9789147139842 by Smakprov Media AB

Upplaga 2

Annica Löfdahl Hultman

Katarina Ribaeus är förskollärare och lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och har framför allt ägnat sig åt forskning som relaterar till olika aspekter av förskolans demokratiuppdrag. Annica och Katarina leder forskargruppen Utbildningsvetenskapliga studier av barn och barndom (UBB) och har under de senaste åren särskilt intresserat sig för förskollärarstudenters möjlighet att utvecklas i lärarrollen under utbildningen.

Förskollärarens metod och vetenskapsteori

Annica Löfdahl Hultman är förskollärare och professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och har lång erfarenhet av forskning om barn och lärare i förskolan.

Löfdahl Hultman, Ribaeus (red.)

örskollärarens metod och vetenskapsteori belyser de specifika behov som uppstår då förskolans praktik, lärare eller barn studeras. Författarna tar också upp val av perspektiv, olika metoders möjligheter och begränsningar samt etiska överväganden i relation till studentarbeten. I denna reviderade upplaga finns nya exempel på studier av internationalisering, barns flerspråkighet, naturvetenskapliga arbetssätt och digitalisering i förskolan. Bokens författare har alla erfarenhet av forskning med fokus på svensk förskola samt erfarenheter av undervisning i förskola och/eller inom förskollärarprogrammet. Boken fungerar i samtliga kurser inom förskollärarutbildningen där studenternas vetenskapliga förhållningssätt prövas och utvecklas, samt i det självständiga arbetet.

och Katarina Ribaeus [red.]

Förskollärarens metod och vetenskapsteori

Best.nr 47-13984-2 Tryck.nr 47-13984-2

4713984_Löfdahl_omslag_orig.indd 1

08/12/20 8:18 AM

Annica Löfdahl Hultman och Katarina Ribaeus [red.]

Förskollärarens metod och vetenskapsteori

liber

Innehåll Förord 7 Författarpresentation 9

Del 1. Processen att skriva ett vetenskapligt arbete 13 marie karlsson

1. Perspektiv på förskolan i studenters självständiga arbete 14 Att finna ett kunskapsområde 15 Perspektiv på kunskapsobjektet 16 Perspektiv på studieobjektet 18 Sammanfattande avslutning 21

Katarina Ribaeus & Annica Löfdahl Hultman

2. Vetenskapligt förhållningssätt och didaktiska reflektioner 22 Vad är en didaktisk reflektion? 23 Vad är vetenskaplig grund? 24 Vad är beprövad erfarenhet? 24 Didaktiska reflektioner och förskolans innehåll 26 Barns hälsa och välbefinnande 26 Barns delaktighet och inflytande 27 Lek och lärande 29

Sammanfattande avslutning 30 Annica Löfdahl Hultman

3. God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt 31 Forskningsetiska regelverk – en bakgrund 31 Vad gäller för dig som student? 33 Forskningsetik – bortom regelverket 34 Det här måste du känna till 34

Informations- och samtyckeskrav 35 Undersökningens design 36 När du använder dina data och presenterar dina resultat 36

Barn och informerat samtycke 37 Att utnyttja situationens möjligheter att dra sig ur 38 Att lära sig möjligheten att dra sig ur 39 Informerat samtycke från vårdnadshavare 40

Sammanfattande avslutning 41 Annica Löfdahl Hultman & Katarina Ribaeus

4. Att rapportera och presentera sin undersökning 42 En skriftlig första rapport – hur gör man? 42 Vikten av rubriker och kartläggning 43 Urval av situationer 44 Avslutning, kommentarer eller diskussion 44 En digital presentation 45

Att vara vetenskaplig 45 Några handgripliga råd och exempel 46

Sammanfattande avslutning 52

Del 2. Att studera och förhålla sig till en förändrad omvärld och nya krav i förskolan 53 Katarina Ribaeus

5. Förskolan som demokratisk praktik 54

Institutionella demokratihändelser – en analysmodell 55 Några konkreta analysexempel 58 Sagopåsen – en individualistisk demokratihändelse 58 Rymningen – en social demokratihändelse 59 Staketet – en politisk demokratihändelse 59 Bygget – en formell demokratihändelse 60 Molnet – en formell och politisk demokratihändelse 61

Sammanfattande avslutning 61 Susanne Hansson & Ami Cooper

6. Internationalisering – att lära av förskolor i andra länder 63 Varför internationalisering? 64 Möten med andra kulturella kontexter 66 Kultur och kulturkrockar 67

Processen innan, under tiden och efter resan 69 Förberedelser inför det självständiga arbetet 70 Datainsamling på plats 71 Forskningsetiska frågor och kulturella kontexter 73 Tillbaka på hemmaplan 75

Sammanfattande avslutning 76 Martina Norling

7. När pennan möter pappret – en flerspråkig förskolemiljö 80 Social språkmiljö, föreställningar och kunskap 81 Föreställningar och kunskap 82

