9789147140107 by Smakprov Media AB

Stefan Zetterström är universitetsadjunkt vid juridiska fakulteStefan Zetterström är universitetsadjunkt vid juridiska fakulteStefan Zetterström ärär universitetsadjunkt vid juridiska fakulteStefan Zetterström universitetsadjunkt vid juridiska fakulteStefan Zetterström ärär universitetsadjunkt vid juridiska fakulteStefan Zetterström universitetsadjunkt vid juridiska fakulteten, Uppsala universitet. Han har tidigare skrivit flera ten, Uppsala universitet. Han har tidigare skrivit ten, Uppsala universitet. Han har tidigare skrivit flera ten, Uppsala universitet. Han har tidigare skrivit flera flera ten, Uppsala universitet. Han har tidigare skrivit flera ten, Uppsala universitet. Han har tidigare skrivit flera läroböcker. läroböcker. läroböcker. läroböcker. läroböcker. läroböcker. Anna-Sara Lind är professor ii iioffentlig rätt vid juridiska instituAnna-Sara är professor i offentlig rätt vid juridiska instituAnna-Sara Lind ärLind professor offentlig rätt vid juridiska instituAnna-Sara Lind är professor i offentlig rätt vid juridiska instituAnna-Sara Lind ärär professor offentlig rätt vid juridiska instituAnna-Sara Lind professor offentlig rätt vid juridiska institutionen, Uppsala universitet. Hon har medverkat i flera tionen, Uppsala universitet. Hon har medverkat i flera tionen, Uppsala universitet. Hon har medverkat i flera tionen, Uppsala universitet. Hon har medverkat i flera tionen, Uppsala universitet. Hon har medverkat i flera tionen, Uppsala universitet. Hon har medverkat i flera läroböcker inom området för offentlig rätt. läroböcker inom området för offentlig läroböcker inom området för offentlig rätt. läroböcker inom området för offentlig rätt. rätt. läroböcker inom området för offentlig rätt. läroböcker inom området för offentlig rätt. Andreas Dahlqvist är jurist lång erfarenhet från offentlig Andreas Dahlqvist ärmed jurist med lång erfarenhet från offentlig Andreas Dahlqvist ärär jurist med lång erfarenhet från offentlig Andreas Dahlqvist jurist med lång erfarenhet från offentlig Andreas Dahlqvist ärär jurist med lång erfarenhet från offentlig Andreas Dahlqvist jurist med lång erfarenhet från offentlig sektor bland annat vid Regeringskansliet och flera andra sektor bland annat vid Regeringskansliet och flera sektor bland annat vid Regeringskansliet och flera andra sektor bland annat vid Regeringskansliet och flera andra sektor sektorbland blandannat annatvid vidRegeringskansliet Regeringskanslietoch ochflera fleraandra andra andra myndigheter. Han har även arbetat som lärare i juridik myndigheter. Han har även arbetat som lärare i vid juridik myndigheter. Han har även arbetat som lärare i juridik vid myndigheter. Han har även arbetat som lärare i juridik vid vid myndigheter. vid myndigheter.Han Hanhar haräven ävenarbetat arbetatsom somlärare lärarei ijuridik juridik vid Uppsala och Stockholms universitet. Uppsala och Stockholms universitet. Uppsala och Stockholms universitet. Uppsala och Stockholms universitet. Uppsala och Stockholms universitet. Uppsala och Stockholms universitet.

Zetterström, Lind, Dahlqvist Offentlighet, sekretess och dataskydd – en introduktion

Boken är avsedd för juridiska introduktionsoch översiktskurBoken är avsedd för juridiska introduktionsoch översiktskurBoken ärär avsedd för juridiska introduktionsoch översiktskurBoken avsedd för juridiska introduktionsoch översiktskurBoken ärär avsedd för juridiska introduktionsoch översiktskurBoken avsedd för juridiska introduktionsoch översiktskurser samt för professionsutbildningar. Den ärär också lämplig för serför samt för professionsutbildningar. är lämplig också lämplig ser samt för professionsutbildningar. Den ärDen också lämplig för ser samt för professionsutbildningar. Den är också lämplig för för ser samt professionsutbildningar. Den är också för ser samt för professionsutbildningar. Den också lämplig för yrkesverksamma inom den offentliga förvaltningen och för alla yrkesverksamma inom den offentliga förvaltningen och för alla yrkesverksamma inom den offentliga förvaltningen och för alla yrkesverksamma inom den offentliga förvaltningen och för alla yrkesverksamma inom den offentliga förvaltningen och för alla yrkesverksamma inom den offentliga förvaltningen och för alla som hanterar personuppgifter i privata företag. som hanterar personuppgifter i privata företag. som hanterar personuppgifter i privata företag. som hanterar personuppgifter i privata företag. som somhanterar hanterarpersonuppgifter personuppgifteri iprivata privataföretag. företag.

