9789147139606 by Smakprov Media AB

Ett effektivt ledarskap i klassrummet skapar goda förutsättningar för undervisning och lärande. I Handbok i klassrumsledarskap får såväl blivande som verksamma lärare ett konkret och omfattande stöd i att utveckla och stärka sitt klassrumsledarskap. Hur kan läraren bygga goda relationer med eleverna så att de accepterar läraren som ledare? Hur kan läraren skapa förtroende redan i det första mötet med en ny elevgrupp? Hur kan läraren lugna pratsamma och livliga elever? Hur kan läraren agera om en elev beter sig utmanande inför gruppen? Dessa frågor och många fler besvaras i boken.

JONAS NILSSON är lärare sedan år 2000. Han föreläser om ledar-

skapet i klassrummet och är en tongivande röst inom den svenska skoldebatten.

MARTIN KARLBERG är universitetslektor vid Uppsala univer-

sitet. Han forskar och undervisar om ledarskap i klassrummet, pedagogisk psykologi och specialpedagogik.

Jonas Nilsson & Martin Karlberg

Varje kapitel i boken utgår från faktiska och igenkännbara situationer och innehåller såväl ordningsskapande metoder som adekvat forskning inom fältet. I slutet av varje kapitel finns förslag på övningar som lärarstudenter och lärare kan använda för att utveckla sitt ledarskap.

Handbok i klassrumsledarskap

Handbok i klassrumsledarskap Jonas Nilsson & Martin Karlberg

Best.nr 47-13960-6 Tryck.nr 47-13960-6

Omslag Handbok i klassrumsledarskap A5 FINAL.indd 1

29/06/20 12:59 PM

ISBN 978-91-47-13960-6 © 2020 författarna och Liber AB förläggare: Mattias Nykvist projektledare: Annika Sandström redaktör: Ann-Sofie Lindholm formgivning: Cecilia Frank/Frank Etc. AB omslag: Cecilia Frank omslagsbild: Shutterstock Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: Livonia, Lettland 2020

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Inlaga Handbok i Klassrumsledarskap_FINAL.indd 2

29/06/20 12:55 PM

INNEHÅLLSFÖRTECKNING I

Om författarna..................................................................................... 4

Inledning............................................................................................... 5

III

Arbetsgång med handboken i skolan........................................6

Första mötet med en grupp elever............................................10

Förberedelser och förebyggande...............................................24

Förväntningar på skolprestationer och beteenden............ 40

Struktur, tydlighet och förutsägbarhet.................................... 60

Trygghet..............................................................................................76

Trovärdighet...................................................................................... 98

Att påverka elevernas beteenden positivt............................. 110

Den professionella relationen mellan lärare och elev......132

Att ta tillbaka kontrollen...............................................................150

Om du utmanas av elever framför gruppen........................166 3

Inlaga Handbok i Klassrumsledarskap_FINAL.indd 3

29/06/20 12:55 PM

OM FÖRFATTARNA JONAS NILSSON har arbetat som idrottsoch svensklärare sedan år 2000, varav sju år i ett utsatt område i södra Stockholm. Han har undervisat allt från förskoleklasselever upp till niondeklassare, men sedan 2007 har han främst verkat i årskurs 6–9. Under hela sin lärargärning har han varit adaptiv för metoder, grundade på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, som bidrar till Foto: Julia Donka, Meet In Grid goda elevresultat, studiero och ett meningsfullt sammanhang. Jonas föreläser frekvent om klassrumsledarskap och är en tongivande röst inom den svenska skoldebatten. MARTIN KARLBERG är universitetslektor vid

Uppsala universitet. Han forskar och undervisar om ledarskap i klassrummet, pedagogisk psykologi och specialpedagogik. Martin är särskilt intresserad av förhållandet mellan ledarskap, undervisning och lärande. Innan han började forska undervisade han i grundskolan i åtta år. Martin är en uppskattad föreläsare och anlitas ofta som skolexpert i Foto: Erik Åstrand TV, radio och tidningar. 2020 tilldelades han Uppsala universitets pedagogiska pris ”för framstående insatser inom utbildning på grund- och avancerad nivå”. 4

