ALVA APPELGREN har disputerat inom kognitiv neurovetenskap. Hennes studier rör motivation, återkoppling och förväntningar kopplat till utveckling och lärande. Hon är en flitigt anlitad föreläsare för lärare, förskollärare, rektorer och skolchefer.
Nya perspektiv på lärande
Nya perspektiv på lärande – kognitionsvetenskap för lärare riktar sig till verksamma och blivande lärare och förskollärare och utgår från följande villkor som har betydelse för elevers lärande: arv och miljö, motivation, återkoppling och minne. Villkoren beskrivs främst utifrån forskning om genetik och kognitionsvetenskap och kopplas ihop med de befintliga lärandeteorier som dominerar svensk lärarutbildning, samt konkretiseras med ämnesspecifika exempel i lärsituationer.
ALVA APPELGREN
Människor är unika. Vi lär oss olika fort och på varierande sätt i olika åldrar, vilket hänger ihop med våra genetiska förutsättningar i kombination med vad som sker i lärmiljön.
ALVA APPELGREN
Nya perspektiv på lärande – kognitionsvetenskap för lärare
Best.nr 47-13993-4 Tryck.nr 47-13993-4
4713993_Nya perspektiv_OMSLAG.indd Alla sidor
2021-08-17 12:43
ISBN 978-91-47-13993-4 © 2021 Alva Appelgren och Liber AB FÖRLÄGGARE:
Mattias Nykvist
REDAKTÖR: Jenny Fornell Hjelm PROJEKTLEDARE: Helena Hammarqvist
Eva Jerkeman Lotta Rennéus OMSLAGSBILD: Akindo/Getty Images ILLUSTRATIONER: Lene Due Jenssen FORMGIVNING: OMSLAG:
Första upplagan 1 REPRO: Repro 8 AB, Stockholm TRYCK:
Livonia Print, Lettland 2021
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se.
Innehåll Förord 7 Bokens syfte och struktur 8 Tack 9
Introduktion 10 Undervisning på vetenskaplig grund 11 Teorier om lärande 12 Tillförlitlighet 13 Studiedesign 14 Forskningsetik 16
Bokens fyra villkor 17 Referenser 18
1
Arv och miljö 21 Den genetiska koden 22 Ärftlighet 23 Tvillingstudier 24 Syftet med att undersöka skillnader 25
Arv och miljö – kopplingar till lärandeteorier 27 Utveckling av studiedesign genom tiderna 27 Arv kopplat till lärmiljö 29
Skapa likvärdiga förutsättningar i praktiken 30 Likvärdighet 30 Att skapa goda förutsättningar för alla 33 Att minska ojämlikheten i klassrummet 34
Avslutande ord 36 Referenser 37
2
Motivation 41 Att nå sina mål 42 Andras och egna förväntningar 42 Det härliga med att lyckas 44 Tanken på vinst och förlust 46 Problemlösning och ihärdighet 48 Kognitiv kontroll 51 Att lära med guidning och medveten övning 52 Förebilder, fördomar och samhällets normer 54
Motivation – kopplingar till lärandeteorier 56 Strävan efter att lyckas lära 56 Motivationen att pröva sig fram 58
Att skapa förutsättningar för motivation i praktiken 59 Ta reda på och stötta elevers driv och intressen 59 Att bemöta rädslor och låga förväntningar 61 Främja elevers ihärdighet 64
Avslutande ord 71 Referenser 72
3
Återkoppling 81 Olika sorters återkoppling 82 Formativ bedömning 84 Inre och yttre återkoppling – om återkopplingens avsändare 85 Förklaringar och instruktioner 87 Relationell kompetens 88
Återkoppling – kopplingar till lärandeteorier 89 Återkoppling utifrån nivå 90 Återkoppling är en del av vårt bemötande 91
Att arbeta med återkoppling i praktiken 91 Elevers egna återkoppling och din återkoppling som lärare 96 Olika sätt att arbeta med sitt bemötande 102
Avslutande ord 105 Referenser 106
4
Minnet 113 Minnen, minnesstrategier och faktorer som påverkar 114 Korttidsminnen 114 Långtidsminnen 115 Minnesstrategier 119 Faktorer som påverkar minne och lärande 123
Minnet – kopplingar till lärandeteorier 126 Vi lär med hjälp av våra sinnen 126 Att addera ny kunskap till tidigare 129 Våra subjektiva upplevelser 130
Att arbeta med minnesstrategier i praktiken 131 Hjälp elever att minnas 131 Få elever att associera skolan med trygghet 134 Memorering – bäst eller sämst? 136 Elevers förkunskaper, intressen och preferens 138
Avslutande ord 140 Referenser 140
Slutord 148 Register 150
Förord
L
