9789147139521

Bokslutet från början Rolf Johansson Christer Johansson Niklas Sandell

FAKTA- OCH ÖVNINGSBOK 12:e upplagan

Bokslutet från början. Fakta- och övningsbok ISBN 978-91-47-13952-1 © 2016, 2020 Rolf Johansson, Christer Johansson, Niklas Sandell och Liber AB Förläggare: Helga Laurin, Claudia Suraga Formgivning: Fredrik Elvander Omslag: Cecilia Frank Sättning: LundaText AB Produktionsledare: Lars Wallin Upplaga 12 Repro: OKS, Indien 2020 Tryck: People Printing, Kina, 2020

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Förord Bokslutet från början ger de teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter som behövs för att kunna upprätta ett fullständigt bokslut med årsredovisning i enlighet med årsredovisningslagens krav. Målet är att läsaren självständigt ska kunna göra bokslut och årsredovisning för ett mindre företag eller kunna assistera i detta arbete i ett större företag.

Bokslutet från början är en fortsättning på den av Rolf Johansson, Claes Ridderström och Caroline Östgren utgivna nybörjarboken i bokföring, Bokföring från början. I Bokslutet från början fördjupas dessa kunskaper. Steg för steg behandlas de olika områden man måste behärska för att kunna färdigställa ett bokslut och en årsredovisning.

Bokslutsarbetet kan sägas bestå av fyra olika arbetsmoment: avstämning, periodisering av inkomster och utgifter, värdering av tillgångar och skulder samt bokslutsdispositioner.

När detta är gjort kan de officiella årsredovisningshandlingarna och bilagor till dessa framställas. Bokslutet från början behandlar samtliga dessa arbetssteg på ett sätt som läsaren själv praktiskt kan tillämpa. Boken innehåller ett stort antal övningar på de olika momenten, då övning är det sätt på vilket man bäst lär sig bokföring och att göra bokslut.

Bokföring och bokslut är idag ett komplext område. Det finns fyra kategorier av regelverk, vilka är tillämpliga för olika typer av företag. Dessa kategorier beskrivs närmare i kapitel 2. Även om det som behandlas i Bokslutet från början i allt väsentligt kan sägas vara så grundläggande att det är tillämpligt på samtliga kategorier så tar boken utgångspunkt i kategori 2-företag (K2), vilket lite förenklat kan sägas vara mindre och medelstora aktiebolag (BFNAR 2016:10 Bokföringsnämndens allmänna råd om Årsredovisning i mindre företag). Denna tolfte upplaga av Bokslutet från början har kompletterats med förändringar i inkomstskattelagen. Anpassningar har också skett till BAS 2019.

Sammanfattningsvis kan sägas att Bokslutet från början är ett läromedel som är speciellt lämpligt för praktiskt inriktade kurser på utbildningsföretag, Yh-utbildningar, vuxenutbildning, studieförbund och inom ramen för företagsintern utbildning. Den lämpar sig också väl för självstudier. Till boken finns ett separat facit med fullständiga lösningar.

Som elev får du gratis tillgång till Visma eEkonomi till din privata dator (kan hämtas på www.vismaspcs.se/elevlicens: Ange utbildningskod: hc5q2). Vill du som lärare utbilda i Visma eEkonomi kan du kontakta Visma för gratis utbildningslicenser (e-post: utbilda.spcs@visma.com).

Sedan upplaga 8 ansvarar Niklas Sandell för revideringen av denna bok.

Niklas Sandell Rolf Johansson

Christer Johansson

Innehållsförteckning Kapitel 1

Inledning ....................................................................................

Extern redovisning – intern redovisning ...................................

Gränsdragning extern/intern redovisning..................................

Redovisningens syfte ..................................................................

Målet med bokslut ......................................................................

Periodbokslut ..............................................................................

9 9 9 10 12 12

Kapitel 2

Lagar och regler för redovisning ..............................................

Några övergripande redovisningsprinciper ................................

Bokföringslagen .......................................................................... Årsredovisningslagen ..................................................................

Anvisningar och rekommendationer .........................................

14 14 16 21 21

Kapitel 3

Löpande redovisning .................................................................

Bokföringens grundbegrepp .......................................................

Sambandet mellan Resultat- och Balansräkning .......................

Balanskonton ..............................................................................

Ingående balans ..........................................................................

Resultatkonton ............................................................................

Kodsträngen ................................................................................

28 28 29 30 31 32 32

Kapitel 4

Kontoplanen ...............................................................................

Baskontoplanen – de facto-standard ..........................................

Baskontoplanen – BAS 2019......................................................

Bokslut med avläsningsmetod....................................................

41 41 43 47

Kapitel 5

Bokslutstablån ...........................................................................