Inlaga Handbok i Klassrumsledarskap_FINAL.indd 4

29/06/20 12:55 PM

INLEDNING Syftet med handboken Handbok i klassrumsledarskap syftar till att utveckla lärares ledarskap och ambitionen är att boken ska kunna utgöra utbildningsmaterial för såväl verksamma lärare som studenter. Boken behandlar grunderna för att en god undervisning ska kunna bedrivas. Här ges, förutom beprövade, praktiknära och ordningsskapande metoder, även ett upplägg som hela kollegier eller lärarutbildningar kan använda sig av för att utveckla och skapa en samsyn kring klassrumsledarskap. Genom att växelvis pröva på olika konkreta metoder i klassrummen och växelvis diskutera utfallet med kollegor som utfört samma sak, får man syn på vad som fungerar och därmed vad man själv vill utveckla i sitt eget ledarskap. Genom denna bok vill vi visa att det systematiskt går att lära sig att utveckla ledarskapet i klassrummet. En inte helt ovanlig tanke är att ledarskapsfärdigheter handlar om fallenhet eller talang. Även om talang givetvis spelar roll går det inte att bortse från att ett gott ledarskap går att öva upp. Det finns många lärare som har lämnat yrket efter att ha tänkt ”Jag hade det inte i mig”, men då har de inte gett sig själva chansen att förbättra, förfina och utveckla sina förmågor i klassrummet. De praktiknära exempel som anges i boken ska kunna appliceras inom spridda åldrar och olika ämnen, men det krävs ibland ett samarbete mellan läsare och författare för att få dem att kännas ålders- och ämnesadekvata.

Inlaga Handbok i Klassrumsledarskap_FINAL.indd 5

29/06/20 12:55 PM

ARBETSGÅNG MED HANDBOKEN I SKOLAN Boken är tänkt att användas löpande under läsåret i samband med avsatt fortbildningstid. Ett kapitel sträcker sig över två veckor och den tid som tas i anspråk är förslagsvis 60 minuter ena veckan (inläsning och diskussion) och 45 minuter under följande vecka (utvärdering av arbetet i klassrummet). Arbetet sker med fördel i grupper om 6–10 lärare, gärna organiserat utifrån arbetslag eller ämnestillhörighet. Varje grupp leds av en handledare som ser till att alla kommer till tals, att gruppen arbetar i enlighet med uppgiften och att detta sker inom ramen för den avsatta tiden. Handledarna bör vara vana att handleda, med erfarenhet från exempelvis Läslyftet eller Matematiklyftet.

n 6

Inlaga Handbok i Klassrumsledarskap_FINAL.indd 6

29/06/20 12:55 PM

ARBETSGÅNG MED HANDBOKEN I SKOLAN

Exempel på upplägg VECKA 1: UPPGIFT 1 Förberedelser (60 min)

Läsning och planering av uppgift (30 minuter avsätts för egen inläsning och 30 minuter används för gemensam planering i gruppen).

UPPGIFT 1

Utvärdering av uppgift i gruppen.

VECKA 2: Utvärdering (45 min)

VECKA 3: UPPGIFT 2 Förberedelser (60 min)

Läsning och planering av uppgift (30 minuter avsätts för egen inläsning och 30 minuter används för gemensam planering i gruppen).

UPPGIFT 2

Utvärdering av uppgift i gruppen.

VECKA 4: Utvärdering (45 min) Därefter fortsätter arbetet enligt samma mönster.