ärande är komplext och kan beskrivas på en mängd olika vis. Det finns en uppsjö av studier där forskare från olika forskningsdiscipliner undersöker vad det är som skapar goda förutsättningar för lärande. Genom att skriva den här boken vill jag bygga broar mellan några olika forskningsfält. Min intention med boken är inte att ersätta kunskap vi har, utan att lägga till information från andra forskningsdiscipliner än de som oftast har beskrivits inom utbildningsvetenskapen. I boken har jag främst beskrivit resultat från studier inom genetik och kognitionsvetenskap. Forskningsresultaten diskuteras utifrån hur de relaterar till befintliga lärandeteorier. I arbetet med boken blev det tydligt att det finns långt fler likheter än olikheter mellan de olika forskningsfältens slutsatser, trots forskningsdisciplinernas olika utgångspunkter. I boken ger jag även exempel på lärsituationer som knyter an till de beskrivna forskningsresultaten. För att kunna ta till sig resultat från vitt skilda forskningsdiscipliner krävs kunskap, lyhördhet och fördomsfrihet. Att endast se saker utifrån sitt eget perspektiv kan inverka negativt på både vår egen och vår omgivnings utveckling. Därför är det bra att tränas i att inta andras perspektiv. Det kan handla om att utgå från ett nytt ämnesfält, att lära oss om en ny metod eller att sätta oss in i en elevs sätt att se på en situation eller uppgift. När vi får ny information som inte stämmer med den tidigare, behöver vi överväga om det vi trodde att vi visste kanske inte var korrekt. Det tvingar oss att ompröva vårt eget synsätt. Detta kan vara utmanande eftersom vi är mer bekväma med att se och höra saker som vi känner igen. Så långt det är möjligt verkar vi människor vilja läsa om, använda oss av och tro på information som stämmer med det vi är bekanta med. Plötsligt händer det. Vi möter någon som tänker på ett annat sätt än vi själva. Någon ställer en fråga på ett för oss obekant sätt. Det väcker vårt intresse. Frågan som ställdes ger i sin tur ett nytt svar. Vad händer FÖRORD
7
nu? Kanske stämmer svaret överens med vårt eget, kanske inte. Oavsett vilket, så har personen gett oss ett nytt perspektiv. Bokens syfte och struktur
Syftet med boken är att beskriva några områden som inverkar på förutsättningar för att lära och utvecklas. Boken är framförallt skriven till dig som vill skapa bättre förutsättningar för lärande oavsett om du för närvarande studerar till exempelvis lärare eller förskollärare, eller redan är verksam i skolan. Min förhoppning är att du ska få ta del av forskning som du kan inspireras av i ditt arbete. Hur du kan använda dig av det som beskrivs för att utveckla just din undervisning i mötet med dina elever, är upp till dig att utforska. Jag har valt ut fyra villkor för lärande. Det finns självfallet många fler områden än de som tas upp i boken som också spelar roll. Dessutom kommer så klart relevanta studier att publiceras även efter att denna bok publicerats. Sedan finns det saker som jag missat eller inte haft möjlighet att ta upp. Det går inte att se en bok som heltäckande, men det är heller inte syftet. Bokens fyra kapitel är uppdelade efter de fyra utvalda villkoren. Först i varje kapitel ges en bakgrund till villkoret som utgår från aktuella forskningsresultat. I varje kapitel följer sedan ett avsnitt som länkar samman innehållet som beskrivits i kapitlet till lärandeteorier. Därefter följer ett avsnitt med förslag på hur forskningsresultaten kan användas i undervisningspraktiken med beskrivningar och exempel från lärsituationer som kan ses som inspiration och tips. Det finns i detta avsnitt även diskussionsfrågor som underlag för reflektion. Sist i kapitlet kommer några avslutande ord från mig. Bilderna i boken är till för att illustrera saker som beskrivs i texten. Referenslistor till bakgrundsdelen och avsnittet om lärandeteorier återfinns i slutet av varje kapitel. Jag hoppas boken kommer att få dig som läser att reflektera och att du diskuterar innehållet tillsammans med din omgivning, vilket kan ge dig nya perspektiv på lärande. Lycka till! Stockholm 2021 Alva Appelgren 8
FÖRORD
Tack
Jag vill tacka Karin Norinder som gått igenom hela utkastet och gett sitt perspektiv. Det var ovärderligt att få dina synpunkter som framför allt kopplar till förskollärarutbildningen. Dessutom ger du återkoppling på ett så fint och trevligt sätt som till och med ibland fick mig att skratta rakt ut. Tack till Lars Nyqvist, lärare i svenska som andraspråk för nyanlända, som har granskat bokens exempel och diskussionsfrågor. Tack även till Emma Leifler som har gett återkoppling om lärandeteorier. Tack till min familj och mina vänner som har varit ett stöd genom skrivprocessen. Alla ni som har kontaktat mig och undrat när boken kommer bli klar ska också ha tack. Det inspirerar och gör att det känns meningsfullt att skriva om detta. Jag vill tacka förläggaren Mattias Nykvist, för att du och dina kollegor såg värdet i att ge ut denna bok. Slutligen tack till Jenny Fornell Hjelm, Helena Hammarqvist, Lene Due Jenssen samt Eva Jerkeman för arbetet med bokens språk, struktur, illustrationer och form.