Aktionsforskning och kollegialt lärande 83 Systematisk kunskapsutveckling 84 Teoretiskt ramverk 85 En modell – tre dimensioner 86

Att göra bedömningar av undervisningsaktiviteter 87 Videoinspelningar som stöd 88

Flerspråkiga textmiljöer i meningsfulla sammanhang 89 Strategier som utgår från flerspråkiga barns intressen 89 Strategier som stödjer flerspråkiga barns självbestämmande 91 Strategier som utmanar flerspråkiga barns skrivprocesser 92

Sammanfattande avslutning 94

Ann-Britt Enochsson & Karin Forsling

8. Digitala medier och verktyg i förskolan 97 Områdets komplexitet 98 Förberedelser 99

Syfte, forskningsfrågor, metod och teori 100

Tänkbara undersökningsområden 101 Med barnen i fokus 101 Med pedagogerna i fokus 104 Med verksamheten i fokus 105 Med fokus på tidigare forskning 106 Med fokus på mediedebatten 106

Sammanfattande avslutning 106

Del 3. Metoder och perspektiv för att studera och förstå förskolans praktik 109 Carin Roos

9. Att berätta om små barn – minietnografi 110

Att göra en etnografisk studie 110 Etnografisk studie med fokus på små barns praktik 112 Att fråga barn men inte lyssna 112 Barnperspektiv och/eller barns perspektiv 113 Varsamhet med barn – etiska ställningstaganden 114

Trovärdighet och noggrannhet – reliabilitet 114 Giltighet och meningsfullhet – validitet 116 Samla data och analysera parallellt 118 Berätta om barns praktik 118 Att diskutera resultaten 119

Didaktiska implikationer 119 Sammanfattande avslutning 120 Inga-Lill Emilsson

10. Sandlådan med nya ögon 122 Olika glasögon 122 Sandlådan vid förskolan 123

Barnen och rollen som forskare 124 Välja perspektiv och metod 124

Sandlådan som kulturell arena 125 Sandlådan som kulturell mötesplats 126 Sandlådan som intra-aktiv arena 126 Intra-aktiva ”sandglasögon” – rollen som forskare 127 Bearbetning, analys och resultat 128

Sammanfattande avslutning 130

Susanne Thulin

11. Naturvetenskap och ett undersökande arbetssätt 132

Naturvetenskap som processinriktat arbetssätt 133 Barns perspektiv som betydelsefull utgångspunkt för barns lärande 136 Naturvetenskap som undersökningsförmåga 137 Undervisningens genomförande 138

Att undersöka den egna praktiken 139 Ett resultat för didaktisk utveckling 143 Sammanfattande avslutning 144 Anders Arnqvist

12. Kvantitativa data – exemplet barns läsande 146 Den kvantitativa arbetsprocessen 147 Beskrivande statistik 149 Variabel 149 Enkäter 151 Språklig medvetenhet 155

Sammanfattande avslutning 160 Håkan Löfgren

13. Lärarberättelser från förskolan 161

Två förskollärares berättelse 161 Att lyssna på och skapa berättelser – datainsamling 164 Forskningsstrategier 165 Bearbetning och analyser av intervjudata 167 Att forma sin berättelse om förskollärarnas berättelser 168 Sammanfattande avslutning 170 Annica Löfdahl Hultman

14. Förskolans dokument 172

Systematisk analys 173 Teoretiska begrepp – stöd för tolkning och analys 175 Analyser av veckobrev 176

Sammanfattande avslutning 178

Förord Förskollärarutbildningen är ett av de största lärarprogrammen i Sverige. Det är en utbildning som likt alla högre utbildningar behöver förnyas och utvecklas. Forskning om förskolan, om barn och om lärare i förskolan, utvecklar ständigt nya kunskaper där metoder och teorier utmanas och bidrar till att forskningsfronten om förskolan och de aktörer som verkar där flyttas fram. En sådan tydlig förändring har de senaste åren varit ett ökat fokus på didaktiska perspektiv eftersom förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det handlar om att kunna reflektera och tänka kring hur forskningsresultat som publiceras i artiklar och i böcker kan anpassas och bli till användbara didaktiska redskap i den egna förskoleverksamheten. Den beprövade erfarenheten består av erfarenheter som prövats och dokumenterats och som på så vis blivit beprövade. Forskning kan därför även vara egna resultat från studier som görs under utbildningen eller i verksamheten, och som blir användbara i arbetet med barns utbildning i förskolan. Både blivande och verksamma förskollärare behöver kunskap om såväl metoder som om hur ett vetenskapligt förhållningssätt kan utvecklas och bli en viktig del i det vardagliga arbetet i förskolan. Ambitionen med vår bok är att utgöra ett stöd till såväl undervisande lärare som studenter vid förskollärarutbildningen och svara upp mot det specifika behov som uppstår då förskolans praktik, lärare eller barn ska vetenskapliggöras, studeras och beskrivas. I denna reviderade och utökade upplaga bygger författarna vidare på de texter som ursprungligen publicerades i Förskollärarens metod och vetenskapsteori (2014). Nya författare bidrar med ytterligare perspektiv som kan stärka förskollärares vetenskapliga förhållningssätt. Kapitelförfattarna har erfarenhet av att handleda lärarstudenter under olika delar av utbildningen: från de inledande vetenskapliga texterna till det självständiga arbetet. Flera författare tar sin egen forskning som utgångspunkt och visar hur de själva har hanterat skilda villkor, begränsningar och etiska dilemman som de har mött. Vissa kapitel avslutas med en referenslista som kan ge förslag på andra källor inom aktuellt område. Boken är indelad i tre delar: •

