SOS HISTORIA 4-6
SOS
SOS Historia 4–6
HISTORIA
ingår i SO-serien 4-9 från Liber. Det är ett heltäckande läromedel som möjliggör att arbeta med innehåll och språk från grunden. Med SOS Historia 4-6 blir det lättare att nå målen för skolarbetet i historia.
Best.nr 47-14023-7 Tryck.nr 47-14023-7
SOS Historia Omslag 2.indd 1
4-6
Kalle Holmqvist
2020-06-22 10:47
SOS HISTORIA 4–6
L IB E R
Sos historia_NY_6.indd 1
2020-06-22 14:01
ISBN 978-91-47-14023-7 © 2019 Kalle Holmqvist och Liber AB
Redaktion: Thomas Johansson Formgivare: Birgitta Dahlkild Omslag: Lotta Rennéus Bildredaktör: Susanna Mälarstedt/Sanna Bilder Teckningar: Anders Nyberg alla utom Mats Vänehem sid 44
Kartor: Liber kartor Produktion: Adam Dahl
Första upplagan 1
Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Livonia Print, Lettland 2020
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Sos historia_NY_6.indd 2
2020-06-24 14:17
Bildkällor 4 Fotograf okänd/Nordiska museets arkiv 6 Jacques Callot: "Les Misères et les Malheurs de la Guerre", 1633. Foto:Bridgeman/TT 7:1 Jeppe Gustafsson/TT 7:2 Ola Myrin/Historiska museet/SHM 7:3 Ola Myrin/Historiska museet/SHM 7:4 Werner Forman/Getty Images 8 Holger Ellgaard 9:1 Johan Gustaf Sandberg: "Gustaf Wasa i Sven Elfssons hem i Isala 1520". Foto: TT 9:2 Jonas Berggren/Historiska museet/SHM 10 Alexander von Kotzebue: "Slaget vid Narva 1700" 11 Hans Christiansson/Shutterstock 14 Göran Gustafson/TT 16 ur: serien ”De första svenskarna”. Per Hansson (foto) och Torbjörn Johansson (grafik)/ Sveriges Television 17:1 Christer Åhlin/Historiska museet/SHM 17:2 Christer Åhlin/Historiska museet/SHM 18 Göran Gustafson/TT 19:1 Roberto Fortuna och Kira Ursem/Nationalmuseet, Köpenhamn 19:2 Staffan Andersson/TT 19:3 Bengt A Lundberg/Riksantikvarieämbetet 22 New York Public Library/Science Source 25 Janerik Henriksson/TT 26 Tim Graham/Getty Images 31 Tatiana Dyuvbanova/Alamy 32:1 Erich Lessing/akg-images/TT 32:2 Werner Forman/akg-images/TT 33 Bengt A Lundberg/Riksantikvarieämbetet 34 Ola Myrin/Historiska museet/SHM 35 DEA/G. Dagli Orti/Getty Images 37:1 Werner Forman/Getty Images 37:2 Bengt A Lundberg/Riksantikvarieämbetet 39 Mårten Winge: "Tors strid med jättarna"/ Nationalmuseum 40 Historical Picture Archive/Getty Images 45:1 Oli Scarff/Getty Images 45:2 Mary Evans Picture/TT 47:1 Ola Myrin/Historiska museet/SHM 47:2 Hjalmar Stolpes fältskiss från 1800-talet (t.v). Illustration av Þórhallur Þráinsson (t.h), © Neil Price 48 Jonas Berggren/Historiska museet/SHM 49 Modell byggd av Sveriges Television under ledning av Bo G Eriksson och Björn Ambrosiani. © Bo G Eriksson 51 crossbrain66/Getty Images 53 Jeppe Gustafsson/TT 55 GardelBertrand/hemis.fr/TT 56 Vladimir Korostyshevskiy/Shutterstock 57 Katarina Nimmervoll/Historiska museet/ SHM 58 Mehmet Cetin/Shutterstock 60 Bengt A Lundberg/Riksantikvarieämbetet 61:1 Ola Myrin/Historiska museet/SHM 61:2 Ola Myrin/Historiska museet/SHM 61:3 Gabriel Hildebrand/Kungl. Myntkabinettet/ SHM 62 Destination Sigtuna/Sigtuna museum 64 Bengt A Lundberg/Riksantikvarieämbetet 65:1 Bengt A Lundberg/Riksantikvarieämbetet 65:2 Ola Myrin/Historiska museet/SHM 65:3 Ola Myrin/Historiska museet/SHM 68 Lennart Karlsson/Historiska museet/SHM 70 P.O. Welin/Museiverket, Helsingfors 72 DEA/G. Dagli Orti/Getty Images 75:1 Lennart Karlsson/Historiska museet/SHM 75:2 Hallands kulturhistoriska museum 76 Lasse Edwartz/TT 77 Mikael Gustafsson/N/TT 78 Peo Werngren/Mostphotos 79 British Library/akg-images/TT 80 Heritage Images/akg-images/TT 81 Lennart Karlsson/Historiska museet/SHM 82 Gabriel Hildebrand, Historiska museet/SHM 83 Lennart Karlsson/Historiska museet/SHM 84 Mikael Gustafsson/N/TT 85 Björn Vilfordsson
Sos historia_NY_6.indd 296
87 88:1 88:2 89:1 89:2 90 92 95 97 100 102 103 105 108 109 110 112:1 112:2 114 116 119:1 119:2 119:3 122 125 126 127
129 131 132 135:1 135:2 136 137 138 140
141 145 146 147 148 149 150:1 150:2 151 153
155 158 163 164 165 166 167 168 170
