9789147140077 by Smakprov Media AB

kvalitativa metoder

I denna tredje upplaga har bokens samtliga kapitel aktualiserats och setts över. Dessutom har två nya kapitel tillkommit: ett om samhällsvetenskapens natur och ett om att använda multimetodologi.

Redaktörer är Göran Ahrne, professor emeritus i sociologi vid Stockholms universitet och verksam vid SCORE i Stockholm, och Peter Svensson, docent i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund.

Best.nr 47-14007-7 Tryck.nr 47-14007-7

Upplaga 3

Bokens övriga författare är Martin Berg, Kristina Boréus, Barbara Czarniawska, Synneve Dahlin-Ivanoff, Christian Eidevald, Ulla Eriksson-Zetterquist, Åsa Källström, Philip Lalander, Jens Rennstam, Árni Sverrisson, David Wästerfors och Peter Öberg.

Göran Ahrne & Peter Svensson (red.)

Boken är indelad i tre delar. I den första delen diskuteras när det är lämpligt att använda sig av kvalitativa metoder och hur en kvalitativ undersökning kan planeras. I den andra delen går författarna in på tre huvudsakliga sätt att framställa data: intervjuer, observationer och textanalys. I denna del finns också kapitel om livshistorieintervjuer, fokusgruppsdiskussioner, skuggning, forskning på internet, diskursanalys samt användning av bilder. I den tredje och avslutande delen av boken diskuteras analys av kvalitativa data och vad det kan innebära att skriva akademiskt.

Handbok i kvalitativa metoder

Handbok i

Samhället är ett lika spännande som svårfångat studieobjekt. I denna handbok, som är lämplig på metodkurser inom alla samhällsvetenskapliga utbildningar, beskriver forskare från skilda ämnesområden olika sätt att forska om samhället med hjälp av kvalitativa metoder. En utgångspunkt är att det framför allt är det praktiska arbetet som skiljer kvalitativa metoder från kvantitativa. Vid arbete med kvalitativa metoder kommer forskaren ofta nära sitt forskningsobjekt, det finns en stor flexibilitet i växelspelet mellan teori, analys och datainsamling, och även analysen av kvalitativa data har särskilda förutsättningar.

Handbok i

Upplaga 3

kvalitativa metoder Göran Ahrne & Peter Svensson (red.)

Handbok i

Upplaga 3

kvalitativa metoder Göran Ahrne & Peter Svensson (red.)

Ahrne • Berg • Boréus • Czarniawska • Dahlin-Ivanoff • Eidevald • Eriksson-Zetterquist • Källström • Lalander • Rennstam • Svensson • Sverrisson • Wästerfors • Öberg

Innehåll Del I. Kvalitativa metoder och samhällsvetenskap.................................................... 7

Hur man gör – mixed methods i kvalitativa studier...... 45 Exempel på studier som använder mixed methods...... 46 Förslag på tillvägagångssätt................................................ 5 1

Kapitel 1. Kvalitativa metoder i samhälls vetenskapen........................................................................8 Göran Ahrne och Peter Svensson

Vad är kvalitativa metoder? ..................................................9 Framväxten av och kritiken mot kvantitativa metoder .1 1 Utvecklingen av kvalitativa metoder .................................13 Bokens upplägg....................................................................... 15

Avslutning................................................................................ 52

Del II. Att få kunskap om samhället genom........................................................55 Kapitel 5. Intervjuer.................................................. 56 Ulla Eriksson-Zetterquist och Göran Ahrne

Intervjuandets historia..........................................................57

Kapitel 2. Om samhällsvetenskapens natur........................................................................................17

Former av intervjuer............................................................. 59

Peter Svensson och David Wästerfors

Att bestämma tid och plats för intervjun ....................... 64

Samhällsvetenskap är inte naturvetenskap......................17

Intervjusituationen ............................................................... 66

Samhällsvetenskapen är reflexiv........................................ 19

Intervjuer med digitala hjälpmedel.................................... 7 1

Samhällsvetenskapen är flerparadigmatisk.................... 20

Att spela in och skriva ut......................................................73

Samhällsvetenskapen är en osäker vetenskap (men ingen åsikt).................................................................... 2 1

Intervjuns styrkor och svagheter........................................77

Avslutning ................................................................................23

Kapitel 6. Livshistorieintervjuer........................79

Urval av intervjusubjekt........................................................6 1

Peter Öberg

Kapitel 3. Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt ........................................................24

Vad är en livshistoria?...........................................................79

Peter Svensson och Göran Ahrne

Det realistiska och det berättelsefokuserade perspektivet............................................................................80

Formgivningen av ett forskningsprojekt.......................... 25

Att studera samhället genom livshistorier...................... 82

Vad påverkar metodologiska val? .................................... 36

Informantrekrytering och materialinsamling................. 82

Avslutning................................................................................ 38

Intervjuns genomförande.................................................... 83 Forskarrollen och forskningsetik........................................ 85

Kapitel 4. Mixed methods...................................... 40

Behandling och analys av data.......................................... 87

Ulla Eriksson-Zetterquist

Livshistoriernas representativitet, trovärdighet och generaliserbarhet.................................................................. 90

Mixed methods – en bakgrund............................................ 40 Utmaningar med att blanda metoder............................... 43

Innehåll

Kapitel 7. Att intervjua barn................................ 92

Skuggning och intersektionalitet......................................160

Åsa Källström

Skuggning i jämförelse med andra fälttekniker ...........164

Planering av intervjuer med barn...................................... 95 Mötet med unga informanter ............................................ 99 Att tolka och rapportera om intervjuer med unga ....... 101 Avslutande kommentar ...................................................... 103

Kapitel 12. Deltagande netnografi.................. 167 Martin Berg

På upptäcktsfärd från soffan............................................. 167 Strukturer och (o)möjligheter online............................... 170

Kapitel 8. Fokusgruppsdiskussioner............105

Det praktiska hantverket.................................................... 176

Synneve Dahlin-Ivanoff

Forskningsetiska utmaningar............................................. 178

Fokusgruppsmetodens användbarhet.............................105

Sammanfattning....................................................................180

Grundläggande antaganden...............................................106 Planering av fokusgrupper.................................................108 Genomförande av fokusgruppsdiskussioner................... 112 Analys av fokusgruppsdiskussioner.................................. 114 Trovärdighet och etik............................................................ 115 Avslutning: Att tänka på....................................................... 116