Zetterström, Lind, Dahlqvist Offentlighet, sekretess och dataskydd en introduktion Zetterström, Lind, Dahlqvist Offentlighet, sekretess och dataskydd en introduktion Zetterström,Lind, Lind,Dahlqvist Dahlqvist Offentlighet, Offentlighet,sekretess sekretessoch ochdataskydd dataskydd–––––en enintroduktion introduktion Zetterström, Zetterström, Lind, Dahlqvist Offentlighet, sekretess och dataskydd en introduktion

Allmänhetens möjlighet till insyn offentliga förvaltningen Allmänhetens möjlighet tillii iiden insyn i offentliga den offentliga förvaltningen Allmänhetens möjlighet tilltill insyn den offentliga förvaltningen Allmänhetens möjlighet insyn i den förvaltningen Allmänhetens möjlighet till insyn den offentliga förvaltningen Allmänhetens möjlighet till insyn den offentliga förvaltningen ärär en viktig del av vårt rättssamhälle. Offentlighet, sekretess ärviktig endel viktig del av vårt rättssamhälle. Offentlighet, sekretess ären enen viktig del avav vårt rättssamhälle. Offentlighet, sekretess ären del vårt rättssamhälle. Offentlighet, sekretess är viktig av vårt rättssamhälle. Offentlighet, sekretess viktig del av vårt rättssamhälle. Offentlighet, sekretess och dataskydd behandlar dels handlingsoffentligheten, det och dataskydd behandlar dels handlingsoffentligheten, och dataskydd behandlar dels handlingsoffentligheten, det och dataskydd behandlar dels handlingsoffentligheten, det det och ochdataskydd dataskyddbehandlar behandlardels delshandlingsoffentligheten, handlingsoffentligheten,det det vill säga de regler som ger var och en av oss rätt att ta del av vill säga de regler som ger var och en av oss rätt att ta del av vill säga de regler som ger var och en av oss rätt att ta del avav vill säga regler som ger var och oss rätt att del vill säga de regler som ger var och en av oss rätt att tatata del av vill säga dede regler som ger var och enen avav oss rätt att del av allmänna handlingar, dels de viktigaste reglerna för skydd av allmänna handlingar, dels de viktigaste reglerna för skydd allmänna handlingar, dels de viktigaste reglerna för skydd av allmänna handlingar, dels viktigaste reglerna för skydd allmänna handlingar, dels de viktigaste reglerna för skydd av allmänna handlingar, dels dede viktigaste reglerna för skydd avav av personuppgifter. personuppgifter. personuppgifter. personuppgifter. personuppgifter. personuppgifter.

Offentlighet, Offentlighet, Offentlighet, Offentlighet, sekretess och dataskydd sekretess och dataskydd sekretess och dataskydd sekretess och –––en introduktion –enen introduktion introduktion en introduktion Stefan Zetterström Stefan Zetterström Stefan Zetterström Stefan Zetterström Anna-Sara Lind Anna-Sara Lind Anna-Sara Lind Anna-Sara Lind Andreas Dahlqvist Andreas Dahlqvist Andreas Dahlqvist Andreas Dahlqvist

Best.nr 47-14010-7 Best.nr 47-14010-7 Best.nr Best.nr 47-14010-7 47-14010-7 Best.nr 47-14010-7 Best.nr 47-14010-7 47-14010-7 Tryck.nr 47-14010-7 Tryck.nr 47-14010-7 47-14010-7 Tryck.nr Tryck.nr 47-14010-7 Tryck.nr 47-14010-7 Tryck.nr

13836_LOGISTIKRATT_OMSLAG.indd 1

28/10/20 11:34 AM

ISBN 978-91-47-14010-7 © 2021 Stefan Zetterström, Anna-Sara Lind, Andreas Dahlqvist och Liber AB Förläggare: Calle Gustavsson Redaktör: Camilla Nevby Omslag och formgivning: Fredrik Elvander och Liber Produktionsledare: Louise Westin

Andra upplagan 1 Sättning och repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2021

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Förord

Tanken med denna bok är att på ett lättöverskådligt sätt redogöra för reglerna om tillgång till (offentliga) allmänna handlingar – handlingsoffentligheten. Även regler som begränsar handlingsoffentligheten, sekretess, är en viktig del för förståelsen av offentlighetsprincipen. Vi har i denna upplaga dessutom utökat boken så att den också redogör för de viktigaste reglerna om skydd av personuppgifter (dataskydd). Samtliga kapitel i boken har reviderats och vi har också lagt till övningsfrågor i varje del. Boken är avsedd för alla som vill få en inblick i en av våra viktigaste rättigheter: insynen i den offentliga förvaltningen och i dess maktutövning över enskilda. Den är särskilt lämplig för den som vill lära sig mer om personuppgifter och dataskydd eftersom Europeiska unionens dataskyddsförordning (GDPR) behandlas utförligt. De delar av boken som behandlar offentlighet och sekretess bygger vidare på Stefan Zetterströms och Anna-Sara Linds mångåriga samarbeten i författande av läromedel. Avsnitten som behandlar dataskydd är främst skrivna av Andreas Dahlqvist. Vi har avsiktligt skrivit boken med tanken att göra materialet tillgängligt och överskådligt. Vår förhoppning är att den ska komma till nytta i såväl praktisk verksamhet som vid introducerande juridikutbildningar och professionsutbildningar där offentlighet, sek retess och dataskydd i någon utsträckning ingår. Juni 2020 Stefan Zetterström Anna-Sara Lind Andreas Dahlqvist

Innehåll

Förord 3 Förkortningar 8 DEL A OFFENTLIGHET – inledande ord 1. Inledning – närmare om denna bok 10 2. Offentlighetsprincipen 13 3. Offentlighetsprincipens syften 16

Förutsättningar för handlingsoffentlighet 17 Regler för förverkligande av handlingsoffentligheten 17

Övningsfrågor till del A 20 DEL B ALLMÄNNA HANDLINGARS OFFENTLIGHET 4. Allmän handling 22

Vad är en handling? 23 Vad menas med begreppet förvaras? 24 Fysiska handlingar 25 Tekniska upptagningar 26 Vad är en myndighet? 28 Enskilda rättssubjekt och allmänna handlingar 29 Sammanfattning av ett utvidgat myndighetsbegrepp 31

