att idén började drivas på 1930-talet var fritidsindustrin. Tanken var att om arbetarna fick längre sammanhållen ledighet skulle det gagna inte bara de anställdas hälsa utan även företagens produktivitet. Under de senaste decennierna har vi sett samma krafter bakom hälsosatsningar på arbetsplatsen (Johannisson m.fl. 2006). När det gäller såväl kortare arbetstid som hälsosatsningar verkar det vara så att vissa företag har sett affärsmöjligheter innan utvärderingsforskningen kommit igång. Det är numera helt vedertaget att kortare arbetstid är hälsosamt på många sätt. Men hur är det när det gäller arbetsplatshälsointerventioner? Vad är känt genom vetenskapliga studier? Det kan synas självklart att personalens hälsa och arbetsmiljön påverkar förmågan att arbeta och därmed produktivitet och effektivitet. För att bekräfta detta har också åtskilliga studier gjorts under de senaste trettio åren. Intresset för sådana studier har varit särskilt stort i USA på grund av att de har ett annat socialförsäkringssystem än det som finns i till exempel de nordiska länderna. I USA ingår det ibland i anställningskontraktet att arbetsgivaren ska betala kostnader för till exempel sjukförsäkringar, sjukhusvård och medicin. Många publicerade studier är dock av dålig kvalitet och

1 . H ur lönsamt ä r det att investera i h ä lsa ?

ger snarast uttryck för önsketänkande. Det statistiska underlaget har varit otillfredsställande, mätperioden har varit alltför kort och orsakssambanden har varit oklara. Men det finns också ett antal studier som fyller rimliga kvalitetskriterier. I omfattande amerikanska forskningsöversikter visas en del goda longitudinella studier (som pågått under lång tid). Av dessa framgår att det finns starka indikationer på samband mellan personalens ohälsa och dålig ekonomi för företaget (Aldana 2001, Goetzel m.fl. 2002, Golaszewski 2016, Kessler m.fl. 2004, Meerding m.fl. 2005, Pelletier 1999). Ibland är det dock oklart om det är ohälsan som påverkar ekonomin eller om det är tvärtom, det vill säga den dåliga ekonomin som påverkar ohälsan. Stress, BMI samt flera samverkande stressrelaterade riskfaktorer visar ett klart samband med högre kostnader för hälso- och sjukvård, liksom för sjukfrånvaro (Aldana 2001). I en studie av fyra stora process- och verkstadsindustrier i Sverige från 2000 till 2003 utvärderades ett omfattande åtgärdsprogram för arbetshälsa av Bergström med flera (2008). Jämfört med en kontrollgrupp verkar programmet ha haft positiva effekter på livsstilsvanor, hälsorelaterad livskvalitet och sjukskrivningar. Andelen rökare minskade vid tre av företagen och den hälsorelaterade livskvaliteten förbättrades vid två av dem. En signifikant minskning av sjukskrivningar skedde vid ett av företagen. Det finns åtskilliga studier av icke-ekonomiska konsekvenser av åtgärdsprogram för arbetshälsa. I denna bok är intresset riktat mot ekonomiska konsekvenser. Vi fortsätter därför endast med sådana studier. Liknande studier på svenska arbetsplatser visar också höga produktivitetsvinster (Ødegaard & Roos 2012). Genom ett långsiktigt, systematiskt och vetenskapligt kvalitativt förebyggande arbete med både arbetsplatsen och arbetstagaren ökade produktiviteten med upp till fem procent. Insatserna betalade sig ekonomiskt på mindre än 8 månader. Det betyder att det finns tydliga indikationer

1 . H ur lönsamt ä r det att investera i h ä lsa ?