FÖRORD
9
Introduktion
10
INTRODUKTION
I
detta inledande kapitel vill jag ta upp några saker som är viktiga att känna till när vi ska ta till oss forskningsresultat. Först beskrivs vikten av att löpande uppdatera forskningsresultat utifrån vad forskare känner till idag. Det är viktigt eftersom undervisning ska vila på vetenskaplig grund. Därefter kommer jag diskutera studieresultatens tillförlitlighet. Detta handlar om vad som krävs för att känna sig trygg med vad forskarna kommit fram till. Sedan kommer jag att ta upp värdet av en god studiedesign som passar för att svara på en forskningsfråga. Detta följs av en diskussion kring forskningsetik som rör människor vilket handlar om att studierna ska vara utförda på ett etiskt försvarbart sätt. Sist i detta kapitel följer en kort beskrivning av de fyra villkor för lärande som jag har valt att ta upp i denna bok.
Undervisning på vetenskaplig grund Enligt skollagen (SFS 2010:800) ska lärares undervisning vila på vetenskaplig grund. Det innebär att även utbildningen av framtida lärare ska kunna backas upp av forskning som ska uppnå de krav som ställs för forskningskvalitet och etik. Forskningsresultat och teorier behöver därför prövas och omprövas. Studier kan behöva göras om eftersom den situation vi lever i idag har förändrats från hur lärsituationerna såg ut när studien utfördes. Dessutom har forskningsmetoder utvecklats, vilket kan påverka och förändra resultaten från när de ursprungligen gjordes. Eftersom undervisningen utvecklas hela tiden gäller det att hålla sig uppdaterad med den senaste forskningen som finns att tillgå. Forskningsresultaten ska sedan appliceras på vår egen situation och
INTRODUKTION
11
verksamhet. I de allra flesta studier som vi läser ingår inte just de barn och elever som en lärare undervisar eller exakt den lärmiljön läraren arbetar i. Men studiernas resultat är trots detta något att lära och utgå från, även om varje situation och person är unik. Alternativet, att välja att inte ta till sig befintliga forskningsresultat, är att som lärare pröva själv utan stöd från vetenskapliga studier. Då är det betydligt tryggare att ha forskningsresultat i ryggen, trots att resultaten kommer från en annan forskningsdisciplin än den man är mest van vid. Idag har forskare förfinad metodik och det finns betydligt fler studier att ta vara på än under förra seklet. Forskare får ibland samma resultat som redan publicerats och det gör dessa fynd mer trovärdiga. Men det finns också tillfällen när resultat inte gått att upprepa. Ibland verkar något ha fungerat bra i en viss situation, men inte i en annan. När forskningsteorier och studieresultat har replikerats, har de gjorts om flera gånger och då gett överensstämmande resultat. Detta är ett tecken på trovärdighet som ger stöd i utformandet av undervisning som ska vila på vetenskaplig grund. Allt detta behöver vi ha i åtanke när vi tar till oss och diskuterar forskning. Det gäller i största allmänhet och även den forskning och de lärandeteorier som tas upp i denna bok. Teorier om lärande
Det finns en mängd olika teorier kring lärande. Jag tar i denna bok upp några vanligt förekommande lärandeteorier: behaviorism, kognitivism, pragmatism, progressivism, konstruktivism och det sociokulturella perspektivet. Inom respektive teori nämns i boken några av de personer som har varit inflytelserika och delaktiga i uppkomsten av perspektivet. I varje kapitel kommer ett avsnitt med kopplingar till lärandeteorier utifrån saker som diskuteras i kapitlet. De utvalda villkoren arv och miljö, motivation, återkoppling och minne relateras på så vis till olika lärandeteorier. Dessa kopplingar mellan forskningsresultat från olika fält och med olika utgångspunkter, kan även verka som broar mellan de olika lärandeteorierna utifrån de likheter som finns i studiernas resultat. De forskningsresultat som inte överensstämmer med tidigare teorier kommer att problematiseras. De befintliga lärandeteorierna är inte grundligt beskrivna eftersom det redan 12
INTRODUKTION