5. Inkommen handling 34

Fysiska handlingar 34 Upptagningar 36 Handlingar som inte anses som inkomna 37

Innehå l l

6. Upprättad handling 40

Expediering av handlingar 40 Ärendet har slutbehandlats 42 Handlingen är justerad eller på annat sätt färdigställd 42 Speciella handlingar som följer särskilda regler 43

7. Övriga handlingar 45

Minnesanteckningar och så kallade mellanprodukter 45 Överlämnade handlingar mellan två organ inom samma myndighetsorganisation 47 Handlingar som faller utanför begreppet allmän handling 49

8. Att få tillgång till allmänna handlingar 51

Stället för handlings utlämnande 51 Olika sätt för handlings utlämnande 51 När ska handlingen utlämnas? 53 Olika villkor och begränsningar för handlingars utlämnande 54 Avskrift eller kopia av handling 56

9. Prövning av begäran att få ut en handling 58

Efterforskningsförbud 60 Överklagan av avslagsbeslut 61 Sekretessmarkering – hemligstämpling 63

Övningsfrågor till del B 65 DEL C SEKRETESS 10. Sekretessreglerna 68

Skyddsintressen 68 Offentlighets- och sekretesslagens innehåll 69 Definitioner 70 Allmänna bestämmelser om sekretess 71 Sekretessreglernas konstruktion 72 Sekretessbrytande bestämmelser och undantag från sekretessen 75 Överföring av sekretess 79 Meddelarfrihet/meddelarskydd 81

Övningsfrågor till del C 84

Of fent lig het, s ek retess o ch d at askydd – en int ro du kt ion

DEL D OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS i EU 11. Offentlighet och sekretess i EU 86

Europeiska unionen – inledande ord 86 EU:s lagstiftning 87 Allmänhetens tillgång till handlingar inom EU 88

Övningsfrågor till del D 91 DEL E DATASKYDDSFÖRORDNINGEN 12. Dataskyddsförordningen – inledande ord 94

Bakgrund 95 Personlig integritet 96 Personuppgifter 98 Särskilda kategorier av personuppgifter 98 Känsliga personuppgifter 99 Uppgifter som dataskyddsförordningen inte gäller för 99

13. Rättigheter när enskildas personuppgifter behandlas av andra 101

Rätten att få information om behandlingen 101 Rätten att få tillgång till personuppgifterna 104 Rätten att få uppgifter rättade 105 Rätten att bli bortglömd 105 Rätten att begränsa behandlingen 107 Rätten att flytta personuppgifter till en annan ansvarig 109 Rätten att protestera mot behandlingar 109 Rätten att slippa automatiserade beslut och profilering 110 Rätten till skadestånd 110 Sammanfattning 111

14. När personuppgifter får behandlas 112

Grundläggande principer för personuppgiftsbehandling 112 Lagliga grunder för behandlingen 116 Några särskilda specialfall 120 Undantag 126

15. Att anlita andra för att behandla personuppgifter 128

Personuppgiftsbiträde 128 Personuppgiftsbiträdesavtal 128

Övningsfrågor till del E 130

Innehå l l

DEL F Dataskydd – genomförande, kontroll och tillsyn 16. Att arbeta praktiskt med dataskyddsförordningen 132

Strategi och planering 132 Register över behandlingar 133 Inbyggt dataskydd och dataskydd som standard 135 Säkerhet för personuppgifter 136 Gallring 138 Dataskyddsombud 138 Konsekvensbedömning 140

17. Vad händer om något går fel? 143

Personuppgiftsincident 143 Egenkontroll 146 Tillsyn 146 Hur tillsyn kan gå till 148

18. Att tänka på vid ett tillsynsärende 151

Sekretess 151 Egen säkerhet 151 Var professionell 152 Vad tillsynen kan leda till 152 Skadestånd 157

Övningsfrågor till del F 159 Bilaga: En godtagbar konsekvensbedömning 160 Ordlista 162 Källförteckning 171 Register 176

Förkortningar

ADB automatisk databehandling BrB brottsbalk (1962:700) EU Europeiska unionen FEU Fördraget om Europeiska unionen FEUF Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt FL förvaltningslag (2017:900) GDPR General Data Protection Regulation, förordning (EU) 2016/679 HD Högsta domstolen HFD Högsta förvaltningsdomstolen JK Justitiekanslern JO Justistieombudsmannen KomL kommunallag (2017:725) OSF offentlighets- och sekretessförordning (2009:641) OSK Offentlighets- och sekretesskommittén OSL offentlighets- och sekretesslag (2009:400) RegR Regeringsrätten RF regeringsform (1974:152) RO riksdagsordning (1974:153) RÅ Regeringsrättens årsbok SekrL sekretesslag (1980:100) TF tryckfrihetsförordning (1949:105) URL upphovsrättslag (1960:729) YGL yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469)

DEL A OFFENTLIGHET â&#x20AC;&#x201C; inledande ord

1. Inledning – närmare om denna bok

En allmän handling är bärare av något slags information och handlingen förvaras vanligtvis hos en myndighet. Informationen kan vara av olika slag. Det kan till exempel röra sig om en ansökan om en förmån, ett beslut eller en utredning. Rätten att ta del av allmänna handlingar har varit reglerad i svensk rätt sedan vår första tryckfrihetsförordning (TF) från år 1766. Denna rätt till insyn i verksamheten hos stat och kommun skapar en öppenhet i förvaltningen och hos domstolarna som gör Sverige i viss utsträckning unikt. De nordiska länderna har tämligen likartade regler, men ett stort antal övriga länder inom EU och EU:s institutioner har inte alltid samma öppenhet. I Sverige är huvudregeln att offentlighet råder, vilket bland annat framgår av TF 2:1. Till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar.1