LordRunar/Getty Images Lars Lindqvist/DN/TT Historisk Bildbyrå Bengt Ekman/N/TT Bibliothèque nationale de France Uppsala universitetsbibliotek Uppsala universitetsbibliotek Lennart Karlsson/Historiska museet/SHM Science Photo Library/akg-images/Getty Images Stig Alenas/Shutterstock Historiska museet/SHM British Library/akg-images/TT Kungliga biblioteket Jacob Elbfas kopia av Urban målares "Vädersolstavlan" (1630-tal/1535) Stefan Isaksson/Johnér Wolfgang Sauber ur: Mecklenburgische Reimchronik des Ernst von Kirchberg, ca. 1378 Det Kgl. Bibliotek, Köpenhamn © RMN-Grand Palais (Musée du Louvre)/ Thierry Le Mage ur: Magnus Erikssons landslag, B 172/ Kungliga biblioteket Wolfgang Sauber Uppsala universitetsbibliotek Mikael Gustafsson/N/TT Fredrik Sandberg/TT Paul Dolnstein: Scener ur slaget vid Älvsborgs slott, 1502/Stadsarkivet i Weimar Michael Sittow: Porträtt av Christian II, 1515/ Statens Museum for Kunst, Köpenhamn Jacob Truedson Demitz altarskåp Västerås domkyrka/Lennart Karlsson, Historiska museet/SHM Nordiska museet Nordiska museet David Frumerie: Gustav I, troligen 1666/ Nationalmuseum Björn ”Gruvtroll” Carlander ur: Historien om de nordiska folken av Olaus Magnus Christer Malmberg ur: Historien om de nordiska folken av Olaus Magnus ur: Historien om de nordiska folken av Olaus Magnus Lucas Cranach d.ä.: Porträtt av Martin Luther och hans fru Katarina von Bora/Hessisches Landesmuseum Darmstadt BargotiPhotography/iStockphoto ur: kalendern Nornan, 1874/illustration Nils Månsson Mandelgren Johan Gustaf Sandberg "Gustaf Wasa i Sven Elfssons hem i Isala 1520". Foto: TT Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna Steven van der Muelen: "Kung Erik XIV"/ Nationalmuseum ur: Sabellicus Opera Omnia (signum D517)/ Handskriftsavdelningen/Kungliga biblioteket efter Johan Baptista van Uther: "Johan III"/ Nationalmuseum okänd konstnär: Sigismund/Nationalmuseum okänd konstnär: "Karl IX"/Nationalmuseum okänd konstnär: "Okänd kvinna, tidigare kallad Cecilia Vasa", troligen 1625/Nationalmuseum Holger Ellgaard vW Pics/Getty Images David Klöcker Ehrenstrahl: "Per Olsson", 1686/Nationalmuseum Claudio Bresciani/TT Lennart Nilsson/TT okänd konstnär: "Gustav II Adolf"/Nationalmuseum Jacques Callot: "Les Misères et les Malheurs de la Guerre", 1633 Sebastian Vrancx: "Scènes de pillage après la bataille". Foto: Courtesy Limburgs Museum ur: Nordisk familjebok, 1904, vol.2, s.395– 396
171 173 174 175
176
177:1 177:2 178
179
180 182
183 184 186 188 189 195 196 198 199 203:1 203:2 206 208 209:1 209:2 209:3 209:4
212
214 215
216 217
218 221 222 223:1 223:2
224:1 224:2 225:1 225:2 226 227
Prints & Photographs Division (C-DIGppmsca-54295)/Library of Congress Jacques Callot: "Les Misères et les Malheurs de la Guerre", 1633. Foto: Bridgeman/TT Landsarkivet i Vadstena/Riksarkivet Kopia efter: Michiel Jansz van Mierevelt: "Axel Oxenstierna af Södermöre"/Nationalmuseum Johannes van den Aveelen (Gravör), Erik Dahlbergh (Kommissarie) Signum: KoB Dahlb. III:37 Ex. I/Kungliga biblioteket Postmuseum Kungliga biblioteket Jan van de Velde IV: "Andra slaget vid Femern", 1644. Foto: Cecilia Nordstrand/ Sjöhistoriska museet Johannes van den Aveelen (Gravör), Erik Dahlbergh (Kommissarie) Signum: KoB Dahlb. III:37 Ex. I/Kungliga biblioteket Sébastien Bourdon: "Christine of Sweden on Horseback". Foto: © Museo Nacional del Prado ur: Kort beskrifning om Provincien Nya Swerige uti America… , 1702. Illustration: Thomas Campanius Holm. Foto: Bukowskis ur: Trade Castles and Forts of West Africa. Illustration: Henry Greenhill, 1682 Pehr Hilleström d.ä: "Nedre bergmästarorten i Falu gruva"/Nationalmuseum Abraham Wuchters: "Karl X Gustav"/ Nationalmuseum Axel Ebbe: "Snapphanen", 1934. Foto: David Castor David Klöcker Ehrenstrahl: "Karl XI", 1676/ Nationalmuseum Kungliga biblioteket Y-näsmannen David von Krafft: "Karl XII", ca 1707/ Nationalmuseum Anna Asplund/Sjöfartsmuseet Akvariet Göta Hovrätt Advokatfiskalens arkiv/ Riksarkivet Livrustkammaren/SHM Johan Sevenbom: "Utsikt från Brunnsbacken över Saltsjön", 1773/Stadsmuseet i Stockholm Georg Desmarées: "Ulrika Eleonora d.y."/ Nationalmuseum Tomas Wiedersheim-Paul/Skansen Thomas Adolfsson/Nordiska museet Robin Aron Olsson/Svenska Ostindiska Companiet Lorens Pasch d.