Del 1. Processen att skriva ett vetenskapligt arbete Kapitel 1–4 handlar om det praktiska skrivandet och de vetenskapliga och didaktiska reflektioner och etiska förhållningssätt som ingår i detta arbete. 7

•

Del 2. Att studera och förhålla sig till en förändrad omvärld och nya krav i förskolan Kapitel 5–8 relaterar till en förändrad omvärld med krav på internationella perspektiv, fler barn med mer än ett språk, en orolig omvärld och det allt viktigare demokratiuppdraget, samt de krav på nya teknologier som innebär att även förskolans undervisning omfattar digitalisering.

•

Del 3. Metoder och perspektiv för att studera och förstå förskolans praktik Kapitel 9–14 visar aktuella exempel kopplade till forskning på olika aspekter av förskolans praktik. Det handlar om barns lek, förskollärarens arbete, att lyssna på barn och olika dokument som omger förskolans praktik. Sammantaget visar kapitlen på traditionella sätt att förstå förskolan och hur sådana traditionella förståelser kan utmanas. Karlstad, oktober 2020

Annica Löfdahl Hultman & Katarina Ribaeus

Författarpresentation Anders Arnqvist är professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Hans forskningsintresse berör frågor om förskolans och skolans arbete med systematiskt kvalitetsarbete och relationen till vetenskap och beprövad erfarenhet. Områden av särskilt intresse är de yngre barnens läs- och skrivutveckling, ledarskap i förskolan samt frågor om hur lärar professionen kan involveras i praktiknära forskning. Han har under senare år genomfört ett flertal utbildningar för rektorer i förskolan om hur de kan leda och utveckla undervisningen. Ami Cooper är fil. dr och adjunkt i pedagogiskt arbete vid Institutionen för pedagogiska studier, Karlstads universitet. Hon undervisar sedan många år om bland annat vetenskapliga metoder, och handleder självständiga arbeten på grund- och avancerad nivå. I sin forskning ägnar hon sig åt demokrati- och värdegrundsarbete i förskola och skola, skolutveckling ur ett organisations- och ledarskapsperspektiv och internationalisering i högre utbildning. Som diskursforskare är hon främst intresserad av språkets konstituerande roll, av makt- och konfliktperspektiv samt subjektets diskursiva identifiering. Inga-Lill Emilsson har en filosofie master i utbildningsvetenskap och arbetar som universitetsadjunkt vid Karlstads universitet. Hon är kursledare och lärare i förskollärarutbildningen, olika kurser inom Förskolelyftet, Läslyftet i förskolan och Undervisning i förskolan. Under flera år har hon haft kurser i småbarnspedagogik i Hedmarks fylke i Norge samt varit ledare för projektet Småbarnspedagogik 2008–2016 där 1 480 verksamma pedagoger varit med i ett regionalt nätverk. Hennes erfarenheter som förskollärare, utvecklingspedagog och lärarutbildare som varvats med studier i pedagogik, har gjort att hon är efterfrågad som föreläsare. Ann-Britt Enochsson är professor i pedagogiskt arbete och arbetar på Institutionen för pedagogiska studier vid Karlstads universitet. Hennes forskning fokuserar på hur digitala medier, främst internet, kan användas i lärande och undervisning. Hon började med att studera informationssökning och kritisk granskning ur ett elevperspektiv. Senare har det bland annat handlat om hur lärar- och förskollärarstudenter förbereds att använda digitala medier i undervisningen. Just nu handlar det mest 9