Kapitel 9. Observationer och etnografi...... 117 Philip Lalander

Fältobservationens och etnografins historiska rötter.. 119 Olika typer av observation och fältstudier..................... 122

Kapitel 13. Texter i vardag och samhälle.............................................................................. 181 Kristina Boréus

Varför studera texter inom samhällsvetenskaperna?................................................................................ 181 Texter och textgenrer ......................................................... 182 Forskningsproblem, forskningsfrågor och analysfrågor................................................................... 183 Analysfrågor till texter........................................................185 Textanalys steg för steg......................................................195

Tillträde till fältet.................................................................. 126

Kapitel 14. Diskursanalys.....................................200

Hur och vad observerar man?........................................... 132

Kristina Boréus

Till sist: Om observation och etnografi........................... 137

Kapitel 10. Videoobservationer ....................... 139 Christian Eidevald

Etik och lag............................................................................. 142

Diskursanalysens konstruktivistiska utgångspunkt.....200 Diskurs och social praktik................................................... 201 Diskursanalytiska inriktningar.......................................... 202 Diskursanalys steg för steg............................................... 207

Var, när, hur och hur mycket?............................................144

Kapitel 15. Visuell metodik................................... 215

Under och efter inspelningen............................................146

Árni Sverrisson

Trovärdighet och tillförlitlighet.........................................150

Kapitel 11. Skuggning i fältarbete.................... 153 Barbara Czarniawska

Bildarkiven, bildsamlingar och bilder på nätet.............. 217 Ett klassiskt exempel: Erving Goffmans genusanalys.......................................................................... 220 Fältfotografering och andra visuella anteckningar..... 222

Skuggning och dess historik ............................................. 155

Intervjuer med bildstöd...................................................... 223

Rektors skugga......................................................................156

Om respekt och hänsyn..................................................... 227

Att shoppa tillsammans...................................................... 157

Och till sist …......................................................................... 228

Innehåll

Del III. Att analysera och skriva...........................................................................231 Kapitel 16. Teorins roll i kvalitativ forskning ......................................................................... 232 Peter Svensson

Vad är teori? ........................................................................ 233 Tolkningens roll i samhällsvetenskaplig forskning ..... 234 Teorier ger oss en analytisk blick.................................... 238 Växelspelet mellan teori och empiri: exemplet Isoma....................................................................................... 241 Avslutning ............................................................................. 243

Kapitel 17. Att analysera kvalitativt material................................................... 244 Jens Rennstam och David Wästerfors

Att sortera............................................................................. 245 Att reducera.......................................................................... 252 Att argumentera.................................................................. 255 Avslutning..............................................................................258

Kapitel 18. Akademiskt skrivande.................. 261 Göran Ahrne och Peter Svensson

Hur skriver man? ................................................................. 261 Att skriva vetenskapligt.....................................................266 Avslutande skrivtips ............................................................ 271

Författarpresentationer ...................................... 273 Referenser....................................................................... 276 Register............................................................................. 297

DEL I.

Kvalitativa metoder och samhällsvetenskap

KAPITEL 1.

Kvalitativa metoder i samhälls vetenskapen Göran Ahrne och Peter Svensson

Samhällsforskare är intresserade av att få kunskap om de samhälleliga villkor som påverkar och styr männi skors handlingsmöjligheter och motiv för att göra saker. Begreppet samhälle sammanfattar ett stort antal olika fenomen som formar människors relatio ner med varandra och de positioner och roller som människor har. Bland de viktigaste av dessa begrepp är institutioner, organisationer, grupper, nätverk, samhällsklasser, kulturer, normer, språk, regler och ritualer. När vi studerar samhället söker vi kunskap om dessa samhälleliga fenomen: hur de fungerar, hur de ger människor möjligheter att göra saker tillsam mans eller makt att bestämma över andra, hur de på verkar människor, hur de uppkommer och förändras. Men för att kunna samla in empiriska data om dessa samhälleliga grundformer måste vi vända oss till de människor som verkar inom dessa och som bär upp dem. Och det kan vi i huvudsak göra på tre olika sätt: • Vi kan fråga människor hur och varför de gör saker eller vad de tycker och tänker. • Vi kan på olika sätt vara med och titta på och iakt ta vad människor gör och hur det faktiskt går till

när de samarbetar eller bråkar med varandra, eller lyssna på vad de säger till och om varandra. • Vi kan utnyttja dokument och artefakter av olika slag, till exempel läsa texter som människor skrivit eller se på bilder som människor producerat. Att vi är beroende av andra människor och deras pro dukter för att få kunskap om samhället gör att sam hällsvetenskapen skiljer sig från det som kallas na turvetenskap (det är inte myrorna själva som forskar om myrstackar). Som samhällsforskare är man en del av det man forskar om, det vill säga samhället. Även om man försöker distansera sig aldrig så mycket från den del av samhället som man studerar har man från början oundgängligen vissa förväntningar och före ställningar och kanske ibland rätt starka värderingar om det som man ska undersöka. Och de människor som man studerar kan påverkas av att de blir föremål för forskning; de kan göra på ett annat sätt om de vet att de utfrågas och observeras. En del människor kanske till och med ljuger och gör motstånd för att de är rädda för att de sanningar som kan avslöjas skulle göra livet svårare för dem. Samhället förändras

Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen

medan vi forskar. Resultaten från en undersökning är aldrig slutgiltiga, eftersom de samtidigt är en del av det som man undersöker och därmed kan påverka själva föremålet för undersökningen. Därför stöter samhällsvetenskapen ofta på helt andra problem än naturvetenskapen. När vi trots dessa grundläggande svårigheter för söker utveckla tillförlitliga metoder för att få kun skap om samhällsprocesser behöver vi alla olika typer av data. Därför är det olyckligt att det i den samhälls vetenskapliga metoddiskussionen sedan länge har funnits en skarp skiljelinje mellan kvantitativa och kvalitativa metoder. Det som skiljer kvalitativa och kvantitativa metoder åt är framför allt olika sätt att arbeta med att ta fram och analysera data samt vil ken roll forskaren har i detta arbete. Och det är också dessa skillnader i arbetssätt som motiverar en särskild bok om kvalitativa metoder. Men även om det prak tiska hantverket skiljer sig åt betyder det inte att det ena sättet att undersöka utesluter det andra eller att de forskare som arbetar med kvantitativa respektive kvalitativa metoder nödvändigtvis representerar olika synsätt på samhället eller på forskning. Och olika va rianter av såväl kvantitativa som kvalitativa metoder stöter i stor utsträckning på de svårigheter som be rördes ovan. För att kunna forska om samhällsprocesser be höver vi såväl kvantitativa som kvalitativa data, såväl data från surveyundersökningar som observations studier, textanalyser och intervjuer. Som samhälls forskare kan det vara en utmärkt strategi att kom binera olika metoder för att få en fullständigare och bättre bild av vad som pågår. Olika datainsamlings metoder är bra för att få reda på olika saker, och alla har sina speciella fördelar och nackdelar och lämpar sig bättre i vissa sammanhang än i andra. I det här kapitlet ska vi ge en bakgrund till diskussionen om kvalitativa och kvantitativa metoder och även säga

något om vad de olika sätten att forska är bättre re spektive sämre på.