Bokslutsförberedelser ..................................................................

56 56

Kapitel 6

Avstämning.................................................................................

Allmänt om avstämning .............................................................

Avstämning mot hjälpbokföring ................................................

Avstämning av balansposter .......................................................

66 66 67 68

Kapitel 7

Periodisering ..............................................................................

Allmänt om periodisering ..........................................................

Grundläggande periodiseringsbegrepp ......................................

Bokföringsprinciper vid periodisering .......................................

Periodisering av intäktskonton ...................................................

Periodisering av kostnadskonton ...............................................

Periodisering av anläggningstillgångar .......................................

75 75 75 79 81 87 103

Kapitel 8

Värdering och resultat ...............................................................

Sambandet mellan värdering och resultat .................................

114 114

Kapitel 9

Värdering av omsättningstillgångar .........................................

Inledning .....................................................................................

Varulager......................................................................................

Pågående arbeten ........................................................................

Kundfordringar ...........................................................................

Interimsfordringar.......................................................................

118 118 118 127 130 145

4

Värdepapper ................................................................................

Kassa och banktillgodohavanden...............................................

145 146

Kapitel 10

Värdering av anläggningstillgångar .........................................

Inledning .....................................................................................

Försäljning och utrangering ........................................................

Immateriella anläggningstillgångar ............................................

Fastigheter ...................................................................................

Maskiner och inventarier ............................................................

Finansiella anläggningstillgångar................................................

Nedskrivning av anläggningstillgångar ......................................

Uppskrivning av anläggningstillgångar ......................................

149 149 150 156 156 160 162 162 163

Kapitel 11

Speciella värderingsproblem ....................................................

Värdering av skulder ...................................................................

Kursdifferenser ............................................................................

166 166 166

Kapitel 12

Obeskattade reserver .................................................................

Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver ........................

Avskrivning utöver plan .............................................................

Periodiseringsfonder ...................................................................

175 175 178 195

Kapitel 13

Bolagets egen skatt ....................................................................

Skattesubjekt ...............................................................................

Bolagsskatten i bokföringen .......................................................

208 208 209

Kapitel 14

Bokslutsplanering ......................................................................

Varför bokslutsplanering? ........................................................... Åtgärder vid ett enskilt bokslut ..................................................

Planering för flera år ................................................................... Önskat resultat ............................................................................

217 217 217 219 221

Kapitel 15

Eget kapital.................................................................................

Satsat kapital och sparade vinster...............................................

Eget kapital i aktiebolag .............................................................

Aktiekapital .................................................................................

Reservfond ..................................................................................

Uppskrivningsfond .....................................................................

Fritt eget kapital ..........................................................................

229 229 230 230 238 238 238

Kapitel 16

Bokslutsövning i ett aktiebolag ................................................

Bokslut i AB Frögrossisten .........................................................

241 241

Kapitel 17

Årsredovisningen .......................................................................

Allmänt ....................................................................................... Årsredovisningens innehåll ........................................................

Utvidgad informationsskyldighet...............................................

248 248 249 251

5

Kapitel 18

Förvaltningsberättelsen .............................................................

Allmänt .......................................................................................

Verksamheten ..............................................................................

Flerårsöversikt .............................................................................

Förändringar i eget kapital..........................................................

Resultatdisposition .....................................................................

252 252 253 254 254 255

Kapitel 19

Resultaträkningen .....................................................................

Allmänt .......................................................................................

258 258

Kapitel 20

Balansräkningen ........................................................................

Formkrav .....................................................................................

Allmänt .......................................................................................

269 269 269

Kapitel 21

Årsredovisningsövning i ett aktiebolag ................................... Årsredovisning i AB Frögrossisten .............................................

285 285

Kapitel 22

Kassaflödesanalys ......................................................................

Allmänt om kassaflödesanalys ...................................................

Att upprätta en kassaflödesanalys ..............................................

297 297 298

Kapitel 23

Revisionsberättelsen ..................................................................

Revisorns roll ..............................................................................

Revisorns uppgifter .....................................................................

Revisorns rapportering................................................................

320 320 321 323

Utdrag ur BAS-kontoplanen ..............................................................................

329

Bokföringslag (1999:1078) ................................................................................

330

Årsredovisningslagen (1995:1554) (utdrag kap 4) ..........................................

337

Kortfacit ...............................................................................................................

340

Sakregister............................................................................................................