om lärares och förskollärares användning av, och syn på, digitala medier, till exempel vilken roll digitala medier kan spela i relation till förskolans demokratiuppdrag och hur digitala medier kan användas för att utveckla verksamheten i skolan. Karin Forsling är filosofie doktor i specialpedagogik och verksam som universitetslektor vid Karlstads universitet. Hon har stor erfarenhet av handledning av examensarbeten på avancerad nivå inom speciallärarprogrammet. Hennes forskningsintresse är praxisorienterat med fokus på specialpedagogik och digitalisering. Hon disputerade 2017 vid Åbo Akademi, Finland med avhandlingen Att överbrygga klyftor i ett digitalt lärandelandskap: design och iscensättning för skriv- och läslärande i förskoleklass och lågstadium. Karin är mellanstadielärare och specialpedagog och har lång erfarenhet av skolverksamhet och lärarutbildning. Susanne Hansson är lektor i pedagogiskt arbete, med inriktning mot specialpedagogik, och arbetar på Institutionen för pedagogiska studier vid Karlstads universitet. Hon har lång tids erfarenhet av arbete med internationalisering i självständiga arbeten inom lärarutbildningsprogrammen. Hennes forskning rör etiska frågor i professionshandledning och undervisning och lärande i särskolan. Marie Karlsson är docent i pedagogik och arbetar på Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Hon har stor erfarenhet av att handleda studenters självständiga arbeten på olika nivåer och inom olika utbildningsprogram. Hennes forskning handlar bland annat om relationer mellan föräldrar och institutioner som förskola, skola och fritidshem, ungas identitetsskapande genom berättande, samt utbildningsinstitutioners förändrade praktiker och villkor. Vidare är hon intresserad av kunskapsteoretiska frågor, och ett perspektiv på berättelser och berättande som sociala och identitetsskapande handlingar genomsyrar den forskning hon bedriver. Annica Löfdahl Hultman är professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Hon har arbetat med forskningsetiska frågor både på Karlstads universitet och på nationell nivå. Hon har en bakgrund som förskollärare och hennes forskning handlar om lärare i olika skolformer och hur förändringar i förskolans och skolans styrning påverkar lärares arbete. För

närvarande forskar hon dels om förskollärarstudenter och deras tillblivelse som lärare genom hela utbildningen, dels om olika uppror på Facebook och om vad – och hur – det som lärare skriver där, bidrar till att forma lärares professionsvardag. Håkan Löfgren är biträdande professor i pedagogik och chef för Tema Barn vid temainstitutionen på Linköpings universitet. Han är legitimerad lärare och har under många år varit verksam vid förskollärar- och lärarutbildningarna i Karlstad och Linköping. Hans forskning tar ofta ett aktörsperspektiv och han har med hjälp av narrativa metoder studerat såväl förskollärares och skolledares arbete med dokumentation och bedömning, som mellanstadieelevers erfarenheter av att bli bedömda och få betyg. Den senaste studien handlar om förskollärares erfarenheter av värdefulla möten med barn. Martina Norling är filosofie doktor i didaktik och verksam som universitets lektor i pedagogik med inriktning förskola vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap vid Örebro universitet. Hon är utbildad förskollärare och undervisar främst om ämnesdidaktik, språk och barns lärande och utveckling. Hennes forskningsintresse är språk, flerspråkighet och läs- och skrivutveckling i social språkmiljö i förskolan. Norling är medlem i literacynätverket Nordic early literacy education (NEL). Katarina Ribaeus är lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Hon har varit verksam inom förskollärarprogrammet som programledare, examinator, kursledare och lärare, handlett självständiga arbeten samt arbetat med utbildning av lokala lärarutbildare. Hennes forskning fokuserar framförallt på demokrati- och värdegrundsfrågor ur olika aspekter. Den har berört såväl förskolans demokratiuppdrag som studenters lärartillblivelse och deras utveckling av handlingsberedskap med särskilt fokus på demokrati. Hon har också ingått i projekt där olika modeller för samverkan mellan forskning och förskolans verksamhet prövats med särskilt syfte att stärka verksamma förskollärares handlingsberedskap i värdegrundsfrågor. Carin Roos är professor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad och Karlstads universitet. Hennes forskning har i avhandlingsarbetet handlat om teckenspråkiga barns intresse för sin textmiljö och därefter 11

har forskningen rört vitt skilda områden inom det pedagogiska och specialpedagogiska forskningsfältet och skett med hjälp av olika forsk ningsmetodiska ansatser. Det har handlat om teckenspråkiga små barn, unga och vuxnas lärande och interaktion. Det har också handlat om glesbygdsbarns liv och lärande och om speciallärares upplevelser av sitt yrke över tid. Just nu gäller hennes forskning speciallärares upplevelser av hur de kan hantera det nya uppdraget i examensordningen gällande examensmål som specifikt rör neuropsykiatriska svårigheter. Ett annat projekt just nu handlar om frågor kring förskolans betydelse för senare skolresultat. Susanne Thulin är docent i pedagogik och arbetar som biträdande professor vid fakulteten för lärarutbildning vid Högskolan Kristianstad. Hon är också legitimerad förskollärare med erfarenhet från arbete i förskola och förskoleklass och undervisar inom förskollärarutbildning, fortbildning för yrkesverksamma förskollärare samt i påbyggnadsutbildningar på olika nivåer. Hennes forskningsintresse är inriktat mot barns lärande och under visning av naturvetenskap i förskolan med fokus på kommunikation.