ä: "Arvid Bernard Horn af Ekebyholm". Foto: Hans Thorwid/ Nationalmuseum Johan Sevenbom: "Utsikt från Blekholmen mot Gamla Brogatan och trakten kring Ob servatoriet", 1784/Stadsmuseet i Stockholm Kalle Holmqvist Gustaf Lundberg, "Porträtt av Adolf Ludvig Gustav Couschi, kallad Badin", 1775/ Nationalmuseum Mats Landin/Nordiska museet Charles André van Loo: Portrait of Empress Elizabeth Petrovna, 1760. Foto: Fine Art Images/Heritage Images/Getty Images Livrustkammaren/SHM Pehr Hilleström: "Läsning i stearinljusets sken", 1805. Foto: Bukowskis Kungliga biblioteket ur: Cajsa Warg: Hjelpreda i Hushållningen för Unga Fruentimber, 1755. Foto: Bukowskis ur: Cajsa Warg: Hjelpreda i Hushållningen för Unga Fruentimber, 1755. Illustration Pehr Geringius. Foto: Kungliga biblioteket Mary Evans/TT Johan Gustaf Sandberg efter Alexander Roslin: "Carl von Linné", 1827/Nationalmuseum Scheffel, Johan Henrik/Nordiska museet ur: Kungliga Vetenskapsakademiens skrift 1748./Kungliga biblioteket Alexis Daflos/Kungliga Hovstaterna Lorens Pasch d.y: "Gustav III", 1777/ Nationalmuseum
228 229
© 2020. White Images /Scala Pehr Hilleström: "Qvinna stöter i mortell" och "Qvinna kommer in med en lambstek". Foto: Bukowskis 230:1 Niclas Fasth/Judiska museet i Stockholm 232 Bridgeman Images/TT 233 C W Swedman/Stadsmuseet i Stockholm 234 Per Krafft d.ä: "Carl Michael Bellman", 1779/Nationalmuseum 235 Nordiska museet 238:1 Sjöhistoriska museet 238:2 Smithsonial Libraries 239 Carl Constantin Lyon/Sjöhistoriska museet 240 January Suchodolski: "Battle for Palm Tree". Foto: Alamy/TT 241 Louis Jean Desprez 243 Erik Lernestål/Livrustkammaren/SHM 244 "Skottet på maskeradbalen skildrat på en samtida dansk gravyr av Frichit". Signum: KoB Sv. HP G III A. 4/Kungliga biblioteket 245 Göran Schmidt/Livrustkammaren/SHM 246 Per Krafft d.y: Gustav IV Adolf 247 Edelfelt, Albert: "Björneborgarnas marsch", 1892. Foto: Vesa Aaltonen/The Gösta Serlachius Fine Arts Foundation 249:1 ur: Cajsa Warg: Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber, Stockholm 1755. Foto: Bukowskis 249:2 Mary Evans/TT 249:3 C W Swedman/Stadsmuseet i Stockholm 252 Okänd fotograf/Kalmar läns museum 255 Joseph Nicolas Jouy: "Jean Baptiste Bernadotte". Foto: Gérard Blot/Nationalmuseum 256:1 Sjöhistoriska museet 256:2 Audun Braastad/NTB/TT 257 Jorchr 260 ur: "Den byxlöse äfventyraren eller den riks bekante Lasse-Majas (hvars rätta namn är Lars Molin) besynnerliga öden och lefnadshändelser ... : Af honom sjelf berättad. För tredje gången upplagd med tillägg om hans nuvarande vistelse, sedan han genom Kgl. Maj:ts nåd år 1838 frigafs. Med ett porträtt af Lasse-Maja." (Stockholm, 1844)/ Kungliga biblioteket 261:2 Kungliga bibioteket 262 Johan Gustaf Sandverg: "Fredrika Bremer", 1843/Nationalmuseum 263 ur: Illustrerad tidning, nr 50 den 16 december 1865/Kungliga biblioteket 264 Klassrum i folkskola i Hova socken, Västergötland, 1890-tal. Nordiska museet. Lärarförbundets arkiv/TAM-Arkiv 265 Kungliga biblioteket 266 Kamratposten 268 Nordiska museet 269 Nordiska museet 270 Lotten von Düben/Nordiska museet 272 Bertil Wreting/Nordiska museet 273 Gustaf Cederström: "Baptisterna", 1886/ Svenska Baptistsamfundet 274 Erik Rud/Västergötlands museum 276 SCA(Publ)/www.bildhotellet.se 277 Blomberg/Järnvägsmuseet 278 Fotograf okänd/Alingsås museum 279 Fotograf okänd/Nordiska museets arkiv 280 Stadsmuseet i Stockholm 281 Pressens Bild/TT 282 Sundsvalls museums fotoarkiv 283 Kulturen i Lund 285:1 Nordiska museet 285:2 ur: Tidningen Helsingen, 1868 286 Jonas Nilsson i Boggsjö Arkiv, Riksarkivet/ Landsarkivet i Östersund 287 Prints & Photographs Division (LCUSZ62-94340)/Library of Congress 288:1 ur: "Läsning för folket", 1869 288:2 Auktionshus Gomér & Andersson Linköping 290:1 Kungliga biblioteket 290:2 Jonas Nilsson i Boggsjö Arkiv/Landsarkivet i Östersund/Riksarkivet 290:3 Stadsmuseet i Stockholm
2020-06-24 15:11
Innehåll Vad är historia? 5 Varför ska man läsa historia? 6 Skatter gömda i marken 7 Historiska källor 8 Olika tidsperioder 11 Undersök historien! 12
Sverige blir protestantiskt 138 Krig mellan bröder 148 Hur kan vi veta något om Vasatiden? 155
Stormaktstiden 159 Ett fattigt land med många fiender 160 Trettioåriga kriget 167
Forntiden 15 Stenåldern 16 Bronsåldern 18 Järnåldern 20 Hur kan vi veta något om forntiden? 21
En modern stormakt 173 Guld och kanoner 181 När Sverige var som störst 186 Gud är på vår sida 192 Det sista stora kriget 198 Hur kan vi veta något om stormaktstiden? 203