Vad är kvalitativa metoder? Beteckningen kvalitativa metoder har vuxit fram som en motsats till kvantitativa metoder, vilket gjort att mycket av diskussionen om kvalitativa metoder har formats som en kritik av och ett alternativ till kvantitativa metoder. Innan användningen av kvan titativa metoder hade etablerats inom samhällsveten skapen i mitten av 1900-talet pratade man inte heller om kvalitativa metoder. Därför är egentligen termen kvalitativa metoder inte så bra, men det finns nog ingen bättre i dag. Ett alternativ har varit att tala om ”mjuka data” i motsats till ”hårda data” (se nedan), men denna in delning bygger också på en konstlad motsättning. En annan alternativ beteckning som börjat användas under senare år är etnografi (se Aspers 2007, Gold thorpe 2000, jfr kapitel 9). Det som är bra med denna term är att den har ett egenvärde och inte for muleras som en motpol till något som är kvantita tivt. Samtidigt är det en term som ger associationer till vissa typer av datainsamling, särskilt olika former av observationer och fältarbete, eftersom termen ti digare använts för att beteckna det akademiska ämne som i dag kallas socialantropologi. I den här boken kommer vi att använda ”kvalitativa metoder” som ett övergripande begrepp för alla typer av metoder som bygger på intervjuer, observationer eller analys av tex ter som inte direkt utformas för att analyseras kvan titativt med hjälp av statistiska metoder och verktyg. Det är även internationellt den mest gångbara be teckningen. Men även begreppet etnografi kommer att användas, särskilt för att beteckna olika typer av observationsstudier (se särskilt kapitel 9–12).

Del I. Kvalitativa metoder och samhällsvetenskap

Historiskt sett var, som vi påpekat ovan, det som vi här talar om som kvalitativa metoder den närmast allenarådande metoden inom all samhällsvetenskap under 1800-talet och början av 1900-talet. Genom brottet för och möjligheterna att bedriva kvantitativ forskning kom relativt sent – först i mitten av 1900talet (Platt 1996). De tidiga samhällsvetenskapliga forskarna som vi i dag ser som klassiker använde sig av en mängd olika datakällor för sina arbeten. För Max Webers studie Den protestantiska etiken och kapitalismens anda från 1904 var till exempel Benjamin Franklins självbiografi en viktig källa. I Kapitalet från 1867 öste Karl Marx flitigt ur data från offentliga brittiska dokument och utredningar om arbetsför hållanden i industrin. Friedrich Engels däremot an vände sig i sin studie av den engelska arbetarklassen som publicerades 1845 främst av observationsmeto der. William Thomas och Florian Znanieckis klas siska sociologiska studie The Polish peasant in Europe and America från 1918–20 bygger främst på analyser av brev och dagböcker. En mycket stor del av de studier som vi i dag räknar som äldre eller nyare klassiker inom organi sationsforskningen utnyttjar olika typer av kvalita tiva data, till exempel Robert Michels bok från 1912 om politiska partier, Philip Selznicks TVA and the grass roots från 1949 och Melville Daltons klassiker inom managementforskningen Men who manage: Fusions of feeling and theory in administration från 1959. Man kan också nämna sociologen C. Wright Mills två studier från femtiotalet, The power elite och White collar. Det klassiska sociologiska fältarbetet är William Whytes Street corner society från 1943. För att inte tala om Ervings Goffmans arbeten från 1950- och 1960-talen som bygger på allt från observationer i slutna och offentliga miljöer till data från en mängd olika skriftliga källor. Andra kända senare exempel

är de så kallade etnometodologiska experiment som Harold Garfinkel och hans studenter utförde i mit ten av 1960-talet och som publicerades i boken Studies in ethnomethodology från 1967. Syftet med denna uppräkning av klassiska studier är dels att visa att användandet av kvalitativa meto der i samhällsvetenskapen har en lång och tung tra dition, dels att det som vi menar med kvalitativa me toder kan se väldigt olika ut. Det är svårt att definiera vad kvalitativa metoder är. Kanske är det lättare när man i stället talar om kvalitativa data eller kvalitativ empiri. Statistiskt material och siffror utgör i sådana fall bra exempel på kvantitativa data, medan intervjusamtal och ob servationsanteckningar är exempel på kvalitativa data. Enkelt uttryckt kan man säga att en kvantitet är en beräkning, en mängd av ett fenomen, till ex empel antal, vikt, längd, ålder, summa eller diffe rens, medan kvalitativa data kan gälla sådant som en händelse, ett yttrande, en bild, smak eller beröring. Dessa data kan vara intressanta i sig men kan även användas för att indirekt studera andra fenomen som är svåra att förnimma direkt, till exempel känslor, upplevelser, tankar, intentioner, hur makt opererar, beslutsfattande. Ingen har väl sett en tanke. Däremot kan man höra någon tala om sina tankar. Kvalitativa data mäts inte, utan det räcker att konstatera att de finns, hur de fungerar och i vilka situationer de före kommer. Hur mycket, hur länge eller hur ofta de finns är av mindre betydelse. Man kan även skilja mellan kvalitativa och kvan titativa analyser. En och samma metod kan generera olika typer av data, kvantitativa såväl som kvalitativa. En och samma metod kan även generera empiriskt material som kan analyseras eller bearbetas på olika sätt, antingen kvalitativt eller kvantitativt. Det em piriska material som exempelvis genereras av en in tervju kan utsättas för en kvantitativ analys, som till

Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen

exempel i de fall där forskaren räknar antalet gånger en viss term eller ett visst personligt pronomen an vänds i en intervjuutsaga, eller när en faktoranalys görs av ett urval tidningsartiklar. I en kvalitativ ana lys av samma intervju skulle en forskare snarare vara intresserad av vilka termer som används och vilken betydelse dessa termer har för respondenten. När vi i denna bok diskuterar kvalitativa metoder så avser vi metoder som genererar eller producerar kvalitativt empiriskt material, det vill säga material som lämpar sig för kvalitativa analyser.