Del 1

Processen att skriva ett vetenskapligt arbete

1. Perspektiv på förskolan

i studenters självständiga arbete s Marie Karlsson

Som student på förskollärarutbildningen ska du skriva ett självständigt arbete i form av en vetenskaplig undersökning. Det här kapitlet handlar om att få läsaren uppmärksam på vetenskapligt tänkande och vad det betyder att utifrån olika perspektiv vetenskapligt studera olika fenomen i förskolan. Att utföra en vetenskaplig undersökning handlar i grund och botten om att hantera relationer mellan data, begrepp och teorier för att kunna bidra med kunskap om ett särskilt kunskapsobjekt (Loseke, 2016). Data är spår av fysiska och sociala världar som vi kan uppfatta med hjälp av våra sinnen, det vill säga sådant som vi kan höra, se, känna, smaka och känna doften av. Begrepp – som till exempel identitet, lärande, litteracitet, lek och utveckling – är däremot abstrakta idéer som vi inte kan uppfatta med våra sinnen eftersom de inte har en fysisk existens. När vi använder begrepp för att beskriva något vi upplever med våra sinnen (data) ger vi begreppen existens. Teorier är system av sammankopplade begrepp som strukturerar och organiserar olika sätt att se på fysiska och sociala världar. Att skriva ett självständigt arbete handlar alltså om att ringa in ett kunskapsområde, ett kunskapsobjekt och ett perspektiv på detta kunskapsobjekt med tillhörande begrepp. Det handlar också om att planera och genomföra en undersökning av ett studieobjekt som går att undersöka med våra sinnen i förskolans fysiska och sociala världar. Resultatet av denna undersökning ska sedan presenteras i en uppsats, som ett bidrag till kunskapsområdet. Jag har valt att ta upp och diskutera två olika typer av perspektiv: s perspektiv på kunskapsobjektet (olika sätt att teoretiskt se på det fenomen du studerar och som du vill bidra med kunskap om) s perspektiv på studieobjektet (olika sätt att se på data/spår av för-

skolans fysiska och sociala världar som du väljer att undersöka med hjälp av dina sinnen för att bidra med kunskap om kunskapsobjektet). För att konkretisera vetenskapligt tänkande och för att du som läsare ska se dig själv som huvudperson är texten uppbyggd kring en berättelse.

Att finna ett kunskapsområde Tänk dig att du går upp på en hög kulle mitt i den stora staden Uppsatsa. Med dig har du en ryggsäck fylld med erfarenheter från din utbildning och från praktikperioder på olika förskolor. I ryggsäcken finns en karta över staden som du fått när du deltog i undervisning om teori och metod i vetenskapligt arbete. Nedanför och runt omkring dig ser du bebyggelsen som breder ut sig. Tänk dig sedan att varje byggnad representerar ett kunskapsområde som har med förskolan att göra. Du står där för att du söker efter något att undersöka inom ramen för ditt självständiga arbete i förskollärarutbildningen. Några byggnader är du mer bekant med än andra, eftersom du läst in dig på just dessa kunskapsområden i olika kurser du gått i din utbildning. Om du sakta snurrar runt där du står kan du få en överblick över bebyggelsen som omger dig. Men när du upptäcker ett kunskapsområde som du finner särskilt intressant så måste du stanna upp och betrakta just den byggnaden mer fokuserat för att kunna få syn på detaljer: huset är blått, har tre våningar och är omgivet av ett grönområde med höga tallar. Medan du står där och tittar på just detta blåa hus så kan du inte samtidigt betrakta de andra byggnaderna som omger dig. Ditt intresse för det blå huset har fått dig att notera dess detaljer samtidigt som du tvingats att titta bort från andra intressanta inslag i det omgivande landskapet. Syftet med denna metafor är att visa hur vårt intresse för ett särskilt kunskapsområde också medför att vi väljer bort andra. Med andra ord, vi kan inte studera allt, själva studerandet innebär att vi måste välja att fokusera på något specifikt. Det blå huset representerar kunskapsområdet barns lek i förskolan. Du har länge intresserat dig för detta och har erfarenheter från praktik i olika förskolor och från olika kurser som väckt din nyfikenhet. Med kartan i hand och med siktet inställt på det blå huset lämnar du kullens topp för att ta reda på vilken kunskap om och vilka perspektiv på barns lek i förskolan som finns därinne. 1. Perspektiv på förskolan i studenters självständiga arbete 15