Offentlighetsprincipen, som bland annat består av handlingsoffentlighet och förhandlingsoffentlighet, det vill säga rätten att närvara vid domstolsförhandlingar, anses vara en viktig hörnsten i det demokratiska samhälle som Sverige är. Handlingsoffentligheten är emellertid inte obegränsad, utan enskilda och allmänna sekretessintressen kan ibland väga tyngre än intresset av offentlighet. 1 Begränsningar får göras genom ”vanlig” lag för andra än svenska medborgare, se TF 14:5. Begränsningar för svenska medborgare kräver dock grundlag.

1. In le dning – när mare om denna b ok

Allmänna handlingars offentlighet kommer främst till uttryck i tryckfrihetsförordningens 2 kap. Detta kapitel kan sägas bygga på en egen plattform, även om allmänna handlingar och deras offentlighet ingår i TF. Av TF 1:1 kan bland annat utläsas att offentliggörandet av allmänna handlingar är en del av tryckfriheten. Vissa syften som ligger bakom rätten att trycka skrifter och offentliggörande av allmänna handlingar liknar varandra i viss utsträckning. Det fria, öppna och tillgängliga ordet är genom tryckfriheten och insynen sätt att kontrollera den offentliga maktutövningen. Rätten att ta del av allmänna handlingar är dock i viss utsträckning oberoende av friheten att få trycka skrifter. I del A–D i denna bok står offentlighetsprincipen och det praktiska förverkligandet av denna i fokus. Med andra ord betyder det att det offentliga Sveriges sätt att hantera information är det som står i fokus. Men även om öppenheten är en ledstjärna i det svenska samhället så är inte all information öppen och tillgänglig. Informationen kan beläggas med sekretess i vissa fall. Information kan också anses vara olämplig att dela eller behandla av skäl som hör till den personliga integriteten. På senare år har frågor gällande personlig integritet, hantering av personuppgifter och dataskydd fått allt större betydelse för hur vi ser på offentlighet i stort och offentlighetsprincipen i synnerhet. En otydligare uppdelning mellan vad som kan anses höra till det allmänna respektive det privata, teknisk utveckling och en internationaliserad värld leder till att offentlighetsprincipen i dag verkar på en ny arena. Särskilt tydligt blir det i fråga om förverkligandet av dataskydd, främst i form av dataskyddsförordningen. Vi behandlar därför detta område i boken (del E-F). Boken består av 18 kapitel som grupperas i 6 delar. Varje del följs av övningsfrågor. Den första delen, A, är inledningen till boken och i den presenteras grundläggande begrepp som gäller offentlighetsprincipen, dess beståndsdelar och syften. Därefter följer del B där en mycket viktig del av offentlighetsprincipen förklaras, nämligen allmänna handlingar. I del C står sekretessfrågor i fokus. Offentlighet 11

Of fent lig het, s ek retess o ch d at askydd – en int ro du kt ion

och sekretess är dock inte en fråga som är av stor relevans endast i Sverige. I del D introduceras hur offentlighet och sekretess hanteras i EU, genom dess öppenhetsförordning. Därefter följer två delar som båda behandlar Europeiska unionens dataskyddsförordning (General Data Protection Regulation, GDPR). Förordningen har stor betydelse för hur information i form av personuppgifter behandlas i dagens samhälle, för såväl det offentliga som det privata. I del E förklaras förordningens uppkomst, struktur och grundbegrepp. Särskilt problematiseras de två grundläggande roller som dataskyddet i förordningen är uppbyggt kring: personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde. I syfte att förenkla för läsaren har vi här valt ett mer direkt tilltal i texten, ett tilltal som tar dessa två respektive positioner som utgångspunkt. Förordningen sätts därefter i praktisk belysning. Genom del F önskar vi visa på hur man går till väga när en lagenlig och rättssäker personuppgiftsbehandling ska genomföras. Vi beskriver också hur förordningens efterlevnad kontrolleras i Sverige och EU samt vilka konsekvenser en bristfällig personuppgiftsbehandling kan få. För den som vill förstå och kunna tillämpa juridiska regler så är det viktigt att vara noggrann med att finna de rättsliga argumenten. Vi uppmanar läsaren att nogsamt följa med i lagtext och läsa reglerna tillsammans med läroboken.

2. Offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen är en av hörnstenarna i vår rättsordning. Principen innebär att allmänheten och massmedierna ska ha rätt till insyn i statens och kommunernas verksamhet. Yttrande- och meddelarfrihet för tjänstemän samt förhandlingsoffentlighet, det vill säga domstolsoffentlighet och offentlighet vid beslutande församlingars sammanträden, är alla uttryck för offentlighetsprincipen. I allmänna ordalag anses dock offentlighetsprincipen i första hand syfta till reglerna om allmänna handlingars offentlighet (handlingsoffentlighet). Handlingsoffentligheten kommer i huvudsak till uttryck i tryckfrihetsförordningen (TF) 2:1. Där kan bland annat utläsas att till ”Främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande” ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar.2 Förhandlingsoffentligheten regleras främst i regeringsformen (RF) 2:11 st. 2. En förhandling inför domstol är enligt huvudregeln offentlig. Det är själva förhandlingen mellan parterna som är offentlig och inte den muntliga och enskilda överläggningen mellan domstolens ledamöter i avsikt att enas om ett domslut eller ett beslut. Även i andra fall förekommer offentlighet, till exempel vid sammanträden i riksdagens kammare (RF 4:9), riksdagsordningen (RO) 6:7, samt vid kommunfullmäktiges sammanträden, kommunallagen (KomL) 5:42.3 Offentlighetsprincipen kommer även till uttryck i RF 2:1 p. 1 om yttrandefrihet och i RF 2:1 p. 2 om informationsfrihet. I dessa begrepp ligger dock inte någon skyldighet att yttra sig eller rätt att kräva 2 Vi återkommer senare till betydelsen av ”allmän handling”. Se kapitel 4. 3 Påpekas bör dock att i vissa fall kan ”stängda dörrar” påkallas.