på att arbetsplatshälsoinvesteringar ger stora möjligheter till ökad lönsamhet. I en stor registerbaserad studie som genomfördes under 2000-talets första decennium i de fyra nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige undersöktes sambandet mellan anställdas välbefinnande och produktivitet, definierat som förädlingsvärde (Foldspang m.fl. 2014). Den nordiska registerdatastudien är troligen den mest omfattande och välgjorda studien som gjorts i Europa när det gäller sambandet mellan arbetsmiljö och produktivitet mätt som förädlingsvärde. I Sverige användes befintliga registerdata från Arbetsmiljöundersökningen (som genomförs som en enkätstudie vartannat år av SCB på uppdrag av Arbetsmiljöverket) och den så kallade Longitudinal Integrated Database for Health Insurance and Labor Market Studies (Marcus m.fl. 1994). Anställdas välbefinnande delades upp i två komponenter: frågor som kan hänföras till den fysiska respektive den psykosociala arbetsmiljön. Det statistiska materialet i Danmark och Sverige möjliggjorde undersökning av sambandet mellan individdata och företagsdata. Det visade sig att anställdas uppfattningar om den fysiska arbetsmiljön är en god indikation för utvecklingen av förädlingsvärdet (begreppet definieras i nästa kapitel). Mellan uppfattningen om den psykosociala arbetsmiljön och utvecklingen av förädlingsvärdet finns dock inte något motsvarande samband. Det finns många tänkbara orsaker till att samband saknas, till exempel kan det vara så att de frågor som valts för att studera sambandet inte är tillräckligt valida, det vill säga inte mäter den psykosociala arbetsmiljön tillräckligt bra. Den psykiska hälsan på arbetsplatsen försämras i de flesta europeiska länder inklusive Sverige. Den ekonomiska utvärderingen av insatser på arbetsplatsen för att främja psykisk hälsa och återgång till arbetet för sjukskrivna arbetstagare visar inte heller på ett positivt resultat (Hamberg-van Reenen 2012). Hälften av de studier som ingick i litteraturgenomgången var av låg eller måttlig kvalitet. 12

1 . H ur lönsamt ä r det att investera i h ä lsa ?

Ganska många är dock riktigt bra. Så såg det inte ut för 20 år sedan. Forskningsläget har alltså förbättrats. Och, bland de studier som var av hög kvalitet var åtgärden lönsam. I en litteraturöversikt av olika sorters arbetsplatsinterventioner dras slutsatsen att endast 5 av 11 studier visar en rimlig kostnadseffektivitet, det vill säga att det ekonomiska utfallet i form av kostnader för sjukvård och sjukfrånvaro överskrider interventionskostnaderna (Grimani m.fl. 2018). En studie om förebyggande insatser visade en avkastning på upp till två gånger investeringen (Bräunig & Kohstall 2013). De förebyggande insatserna handlade framför allt om riskreduktion och ökad medvetenhet hos anställda om farligt beteende. Andra studier visar ännu högre avkastning (Aldana 2001). Grimanis studie täcker i stort sett hela arbetsplatsinterventionsområdet. Även Grimani finner dessvärre kvalitetsbrister i många studier. Vi återkommer till detta i nästa avsnitt. I en annan omfattande systematisk och kritisk granskning av arbetsmiljöarbetets lönsamhet med interventioner i fokus (Occupational Health and Safety Interventions) dras slutsatsen att framför allt tillverkningsindustrin och detaljhandeln har mycket att tjäna på att genomföra ergonomiska interventioner och andra preventiva interventioner för att minska muskelskaderisker (Tompa m.fl. 2009). Verbeek, Pulliainen och Kankaanpaa (2009) har gjort en genomgång av 26 studier av hälso- och produktivitetsförbättringar som resultat av arbetsmiljöinsatser. Resultaten av interventionerna var blandade. Förbättringen av produktivitet och kvalitet var mycket stora i två av studierna. I 19 av studierna betalade sig insatserna ekonomiskt på mindre än ett halvt år. Fyra studier avsåg svenska arbetsplatser (en inom den offentliga förvaltningen, två inom metallindustrin och en inom hälso- och sjukvårdssektorn). Interventionerna på de svenska arbetsplatserna var mestadels ergonomiska, antingen för att förhindra lyft och tillhörande muskuloskeletala sjukdomar eller för att automatisera tungt fysiskt arbete. Produk-

1 . H ur lönsamt ä r det att investera i h ä lsa ?