Vårt första steg i arbetet med en vetenskaplig undersökning är att beskriva varför det kunskapsområde vi valt att fokusera på är viktigt och intressant. I arbetet med detta behöver vi läsa in oss på vilken kunskap som redan finns inom området. Att läsa in sig i och skriva om ett kunskapsområde kan liknas vid ett skapande detektivarbete. Det finns kunskap som vi behöver ta del av för att kunna göra ett eget bidrag inom området, samtidigt som en presentation av ett kunskapsområde i en uppsats kan se ut på många olika sätt. En bra tumregel att utgå från är att tänka sig att kunskapsöversikten ska besvara en eller ett par frågor, till exempel: Vilka olika perspektiv på barns lek i förskolan finns representerade i litteraturen inom kunskapsområdet? På vilka olika sätt har forskare planerat och genomfört undersökningar inom detta område och vilka resultat har de kommit fram till? Kunskapsöversikten ska orientera oss i kunskapsområdet och hjälpa oss att urskilja olika perspektiv på kunskapsobjektet barns lek i förskolan. Bland dessa olika perspektiv ska vi sedan välja ett som vi kan utgå ifrån i vår egen studie.

Perspektiv på kunskapsobjektet Väl framme vid det blå huset går du in genom porten. Tänk dig att vart och ett av rummen i byggnaden representerar ett sätt att se, ett perspektiv, på kunskapsobjektet barns lek i förskolan. Varje dörr pryds med en skylt som vittnar om intresset inom ett särskilt perspektiv. På en skylt står det psykologisk utveckling, på en annan står det kamratkulturer och på en tredje skylt står det lärande. För att kunna skriva en översikt över detta kunskapsområde behöver du orientera dig i byggnaden, och du behöver välja vilket av alla dessa rum som du ska slå dig till ro i och utgå ifrån i ditt fortsatta arbete – du behöver välja ett perspektiv på kunskapsobjektet barns lek i förskolan. Val av ett specifikt perspektiv medför att andra perspektiv väljs bort. När vi väljer att se på något utifrån ett visst perspektiv får vi tillgång till begrepp som kan användas för att beskriva och fokusera kunskapsobjektet ytterligare. I vart och ett av rummen i den blå byggnaden finns verktyg som används inom respektive perspektiv för att förstå och studera barns lek i förskolan. I rummet vars dörr pryds med skylten kamratkulturer finns böcker skrivna av forskare som beskrivit lek med hjälp av särskilda begrepp som till exempel vänskap, interaktion och tolkande reproduktion. I rummet för psykologisk utveckling finns andra begrepp tillgängliga som verktyg för att förstå och studera barns lek i förskolan som till exempel

socio-emotionell utveckling, intersubjektivitet och självet. I rummet bakom dörren med skylten lärande hittar du andra begrepp, som exempelvis litteracitet, kunskap och lekfullt lärande. När du går runt i byggnaden för att orientera dig i kunskapsområdet och de olika perspektiv som representeras av de olika rummen är chansen stor att du väljer att slå dig ned i ett rum med texter och begrepp som du känner dig bekant med sedan tidigare. Det är inget problem så länge du är medveten om att du genom val av ett särskilt perspektiv också får tillgång till en särskild begreppslig verktygslåda och därmed väljer bort andra. Att välja perspektiv på kunskapsobjektet innebär också att de begrepp som används inom ramen för perspektivet kan användas för att beskriva kunskapsobjektet tydligare. Begrepp är abstrakta teoretiska verktyg som hjälper oss att beskriva de fenomen i förskolans sociala och fysiska världar som vi är intresserade av att undersöka närmare. Om vi till exempel väljer att utgå från ett kamratkulturperspektiv på barns lek i förskolan så kan begreppen som används inom perspektivet också hjälpa oss att förtydliga och precisera vårt kunskapsobjekt. Andra perspektiv medför att andra begrepp används. Det kan se ut så här: Kunskapsobjekt från början: barns lek i förskolan s Barns lek i förskolan sett utifrån ett kamratkulturperspektiv: tolkande reproduktion i kamratgruppsinteraktion i förskolan. s Barns lek i förskolan sett utifrån ett psykologiskt utvecklings perspektiv: lekens betydelse för barns utveckling av sociala förmågor. s Barns lek i förskolan sett utifrån ett lärandeperspektiv: barns lek i förskolan som litteracitetspraktiker. Dessa tre exempel är just exempel. De ska inte ses som ett facit för vilka perspektiv man ska utgå ifrån om man vill studera barns lek i förskolan. Om vi väljer att utgå från ett annat perspektiv än de som ges som exempel här så skulle fokuseringen av kunskapsobjektet göras med hjälp av andra begrepp. Det viktigaste att komma ihåg i allt detta är att det inte finns någon neutral eller objektiv plats från vilken vi kan studera det vi är intresserade av – alla studier, oavsett kunskapsobjekt, genomförs utifrån något perspektiv. Det perspektiv vi väljer får konsekvenser för vilka begrepp vi använder för att förstå och beskriva kunskapsobjektet, men också för val av studieobjekt – det vill säga vad i förskolans sociala och fysiska världar vi väljer att studera med hjälp av våra sinnen. 1. Perspektiv på förskolan i studenters självständiga arbete 17