Of fent lig het, s ek retess o ch d at askydd – en int ro du kt ion

information. Yttrandefriheten kan dessutom begränsas i vissa fall, som för offentliga funktionärer (myndighetspersoner) och deras rätt att yttra sig i till exempel tjänsteärenden. Offentliga funktionärer kan vara ålagda tystnadsplikt, enligt bland annat offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL), i vissa bestämda avseenden. Mot denna begränsning kan meddelarfriheten ställas, vilken innebär att offentliga funktionärer straffritt kan lämna vissa sekretessbelagda uppgifter i syfte att dessa ska publiceras i tryckt skrift eller för offentliggörande i till exempel radio- och tv-program. Meddelarfriheten regleras bland annat i TF 1:7 och i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) 1:10. Meddelarfriheten är inte absolut, vilket framgår av bland annat TF 7:22, YGL 5:4–5 och OSL 44:1. I dessa bestämmelser avgörs när tystnadsplikten har företräde framför meddelarfriheten. Meddelarfriheten omfattas dessutom av en rätt till att få vara anonym. Det innebär att det allmänna inte har rätt att efterforska en anonym källa om inte TF eller YGL medger det.4 Enligt dessa grundlagar är endast Justitiekanslern (JK) behörig att utreda eventuella brott som kan leda till att anonymiteten hävs. Exklusivitetsprincipen (TF 1:9, YGL 1:14) innebär att endast TF/YGL ska tillämpas som straff- och processlag när någon av dessa grundlagar är tillämplig. Med detta följer också principen om dubbel kriminalisering som betyder att ett yttrande är straffbart endast när det anges i såväl TF/YGL som vanlig lag. Dessutom finns ett generellt repressalieförbud.5 Allmänhetens tillgång till information från myndigheterna är till och med mer vidsträckt än vad som framgår av TF. Enligt 6 och 7 § förvaltningslagen (FL) ska myndigheterna i lämplig omfattning lämna upplysningar i frågor som rör deras verksamhetsområde. Av OSL 6:4 framgår att enskild kan begära att myndigheten, om inte hinder föreligger på grund av sekretess eller arbetets behöriga gång, (muntligen) ska lämna uppgifter ur allmänna handlingar som förvaras hos myndigheten. 4 JO 2014/15 s. 663. 5 JO 2018/19 s. 288 och JO 2019/20 s. 294.

2. O f fent lig hetspr incip en

Den fortsatta framställningen kommer i huvudsak att inrikta sig mot handlingsoffentlighet och sekretess samt den därtill kopplade tystnadsplikten. En begränsad del kommer även att ägnas åt förhandlingsoffentlighet.

3. Offentlighetsprincipens syften

Offentlighetsprincipen, som bland annat består av handlingsoffentlighet och förhandlingsoffentlighet, anses vara en viktig hörnsten i ett demokratiskt samhälle. Offentlighetsprincipens syfte är att garantera 1. rättssäkerheten 2. effektiviteten i förvaltningen 3. effektiviteten i folkstyret. Tillgången till allmänna handlingar gör det lättare för varje medborgare att ta ställning i olika samhällsfrågor. Både den demokratiska åsiktsbildningen och förtroendet för staten främjas av tillgången till information. Handlingsoffentligheten fungerar dessutom som en kontroll och sannolikt som en garanti för att myndigheterna handlägger sina ärenden korrekt och i enlighet med gällande lagar och regler.

3. Of fent lig hetspr incip ens sy f ten

Förutsättningar för handlingsoffentlighet Rätten att ta del av handlingar som finns hos myndigheten är inte helt utan inskränkningar. En grundläggande förutsättning för att myndigheten ska vara skyldig att tillhandahålla en handling är att den är allmän. Vad som utgör en allmän handling kommer att behandlas nedan, i bland annat kapitel 4 och 6. Utöver denna förutsättning krävs det dessutom att handlingen inte bara är allmän utan även offentlig. (Mer om detta begrepp nedan i kapitel 5 och 6.) En allmän handling kan vara antingen ”offentlig” och därmed tillgänglig för var och en, eller ”hemlig” (sekretessbelagd).