Vikingatiden 23 De hemska människorna från norr 24 Livet på vikingatiden 26 Vikingarnas gudar 36 Makt och svärd 45 Runorna 50 Möten i väster och öster 54 Hur kan vi veta något om vikingatiden? 65
1700-talets Sverige 207 Frihetstiden 1719–1772 208 Fria och ofria 211 Krig eller fred? 216 Nya tider, nya tankar 221 Gustavianska tiden 1772–1809 227 Livet på landet och i staden 232 Ska Sverige bli en stormakt igen? 236
Medeltiden 69
Skottet på maskeraden 243
Ett nytt rike 71
Striden om Finland 246
När alla var katoliker 78
Hur kan vi veta något om 1700-talets Sverige? 249
Lag och ordning 86 Digerdöden och andra sjukdomar 95 Berättelser, målningar och sånger 100 Städerna växer fram 104 Vem ska bestämma? 112 Hur kan vi veta något om medeltiden? 119
1800-talet 253 Sveriges sista krig 254 Vem ska få bestämma? 258 En skola för alla barn 264 Livet på landet 267 Folkrörelserna ville förändra samhället 271
Sos historia_NY_6.indd 3
Vasatiden 123
Maskinerna 276
Striden om Sverige 124
Invandring och utvandring 283
Arbete och fritid 133
Hur kan vi veta något om 1800-talet? 290
2020-06-24 14:17
Sos historia_NY_6.indd 4
2020-06-22 14:01
VAD ÄR HISTORIA? Historia är helt enkelt det som har hänt förr. Oavsett om det var i somras eller för 750 år sedan. Det har bott människor i det som nu är Sverige i tusentals år. De har odlat jorden, byggt husen och skapat nya traditioner. Vi som bor här nu går i deras fotspår. Den svenska historien tillhör oss alla som bor i Sverige, oavsett var vi är födda någonstans eller var våra föräldrar kommer ifrån.
• Varför ska man läsa historia? • Vad är historiska källor och vad kan de användas till? • Vad är en epok?
VAD ÄR HISTORIA?
Sos historia_NY_6.indd 5
5
2020-06-22 14:03
Varför ska man läsa historia? Krig! Våld! Hat! Uppror! Kärlek! Hängningar och halshuggningar! Fred och frihet! Historien är full av märkliga, spännande och otäcka händelser. Man kan läsa om historia för att man tycker det är roligt. Men det kan också vara lärorikt. Det är lättare att planera sin framtid om man förstår vad som har hänt tidigare. Förhoppningsvis kan man lära sig något av historien, så att inte mänskligheten gör samma misstag igen. Sveriges historia är till exempel full av en massa hemska krig. Men också av människor som har försökt göra världen lite bättre. De som arbetar med att berätta och forska om historia brukar kallas historiker. En målning som visar trettioåriga kriget på 1600-talet.
6
VAD ÄR HISTORIA?
Sos historia_NY_6.indd 6
2020-06-22 14:03
Skatter gömda i marken Forskarna som gräver i marken för att hitta gamla saker kallas arkeologer. De gräver till exempel upp skelett, gamla verktyg och rester av hus. De gömda skatterna hittas ofta av en slump, till exempel för att man ska bygga en väg.
Ett halssmycke som föreställer guden Tors hammare.
Krri Kristet kors från vikingatiden. vi ik
Ett smycke som troligen föreställer gudinnan Freja.
VAD ÄR HISTORIA?
Sos historia_NY_6.indd 7
7
2020-06-22 14:03
Viktiga ord historisk källa propaganda
Historiska källor Historiker och arkeologer undersöker källor för att lära sig mer om historien. En källa är något som kan berätta något för oss. En skriftlig källa kan vara till exempel en bok, en tidning, en lagtext eller ett brev. Från vikingatiden finns det ganska få skriftliga källor. Från 1800talet finns det massor. Då är snarare frågan: Var ska man börja leta för att hitta det man vill ha reda på?
Inte bara skriftliga källor Historiker använder sig av andra källor än skrivna texter. Kartor, målningar och fotografier kan säga mycket om vad som har hänt förr i tiden. Forskare kan också lyssna på människors berättelser för att få reda på vad de har varit med om. Namn på platser kan berätta något om platsens historia.
Är det här sant? Historikerna måste hela tiden tolka källorna som de hittar. Allt de läser behöver inte vara sant.
8
VAD ÄR HISTORIA?
Sos historia_NY_6.indd 8
2020-06-24 14:31
En målning från 1800-talet som berättar om Gustav Vasas äventyr i Dalarna.
Gustav Vasa som var svensk kung på 1500-talet anställde egna historieskrivare, som skrev böcker om hans liv. Det går inte att lita på allt som står i de böckerna. Men de kan ändå lära oss mycket. Till exempel om Gustav Vasas tid och om hur propaganda fungerade förr i tiden.