Perspektiv på studieobjektet När du väl hittat ditt rum så är det dags att planera den undersökning som ska bidra med kunskap inom området. Du måste med andra ord lämna huset med teoretiska kunskaper och perspektiv och bege dig ut i staden Uppsatsa för att besöka förskolans sociala och fysiska världar. Tänk dig att du packar din ryggsäck med ett perspektiv och tillhörande begreppsliga verktyg och beger dig till en förskola för att se efter vilka möjliga studieobjekt du kan rikta in dig på. Väl inne på en förskola möter du olika aktörer: barn, pedagoger, föräldrar och rektorer vars röster och agerande kan utgöra tänkbara studieobjekt. Du ser också materiella ting som rum, scheman, fotografier, material för skapande verksamhet, möbler och leksaker som tillsammans både används av aktörerna och formar aktörernas handlingar. I personalrummet ser du en bokhylla där läroplaner och annan litteratur som syftar till att forma och styra förskolans verksamhet står på rad. Allt det du ser och hör under ditt besök kan vara intressant som studieobjekt för din undersökning av barns lek i förskolan. Du sätter dig ned och öppnar din ryggsäck för att ta hjälp av det perspektiv med tillhörande begrepp som du valt att utgå ifrån. Kanske kan detta hjälpa dig att fokusera på ett studieobjekt bland alla de intryck som sköljer över dig. Arbetet med ett självständigt arbete sker i två parallella spår. Vi ska kartlägga och ta fram en översikt över kunskapsområdet och hitta ett perspektiv på kunskapsobjektet som vi kan utgå ifrån. Samtidigt ska vi också planera, genomföra och presentera resultatet av en egen undersökning för att bidra med ny kunskap om kunskapsobjektet. För att kunna göra detta behöver vi bestämma oss för ett studieobjekt, som till exempel vad förskollärare säger, vad som står skrivet i läroplaner, vad barn gör i förskolan eller föräldrars attityder. Vad alla dessa exempel på studieobjekt har gemensamt är att de är spår av förskolans sociala och fysiska världar som vi kan uppfatta med våra sinnen. Vi kan till exempel lyssna till förskollärare, läsa läroplaner, se på barns lek eller mäta svarsfrekvenser i ett enkätmaterial. Det studieobjekt vi väljer att fokusera på i vår egen undersökning kan i sin tur studeras med hjälp av många olika forskningsmetoder, som enkätundersökningar, observationer, intervjuer, och textanalyser. Det perspektiv på barns lek i förskolan som vi valt att utgå ifrån kanske öppnar för vissa studieobjekt och vissa undersökningsmetoder mer än andra, men vi kommer aldrig ifrån att vi måste göra ett val även här. Låt oss återgå till exemplen på olika perspektiv på kunskapsobjektet barns lek i förskolan. Lärandeperspektivet kan fokusera kunskapsobjektet

så här: barns lek i förskolan som litteracitetspraktiker. Om vi ska bidra med kunskap om detta, vad i förskolans sociala och fysiska världar ska vi då studera med hjälp av våra sinnen? Det vi först kommer att tänka på är förstås vad barn gör när de leker. Vi kan observera (titta på) barns lek för att säga något om hur de tillsammans lär sig behärska talat och skrivet språk. Ett tänkbart studieobjekt utifrån vårt lärandeperspektiv är alltså vad barn gör när de leker i förskolan. Men ett lika tänkbart studieobjekt är vad förskollärare eller föräldrar säger om lekens betydelse för hur barn lär sig behärska talat och skrivet språk. Ytterligare ett tänkbart studieobjekt är de texter (böcker) och textpraktiker (sagoberättande, drama) som finns och görs tillgängliga för och blir en del av barns lek i förskolan. Oavsett vilket perspektiv vi valt att anlägga på kunskapsobjektet måste vi välja mellan fler tänkbara studieobjekt. Det perspektiv med tillhörande begrepp som du burit med dig i ryggsäcken från rummet i det blå huset hjälper dig till viss del att sortera bland alla intryck och att hitta tre tänkbara studieobjekt på förskolan. Det första studieobjektet du ringat in är vad barnen gör, det andra är vad förskollärare säger och det tredje vad det står i läroplanen för förskolan. Du bestämmer dig för att stanna på förskolan och försöka närma dig de olika studieobjekten utan att dokumentera det du ser eller hör. Det första du gör är att sätta dig i ett hörn av dockvrån och titta på vad barnen som kommer och går gör tillsammans där. Sedan går du och pratar med en förskollärare om vad hon uppfattar som viktigt med barnens lek i förskolan. Sist går du och hämtar läroplanen och läser igenom den för att se vad som står skrivet om betydelsen av barnens lek i förskolan. Allt du ser, hör och läser är intressant och får dig att vilja veta mer. Du bestämmer dig till slut för att du är mest intresserad av att veta mer om hur förskollärare ser på barns lek i förskolan. På samma sätt som vårt val av perspektiv på kunskapsobjektet inom ett kunskapsområde styrs av personliga intressen och erfarenheter (det vi har i ryggsäcken) så bör vi också låta hjärtat vara med när vi väljer studieobjekt. Vad upplever vi som särskilt intressant och varför? Säg att vi valt att utgå från ett psykologiskt utvecklingsperspektiv på kunskapsobjektet barns lek i förskolan och att vi också alltid varit nyfikna på förskollärares erfarenheter av barns lek i förskolan. Vårt studieobjekt kan i detta exempel ringas in så här: Förskollärares erfarenheter av barns lek i förskolan och dess betydelse för utvecklingen av barns sociala förmågor. I denna formulering ryms både kunskapsobjektet barns lek i förskolan, perspektivet på kunskapsobjektet psykologisk utveckling och studieobjektet förskollärares erfarenheter. 1. Perspektiv på förskolan i studenters självständiga arbete 19