Regler för förverkligande av handlingsoffentligheten Handlingsoffentligheten och allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar vore inte mycket värd om inte myndigheten var skyldig att hålla ordning på sina handlingar. Av OSL 5:1 framgår att myndigheten ska registrera (diarieföra) allmänna handlingar. Av OSL 5:1 st. 3 framgår emellertid att skyldigheten att registrera handlingar, som inte är sekretessbelagda, inte är absolut. Om myndigheten även på annat sätt kan hålla ordning på inkomna eller upprättade6 handlingar är det tillräckligt. Ur offentlighetssynpunkt är dock en central registrering att föredra. En allmän handling som uppenbart är av ringa betydelse för myndigheten behöver varken registreras eller hållas ordnad (OSL 5:1 st. 4). Exempel på sådana handlingar kan vara pressklipp, cirkulär, reklamtryck, anonyma skrifter och skrifter från enskilda av meningslöst eller obegripligt innehåll. I övrigt kan myndigheten befrias från plikten att registrera allmänna handlingar som förekommer i betydande omfattning hos en myndighet (OSL 5:3).7 Handlingar som 6 Begreppen ”inkommen” eller ”upprättad” är bl.a. en förutsättning för att handlingen ska bli allmän, se TF 2:4. 7 Av 2 § offentlighets- och sekretessförordningen framgår de myndigheter som är undantagna och för vilka handlingar.

Of fent lig het, s ek retess o ch d at askydd – en int ro du kt ion

omfattas av undantaget är bland annat inkomstdeklarationer hos Skatteverket, sjukanmälningar hos Försäkringskassan och handlingar i ärenden om arbetslöshetsersättning hos arbetslöshetskassorna. Allmänna handlingar som flera myndigheter har (elektronisk) tillgång till genom automatiserad behandling ska endast registreras hos den myndighet som gjort upptagningen tillgänglig för övriga myndigheter (OSL 5:1 st. 2). I OSL 5:2 anges vad som ska framgå av registret: 1. datum då handlingen kom in eller upprättades 2. diarienummer eller annan beteckning handlingen fått vid registreringen 3. i förekommande fall uppgifter om handlingens avsändare eller mottagare 4. i korthet vad handlingen rör. Diarienummer behöver endast anges om myndigheten har gett handlingen ett sådant nummer. En beskrivning av vad handlingen rör är inte nödvändigt. Det räcker med att det finns en ärendemening som beskriver ärendet, och varje handling kan betecknas med till exempel ”ansökan”, ”yttrande”, ”överklagande” och så vidare. Av 5:2 st. 2 framgår att myndigheten kan utelämna eller särskilja vissa uppgifter enligt p. 3 och 4 om det behövs för att registret i övrigt ska kunna hållas tillgängligt för allmänheten. Av 5:4 framgår dessutom att regeringen får meddela föreskrifter om att 5:2 st. 2 inte ska tillämpas på ett visst register om utelämnandet och särskiljandet av vissa uppgifter skulle komma att omfatta flertalet handlingar i registret, så kallade hemliga diarier. Regeringen har gett vissa myndigheter rätt att föra hemliga diarier (se 3 § offentlighets- och sekretessförordningen). Dokumentation av olika upplysningar, muntliga uppgifter och utsagor är av största vikt för att garantera allmänhetens tillgång till allmänna handlingar. Av 24 § förvaltningslagen (FL) framgår det bland annat att part ska beredas tillfälle att lämna muntliga uppgifter i ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild, om 18

3. Of fent lig hetspr incip ens sy f ten

inte begäran hindrar arbetets behöriga gång. Om dessa uppgifter inte antecknas och därmed dokumenteras saknar de relevans. Dokumentation är dessutom en rättssäkerhetsfråga för den som till exempel vill överklaga ett ärende, om JO eller JK vill granska myndighetens handläggning av ärenden eller för medias bevakning av förvaltningens verksamhet. Av 27 § FL framgår att uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en handling ska antecknas av myndigheten, om uppgiften kan antas få betydelse för utgången i ett ärende, om ärendet rör myndighetsutövning mot någon enskild. Även om absolut skyldighet inte föreligger för myndigheten att föra anteckningar/dokumentera uppgifter som inte hänför sig till ärenden som rör myndighetsutövning, hör det till god förvaltningsordning att även anteckna/dokumentera sådana uppgifter. Arkivering av allmänna handlingar är en annan viktig del av offentlighetsprincipens förverkligande av insynen, enligt TF:s 2 kap. I TF finns inga uttryckliga regler om arkiveringsskyldighet. Däremot anger TF 2:23 att regler om hur allmänna handlingar ska bevaras, gallras eller på annat sätt avhändas, meddelas i lag.8

Registrera

Dokumentera

Arkivera

8 Se arkivlagen (1990:782) och OSL 4:4. Notera att det ska finnas stöd för att gallring ska ske, se JO 2019/20 s. 275. Se också JO 2017/18 s. 178.

Of fent lig het, s ek retess o ch d at askydd – en int ro du kt ion

Bohlin, A. (2015). Offentlighetsprincipen, 9 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik. Ekroth, J. & Fridström Montoya, T. (2014). Offentlighet och sekretess i socialtjänsten, en introduktion, Malmö: Égalité. Holmberg, E., Stjernquist, N., Isberg, M., Eliason, M. & Regner, G. (2012). Grundlagarna, 3 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik. Strömberg, H. & Axberger, H-G. (2004). Yttrandefrihetsrätt, Lund: Studentlitteratur. Strömberg, H. & Lundell, B. (2019). Handlingsoffentlighet och sekretess, 13 uppl. Lund: Studentlitteratur. Zetterström, S. & Lind, A-S. (2018). Offentlig rätt, Stockholm: Liber.

EU-förordningar Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (öppenhetsförordningen). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

Webbaserat material Integritetsskyddsmyndigheten. Dataskyddsförordningen om dataskyddsombud, https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/dataskyddsombud/dataskyddsforordningenom-dataskyddsombud/ [hämtad i juni 2020]. Integritetsskyddsmyndigheten. Anmäl personuppgiftsincident, https:// www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/ personuppgiftsincident/anmala-personuppgiftsincident/ [hämtad i juni 2020].