Glömda delar av historien Sveriges kungar är en viktig del av historien. Det är till exempel bra att känna till att Gustav Vasa var kung på 1500-talet och att han bestämde saker som påverkade Sverige. Men de flesta som har bott i Sverige har ju inte varit kungar. Hur ska man få en rättvis bild av historien? Minst halva Sveriges befolkning har varit kvinnor. Men de flesta makthavare, företagsledare och politiker har varit män. Det står mycket mer om dem i gamla böcker och tidningar. Man får ofta leta extra noga om man ska hitta kvinnornas, barnens och de fattigas historia. Modell av en flicka som levde på vikingatiden. Propaganda: när man försöker övertala andra människor om något, till exempel vem som har rätt när det gäller krig och politik. VAD ÄR HISTORIA?
Sos historia_NY_6.indd 9
9
2020-06-22 14:03
11 000 f.Kr.
Varför blir det som det blir?
9 000 f.Kr.
Den som undersöker historien ska också försöka förklara varför saker har hänt. Viktiga historiska händelser har inte bara hänt av en slump. Människorna är själva med och skapar sitt liv och sina samhällen, både det som är bra och det som är dåligt. Visst finns det saker som händer utan att människor vill det, till exempel vulkanutbrott eller sjukdomar. Men när det har blivit krig är det för att någon eller några har fattat ett beslut om det. När samhället har blivit bättre är det för att människor har kämpat för att saker ska förbättras. Slaget vid Narva i Estland år 1700.
7 000 f.Kr. 5 000 f.Kr. 3 000 f.Kr. Bronsålder
Stenålder
2000 f.Kr.
10
1500 f.Kr.
1000 f.Kr.
Järnålder
500 f.Kr.
år 0
VAD ÄR HISTORIA?
Sos historia_NY_6.indd 10
2020-06-22 14:03
Viktiga ord
Olika tidsperioder
epok
Historia brukar delas upp i tidsperioder, eller epoker. Den här boken är indelad i epokerna vikingatiden, medeltiden, Vasatiden, stormaktstiden, gustavianska tiden, frihetstiden och 1800-talet. Historiker jämför olika epoker med varandra. Vad var skillnaden mellan att vara barn på vikingatiden och 1800-talet? Vi kallar perioden mellan år 1100 och år 1520 för medeltiden, men det gjorde inte folk som levde då. De levde sina vanliga liv och arbetade och sov och dansade utan att tänka på att de levde i en tid som senare skulle kallas för medeltiden. Vad tror du att man kommer att kalla vår tid i framtidens historieböcker?
Vasatid Stormaktstid Gustaviansk tid Järnålder
500
Vikingatid
Medeltid
1000
1500
2000
Frihetstid
Epok: namnet på en tidsperiod, till exempel vikingatiden eller medeltiden. VAD ÄR HISTORIA?
Sos historia_NY_6.indd 11
11
2020-06-22 14:03
Undersök historien! Man måste inte ha något visst yrke eller ha gått en speciell utbildning för att ta reda på mer om hur det var förr. Alla kan vara med och göra det! Kanske har du en släkting eller granne som är äldre och gärna vill berätta om hur det var förr. Hur gammalt är huset du bor i? Byggdes det på 1800-talet eller förra året? Hur gammal är din skola? Vilka gick där förr i tiden? Finns det några konstiga saker på vinden …?
FRAGOR PA TEXTEN 1. Vad finns det för anledningar till att läsa historia? 2. Vad är en historisk källa? 3. Ge exempel på olika historiska källor. 4. Förklara ordet propaganda. 5. Vad är en epok?
12
VAD ÄR HISTORIA?
Sos historia_NY_6.indd 12
2020-06-22 14:03
Historia är allt som har hänt förr. Sveriges historia är full av märkliga, spännande och otäcka händelser. Man kan läsa om historia för att man tycker det är roligt. Men det kan också vara lärorikt. Det är lättare att planera sin framtid om man förstår vad har hänt tidigare. Varför blev saker som de blev? Det försöker historikerna ta reda på. Historiker är de som arbetar med att berätta och forska om historia. En källa är något som kan berätta något för oss. En skriftlig källa kan vara till exempel en bok, en tidning, en lagtext eller ett brev. Historikerna måste hela tiden tolka källorna som de hittar. Allt de läser behöver inte vara sant. Forskarna som gräver i marken för att hitta källor där kallas arkeologer. Källorna i jorden kan till exempel vara skelett, gamla verktyg och rester av hus. För att få en bra bild av historien måste man undersöka många olika källor. Historien brukar delas in i olika perioder, till exempel vikingatiden och medeltiden. Historikerna jämför olika tidsperioder med varandra och försöker förklara hur saker förändrades. Alla kan vara med och undersöka historien. Man kan läsa gamla böcker och tidningar, eller fråga äldre människor om hur det var förr.
SAMMANFATTNING
SAMMANFATTNING – VAD ÄR HISTORIA?
VAD ÄR HISTORIA?
Sos historia_NY_6.indd 13
13
2020-06-22 14:03
Sos historia_NY_6.indd 14
2020-06-22 14:03
FORNTIDEN Stenåldern, bronsåldern och järnåldern brukar kallas för forntiden. (Forn är ett ord som betyder gammal.) Det är en lång period som höll på i över 10 000 år.
• När flyttade människor till det som nu är Sverige? • Hur förändrades människors liv när jordbruket kom? • Vad finns det för spår av forntiden som vi kan se i dag?
FORNTIDEN
Sos historia_NY_6.indd 15
15
2020-06-22 15:24
Stenåldern För 20 000 år sedan var hela Norden täckt av is.