Det är nu som frågan om olika perspektiv på studieobjektet blir ak- tuell. Vad menar vi med förskollärares erfarenheter och hur kan vi undersöka detta studieobjekt med våra sinnen? Vi behöver ta reda på hur andra har studerat människors erfarenheter, och hur de har analyserat och presenterat resultatet av sådana undersökningar. Trots att ryggsäcken börjar bli lite tung nu så sätter du på dig den igen, lämnar förskolan och går ut för att söka reda på hur man på olika sätt kan studera förskollärares erfarenheter. Du finner en byggnad som rymmer kunskap om hur man kan se på och studera människors erfarenheter. Det är ett rött tvåvåningshus med stora fönster. Du går in genom porten och kommer in i en hall med många dörrar som leder till olika perspektivrum (precis som i det blå huset). På en dörr hänger det en skylt där det står intervjuer, på en annan står det dagböcker och på en tredje enkäter. De olika rummen representerar olika perspektiv på människors erfarenheter och i varje rum finns verktyg i form av begrepp och metoder för att beskriva och studera erfarenheter. Liksom i det blå huset behöver du bestämma dig för ett perspektiv på erfarenheter, och hitta en metod för din studie av detsamma. Eftersom vi inte kan ”titta in” i förskollärares minnen eller ”titta ut” genom förskollärares ögon måste vi hitta metoder för att undersöka vilka erfarenheter de har av barns lek i förskolan och av lekens betydelse för utvecklingen av barns sociala förmågor. Om vi gör en enkätundersökning riktad till förskollärare, kan vi då se hur de svarat på frågor vi ställt om deras erfarenheter av barns lek? Om vi istället gör intervjuer kan vi lyssna till vad de säger om sina erfarenheter och skriva ned detta på ett sätt som gör det möjligt för oss att också se vad de sagt i skrift. En tredje tänkbar metod för att undersöka detta är att låta förskollärare skriva dagbok och beskriva sina erfarenheter av barns lek i förskolan. Dessa dagböcker kan vi sedan se på som data på samma sätt som enkäter och intervjuer. Beroende på vilken undersökningsmetod vi väljer att använda oss av för vår undersökning får det konsekvenser för hur vi ser på studieobjektet, förskollärares erfarenheter. Med andra ord, det sätt på vilket vi beskriver studieobjektet får konsekvenser för hur vi ser på data, det vill säga de spår av förskolans sociala och fysiska världar som vi dokumenterar genom vår undersökning. Om vi skulle göra intervjuer med förskollärare och välja andra ord än ”erfarenheter” för att beskriva vad de säger, som till exempel uppfattningar, attityder eller berättelser, innebär det att vi anlägger andra perspektiv på de spår av förskolans sociala och fysiska världar som vi dokumenterar genom vår undersökning.

ISBN: 978-91-47-13984-2 © 2021 Annica Löfdahl Hultman, Katarina Ribaeus och Liber AB förläggare: Mattias Nykvist projektledare: Helena Hammarqvist redaktör: Jenny Fornell Hjelm formgivning: Birgitta Dahlkild illustrationer: Birgitta Dahlkild omslagsbilder: Shutterstock Andra upplagan 1 Repro: Integra Software Services Tryck: Livonia, Lettland 2021

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Upplaga 2

Annica Löfdahl Hultman

Förskollärarens metod och vetenskapsteori

Annica Löfdahl Hultman är förskollärare och professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och har lång erfarenhet av forskning om barn och lärare i förskolan.

Löfdahl Hultman, Ribaeus (red.)

och Katarina Ribaeus [red.]

Förskollärarens metod och vetenskapsteori

Best.nr 47-13984-2 Tryck.nr 47-13984-2

4713984_Löfdahl_omslag_orig.indd 1

08/12/20 8:18 AM