172

Kä l lför te ck ning

EU-upplysningens webbplats, http://www.eu-upplysningen.se/ Lagar-och-regler/Rattigheter/Tillgang-till-handlingar/ [hämtad i juni 2020]. Myndigheten för press, radio och tv. Utgivningsbevis, https://www. mprt.se/sv/att-sanda/internetpublicering/utgivningsbevis/ [hämtad i juni 2020].

Rättsfall EU-domstolen EU-domstolens dom den 17 juli 2014 i mål C-141/12 och C-372/12 EU-domstolens dom den 10 juli 2018 i mål C-25/17

Svenska domstolar Högsta domstolen NJA 2013 s. 1046 Regeringsrätten RÅ 1979 Ab 6 RÅ 1979 2:11 RÅ 1982 2:59 RÅ 1983 2:57 RÅ 1984 2:101 RÅ 1992 ref. 63 RÅ 1996 ref. 19 RÅ 1998 ref. 30 RÅ 1999 ref. 18 Högsta förvaltningsdomstolen HFD 2015 ref. 61 HFD 2018 ref. 17 HFD 2018 ref. 48 HFD 2019 ref. 1 HFD 2019 ref. 24 HFD 2019 ref. 29 173

Of fent lig het, s ek retess o ch d at askydd – en int ro du kt ion

Avgöranden från Kammarrätt Kammarrätten i Göteborgs dom den 17 september 2019, mål nr 1677-19

JO-beslut JO 2014/15 s. 663 JO 2016/17 s. 333 JO 2017/18 s. 170 JO 2017/18 s. 178 JO 2017/18 s. 180 JO 2017/18 s. 193 JO 2017/18 s. 197 JO 2018/19 s. 274 JO 2018/19 s. 288 JO 2018/19 s. 298 JO 2018/19 s. 313 JO 2018/19 s. 320 JO 2018/19 s. 337 JO 2019/20 s. 264 JO 2019/20 s. 275 JO 2019/20 s. 286 JO 2019/20 s. 294

Myndighetspraxis Datainspektionens beslut den 20 augusti 2019, dnr DI-2019-2221 Datainspektionens beslut den 10 mars 2020, dnr DI-2018-9274 Datainspektionens beslut den 28 april 2020, dnr DI-2019-10409

Övriga källor Anmälda personuppgiftsincidenter januari–september 2019, Datainspektionens rapport 2019:3. Datainspektionens allmänna råd. Säkerhet för personuppgifter, reviderad november 2008. 174

Kä l lför te ck ning

Grundlag i gungning? En ESO-rapport om EU och den svenska offentlighetsprincipen, Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2018:1. Riktlinjer om konsekvensbedömning avseende dataskydd och fastställande av huruvida behandlingen ”sannolikt leder till en hög risk” i den mening som avses i förordning 2016/679, WP 248 rev. 01. Sammanställning av resultatet från granskningen av dataskyddsombud i offentlig och privat sektor, 2018-10-31. Tillsynsplan 2019–2020, beslut den 19 mars 2019, dnr DI-2019-841.

175

A absolut sekretess 75 akademiskt skapande 127 allmän handling 10, 22, 24 arkivering 19 av ringa betydelse 17 dokumentation 18 förbud att lämna ut 69 förvaring 25 registrering 17 utlämnande 25 allmänna samhällsintresset 89 allmänt intresse 118 anbud 37 anonymitet 14 anonymitetsskydd 81 ansvarsprincipen 115 arkiv 124 arkivering 19 arkivmyndighet 30 automatiserade beslut 110 avgift 57 avidentifierade uppgifter 74 avskrift 52, 56 avslagsbeslut 61 avtal 117

D Datainspektionen 95 datalagen (1973:289) 95 dataskydd 135 dataskyddsarbete 132 dataskyddsförordningen 90, 94 dataskyddsombud 138 diarium 43 direktiv (EU) 87 direktåtkomst 80 dokumentation 18 dubbel ram 64

B begränsad behandling 107 begränsning 154 behandling av personuppgifter, informationsrätt 101 betydande hinder 55 bibliotekshandlingar 50 bolag 32 brev 38, 49 brevhemlighet 38 brott 77

F forskningsändamål 125 fullmakt 38 fysisk handling 34 förbehåll 76 förbud 154 förbud att lämna ut allmänna handlingar 69 föreläggande 147, 153 föreningar 32 förhandlingsoffentlighet 10 förordning (EU) 87

176

E efterforskningsförbud 60, 81 egenkontroll 146 ekonomisk skada 157 elektronisk handling 27 enkel hemligstämpling 64 enkel ram 64 e-post 137 Europeiska unionen 86 EU:s dataskyddsförordning 94 exklusivitetsprincipen 14 exklusiv prövningsrätt 59 expedierad handling 40

R eg ister

G gallring 106, 138 GDPR 94 Google 156 grundläggande intresse 118 H handling begäran om utlämnande 58 definition 23 Europaparlamentets, rådets och kommionens 88 expedierad 40 fysisk 34 förseglad 37 inkommen 34, 35 justerad 42 myndighetsintern 47 prövning av begäran om utlämnande 58 ställe för utlämnande 51 sätt för utlämnande 51 tidpunkt för utlämande 53 upprättad 40 handlingsoffentlighet 10, 13, 17, 24 handlingsoffentlighet, begränsningar av 68 hemliga diarier 18 hemligstämpling 63 hemligstämpling, enkel 64 hemligstämpling, kvalificerad 64 händelsestyrd tillsyn 148 I icke periodisk skrift 81 ideell skada 157 informationsfrihet 13 informationssäkerhetsprincipen 115 inkommen handling 34, 35 inkommen upptagning 36 inspektion 149, 151 inspektionsbekräftelse 149 instansordning 61 integritetskänsliga uppgifter 98 Integritetsskyddsmyndigheten 95, 143, 146, 148 intresseavvägning 119 intrång i förvar 38 it-system 135