En gång i tiden var Norden täckt av is. På vissa håll var isen flera kilometer tjock. Men för ungefär 12 000 år sedan hade det blivit varmare och isen smälte långsamt. Det började växa träd och gräs. Älgar och renar kom vandrande söderifrån och hittade nya betesmarker.
n
Människorna kommer
Ba
s lti
ka
is
sj
ö
A
nc
ylu
ssjö
n
För 12 000 år sedan hade delar av isen smält.
Det tog tusentals år innan isen var borta från hela det område som nu är Sverige. Människor flyttade in i olika omgångar och från olika håll. Forskarna som har undersökt gamla människorester tror att det kom en grupp för cirka 11 000 år sedan, som hade mörk hud och blå ögon. Från norr kom en annan grupp som hade ljus hud och bruna ögon. Det som tusentals år senare blev svenskar är en blandning mellan olika folkgrupper.
Forskarna tror att de första som kom hit hade mörk hud och blå ögon.
Jägare och samlare
L
it
ori
nahavet
För 8 000 år sedan hade det mesta av isen försvunnit.
För 4 000 var nästan all is borta, men vattnet var mycket högre än nu.
16
De första människorna var jägare och samlare. De plockade bär och nötter, fiskade och jagade. Deras verktyg, till exempel yxor, var ofta tillverkade av sten. Därför kallas denna period för stenåldern.
FORNTIDEN
Sos historia_NY_6.indd 16
2020-06-22 14:03
PORTR ÄTT
Jägarna och samlarna levde farligt och blev troligen inte särskilt gamla. Men de hade ett ganska fritt liv. Det var bara en liten del av dagen som de arbetade med att skaffa mat. Resten av tiden vilade de eller umgicks och hade roligt. De flyttade ofta. På sommaren bodde många vid havet. Där fiskade de och jagade säl. På vintern flyttade de till något ställe inåt landet och jagade älg. Människor verkar ha levt i små grupper. Ingen var rik och ingen var fattig.
Barumskvinnan I Barum utanför Kristianstad i Skåne har man hittat en grav som är ungefär 9 000 år gammal. Kvinnan i graven var 151 centimeter lång och dog när hon var cirka 45 år. Man kan se på skelettet att hon har fött flera barn. I hennes grav låg en pilspets. Kanske var hon jägare. Det är möjligt att stenålderns människor trodde att man levde vidare efter döden. Kanske lade de ner föremål i gravarna så att den döda kunde använda dem i nästa liv.
En modell av Barumskvinnan.
Jordbruket Det fortsatte att flytta in människor. För ungefär 6 000 år sedan invandrade människor från nuvarande Turkiet och Mellanöstern. De tog med sig tama djur och nya växter. Jordbruket kom till vår del av världen. Allt fler blev bönder och skaffade grisar, får och kor. I stället för att samla ihop mat odlade de på åkrar, till exempel sädeskorn som man kunde koka gröt på. När de hade åkrar att ta hand om kunde de inte flytta runt längre. På många sätt blev livet tryggare. Det gick att spara mat i förråd. Husdjuren gav mjölk och kött. Men det var hårt och tungt att arbeta med åkrarna. Med jordbruket blev det troligen mer arbete och mindre fritid.
Jordbruk: att man odlar saker i marken. FORNTIDEN
Sos historia_NY_6.indd 17
17
2020-06-22 14:03
Bronsåldern
rs
jö
n
F å n
g
s t k
u
lt
u
r
Områden där människor var bofasta och odlade under bronsåldern
Ös
te
På bronsåldern hade fler och fler blivit jordbrukare och bofasta, det vill säga de bodde på samma ställe hela tiden. Men det fanns fortfarande många som levde på att jaga och fiska (fångstkultur).
Människorna som levde som jägare och samlare hade inte haft så många saker. De ägde bara det de kunde ta med sig när de flyttade. När människorna började bo på ett enda ställe kunde de samla på sig mer. De tillverkade mer än bara det man behövde för dagen. Några blev rika och fick mycket makt. För ungefär 4 000 år sedan började de rika och mäktiga att använda vapen och smycken av brons. Den perioden brukar kallas bronsåldern. Bronset lyste som solen och blev en symbol för makt. De flesta människor som levde på bronsåldern hade aldrig några bronssaker.
Budskap från bronsåldern På många håll i Sverige finns hällristningar från bronsåldern. Hällristningar är bilder som människor har huggit in i klippor och berg. På bilderna finns djur, människor, båtar och ibland mystiska figurer som kanske ska föreställa gudar. Vad ville bronsålderns människor säga med bilderna? Det är svårt att veta ibland.
I Tanum i Bohuslän finns det många hällristningar från bronsåldern. Det fanns inget skriftspråk i Norden på bronsåldern (vad man vet). Men människorna ristade in bilder i sten. Det finns bevarade hällristningar både i Norrland och södra Sverige.
Brons: blandning mellan koppar och till exempel tenn.
18
FORNTIDEN
Sos historia_NY_6.indd 18
2020-06-24 14:31
Den heliga solen Solen gav jorden liv. Vintrarna var mörka och kalla. Människorna kunde bara klara sig om solen kom tillbaka varje vår. Det verkar som att människor på bronsåldern dyrkade solen som en gud. Kanske bad man till solen för att den skulle lysa.
Livet efter döden
I Danmark har man hittat en bronsåldersstaty av en häst som drar solen på en vagn.
I Kivik i Skåne finns en stor grav som är cirka 3 500 år gammal. Den är byggd som ett litet stenhus som går att gå in i. Inne i graven finns bilder. Bilderna verkar berätta en historia, ungefär som serierutor. Det kan bara ha varit de allra mäktigaste som har fått sådana här stora gravar.