Framväxten av och kritiken mot kvantitativa metoder Förutsättningarna för att samla in och analysera större mängder kvantitativa data om samhällslivet uppstod, som påpekats ovan, egentligen inte förrän i mitten av 1900-talet. För det första krävs det goda administrativa möjligheter för att samla in till exem pel grundläggande statistik om befolkningen i ett land eller en region och deras levnadsvillkor eller att skicka ut frågeformulär till ett representativt urval av befolkningen. Detta kräver också en god läskunnig het i befolkningen och ett förtroende för adminis tration och forskning. I Sverige i dag tar vi detta för givet, men dessa förutsättningar fanns inte i samma utsträckning för säg sjuttiofem år sedan i Sverige och de är ännu i dag knappast uppfyllda i de flesta av jor dens länder. En andra förutsättning är möjligheterna att ana lysera kvantitativa data på ett effektivt och adekvat sätt. Detta har krävt olika typer av räknemaski ner, och i dag har dessa möjligheter revolutionerats genom datatekniken. Förutsättningarna för att ana lysera kvantitativa data har förbättrats ofantligt under de senaste trettio åren. Metoderna för att samla in

de data som analyseras har dock inte alls utvecklats i samma takt. Det som gjorde att kvantitativa metoder under flera årtionden var dominerande inom samhällsve tenskaplig forskning i Sverige och i övriga Västeu ropa var att uppkomsten av förutsättningarna för att bedriva kvantitativ forskning sammanföll med till växten av samhällsvetenskaplig forskning och utbild ning på universiteten från slutet av 1940-talet. Och i motsats till hur det var i USA fanns det i Sverige ingen tidigare stark tradition av kvalitativ empirisk samhällsvetenskaplig forskning att knyta an till. När samhällsvetenskapliga ämnen som socio logi och företagsekonomi etablerades vid svenska universitet omkring 1950 var förväntningarna på samhällsvetenskaplig forskning höga. Och dessa förväntningar sammanföll med en föreställning om att samhällplaneringen skulle kunna utnyttja och utveckla de nya kvantitativa metoderna. Samhälls vetenskapen skulle efterlikna naturvetenskapen, och man markerade en stark skillnad gentemot huma nistisk forskning som till exempel historia och filo sofi. Den kvantitativa forskningen skulle ge underlag för planeringen och uppbyggnaden av det moderna rationella samhället och dess administration. På så sätt kom det kvantitativa synsättet att få en stark för ankring i den samhällsvetenskapliga forskning som etablerades under 1950-talet, och den kvalitativa forskningen lyste med sin frånvaro och betraktades knappast som riktigt vetenskaplig. Det dröjde till långt in på 1960-talet innan de kvantitativa metodernas dominans och det natur vetenskapliga forskningsidealet inom den moderna samhällsvetenskapen blev utsatta för någon mer sam lad kritik. Och i denna kritik anknöt man till den bortträngda klassiska kvalitativa traditionen från början av 1900-talet. Att en sådan kritik blev möj lig och intressant berodde på att erfarenheterna av

Del I. Kvalitativa metoder och samhällsvetenskap

den kvantitativa forskningen inte bara var positiva. De högt ställda förväntningarna på användbarheten av forskningen hade knappast infriats. En hel del in tressant forskning hade gjorts, men de kvantitativa metodernas begränsningar och tillkortakomman den hade också kommit i dagen och blivit tydligare (Ahrne 1984). En sådan begränsning ligger i själva surveyme toden och dess förutsättningar. Att samla in data genom att skicka ut frågeformulär lämpar sig bäst i ett samhällsklimat relativt fritt från konflikter och med väldisciplinerade och välartikulerade med borgare som har utvecklade uppfattningar och vär deringar som de inte skäms eller är rädda för att uttrycka. Frågeformulär lämpar sig bäst för att un dersöka en bred medelklass av välanpassade med borgare. Det är betydligt svårare att få rimliga svar från såväl elitgrupper som marginaliserade grupper eller från människor med extrema uppfattningar (Galtung 1969 s. 159). Möjligheterna att använda kvantitativa metoder i stor skala har varit ett stort framsteg i samhällsve tenskapen och gett bättre underlag för att analysera samband mellan människors levnadsförhållanden, hälsa, inkomst och attityder på nya och mer tillför litliga sätt. Det stora felet var att man på 1950-talet överskattade dessa metoders möjligheter och trodde att samhällsvetenskapen bara för att man började an vända siffror kunde efterlikna naturvetenskapen och upptäcka lagar och regelbundenheter i samhällslivet på samma sätt som inom fysik eller kemi. Och att det skulle vara den enda metoden. De största begränsningarna i de kvantitativa me toderna ligger i att stora delar av samhällslivet helt enkelt inte går att komma åt med kvantitativa meto der och genom att mäta med siffror. Det är svårt att beskriva social interaktion med hjälp av kvantitativa data: hur makt utövas, hur beslut fattas, varför män

niskor protesterar, hur kreativa miljöer uppkommer, hur människor lär känna och lär sig förstå varandra eller hur konflikter uppstår. Med hjälp av kvalitativa metoder kan man fånga in nyanser och sätta in nor mer och värderingar i ett sammanhang på ett helt annat sätt än med kvantitativa metoder. Kvalitativa metoder behövs för att upptäcka samhällslivets meka nismer. Kvalitativa undersökningar ger också bättre förutsättningar för förståelse av utsatta gruppers livs omständigheter och för att över huvud taget förstå andra perspektiv och miljöer. Men vi behöver kvalitativa data också för att för klara långsiktiga historiska processer eller för att för stå formativa moment i historien, till exempel upp komsten av olika organisationer som företag eller politiska partier, hur idéer och kunskap sprids och förmedlas mellan länder eller hur kulturer eller reli gioner förändras och nya värderingar uppstår. Inom sociologin i Sverige kom kritiken av kvanti tativa metoder att formuleras i något som har kallats ”mjukdatadebatten”. Den anfördes av bland andra Johan Asplund som då var redaktör för tidskriften Sociologisk forskning. I dag är Asplund känd som en originell och starkt kvalitativt inriktad forskare. Men på 1960-talet var han mycket försiktig i sin kritik och skrev om mjukdatans möjligheter: ”att det trots allt inte förmår demonstrera ett egenvärde … Denna framstår ändå som ett slags förstadium till hårdda tasociologin, den har det regelstridigas charm, inget mera” (1966 s. 104). Att kritiken var så hovsam visar vilken stark ställning hårddataidealet hade. Det dröjde ytterligare några år innan en starkare kritik gjorde sig hörd. Och då formulerades den på ett mer övergripande och teoretiskt sätt som ett led i en kritik av samhällsvetenskapen i allmänhet i slu tet av 1960-talet. Samhällsvetenskapen kritiserades av yngre forskare och studenter för att syfta till att stärka rådande maktförhållanden och vara ett in

Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen

strument för att anpassa människor till samhällssy stemet i stället för att ge dem möjligheter till protest och alternativa utvecklingsvägar. De kvantitativa metoderna sågs som en av hörnstenarna i ett konser vativt och samhällsbevarande projekt. Kritiken mot de kvantitativa metoderna blev mer vetenskapsteo retiskt formulerad; det handlade om en kritik mot positivism och det naturvetenskapliga forskningside alet. Nya metoder skulle i stället möjliggöra ett nytt samhälle och frigöra samhällsförändrande krafter. Denna kritik kom från flera håll, från början främst med marxistiska förtecken men senare också från den nya kvinnorörelsen och feministisk forskning. Alternativen till positivismen och kvantitativa metoder uttrycktes ofta i ganska abstrakta veten skapsteoretiska termer, och man talade om allt från Verstehen-metoder (med inspiration från Max Weber) till hermeneutik och fenomenologi. Dessa alterna tiva vetenskapsteoretiska riktningar hade dock föga att erbjuda i form av råd och regler för hur man i praktiken skulle arbeta med kvalitativa metoder för att samla in data och analysera dem på ett bra och vetenskapligt sätt. Ett mer utarbetat alternativ till kvantitativa me toder som dök upp under denna tid var tanken om ”grounded theory”. Den lanserades i en bok med titeln The discovery of grounded theory som public erades 1967 av de amerikanska sociologerna Barney Glaser och Anselm Strauss. Även detta alternativ formulerades som en antites till en positivistisk teori styrd forskning. Man skulle låta empirin styra teorin och inte tvärtom. Metoden var induktiv i motsats till en deduktiv logisk empirism. Begreppet grounded theory har fått ett stort genomslag (se t.ex. Lindgren 2006), och ibland kan till och med begreppet kvali tativ forskning associeras med just grounded theory. På så sätt har det uppkommit en felaktig föreställ ning om att kvalitativa metoder skulle vara en metod

som bygger på att man inte har några teoretiska ut gångspunkter eller antaganden om den del av sam hället som man ska studera, vilket ju är en orimlig och ohållbar tanke om man inte forskar om något som någon aldrig tidigare forskat om (jfr kapitel 14). Över huvud taget skedde diskussionen om kvan titativa och kvalitativa metoder under slutet av 1960talet och början av 1970-talet i en överhettad atmo sfär. Den häftiga tonen i diskussionen ledde till många missförstånd och överdrivna förväntningar både i försvaret av kvantitativa metoder och i formu lerandet av alternativa metoder, vilket än i dag på ett olyckligt sätt påverkar synen på förhållandet mellan kvantitativa och kvalitativa data.

Utvecklingen av kvalitativa metoder För att förstå de kvalitativa metodernas genomslag i samhällsvetenskapen i Sverige från mitten av 1970talet ska man inte se bara till den vetenskapsteore tiska kritik som riktades mot den kvantitativa me todens dominans och den positivistiska traditionen utan även till de alternativ och den konkurrens som trots allt fanns. Men denna konkurrens kom inte främst från stora samhällsvetenskapliga ämnen som sociologi, statsvetenskap och företagsekonomi utan från ämnen som etnologi och socialantropologi. I dessa ämnen hade man, till skillnad från de först nämnda, en lång tradition av att samla in kvalita tiva data genom olika former av fältarbeten. Så länge som forskarna inom dessa ämnen höll sig till sina ur sprungliga forskningsområden, det vill säga bonde samhällets byar eller så kallade primitiva samhällen i tredje världen, var konkurrensen från dessa ämnen inget att ta hänsyn till. Men när etnologer och an tropologer i slutet av 1960-talet började intressera sig

Del I. Kvalitativa metoder och samhällsvetenskap

för mer moderna företeelser, som livet i storstäder nas förorter eller i olika urbana subkulturer, började konkurrensen upplevas som ett hot. Under denna tid publicerade till exempel etnologen Åke Daun ett par böcker, Upp till kamp i Båtskärsnäs (1969) samt Förortsliv (1974), som väckte stor uppmärksamhet. Den potentiella konkurrensen från dessa ämnen var en viktig orsak till att kvalitativa metoder även blev accepterade inom de nyare samhällsvetenskapliga disciplinerna. En annan inspiration och konkurrens kom från den våg av så kallade rapportböcker som publicer ades under 1960-talet, till exempel Sara Lidmans bok Gruva (1968), Jan Myrdals Rapport från kinesisk by (1963) och Sture Källbergs Rapport från medelsvensk stad (1969). Dessa böcker består till största delen av långa utdrag från intervjuer med ett stort antal män niskor som berättar om upplevelser och händelser i de miljöer som beskrivs. Dessa böcker fick en stor spridning under denna tid och var utan tvekan en ut maning för samhällsvetenskapen. Sedan de hårda diskussionerna i början av 1970talet har debattklimatet svalnat betydligt. Men det finns fortfarande många överdrivna föreställningar om vari skillnaderna mellan kvantitativa och kvali tativa metoder består. Ibland motiveras till exempel ostrukturerade intervjuer eller fallstudier med att de skulle ge ett större djup. Om vi bortser från frågan vad som egentligen menas med ”djup” här, så beror knappast forskningens djup så mycket på metoden som på hur frågeställningar motiveras och hur nog grant och nyanserat analysen utförs. Man kommer inte nödvändigtvis djupare in i ett fenomen genom att låta en människa prata hur länge som helst, och en fallstudie blir inte automatiskt djupare ju längre man håller på och undersöker. En vetenskaplig ana lys kan lika gärna uppnå ett större djup genom att