finns en mängd böcker att tillgå som ingående tar upp dessa. Det finns dessutom många fler perspektiv och teorier än de som beskrivs här. Utgångspunkten för boken är inte en lärandeteori eller ett perspektiv. Istället diskuteras när studier från olika fält bekräftar teorierna eller när aktuell forskning adderar ny kunskap. Jag tror att det är när människor arbetar tillsammans, med olika forskarbakgrund, som den kunskap som annars hade stannat inom en viss disciplin förs vidare. Utbytet av kunskap gör att vi tar vara på den forskning som finns inom olika forskningsområden. Ofta pratas det om att tänka utanför boxen. Jag tycker det handlar om att försöka tänka på olika sätt. För att lära behöver vi utvärdera, upptäcka misstag och omvärdera det vi lärt oss. Vi behöver addera nya upptäckter till befintliga. Tillförlitlighet
För att kunna lita på forskningsresultat ska resultaten helst inte bara ha visat sig stämma endast en gång, utan flera gånger. Detta medför en större trovärdighet tack vare att forskare, ibland från olika forskargrupper, fått överensstämmande resultat. Det tyder på att resultaten är reproducerbara. Reproducerbarhet kan handla om att kunna återskapa metod, resultat eller inferens, det vill säga slutsatser. För reproducerbarhet av metod kan forskare rekonstruera någon annan forskares metod. Då handlar det om att metodbeskrivningen är så tydlig att den ska kunna utföras på exakt samma sätt i annan studie. Reproducerbarhet av resultat handlar om att replikera just resultaten. En ny studie får då i princip samma resultat, när forskarna följt samma metodik. Reproducerbarhet av slutsatser, inferens, handlar om att dra samma slutsatser som någon gjort tidigare. På en konferens i Stockholm år 2019 om reproducerbarhet pratade forskaren John Ioannidis, professor vid Stanfords universitet, om sina studier kring reproducerbarhet. Han gav exempel på att till och med resultat och teorier från mycket kända forskare kan visa sig felaktiga (Ioannidis, 2005). Det verkar vara så att merparten av studierna som vi förlitar oss till egentligen behöver göras igen (Baker, 2016). Men studier replikeras tyvärr sällan (Plucker & Makel, 2021). Om ingen INTRODUKTION
13
valt att ompröva forskningsresultaten fortsätter studiernas resultat att citeras, trots att de kan vara felaktiga. Ett sätt att undersöka om studiers resultat verkar tillförlitliga är att undersöka om resultat och slutsatser från olika forskningsfält överensstämmer. I den här boken kopplas befintliga lärandeteorier till resultat från studier från olika forskningsdiscipliner. Lärandeteorier kan på så vis undersökas och analyseras igen utifrån andra forskningsdiscipliner med andra metoder eller infallsvinklar. Studiedesign
Inom nyare forskningsfält finns inte alltid många studier att tillgå och ibland är studier som gjorts små, vilket minskar trovärdigheten. Det är även viktigt att känna till att för nyare forskningsfält kan forskarens egna slutsatser komma att ändras över tid, i och med att fler studier görs på området. Forskare behöver vara transparenta och tydligt visa precis vad de gjort i sin studie genom att beskriva studiens metod och design. Det ska tydligt gå att följa och förstå forskarnas tillvägagångssätt. Utifrån de uppgifter forskarna samlat in och de analyser de gjort, har de fått resultat som de har dragit slutsatser från. Det är med andra ord viktigt att kunna utläsa information om deltagarna, hur informationen samlats in, av vem och på vilket sätt. Studiens brister bör framgå: exempelvis kan det handla om få deltagare som kanske inte är representativa för en annan grupp individer. Detta påverkar om studiens resultat kan generaliseras eller inte. Är studien välgjord kan läsaren förstå precis hur studien är gjord och på så vis bedöma dess tillförlitlighet. Det är även värdefullt att känna till vilka andra studier det finns på området som bekräftar eller motsäger forskarnas resultat. Inom nyare fält finns det ibland inte särskilt många och stora studier. Då får läsaren förlita sig till de studier som finns i nuläget, med förbehåll att resultaten kan komma att motbevisas eller återskapas i studier framöver. Studier kan designas på olika sätt och valet av metod kan vara komplicerat. En del forskare samlar in data genom att prata med elever, lärare eller föräldrar. Andra forskare har låtit dem fylla i enkäter och
14
INTRODUKTION