J journal 43, 54 journalistiskt ändamål 127 justerad handling 42 K klagorätt 61 kommun kommunala församlingar 32 konfidentialitetsavtal 129 konkurrens sekretessbestämmelser 80 konsekvensbedömning 140 konstnärligt skapande 127 kopia 52, 56 korrekthetsprincipen 114 kryptering 137 kränkningsersättning 158 kvalificerad hemligstämpling 64 kvalificerad tystnadsplikt 82, 83 kvalificerat skaderekvisit 74 känsliga personuppgifter 99, 120, 122 kärnverksamhet 139 L laglighetsprincipen 113 lagringsminimeringsprincipen 115 lagöverträdelser 122 litterärt skapande 127 lojalitetsprogram 139 M meddelarbrott 82 meddelarfrihet 76, 81 mellanprodukt 39, 46 men 74 minnesanteckning 38, 45 mobilappar 139 muntliga uppgifter 18 myndighet 28 myndighetsbegrepp, utvidgat 31 myndighetsintern handling 47 myndighetsinternt arbetsmaterial 40 myndighetsutövning 30, 118 N nulägesanslys 133

177

Of fent lig het, s ek retess o ch d at askydd – en int ro du kt ion

O offentlighetsprincipen 10, 13 offentlighetsprincipen, syften 16 omvänt skaderekvisit 74 oriktigt utlämnande 82 P partsinsyn 75 personlig integritet 96 personnummer 98 personuppgifter 98 för statistiska ändamål 123 förteckning över behandlingar 133 information 101 känsliga 120, 122 protestera mot behandling 109 rätt att begränsa behandling 107 rätt att bli bortglömd 105 rätt att få tillgång 104 rättelse 105 skydd av 96 skyddsvärda 122 säkerhet 136 personuppgiftsansvarig 128 personuppgiftsbehandling, lagliga grunder 116 personuppgiftsbehandling, principer 112 personuppgiftsbehandlingslagar 123 personuppgiftsbiträde 128, 134 personuppgiftsbiträdesavtal 128 personuppgiftsincident 127, 143 personuppgiftsincidenter, information 145 personuppgiftslagen (1998:209) 95 planerad tillsyn 148 primärrätt 87 primär sekretessbestämmelse 71, 77 privatbrev 38 profilering 104, 139 proportionalitetsprincipen 87 protokoll 44 prövningsrätt, exklusiv 59 pseudonymisering 100, 114 R rakt skaderekvisit 73 regeringen 32 register 43, 100 registerlagstiftning 123

178

registerutdrag 105 register över behandlingar 133 reprimand 153 riksdagen 32 Riksdagens överklagandenämnd 63 rättelse 105 rätten att bli bortglömd 105 rättighetsstadgan 96 rättsliga krav 118 rättsligt bestämmande inflytande 30 S sammanställning av uppgifter 27 samtycke 75, 116, 120 sanktionsavgift 154 sanktionsavgift, maxbelopp 155 sekretess 68 absolut 75 definitioner 70 rekvisit 72 sekundär 80 överföring av 71, 77, 79 sekretessbestämmelse, primär 71 sekretessbestämmelser, konkurrens 80 sekretessbrytande bestämmelser 75 sekretessgrunder 69 sekretessmarkering 63 sekretessreglerad uppgift 71, 80 sekretesstider 72 sekundärrätt 87 sekundär sekretess 80 skada 74 skaderekvisit 73 skaderekvisit, kvalificerat 74 skadestånd 157 skrivbordstillsyn 148 skyddsintressen 68 skyddsvärda personuppgifter 122 spegelkopia 37 statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter 32 stiftelser 32 stor omfattning 139 strömavbrott 144 subsidiaritetsprincipen 87 sui generis 86 säkerhet för personuppgifter 136

R eg ister

T teknisk bearbetning 37, 49 teknisk lagring 38, 49 teknisk upptagning 26 tillsyn 146, 148 tillsynsplan 148 tillsynsärende 151 tystnadsplikt 69, 76, 81 tystnadsplikt, kvalificerad 82, 83 tävlingsskrift 37

V varning 147, 152

U uppgiftsminimeringsprincipen 114 upprättad handling 40 upptagning för automatiserad behandling 52 upptagning, förvaring 26 upptagning, inkommen 36 utgivningsbevis 126 utlämnande av uppgift med förbehåll 76 utpressning 143 utskriftsundantaget 57

Ö öppenhetsförordningen 88, 89 öppenhetsprincipen 113 överföring av sekretess 71, 77, 79 överklagan 148, 156, 158 överklagan av avslagsbeslut 61 överklagbarhet 61 överträdelser 154 övervakning 139

Y yttrandefrihet 13 yttrande- och tryckfrihet 126 Ä ändamål med behandling 98, 105, 114 ändamålsprincipen 114

179

Zetterström, Lind, Dahlqvist Offentlighet, sekretess och dataskydd – en introduktion

13836_LOGISTIKRATT_OMSLAG.indd 1

28/10/20 11:34 AM