man jämför många fall med varandra och sätter in dem i ett analytiskt fruktbart sammanhang. Ibland associeras kvalitativ forskning med en större kreativitet hos forskaren, men detta är inte heller något som har att göra med om man använ der kvantitativa eller kvalitativa metoder. Behovet av att vara kreativ som forskare är lika stort oberoende av vilken typ av data man arbetar med. Inte heller är det så att en förmåga att tolka data är förbehållen forskare som arbetar med kvalitativa metoder. Även resultat från kvantitativa analyser, till exempel regres sionskoefficienter, måste tolkas och förstås. Det som vi vill framhålla med detta kapitel är i stället att skillnaderna mellan kvantitativa och kva litativa metoder främst är av praktisk natur. Kvantita tiva och kvalitativa metoder är bra till olika saker. När det är möjligt att samla in meningsfulla och rimliga kvantitativa data kan de vara ett viktigt instrument för samhällsvetenskaplig forskning. Skillnaderna mellan kvantitativa och kvalitativa data handlar inte först och främst om vetenskapsteoretiska ställningstaganden, även om man ibland kan finna skillnader av vetenskapsteoretisk natur mellan kvali tativa och kvantitativa forskare. I dag har även tidi gare ganska hårdföra representanter för kvantitativa metoder dragit slutsatsen att det kan vara fruktbart att kombinera kvantitativa och kvalitativa data och att det ofta är nödvändigt för att få ny kunskap (Goldthorpe 2000 s. 90, jfr Svallfors 2004 s. 230). Valet av hur man använder olika metoder är först och främst avhängigt av vilka forskningsfrågor man har, men även maktrelationer, traditioner och till gängliga resurser påverkar de metodologiska valen. (Vi återkommer till detta i kapitel 3.) I dag är användandet av kvalitativa metoder inom samhällsvetenskapen erkänt som ett oundgängligt inslag i forskningen. Kvalitativa metoder ses inte längre, som Johan Asplund uttryckte det i mitten

Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen

av 1960-talet, bara som ett förstadium till kvantita tiv forskning. För många av våra forskningsfrågor är vi helt enkelt hänvisade till att använda oss av olika kvalitativa metoder för att få kunskap om samhälls processer. Som samhällsvetare behöver vi både kvan titativa och kvalitativa data för våra analyser. Men det som skiljer kvalitativa metoder från kvantitativa är sättet att arbeta när man forskar. Även om det är ganska stor skillnad mellan olika tillvägagångssätt när man använder kvalitativa me toder finns det ett antal gemensamma drag som vi kommer att diskutera i denna bok: • Forskarrollen är annorlunda. När man använder kvalitativa metoder och till exempel gör intervjuer eller observationer kommer man ofta förhållande vis nära de miljöer och människor som forskning en handlar om. Forskaren får en mer direkt kän nedom om själva föremålen för forskningen, vil ket ofta är en stor fördel men även, som vi ska se, något som kan ställa till problem. • Det finns en större flexibilitet i själva forskningsprocessen. I kvalitativa undersökningar är avstån det mindre mellan att vara ute på fältet, att inter vjua eller att läsa texter och att analysera empiriskt material. Alla dessa aktiviteter varvas ofta när man arbetar med kvalitativa metoder och det finns stora möjligheter att löpande anpassa forsknings designen i relation till vad som sker under fältar betet. • Analysen av data skiljer sig åt vid kvantitativ respektive kvalitativ analys. Den forskare som använder kvalitativa data har sällan färdiga analys modeller att använda sig av utan måste i större utsträckning utveckla egna analysverktyg och stra tegier. • Kvalitativ forskning ställer andra krav på trovär-

dighet och generaliserbarhet än kvantitativ forsk ning, som lutar sig mot en omfattande statistisk apparat.

Bokens upplägg Boken består av tre delar. Denna första del handlar om kvalitativa metoder i allmänhet. Efter detta in troducerande kapitel ger vi i kapitel 2 en kortfattad beskrivning av – eller egentligen ett förslag på – hur man kan förstå samhällsvetenskapens särart, något som kommer att ha betydelse för de metodologiska val som forskaren eller uppsatsförfattaren sedan gör. I kapitel 3 behandlar vi de olika stegen i planeringen av ett forskningsprojekt som huvudsakligen använder sig av kvalitativa metoder. Vi diskuterar hur man kan resonera för att välja sitt arbetssätt, vilka övervägan den man bör göra när man väljer ut olika sociala mil jöer eller fall för sin studie, hur man ska utforma ett projekt så att dess resultat blir trovärdiga samt vilka möjligheter man har att generalisera resultaten. I ka pitlet tar vi även upp forskningsetiska överväganden som kan bli aktuella vid användandet av kvalitativa metoder. I bokens fjärde kapitel behandlas det som på engelska kallas för ”mixed methods”, på svenska blandade metoder, det vill säga kombinationen av kvalitativt och kvantitativt orienterade metoder. Del två är bokens längsta och här beskriver de olika författarna ett antal olika sätt att få fram kva litativa data och empiriskt material. Här har vi skilt mellan tre olika huvudsakliga tillvägagångssätt för att få kunskap om samhället: • Man kan ställa frågor eller inleda diskussioner med människor. • Man kan vara med och titta på och observera vad människor gör och säger.

Del I. Kvalitativa metoder och samhällsvetenskap

• Man kan studera texter eller bilder. Avsnittet om att ställa frågor och prata med männi skor inleds med ett längre, mer allmänt kapitel (ka pitel 5) om intervjuer, som följs av ett kapitel om livshistorieintervjuer, en form av intervjuer som ofta kräver ett större engagemang både från den som intervjuas och från intervjuaren. Denna typ av in tervjuer är särskilt vanlig i forskning om åldrande. Även intervjuer med barn skapar speciella förhål landen som kräver en hel del eftertanke och plane ring av den som utför intervjuerna och analyserna. Detta behandlas i kapitel 7. Kapitel 8 handlar om fokusgruppsdiskussioner, som har blivit en allt van ligare metod och som kan användas i ett stort antal sammanhang och även som komplement till andra metoder. Avsnittet om observationer inleds även detta med ett längre, mer allmänt kapitel om observations studier och etnografi (kapitel 9). I kapitlet beskrivs bland annat hur det kan gå till när man får kontakt med personer i den miljö som man har för avsikt att undersöka och hur man gör fältanteckningar, samt hur relationen mellan forskaren och dem som ob serveras kan utvecklas. I kapitel 10 diskuteras hur observationer ibland kan dokumenteras med hjälp av videoinspelningar och hur man kan analysera så dana inspelningar. Detta kapitel följs av ett kapitel som handlar om skuggning (kapitel 11), en form av observation som går ut på att följa en eller ett par personer i deras dagliga liv. Som skugga kan man följa med på olika möten i jobbet, till affären, till banken eller till restaurangen. I kapitel 12 diskute ras observationer av olika former av nätgemenskaper och sociala medier på internet. Internet är på många sätt en speciell social arena, vilket också innebär sär