tivitetsförändringar undersöktes dock inte i de svenska studierna i översikten. Vår bok har även ordet styrning som underrubrik. Vilken slutsats kan man dra från litteraturgenomgången ur ett verksamhetsstyrningsperspektiv? Vilka arbetsplatshälsointerventioner ska man satsa på ur ett ekonomiskt perspektiv? De som är lönsamma är ett svar, men vad menar vi då med lönsamhet? Om intäkterna är större än kostnaderna borde man satsa. Men det är inte givet. Det beror på vilka andra satsningsalternativ som finns. Det finns anledning att tänka på alternativkostnader respektive alternativintäkter. Ett annat svar skulle kunna vara att säga att vi ska satsa om penningflödet in (inbetalningar) i verksamheten är större än det som flödar ut (utbetalningar). Återigen finns det anledning att fundera på vilka alternativ som finns. För att fördjupa diskussionen ska vi i nästa kapitel diskutera olika företagsekonomiska begrepp. Dessutom finns det många andra faktorer att ta hänsyn till när det gäller såväl styrningen av hälsoarbetet på arbetsplatsen som när det gäller hela verksamhetens styrning. Det tar vi upp i kapitel 5. Men först några ord om vanliga kvalitetsbrister i studier av arbetsmiljöarbetets lönsamhet. Att lyfta fram kvalitetsbristerna är viktigt på grund av att det finns så många studier som är bristfälliga.

Produktivitetseffekterna är oftast störst men dåligt undersökta Begreppet produktivitet används ofta som rubrik eller som sökord för åtskilliga studier. Tyvärr är det ofta så att produktivitet har operationaliserats som antingen enbart sjukfrånvaro utan ekonomisk beräkning eller kostnadsbesparingar avseende sjukfrånvaro som till exempel kostnader för vikarier och övertid eller andra mer indirekta kostnader (Johanson 1997, Uegaki m.fl. 2011).

1 . H ur lönsamt ä r det att investera i h ä lsa ?

Att beräkna produktivitetsförluster är dock inte problemfritt. Orsakssammanhangen är svårfångade och att renodla arbetsplatsinterventionernas effekt är därför svårt. Av denna anledning genomfördes i mitten av 1990-talet en svensk studie av arbetsledares uppfattningar om kausaliteten avseende arbetsplatsinterventioner och produktivitet. Studien omfattade 108 svenska arbetsplatser. Respondenterna ansåg att produktivitetseffekter, beräknade som produktionsbortfall, var den i särklass största effekten av de hälsofrämjande investeringar som nyligen gjorts på arbetsplatsen (Johanson 1997). Produktivitetseffekterna översatt i kronor var cirka fem gånger större än minskningen av sjukfrånvarokostnaden. De tillfrågade var också mycket säkrare i sina bedömningar av effekter på produktivitet än andra effekter, till exempel sjukfrånvaro. I genomsnitt bedömdes 72 procent av de produktivitetsförbättringar som identifierats bero på den satsning som gjorts. Motsvarande siffra för sjukfrånvarosänkningar var endast 35 procent. I genomsnitt tog det tre år för de 108 projekt som valts ut innan investeringen hade betalat sig. Vid bedömningen av sannolikheten för ett visst utfall fick de intervjuade helt enkelt bedöma det mest sannolika utfallet på en hundragradig skala. Därefter ställdes frågan hur säkra de var i sin bedömning. Även då användes en hundragradig skala. Ytterligare ett problem är hur subjektivt bedömd produktivitetsförlust kan översättas i ekonomiska termer (Steel, Godderis & Luyten 2018a, Strömberg m.fl. 2017). I Johansons studie (1997) fick respondenterna (cheferna) göra en subjektiv skattning även av detta. En orsak till att det är svårt att bedöma produktivitetsförluster är att dessa aldrig registreras i förhållande till sina orsaker. Det är svårt att veta vad som beror på vad. Det vill säga kausaliteten är problematisk. Tompa med flera (2009) lyfter också fram ett antal generella problem som de funnit under sin genomgång. Till exempel hävdar de att ett återkommande problem är hur produktivitetsförändringar

1 . H ur lönsamt ä r det att investera i h ä lsa ?