Rektorns uppgift För att en satsning inom ett område ska ge resultat på skolorna krävs att rektorn helt ställer sig bakom den. Det är centralt att rektorn ser vinsten i att lärarna utvecklar sin förmåga att skapa studiero och att alla får en samsyn kring förhållningssätt och metoder. Satsningen på utvecklingen av ledarskapet i klassrummet bör vara väl förankrad i lärarkollegiet. För att lärarna ska vara motiverade att delta i utvecklingsarbetet är det viktigt att det inte innebär något merarbete. Tiden för såväl inläsning, planering och diskussion bör tas från redan överenskommen konferenstid. Rektorn får gärna närvara vid någon av utvärderingarna för att lyssna på diskussionerna. Detta skänker tyngd åt fortbildningen. 7

Inlaga Handbok i Klassrumsledarskap_FINAL.indd 7

29/06/20 12:55 PM

HANDBOK I KLASSRUMSLEDARSKAP

Handledarens uppgift UNDER FÖRBEREDELSERNA

Inför planeringsträffen läser deltagarna respektive kapitel på egen hand (30 min). Planeringen sker därefter gemensamt, exempelvis under konferenstid (30 min). Lärarna bör ges möjlighet att planera uppgiften tillsammans i grupper om 6–10 kollegor. Under de sista tio minuterna av den gemensamma planeringen ska alla deltagare kort konkretisera när, hur och med vilken klass de tänker pröva metoderna. Handledarens roll blir att se till att alla får komma till tals och vid behov ställa klarläggande frågor av typen ”Tänker du alltså att ...?”. UNDER UTVÄRDERINGARNA

I detta moment utvärderas de utförda uppgifterna enligt följande frågeställningar: • Hur togs metoderna emot av elevgruppen? • Hur betedde sig eleverna under lektionen som helhet? • Vad tar du med dig av detta? (Gruppdeltagarna kan med fördel ägna några minuter åt att skriva ned tankar och sedan redogöra för innehållet inför de andra i gruppen.) Frågeställningarna behandlas i tur och ordning och alla bör komma till tals. Handledaren bör ställa uppföljande och fördjupande frågor som ”Vad tror du att detta beror på?” och ”Så här i efterhand, finns det något du kunde ha gjort annorlunda?” Handledaren kan med fördel sammanfatta varje deltagares tankar genom att använda meningar som ”Du säger alltså att ...”. Då har de möjlighet att antingen bekräfta eller revidera sin utsaga. För att utvecklingsarbetet inte ska ta mer tid än planerat är det viktigt att handledaren, kanske med hjälp av en tidtagare, disponerar tiden så att alla lärare får lika mycket talutrymme. 8

Inlaga Handbok i Klassrumsledarskap_FINAL.indd 8

29/06/20 12:55 PM

Inlaga Handbok i Klassrumsledarskap_FINAL.indd 9

29/06/20 12:55 PM

Fรถrsta mรถtet med en grupp elever Inlaga Handbok i Klassrumsledarskap_FINAL.indd 10

29/06/20 12:55 PM

a n

FÖRSTA MÖTET MED EN GRUPP ELEVER

I detta kapitel får du verktyg för hur du kan agera när du möter en grupp elever för första gången. Du får exempel på metoder som gör att eleverna kan känna sig trygga med dig som lärare och den undervisningssituation du skapar för dem. Du får dessutom veta hur du kan skapa goda relationer från start och slå an den ton av såväl allvar som omtanke som krävs för ett lyckat ledarskap i klassrummet.