skilda villkor och förutsättningar för studier av soci alt liv online. Det tredje avsnittet i denna del av boken hand lar om hur texter och bilder kan användas som källor till kunskap om samhället. I kapitel 13 beskrivs olika varianter av textstudier samt ett antal olika sätt som man kan använda för att analysera olika typer av tex ter och textgenrer. I kapitel 14 ges ett exempel på en specifik metod för textanalys, nämligen diskursana lys. I kapitel 15 behandlas visuell metodik, det vill säga hur man kan använda bilder för att besvara frå gor som handlar om samhället. Man kan då använda sig av redan producerade bilder men även själv foto grafera och kanske också samtala med människor om specifika bilder. Bokens tredje och sista del handlar om analys av kvalitativa data och rapportering av kvalitativa stu dier. Ofta börjar analysen av det empiriska materialet redan när man utför intervjuer och observationer eller när texter och bilder samlas in. I kapitlen i den tredje delen behandlas den slutliga analysen av det empiriska materialet, den som sker i samband med att forskaren eller forskarna är i färd med att rappor tera sin forskning till omvärlden. I kapitel 16 disku teras teorins roll i kvalitativ forskning, medan kapi tel 17 handlar om ett sätt att tänka om analysen av kvalitativt material, det vill säga hur man kan sortera och reducera det empiriska material man fått fram i sin studie. I kapitel 18, bokens sista kapitel, behand las skrivprocessen och vad det innebär att skriva en vetenskaplig rapport till skillnad från exempelvis ett tidningsreportage.

297

Register A abduktion 243 abstract 270, 271 akademiskt skrivande 266, 267, 268, 269, 270, 271 Alvesson, Mats 77, 78 Ambjörnsson, Fanny 128 analys av empiriskt material 30, 31, 232, 241, 242 analysfråga 183, 184 analytisk induktion 89 Andreasson, Jesper 124, 128 annat 95 anteckningar 27, 30, 31, 73, 74, 75, 133, 134, 135, 136, 138, 178, 217, 223, 245, 246, 248, 249, 250, 263, 265, 270 – visuella 222, 223 antropologi 121, 122 argumentation 255, 256, 257, 258 argumentationsanalys 186, 187 Asplund, Johan 12, 14 B Bacchi, Carol Lee 205, 206 Bachtin, Michail 155, 159 banal nationalism 193, 194 Baym, Nancy 172, 174 bearbetning av empiriskt material 30, 31 Becker, Howard S. 120, 249, 255, 265 Becker, Karin 223, 224 begrepp 240 begreppsutveckling 257, 258 Berger, John 216 bildarkiv 217, 218, 219, 220 bildintervju 223, 224, 225, 226, 227 BIM (Biographic-Interpretive Method) 88 Blumer, Herbert 237, 252 Boas, Franz 121 Bonazzi, Giuseppe 155 Bourgois, Philippe 117, 118, 119, 121, 125, 126

Bruegger, Urs 154 Bruni, Attila 162, 163 Bruyn, Severyn 153 Burawoy, Michael 153 Burgess, Ernest W. 119 C Capote, Truman 155, 166 Charmaz, Kathy 248, 249, 251 Chicagoskolan 119, 120, 121 Clarke, Alison 157, 159 D Dalton, Melville 10, 123, 124, 127, 153 Danet, Brenda 170 Daun, Åke 14 deduktion 242, 243 deontologi 35, 36 detached involvement 133, 153 diskursanalys 188, 189, 190, 196 – kritisk 192, 193 diskurs, begreppet 188, 201, 208 diskurspsykologi 204, 205 diskursteori 203 Douglas, Mary 122 doxa 222 dörröppnare 37, 126, 129, 130 E Ehn, Billy 241 elitintervju 71 empiriskt material – analys av 30, 31, 232, 241, 242 – argumentation för 255, 256, 257, 258 – bearbetning av 30, 31 – reducering av 252, 253, 254, 255 – sortering av 245, 246, 247, 248, 249, 250, 251, 252 Engels, Friedrich 10 enkät 58

298

Eriksson, Inga-Lill 227 Ess, Charles 179 ethos 187, 196 etik 35, 36, 85, 86, 87, 115, 116, 123, 178, 179, 180 etikettering 256, 257 F Fabian, Johannes 154 Facebook 28, 61, 169, 172, 173 Fairclough, Norman 203 Fangen, Katrine 67, 76, 77, 124, 128 fantasi 56, 259 fenomenologi 13 film 31, 224, 228 flerparadigmatisk 20 Fletcher, Joyce K. 164 Flickr 169, 227 fokusgrupp – analys 114, 115 – genomförande 112, 113 – planering 108, 109, 110, 111, 112 – som metod 105, 106, 107, 108 – trovärdighet och etik 115, 116 forskningsdesign 25, 26, 269 forskningsfråga 183, 184, 195, 207, 208, 240, 241 fotoelicitering 224 fotografering 222, 223 Foucault, Michel 190, 192, 200, 201, 202, 203, 206, 207 fältkontakt 126, 128, 129 G Garfinkel, Harold 10, 159 gatekeeper 129 generaliserbarhet 15, 26, 33, 34, 35, 62, 64, 88, 89, 90, 91 genre 182, 183 Glaser, Barney 13, 89 Goffman, Erving 10, 158, 159, 171, 217, 220, 221, 222, 224, 228 go native 131, 132 grammatik 192 grounded theory 13, 89, 91 Guest, Robert H. 155

H Harper, Douglas 215, 223, 226 Hawthornestudien 57, 58, 59, 70 hermeneutik 13, 81, 88 heuristik 108 Hine, Christine 173 hypotetisk-deduktiv metod 242 I impression management 78, 158, 222 induktion 13, 242, 243 – analytisk 89 infiltration 123, 124, 127 informerat samtycke 36, 86, 179, 180 inspelning 31, 65, 73, 74, 115, 223 Instagram och Twitter 172 intelligent design 18 intersektionalitet 70, 162, 164 intervju – former av 59, 60, 61 – genomförande av 64, 65, 66, 67, 68, 69, 70, 71, 73, 74, 75, 76 – med bildstöd 223, 224, 225, 226, 227 – som metod 56, 57 – urval 61, 62, 63, 64 intervjucitat, redigering av 270 J Jonsson-Wallin 227 K Knorr Cetina, Karin 154 kodning 248, 249 kollegial granskning – se peer reviewing 257 konfidentialitet 36, 66, 112, 116, 179 konstant komparativ metod 89 konstruktivism 188, 200, 201 – social- 57, 106, 107 kontextanalys 89 Kozinets, Robert V. 168, 170, 172, 175, 176, 178 kreativitet 14, 25, 259 kritisk lingvistik 192, 193, 196 Kunda, Gideon 118, 127