på så vis fått data att analysera. En del forskare har även analyserat DNA. Andra har observerat hur elever beter sig i en viss situation och gjort mätningar av hur kroppen responderar genom förändringar i hjärnans aktivitet. Några forskare har lyckats samla in olika sorters data genom exempelvis intervjuer, DNA och observation av beteenden. Valet av forskningsmetod görs utifrån vad som passar bäst för att svara på frågeställningen. Att utföra alla insamlingsmetoder i en och samma studie kräver resurser och kompetens inom flera olika fält. Detta kan återspegla sig i att forskarna drar erfarenhet av kompetensen som finns inom forskargruppen som ibland även tar utgångspunkt utifrån ett visst lärandeperspektiv. Forskarna som utför studien kan ibland komma att välja den metod som de själva är mest bekanta med. Om forskarna däremot gör tvärvetenskapliga projekt tillsammans med olika forskargrupper från olika fält, ökar möjligheten till användning av flera metoder i studierna. Om du ställer frågan till forskare om vad som driver dem att arbeta så hårt med sina studier kan målet med forskningen visa sig vara en stark drivkraft. Det slutgiltiga målet kan vara att ge elever bästa möjliga förutsättningar att kunna lära. Men hur olika forskare arbetar för att nå detta mål kan variera. Vi tar ett fiktivt exempel från tre forskare som vi kallar för A, B och C. Forskare A studerar beteenden och analyserar och observerar elever som utför olika skoluppgifter. Forskare B studerar hur lärares undervisning kan utformas så att elever lär sig och förstår matematiska begrepp. Forskare C studerar hur elevers lärande påverkas av samhällets normer eller könskonstruktioner. Forskare A, B och C skulle kunna vara didaktiker. Men forskare A skulle dessutom kunna vara psykolog, eller genetiker i botten. Forskare B kanske är naturvetare, och forskare C hjärnforskare. Beroende på deras bakgrund kan det hända att de valt olika metoder för att ta reda på svaren till de frågeställningarna de har. Men forskarna kommer alla att vilja svara på sin frågeställning, oavsett vilken disciplin de tillhör. Resultatet de får fram kan vara värdefullt för lärare, oavsett forskarens bakgrund.
INTRODUKTION
15
Forskningsetik
En del av oss har uppfattningen att hjärnforskning, psykologisk forskning och genetisk forskning är något skrämmande. Kanske är ens upplevelse att denna typ av forskning skadar de barn som deltar i studien. Någon annan associerar hjärnforskning till när en närstående varit sjuk och behövt gå igenom behandlingar. Eller så går tankarna till skräckfilmer där en så kallad hjärnforskare i vit rock gör något elakt mot en människa. Men att studera hjärnans processer eller undersöka gener är inte farligt. Alla studier som involverar människor och djur ska granskas noga i en etikprövning. Det är viktigt för att värna om dem som deltar. För forskning som rör människor gäller regler för etikprövning enligt etikprövningslagen (2003:460). I en etikprövning granskar oberoende forskare studieförfarandet. Resultaten och nyttan med studien prövas mot den inverkan själva metoden beräknas ha på deltagarna i studien, oavsett vilken metod som används för att samla in data. När en studie har gått igenom granskningen och godkänts anses studien utföras på ett etiskt försvarbart sätt. En studie som däremot inte gått igenom en etikprövningsprocess, oavsett om den är didaktisk, psykologisk, genetisk eller om det handlar om hjärnforskning, har inte godkänts och kan därför inte garanteras värna om deltagarna. För en studie som utförs utan etikprövning, finns det därmed ingen garanti för att studien görs på ett etiskt godtagbart sätt. För de studier som genomgått en etikprövning gäller att deltagarna får information om studien och att det ska vara frivilligt att delta. Alla som deltar ska ha rätten att bestämma om de vill vara med eller inte. När som helst ska individen kunna säga till om de vill avbryta. Personerna som deltar ska, utan påverkan, ha gett sitt godkännande, sitt samtycke. Om deltagaren är under 18 år gäller vårdnadshavarens samtycke. Oavsett vilken insamlingsmetod som används för studien har forskarna som utför studien en skyldighet att se till att individen står i centrum och behandlas på bästa sätt. Huruvida forskarna har lyckats med detta avgörs av etikprövningsmyndigheten i etikprövningen.