Inlaga Handbok i Klassrumsledarskap_FINAL.indd 11

29/06/20 12:55 PM

HANDBOK I KLASSRUMSLEDARSKAP

Läraryrket är fullt av nya möten Vare sig du är klasslärare eller ämneslärare möter du nya undervisningsgrupper, såväl när du är helt ny inom yrket som under karriärens gång. Kanske har du precis examinerats? Kanske har du kommit till en ny arbetsplats? Kanske har du fått ta över en kollegas klass mitt under terminen? Nya möten med en grupp elever kan kännas både spännande och skrämmande på samma gång. Här ges du möjlighet att bygga upp något riktigt bra, inspirerande och hållbart, men det finns också en risk att klassen inte tar emot dig. Kanske kommer det att finnas någon elev som direkt utmanar dig? Kommer det att bli rörigt eller pratigt? Kommer du att tvingas bli arg direkt och rent av få skälla under detta första möte? Visst kan sådant uppstå, men om du följer handbokens instruktioner och råd kommer du att känna dig betydligt tryggare och bättre rustad inför olika scenarier. Varje lektion bör syfta till att eleverna utvecklar kunskaper, i enlighet med läroplanen. För att eleverna ska ha möjlighet att lära sig något är det synnerligen viktigt att gruppen känner sig trygg med dig som lärare. Ledarskapet i klassrummet är en förutsättning för elevernas lärande och utveckling. Eleverna behöver kunna luta sig mot dig, både mot dina ämneskunskaper och din didaktiska och pedagogiska kompetens. De vill också bli sedda av dig och det kan de få bli både på individnivå då de träder in i lektionssalen och på kollektiv nivå när du talar till dem som klass.

1 12

Inlaga Handbok i Klassrumsledarskap_FINAL.indd 12

29/06/20 12:55 PM

1 · F örsta mötet med en grupp elever

1:1

Definition av ledarskap i klassrummet

Professor Daniel L. Duke (1979) var tämligen koncis, och definierade ledarskap i klassrummet som ”de regler och rutiner som behövs för att skapa och upprätthålla en miljö där undervisning och lärande kan förekomma” (s. 447). De inflytelserika ledarskapsforskarna Evertson och Weinstein (2006, s. 4) uttryckte sig på liknande sätt i den första utgåvan av Handbook of Classroom Management då de definierade ledarskap i klassrummet som ”De handlingar som lärare vidtar för att skapa en miljö som stödjer och underlättar elevernas akademiska och socioemotionella lärande”. Evertson och Weinstein lade emellertid till att ledarskapet i klassrummet ”inte endast syftar till att skapa ordning och arbetsro för att gynna elevernas skolprestationer utan ledarskapet i klassrummet syftar också till att utveckla elevernas moraliska och sociala mognad” (2006, s. 6). I den andra utgåvan av Handbook of Classroom Management utvecklade Emmer och Sabornie (2015, s. 6) definitionen av ledarskap i klassrummet såtillvida att även om arbetsron och ordningen egentligen inte är det primära målet med ledarskapet i klassrummet, så skapar ordning och arbetsro goda förutsättningar för elevernas skolprestationer samt för deras sociala och moraliska mognad. En av förgrundsfigurerna inom forskningen om ledarskap i klassrummet, Walter Doyle (1986), definierade det som de strategier en lärare använder i klassrummet för att skapa ordning. Han betonade att ledarskap i klassrummet inte endast handlar om disciplin, utan att det handlar om så mycket mer, exempelvis att läraren skapar struktur och rutiner samt att läraren förmår att skapa ett givande samarbetsklimat tillsammans med eleverna. Att kunna bedriva ett gott ledarskap i klassrummet är avgörande för en lärare. Något som kännetecknar effektiva lärare är att de förmår att minska störande beteenden och skapa en lärandemiljö där elever kan utvecklas både akademiskt och emotionellt (Henley, 2010). För att skapa goda förutsättningar för elevernas utveckling behöver de arbetsro, struktur och rutiner. Detta åstadkommer lärarna, i samverkan med eleverna, genom ett väl utvecklat ledarskap i klassrum-

Inlaga Handbok i Klassrumsledarskap_FINAL.indd 13

29/06/20 12:55 PM

HANDBOK I KLASSRUMSLEDARSKAP

met. Målet är inte att eleverna ska sitta tysta på sina platser, att de är duktiga på att räcka upp handen eller är lydiga i största allmänhet. Målet med ledarskap i klassrummet är att alla elever och lärare ska få en arbetsmiljö där de kan utvecklas på bästa sätt, tillsammans. Doyle, W. (1986). Classroom organization and management. I M. C. Wittrock (red.), Handbook of research on teaching (3 utg.) (s. 392–431). New York: Macmillan. Duke, D. L. (1979). Classroom management. The seventy-eighth yearbook of the national society for the study of education. Part II. Chicago: Chicago University Press. Emmer, E. T., & Sabornie, E. J. (red.) (2015). Handbook of classroom management. (2 utg.) New York: Routledge. Evertson, C. M., & Weinstein, C. S. (red.) (2006). Handbook of classroom Management: Research, practice, and contemporary issues. Mahwah, NJ: Erlbaum. Henley, M. (2010). Classroom management: A proactive approach. (2 utg.) Boston: Pearson.