Kvale, Steinar 83, 245, 246 kvalitativa metoder 9, 10, 11 – framväxt och utveckling av 11, 12, 13, 14, 15 – kritik mot 11, 12, 13 Källberg, Sture 14 L Leidner, Robin 153 Lidman, Sara 14 lingvistik 204 – kritisk 192, 193, 196 livshistoria – begreppet 79, 80 – databehandling/-analys 87, 88, 89, 90 – forskarroll och etik 85, 86, 87 – forskningens utveckling 80, 81 – intervju 83, 84, 85 – i samhällsforskning 82 – representativitet, trovärdighet och generaliserbarhet 90, 91 – som genre 80 – urval av informanter 82, 83 logos 187 Löfgren, Orvar 241 M Malinowski, Bronisław 121 Markham, Annette N. 179 Marx, Karl 10 medforskande 217, 224 metod – begreppet 24, 25 – för insamling/produktion av data 26, 27, 28 – val av 25, 28, 36, 37, 38 Michels, Robert 10 Miller, Daniel 157, 158, 159 Mills, C. Wright 10, 82 Mintzberg, Henry 155, 156 mixed methods 40 Myrdal, Jan 14 mättnad 64 N Nader, Laura 164

299

narrativanalys 193, 194, 195 narrativ forskning 110 negativa fall 88, 253 nominalisering 192, 193, 196 Nordström, Ester Blenda 123, 124 nyckelinformant 130, 135 nyttjandekrav 36 O observation – deltagande 120, 121, 122, 123, 126, 127, 133, 134, 153, 159, 164, 165, 169, 177, 179 – dold/öppen 122, 123, 124 – genomförande av 132, 133, 134, 135, 136, 137 – icke-deltagande 159, 164, 165 – indirekt 164 – och etnografi 137, 138 – passiv/delaktig 124, 125 – stationär 165 ordval 192, 193 P paradigm 18 Park, Robert 119 pathos 187, 196 peer reviewing 257, 258 perceptioner 200 personuppgifter 36 perspektiv 238, 239, 240 pilotstudie 198 Potter, Jonathan 204, 205, 209 praxisgemenskap 258 problemframställning 205, 206 Propp, Vladimir 193, 194 Q Qruiser 169 R Rasmussen, Kim 227 redigering av intervjucitat 270 reducering av empiriskt material 252, 253, 254, 255 referentialitet 80 Reisigl, Martin 203 representativitet 61, 62, 64, 90

300

resultatredovisning 269, 270 retorik 186, 187, 188, 196, 257 revidering av text 263 S sammanfattning 270, 271 samtycke, informerat 36, 86, 179, 180 Schrijvers, Joke 164 Schwartzman, Helen 164 Sclavi, Marianella 155, 156, 158, 162 Selznick, Philip 10 Semmelweis, Ignaz Philipp 242 sensitizing concepts 252 skrivande – akademiskt 266, 267, 268, 269, 270, 271 Smidt, Søren 227 snöbollsurval 63 socialkonstruktivism 57, 106, 107 social praktik 201, 202 Sontag, Susan 218 sortering av empiriskt material 245, 246, 247, 248, 249, 250, 251, 252 språkbildning 240, 257 spårhundsbegrepp 252 Steiner, Peter 172 Strannegård, Lars 154 Strauss, Anselm 13, 89 strykning av text 263, 264 subjektsposition 189, 190, 192, 193, 194, 196, 202, 206, 208, 209, 211, 213, 214 syntax 192 T Tegnér, Esaias 267 teleologi 35, 36 tes 186 testningsimplikation 242 text 182, 183 textanalys 209, 210, 211, 213 Thomas, William 10 tillträde till fältet 126, 127, 128, 129, 130, 131, 132, 246 tolkning 234, 235, 236, 237, 238 tolkningsrepertoar 204, 205

transkribering 74, 75, 76, 87, 178 transparens 32, 268 Traweek, Sharon 153, 154 triangulering 32, 33, 42, 81 trovärdighet 32, 33 Turner, Victor 241, 242 tusensidorsfrågan 245 Twitter 169, 173 U underförstådda, det 188, 189 urval – av empiriska objekt 29, 30 – av fokusgruppsdeltagare 110, 111 – av informanter vid livshistorieintervju 82, 83 – av intervjupersoner 61, 62, 63, 64 utestängning 190, 191, 196, 203, 207, 214 V Van Maanen, John 153 video 115, 164, 165, 215, 222, 227, 228 Wacquant, Loïc 128 Wallraff, Günter 122, 123, 124 Weber, Max 10, 13 Weick, Karl 265 Wetherell, Margaret 204, 205, 209 Whyte, William F. 10, 120, 121, 130 Wikipedia 169 Willis, Paul 136 Wittgenstein, Ludwig 235 Wodak, Ruth 203 Wolcott, Harry F. 155, 156, 157, 162, 163, 166 Y YouTube 169 Z Znaniecki, Florian 10 Å återkoppling till fältet 33 Ö Øygarden, Geir Angell 128

Handbok i kvalitativa metoder ISBN 978-91-47-14007-7 © 2015, 2022 Författarna och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Projektledare: Stefanie Holmsved Thott Redaktör: Camilla Nevby Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Omslagsbild: Shutterstock Figurer: Jonny Hallberg Upplaga 3:1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2022

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

kvalitativa metoder

I denna tredje upplaga har bokens samtliga kapitel aktualiserats och setts över. Dessutom har två nya kapitel tillkommit: ett om samhällsvetenskapens natur och ett om att använda multimetodologi.

Redaktörer är Göran Ahrne, professor emeritus i sociologi vid Stockholms universitet och verksam vid SCORE i Stockholm, och Peter Svensson, docent i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund.

Best.nr 47-14007-7 Tryck.nr 47-14007-7

Upplaga 3

Göran Ahrne & Peter Svensson (red.)

Handbok i kvalitativa metoder

Handbok i

Upplaga 3

kvalitativa metoder Göran Ahrne & Peter Svensson (red.)