16
INTRODUKTION
Bokens fyra villkor Den här boken är uppdelad i fyra områden, eller villkor. Villkoren som beskrivs är utvalda för att lärare ska kunna arbeta för att erbjuda barn likvärdiga förutsättningar att lära. Det första villkoret är arv och miljö, se kapitel 1. Kapitlet handlar om forskning som syftar till att lära oss mer om barns olika genetiska förutsättningar och behov. Här diskuteras interaktionen mellan de genetiska förutsättningar en individ har och de faktorer som påverkas av miljön. Kapitlet tar upp vikten av att som lärare förstå skillnader i hur barn och unga lär sig för att kunna undervisa på ett bra sätt. Det andra villkoret handlar om motivation, se kapitel 2. Kapitlet tar upp forskning om viljan att lära för att bättre förstå förutsättningar för att känna motivation. Det handlar bland annat om vad som gör att barn och unga orkar kämpa vidare eller vad som kan göra att de hellre ger upp. Det tredje villkoret, kapitel 3, handlar om återkoppling. I detta kapitel diskuteras vad som sker i dialogen mellan lärare och elev, elever emellan och även den inre dialog som sker inom varje individ. Det sista kapitlet, kapitel 4, handlar om minnet och ger en fördjupning i att skapa förutsättningar för att bättre lagra och plocka fram information. Här beskrivs forskning om vad lärare kan göra för att barn och unga ska minnas och kunna använda sig av det som de lärt sig. Bokens kapitel ger genomgående en inblick i forskning från såväl neurovetenskap, psykologi som genetik. Men är verkligen forskning om genetik, hjärnans funktioner och psykologi relevant för lärare för att utveckla undervisningspraktiken? Vad har en lärare för användning av kognitionsvetenskap där forskare studerar hur hjärnan fungerar och aspekter av människors beteenden? Är det inte viktigare med forskning om teorierna bakom hur vi undervisar i klassrummet och vad vi ska göra för att elever ska utvecklas till goda demokratiska samhällsmedborgare? Det ena utesluter inte det andra. Forskare kan ha studerat samma fenomen på olika sätt, där nya infallsvinklar kan berika. Om vi vill ge barn och unga så goda förutsättningar till lärande som möjligt, behöver vi diskutera och beskriva all relevant forskning
INTRODUKTION
17
ALVA APPELGREN har disputerat inom kognitiv neurovetenskap. Hennes studier rör motivation, återkoppling och förväntningar kopplat till utveckling och lärande. Hon är en flitigt anlitad föreläsare för lärare, förskollärare, rektorer och skolchefer.
Nya perspektiv på lärande
Nya perspektiv på lärande – kognitionsvetenskap för lärare riktar sig till verksamma och blivande lärare och förskollärare och utgår från följande villkor som har betydelse för elevers lärande: arv och miljö, motivation, återkoppling och minne. Villkoren beskrivs främst utifrån forskning om genetik och kognitionsvetenskap och kopplas ihop med de befintliga lärandeteorier som dominerar svensk lärarutbildning, samt konkretiseras med ämnesspecifika exempel i lärsituationer.
ALVA APPELGREN
Människor är unika. Vi lär oss olika fort och på varierande sätt i olika åldrar, vilket hänger ihop med våra genetiska förutsättningar i kombination med vad som sker i lärmiljön.
ALVA APPELGREN
Nya perspektiv på lärande – kognitionsvetenskap för lärare
Best.nr 47-13993-4 Tryck.nr 47-13993-4
4713993_Nya perspektiv_OMSLAG.indd Alla sidor
2021-08-17 12:43