Var förberedd och kom i god tid Oavsett vilket stadium du undervisar inom börjar ett bra möte med eleverna med att komma i tid och vara väl förberedd. Om du någon gång hållit tal framför publik har du säkert upplevt att nervositeten varit större om manuset varit knappt eller om talet inte repeterats. Därför är din första lektion med en ny grupp elever värd att ”överplaneras”; det kan vara bra att ha extra övningar och moment på lager ifall tiden går långsammare än du trott. Tryggheten en välplanerad lektion skänker gör oftast att du kan slappna av och vid behov till och med avvika från din planering. Kom i god tid till lektionen och skriv upp ditt namn på tavlan. Skriv också upp upplägget för lektionen på tavlan, så att eleverna ser vad som kommer att hända under lektionen. Tänk på att eleverna är spända inför varandra och inför dig och att det i stressande situationer känns tryggt med den förutsägbarhet ett sådant tillvägagångssätt ger. 14

Inlaga Handbok i Klassrumsledarskap_FINAL.indd 14

29/06/20 12:55 PM

1 · F örsta mötet med en grupp elever

Hälsa välkommen i dörren När eleverna kommer till klassrummet är det du som välkomnar dem dit och inte tvärtom. Stå i dörren och möt deras blickar när du hälsar på dem. Ta gärna i hand och presentera er för varandra med namn ifall det är ert första möte. Detta skapar direkt en form av relation mellan dig och eleverna. Om du är trevlig och tillmötesgående och behandlar dem hövligt och respektfullt så blir det svårare för upprorsmakare att vinna gehör bland klasskamrater. Fortsätt att ta emot eleverna i dörren inför varje lektionspass för att hälsa personligt på var och en. Med tiden kan du lägga till ett par rutiner, såsom att påminna om material och trivselregler. Mer om detta i kapitlet Förberedelser och förebyggande.

1:2

Vikten av en bra start på lektionen

En bra start kan vara avgörande för hur resten av lektionen ska gå. Många elever har svårt i övergångar från rast till lektion eller i övergångar från en mindre strukturerad lektion till en mer strukturerad. Om elever uppvisar störande och stökiga beteenden i början av lektionen finns stor risk att dessa beteenden ökar ju längre lektionen pågår. Dessutom finns en risk att störande och stökiga elever skapar en stämning där andra elever börjar uppvisa oönskade beteenden i klassrummet (Colvin, Sugai, Good & Lee, 1997). Många lärare anstränger sig därför för att skapa en god inledning på lektionen för att på så sätt skapa goda förutsättningar för lärande och utveckling. Mer forskning kring att hälsa i dörren presenteras i kapitlet Förberedelser och förebyggande. Colvin, G., Sugai, G., Good, R. H., & Lee, Y. Y. (1997). Using active supervision and precorrection to improve transition behaviors in an elementary school. School Psychology Quarterly, 12, 344–363.

Inlaga Handbok i Klassrumsledarskap_FINAL.indd 15

29/06/20 12:55 PM

HANDBOK I KLASSRUMSLEDARSKAP

Presentera vem du är Eleverna är väldigt nyfikna på vem deras lärare är så det är viktigt att du presenterar dig själv ganska utförligt under det första mötet med gruppen. Förutom ditt namn kan du berätta något om din bakgrund, som exempelvis när du utbildade dig, hur din yrkeskarriär sett ut och vad du har för stora intressen i livet. Eleverna märker då att du har flera lager och bär på stora erfarenheter. Det här med att vara autentisk och att därigenom skapa trovärdighet, inte bara som ledare utan även som människa, är viktigt när du ska få eleverna med dig i klassrummet. Detta kommer även att behandlas längre fram i boken i kapitlet Trovärdighet.