ska värderas. Ska det värderas som förändringar i sjukfrånvaro, direkta kostnader eller enbart lönekostnader? Ska indirekta kostnader tas med? De menar också att känslighetsanalyser borde genomföras oftare än vad som är fallet, eftersom man inte kan vara säker på orsakssambanden. Frågan om samband aktualiseras också genom ett förslag om genomförande av sannolikhetsbaserade sensitivitetsanalyser. Produktivitetsförluster som konsekvens av bristande hälsa eller arbetsmiljö kan uppstå på många olika sätt, till exempel i form av kvalitetsförsämring och sjukfrånvaro, men också genom sjuknärvaro: att anställda visserligen går till arbetsplatsen men på grund av ohälsa har en reducerad arbetsförmåga (Turpin m.fl. 2004). Andra forskare har intresserat sig för sjuknärvarons orsaker (Johansen, Aronsson & Marklund 2014, Marklund m.fl. 2015, Navarro m.fl. 2018). En orsak till sjuknärvaro kan handla om att arbetet såväl till innehåll som meningsfullhet är mycket bra. Men sjuknärvaro kan också leda till negativa ekonomiska effekter för företaget. Under senare år har produktivitetsförluster på grund av sjuknärvaro ägnats större intresse än tidigare. Sjuknärvaro är mycket vanligt och kostsamt för arbetsgivare. Den ekonomiska konsekvensen vid produktivitetsbortfall på grund av sjuknärvaro anses också vara högre än produktivitetsbortfallet vid sjukfrånvaro (Strömberg m.fl. 2017). Det senare är dock inte så konstigt eftersom sjukfrånvaro ofta ersätts med vikarier eller övertid. Av Cancellieres med fleras (2011) litteraturöversyn framgår att arbetsmiljöinterventioner som till exempel en stödjande arbetsplatskultur och ett stödjande ledarskap visat sig vara effektiva när det gäller förmågan att arbeta vid sjuknärvaro, trots vissa funktionsnedsättningar (t.ex. ryggproblem, psykisk ohälsa osv.). Förutom konsekvenser för den existerande sjukorsaken har studier gjorts även med avseende på framtida hälsa och förtidspension (Aboagye m.fl. 2019, Bergström m.fl. 2009, Gustafsson m.fl. 2019). Dessa studier påvisar behovet av justeringar av arbetsmiljö, arbets16

1 . H ur lönsamt ä r det att investera i h ä lsa ?

uppgifter, utrustning och ledning. Vid adekvata insatser, till exempel arbetsfokuserad kognitiv beteendeterapi och problemlösningssamtal finns alltså goda möjligheter att reducera den kostsamma sjuknärvaron (Axén m.fl. 2020). Enligt Whysall (Whysall, Bowden & Hewitt 2018) handlar det inte om att förhindra sjuknärvaro utan om att sätta in adekvata åtgärder. Såväl sjukfrånvaro som sjuknärvaro kan också leda till multiplikatoreffekter (t.ex. inte fullt upplärda vikarier), som påverkar andra anställdas produktivitet, vilket visats i två studier (Pauly m.fl. 2008, Strömberg m.fl. 2017). Dessa båda studier indikerar också att sjuknärvaro och multiplikatoreffekter avseende produktivitetsförluster är de ekonomiskt mest allvarliga konsekvenserna av ohälsa på arbetsplatsen. Produktivitetseffekterna verkar också vara beroende av arbetsoförmågans allvarlighetsgrad. De subjektivt bedömda produktivitetseffekterna, som framkom i Johansons studie (1997), kan mycket väl innehålla produktivitetskonsekvenser relaterade till såväl sjukfrånvaro som sjuknärvaro liksom multiplikatoreffekter. I Johansons studie analyserades aldrig detta problem. Produktivitetseffekter av sjuknärvaro är fortfarande bristfälligt studerat. Det är svårt men viktigt att undersöka detta område närmare. Det finns flera olika metoder för att beräkna produktivitetsförluster. De viktigaste är humankapitalmetoden (HC) och friktionskostnadsmetoden (FC) (Koopmanschap & van Ineveld 1992, Weisbrod 1961). HC-metoden värderar produktionsförlust som alla förluster i termer av bruttovinst för individer på grund av sjukdom och för tidig död. FC-metoden värderar förlorad produktivitet baserat på tid och resurser (dvs. ersättningskostnader) som går åt för att hitta en ersättare för en frånvarande arbetare under en friktionsperiod. Användning av dessa metoder kan bidra till att få fram tillförlitliga och relevanta data. Hänsyn måste också tas till såväl direkta kostnader, såsom vårdkostnader, som indirekta kostnader i form av till exempel produktivitets- och kvalitetsförluster. Vid ekonomiska

1 . H ur lönsamt ä r det att investera i h ä lsa ?

beräkningar ur ett samhälleligt perspektiv eller ur ett individperspektiv finns det också anledning att ta hänsyn till påverkan på mänskligt välbefinnande, det vill säga inverkan på människors liv och hälsa. Även detta tilldelas då ett ekonomiskt värde och inkluderas i beräkningen.