Inne i Kiviksgraven finns bilder.
FORNTIDEN
Sos historia_NY_6.indd 19
19
2020-06-22 14:03
Järnåldern För ungefär 2 500 år sedan började människorna i Norden tillverka föremål av järn. De allra mäktigaste fick fina gravar. Stora jordhögar byggdes över gravarna. I Högom i Medelpad finns gravhögar från 400-talet och 500-talet. Där har människor begravts tillsammans med vapen och fina föremål. En man har fått med sig svärd, lans och ryttarutrustning. Hans kläder var gjorda i nuvarande Italien. Kanske var han en hövding som styrde över delar av Norrland.
Kontakter med andra delar av världen Människorna på järnåldern hade mycket kontakt med andra delar av världen. Nere i söder fanns det mäktiga Romarriket. Troligen blev några från nuvarande Sverige soldater i den romerska armén. De kom hem med guld och andra rikedomar, som fortfarande kan hittas nedgrävda i jorden. I slutet av 700-talet blev det allt vanligare att resa ut i världen. Människorna här uppe i norr byggde snabba skepp och gav sig ut för att handla, eller för att röva saker. Den perioden kallas vikingatiden.
Hur kan vi veta något om forntiden? Vi vet egentligen väldigt lite om forntidens människor. Det forskarna kan göra är att gräva i jorden efter spåren av dem, till exempel deras verktyg och tillfälliga bostäder. Människorna började tidigt att begrava sina döda. Gamla gravar är viktiga för att förstå mer om livet på forntiden.
20
Romarriket: ett stort och mäktigt rike som styrde över stora delar av länderna kring Medelhavet under hundratals år. FORNTIDEN
Sos historia_NY_6.indd 20
2020-06-24 14:42
Länge var Norden täckt av is. När isen smälte flyttade människor hit från olika håll. De första människorna var jägare och samlare. För ungefär 6 000 år sedan kom jordbruket till det som nu är Sverige. Många människor blev bönder. I stället för att flytta runt bodde de på samma ställe hela tiden. För ungefär 4 000 år sedan började människorna använda saker i brons. Under bronsåldern gjordes bilder inristade i klippor och berg, som kallas hällristningar. Järnåldern började för cirka 2 500 år sedan. Då byggdes stora gravhögar.
SAMMANFATTNING
SAMMANFATTNING – FORNTIDEN
FORNTIDEN
Sos historia_NY_6.indd 21
21
2020-06-22 14:03
22
FORNTIDEN
Sos historia_NY_6.indd 22
2020-06-22 14:03
VIKINGATIDEN Vikingarna satte skräck i stora delar av Europa. De seglade över haven för att anfalla kyrkor, städer och byar. De dödade människor och stal så mycket de kunde. Men vikingarna kunde också vara fredliga handelsmän, som reste ut i världen för att köpa och sälja saker. De flesta var vanliga bönder, eller trälar. Under vikingatiden kom missionärer till Norden. för att sprida den kristna religionen.
• Varför begav sig människorna i Norden ut på vikingatåg? • Vad trodde människor som levde på vikingatiden på? • Hur förändrades nordborna när de mötte andra folk?
En bild från 1100-talet som visar hur vikingarna invaderade England år 866. VIKINGATIDEN
Sos historia_NY_6.indd 23
23
2020-06-22 14:03
De hemska människorna från norr Rädda oss! R
BERÄTTELSE
– Vi blir angripna! Det kommer folk med svärd! Herregud! Munkarna som bodde i klostret kunde inte H ttro att det var sant. Ett kloster var ju en helig plats där man skulle be böner i lugn och ro. Men det brydde sig m iinte galningarna från norr om. De trodde inte ens på Gud och Jesus. Deras gudar hette Oden, Tor och Freja. G Munkarna flydde, de som inte hann i väg blev dödade. M Nordborna stal guld, smycken och heliga föremål. N Nu spred sig skräcken över Europa. När som helst kkunde de hemska människorna från norr komma. Det gick inte att försvara sig mot sådana odjur. Det enda man kunde göra var att falla på knä, knäppa sina e händer, titta upp mot himlen och ropa på hjälp. h I franska kyrkor bad man varje söndag en bön som llät så här: Gode herre Gud, rädda oss från nordmännens raseri!
På vikin vikingatiden fanns inte Sverige Vad var det för människor som kom med båt för att plundra och döda? Ibland kallades de för vikingar. Därför har tiden mellan år 800 och år 1100 kommit att heta vikingatiden. Vikingarna kom från Norden – det som nu är Sverige, Finland, Danmark, Norge, Island, Färöarna och Grönland. På den tiden fanns inte landet Sverige på det sätt som det gör i dag. Det var inga exakta gränser mellan olika områden i Norden. De flesta nordbor pratade ungefär samma språk. Språket brukar kallas för fornnordiska. Fornnordiskan lät ganska likt dagens isländska.
24
VIKINGATIDEN
Sos historia_NY_6.indd 24
Munk: en person som vill tjäna Gud på heltid och flyttar till ett kloster, för att bo med andra munkar. Den kvinnliga motsvarigheten kallas nunna. Munkar och nunnor gifter sig inte.
2020-06-22 14:03
Vikingarna hade inga horn
Många svenska idrottsfans klär ut sig med vikingahjälmar med horn. Här är det fotbollsfans från EM-kvalet mellan Sverige och Rumänien 2019.