Tala om hur du vill ha det i klassrummet När eleverna sitter framför dig ska du tala om hur du vill ha det i klassrummet. Du bör inte ge eleverna en direkt möjlighet att trotsa förbud, utan istället ska de ges förtroenden att upprätthålla. Detta är inte ett tecken på svag auktoritet hos dig som lärare, tvärtom är det både taktiskt vägvinnande och starkt. Det händer något med en klass när du signalerar höga förväntningar från start. En högtidlig respektfull ton skapar en atmosfär i vilken gott beteende stimuleras.

EX EMPEL ”Vi kommer till klassrummet i tid och har med rätt material.” ”Här i klassrummet lyssnar vi när andra talar. Det känns bra att prata till punkt utan att bli avbruten eller störd.” ”Jag vill att ni antecknar det som jag skriver på tavlan.” ”Jag ska göra mitt bästa för att ni ska bli så bra som möjligt inom ämnet.” ”Jag vill att ni tar möjligheten att bli så bra som möjligt.”

Inlaga Handbok i Klassrumsledarskap_FINAL.indd 16

29/06/20 12:55 PM

1 · F örsta mötet med en grupp elever

Se till att trivselreglerna efterlevs Varje skola har olika regler som elever och personal ska följa. Det kan handla om allt från hur man beter sig mot andra till regler för klädsel. Skolans trivselregler ska förstås vara kända för alla elever och lärare på skolan. Kanske ska jackorna tas av i klassrummet och kanske ska mobiltelefonerna vara avstängda och undanlagda. Det är av yttersta vikt att trivselreglerna efterlevs från första mötet med klassen och att du som lärare inte ”ser mellan fingrarna” för att vara ”snäll”. Barn och ungdomar mår bra av tydliga regler och ramar och kan lätt bli oroliga om förutsättningarna ändras eller upplevs som orättvisa. Hur kan du göra vid ett första möte med eleverna för att på ett lugnt och avspänt sätt få dem att efterleva trivselreglerna? Ska du gå i klinch första gången med enskilda, trilskande elever för att visa dig stark? Nej, det finns bättre metoder. Du ska visa att du står fast vid det du sagt och att du inte viker dig, även om det per automatik inte innebär att alla kommer att följa dig första gången. Genom att vinna respekt och sympati hos majoriteten av eleverna så har du lagt grunden för att vinna den också från resterande del av gruppen. Här följer ett exempel på hur du som lärare kan agera kring upprätthållandet av trivselreglerna under det första mötet med en grupp elever. Det visar hur du kan vara tydlig, men samtidigt trevlig och välkomnande. I exemplet handlar det om att jackorna ska tas av under lektionspasset, men det kan lika väl handla om mobiler, godis etc. Anpassa exemplet så att det passar just de åldersgrupper du undervisar.

Inlaga Handbok i Klassrumsledarskap_FINAL.indd 17

29/06/20 12:55 PM

JONAS NILSSON är lärare sedan år 2000. Han föreläser om ledar-

skapet i klassrummet och är en tongivande röst inom den svenska skoldebatten.

MARTIN KARLBERG är universitetslektor vid Uppsala univer-

sitet. Han forskar och undervisar om ledarskap i klassrummet, pedagogisk psykologi och specialpedagogik.

Jonas Nilsson & Martin Karlberg

Handbok i klassrumsledarskap

Handbok i klassrumsledarskap Jonas Nilsson & Martin Karlberg

Best.nr 47-13960-6 Tryck.nr 47-13960-6

Omslag Handbok i klassrumsledarskap A5 FINAL.indd 1

29/06/20 12:59 PM