Andra vanliga brister i studier med sämre kvalitet Baxter med flera (2014) visar att granskning av förhållandet mellan avkastning på investeringar och kvaliteten på studien har en avgörande betydelse för att säkert kunna påvisa arbetshälsoinvesteringars avkastning. Detta kan synas vara självklart, men som sagt är många studier av begränsad kvalitet. Produktivitetseffekter, det vill säga den största effekten, har ofta inte beräknats över huvud taget. Ofta har utvärderingar också gjorts endast efter en förändringsinsats, vilket gör det omöjligt att jämföra med hur det var innan. De flesta utvärderingar görs också alltför snart efter en förändring. Det är vanligt att utvärderingen görs inom 1–2 år, men i långsiktiga utvärderingar har det visat sig att lönsamhetseffekterna blir annorlunda när det har gått 4–5 år. Ett annat problem kan ha varit svårigheter med att samla in data, eftersom de måste hämtas från flera olika och icke-koordinerade informationssystem, som redovisnings-, produktions-, säljstöd- eller personalsystem. Ett fjärde och stort problem är att det är svårt att få säkra resultat, då orsakssambanden mellan investering och effekt är mycket svåra att belägga. Om ett samband beräknas enbart på data från ett observationstillfälle (tvärsnittsdata) blir det svårt att dra några slutsatser om hur sambanden hänger ihop. Data behövs från flera observationstillfällen, det vill säga longitudinella data.

1 . H ur lönsamt ä r det att investera i h ä lsa ?

Ett mindre, men inte obetydligt, problem är också att indirekta kostnader relaterade till produktivitetsförluster inte räknas med (Steel, Godderis & Luyten 2018b, Steel m.fl. 2018a). Ibland kan sådana kostnader beräknas (t.ex. övertidskostnader), men inte alltid. Det finns gränser för vad som är möjligt. Till exempel kan det finnas produktivitetseffekter, som handlar om ett allmänt bättre klimat på en arbetsplats på grund av meningsfulla arbetsmiljöinterventioner (Steel m.fl. 2018a). Sambanden kan bli alltför osäkra.

Avslutande kommentar Stora och välgjorda litteraturstudier visar att det finns ett antal lönsamhetsstudier som är av god kvalitet. Dessa är oftast gjorda i USA, Australien eller norra Europa. Det räcker dock inte med dessa. Det behövs fler kvalitativt goda studier, till exempel när det gäller olika specifika arbetsplatsåtgärders ekonomiska effekter. Ytterligare forskningsbehov finns också när det gäller de effekter som troligen är störst, nämligen produktivitet och sjuknärvaro. En fråga som också behöver bli föremål för djupare förståelse är varför arbetsgivare inte satsar mer på hälso- och arbetsmiljöfrämjande åtgärder inom de områden där kunskap om effekter finns. Inom ekonomiämnena har man förr, dock inte nu, utgått från ett antagande om economic man, det vill säga att människor i valsituationer har fullständig kunskap om alla alternativ och agerar egoistiskt i enlighet med den fullständiga kunskapen. Tyvärr är det inte så enkelt att ökad kunskap leder till förändringar. Kunskap är viktigt men räcker alltså inte för att förstå och förklara människors och i ännu högre grad organisationers agerande. Vi ska återkomma till detta i kapitlen 3, 4 och 5. Innan dess är det viktigt att vi definierar olika ekonomiska begrepp som vi använder oss av (kapitel 2).

1 . H ur lönsamt ä r det att investera i h ä lsa ?

Best.nr 47-14028-2 Tryck.nr 47-14028-2

Ulf Johanson & Emmanuel Aboagye

BÄTTRE HÄLSA PÅ ARBETSPLATSEN

Arbetsmiljö är en viktig fråga som inte får isoleras. För att arbetsmiljön ska kunna förbättras behöver den integreras med den övriga organisationsstyrningen.

Ulf Johanson & Emmanuel Aboagye

BÄTTRE HÄLSA PÅ ARBETSPLATSEN OM ARBETSMIL JÖEKONOMI, PRODUK TIVITET OCH ARBETSMIL JÖST YRNING