På vikingatiden gjorde människor från Norden långa resor åt söder, väster och öster. Nordborna hade lärt sig att bygga krigsskepp, som kunde segla fram över haven. De hade skickliga smeder som tillverkade yxor och svärd av järn. Allt fler gav sig ut för att röva guld. Sådana långa båtfärder kallades vikingatåg. Andra nordbor seglade i väg på vikingatåg för att sälja saker, till exempel järn och pälsar. På bilder som görs i dag har vikingar ofta horn på sina hjälmar. Det hade de inte i verkligheten. Vikingarna hade hjälmar ibland, men inte med horn på.
Plundra: att attackera till exempel en stad eller ett kloster och röva saker som finns där. VIKINGATIDEN
Sos historia_NY_6.indd 25
25
2020-06-22 14:03
Viktiga ord långhus träl handelsman gästabud saga marknad hantverk
Livet på vikingatiden Alla som levde på vikingatiden åkte inte ut på vikingatåg. Då hade ju Norden blivit helt tomt på människor. De allra flesta stannade hemma. Och hemma, det var nästan alltid på en gård på landet. Det fanns bara några få städer, och de var mycket små. De flesta var bönder, som levde på att odla jorden, jaga i skogen och fiska i sjön. På gården fanns det ofta ett långhus, ett stort långt hus, som var byggt i trä. Människorna bodde i ena änden av huset. Grisarna, fåren och korna sov i den andra änden. Om alla bodde i samma hus blev det inte lika kallt på vintrarna. Det var vanligt att ha katt och hund också. Hundarna hjälpte till att vakta får och katterna fångade möss. Det kunde behövas, för annars kanske mössen åt upp all mat.
En kopia av ett långhus som har byggts upp i Danmark.
26
VIKINGATIDEN
Sos historia_NY_6.indd 26
Gård: stället där en familj bor. På gården finns ofta flera hus, ett hus där man bor och andra mindre hus, som till exempel används som förråd.
2020-06-22 14:03
Det var stora skillnader mellan människor Livet på en bondgård var hårt och tungt. Man gick upp tidigt på morgonen och arbetade tills det blev mörkt. På somrarna när solen gick ner sent kunde arbetsdagarna vara långa. Under vintern arbetade man inte lika länge, men då var det å andra sidan kallt. Det hjälpte inte att ha kläder av tjock päls, kylan bet i kinderna ändå. På vikingatiden var det stora skillnader mellan olika typer av människor. Män räknades som viktigare än kvinnor, vuxna fick bestämma över barn och ungdomar. Det var finare att åka på vikingatåg än att vara bonde. Rika bönder hade det mycket bättre än fattiga bönder. Men den allra största skillnaden var mellan de människor som var fria och de som var slavar.
Bofast: att man bor på samma plats, i stället för att flytta runt. VIKINGATIDEN
Sos historia_NY_6.indd 27
27
2020-06-22 14:03
Trälar – vikingarnas slavar
Trälarna tvingades arbeta åt sina ägare.
Slavarna på vikingatiden kallades för trälar. De fick ingen lön, utan tvingades arbetade gratis åt sina ägare. De fick den sämsta maten och bodde i små kojor, eller i samma del av huset som djuren. De frös, hungrade och hade ont i ryggen. Trälarna arbetade med att bära saker, lägga gödsel på åkrar, valla getter, sköta grisar, mjölka kor och mala mjöl. De fria ville absolut inte hålla på med sådana smutsiga och tråkiga jobb. Det skulle bara trälar göra! På stora bondgårdar fanns det mellan tre och åtta trälar. Riktigt rika människor kunde äga ännu fler.
Slav: en person som tvingas arbeta åt någon annan.
28
VIKINGATIDEN
Sos historia_NY_6.indd 28
2020-06-22 14:03
Vem blev träl? Många av trälarna kom från andra länder. De hade blivit kidnappade av vikingar. Det måste ha varit en fruktansvärd chock. De hade levt helt vanliga liv, långt borta i öster, väster eller söder. Men plötsligt en dag kom vikingarna och anföll deras byar. Fångarna kedjades fast på en båt och skickades upp till det kalla och mörka Norden. De skulle aldrig få komma hem igen. Andra föddes som trälar, för att deras föräldrar var det. En del människor tvingades bli trälar för att de hade skulder som de inte kunde betala. Trälar kunde köpas och säljas, precis som djur.
Trälarna rymde ibland Det var förbjudet att döda andras trälar. Det var som att döda grannens oxe, eller förstöra någon annans hammare. Men sina egna trälar fick man göra vad man ville med. Man kunde piska dem om man tyckte att de inte arbetade tillräckligt bra. Man fick till och med slå ihjäl dem om man hade lust med det. En träl räknades inte som en riktig människa. Det var inte alltid som trälarna gick med på att bli illa behandlade. Ibland tröttnade någon träl och rymde. Då gav sig alla fria män ut för att leta upp trälen som hade rymt. Den som hittade rymlingen fick en belöning. Det finns flera gamla sagor och berättelser som handlar om att trälar gjorde uppror. Så de som ägde trälar fick akta sig.
Skulder: när man är skyldig någon pengar eller andra saker. VIKINGATIDEN
Sos historia_NY_6.indd 29
29
2020-06-22 14:03
SOS HISTORIA 4-6
SOS
SOS Historia 4–6
HISTORIA
ingår i SO-serien 4-9 från Liber. Det är ett heltäckande läromedel som möjliggör att arbeta med innehåll och språk från grunden. Med SOS Historia 4-6 blir det lättare att nå målen för skolarbetet i historia.
Best.nr 47-14023-7 Tryck.nr 47-14023-7
SOS Historia Omslag 2.indd 1
4-6
Kalle Holmqvist
2020-06-22 10:47