343

6

Innehållsförteckning övningar Övning 1 ..................................... Övning 2 ..................................... Övning 3 ..................................... Övning 4 ..................................... Övning 5 ..................................... Övning 6 ..................................... Övning 7 ..................................... Övning 8 ..................................... Övning 9 ..................................... Övning 10 ................................... Övning 11 ................................... Övning 12 ................................... Övning 13 ................................... Övning 14 ................................... Övning 15 ................................... Övning 16 ................................... Övning 17 ................................... Övning 18 ................................... Övning 19 ................................... Övning 20 ................................... Övning 21 ................................... Övning 22 ................................... Övning 23 ................................... Övning 24 ................................... Övning 25 ................................... Övning 26 ................................... Övning 27 ................................... Övning 28 ................................... Övning 29 ................................... Övning 30 ................................... Övning 31 ................................... Övning 32 ................................... Övning 33 ................................... Övning 34 ................................... Övning 35 ................................... Övning 36 ................................... Övning 37 ................................... Övning 38 ................................... Övning 39 ................................... Övning 40 ................................... Övning 41 ................................... Övning 42 ................................... Övning 43 ................................... Övning 44 ................................... Övning 45 ................................... Övning 46 ................................... Övning 47 ...................................

13 13 25 26 27 34 34 48 52 65 74 78 83 84 84 85 86 88 89 90 91 91 92 94 95 96 96 97 100 101 102 107 108 109 110 112 117 124 124 125 125 126 134 135 138 139 141

Övning 48 Övning 49 Övning 50 Övning 51 Övning 52 Övning 53 Övning 54 Övning 55 Övning 56 Övning 57 Övning 58 Övning 59 Övning 60 Övning 61 Övning 62 Övning 63 Övning 64 Övning 65 Övning 66 Övning 67 Övning 68 Övning 69 Övning 70 Övning 71 Övning 72 Övning 73 Övning 74 Övning 75 Övning 76 Övning 77 Övning 78 Övning 79 Övning 80 Övning 81 Övning 82 Övning 83 Övning 84 Övning 85 Övning 86 Övning 87 Övning 88 Övning 89 Övning 90 Övning 91 Övning 92 Övning 93 Övning 94

................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ................................... ...................................

143 147 153 154 155 158 159 159 161 164 169 170 171 172 173 183 184 185 185 186 188 188 190 191 192 193 199 200 201 203 204 205 206 207 215 216 222 222 224 226 234 235 237 240 268 310 315

7

1.

Inledning Extern redovisning – intern redovisning Den externa redovisningen utgör ett system i vilket företagets transaktioner med omvärlden registreras och rapporteras. Detta system ska vara så utformat att det motsvarar både samhällets krav på information om företagets verksamhet och företagsledningens behov av beslutsunderlag i ekonomiska frågor. Företagets externredovisning – affärsredovisning – syftar till att ge beslutsfattare och intressenter information om företagets ekonomiska ställning vid en viss tidpunkt och resultat för en viss period. Samhällets krav på företagens redovisning anges i lagstiftning, bl a i bokföringslagen och årsredovisningslagen. Även olika former av normer och rekommendationer styr redovisningens utformning.

De minimikrav som lagstiftningen uppställer räcker dock sällan för att tillfredsställa ledningens ofta långtgående krav på beslutsunderlag. Detta innebär att man i många företag utvecklar system för intern redovisning vars syfte är att förse företagets beslutsfattare med underlag för prissättning, kalkyler, intern kontroll m m. Ju mer komplext ett företags verksamhet är desto större är behovet av intern redovisning.

Gränsdragning extern/ intern redovisning Tilltagande komplexitet i affärs- och tillverkningsprocesser i kombination med ökande mängd transaktioner ställer allt högre krav på den ekonomiska information som rapporteras. Inte bara företagsledningar utan även myndigheter, anställda och andra intressenter ställer allt högre krav. Många företag använder därför redovisningssystem som ger betydligt mer information än vad lagstiftningen kräver.

Affärsredovisningen utgör bara en del av ett företags totala informationssystem. Annan information, som också spelar roll i den ekonomiska styrningen av ett företag, är exempelvis produktionsstatistik, marknadsbedömningar, kundstatistik, information om konkurrenter, olika former av personalstatistik m m.

9

1. INLEDNING

Moderna redovisningssystem klarar allt bättre av att integrera sådan information med rena redovisningsdata. Detta medför att gränsen mellan vad som ska betraktas som extern respektive intern redovisning idag kan uppfattas som mer flytande än tidigare.

Krav på rättvisande resultatrapporter varje månad, ibland oftare, har gjort att nya metoder för redovisning vuxit fram. Ofta utnyttjas exempelvis den datorbaserade redovisningens möjligheter till automatkontering i syfte att effektivisera redovisningsarbetet.

Det kan gälla fördelning av avskrivningar månadsvis eller för att löpande bestämma varukostnaden genom automatkontering av s k fast bruttovinstprocent.

Det är också vanligt att man vill bryta ned redovisningen på ansvarsenheter (resultatenheter), i syfte att få grepp om hur olika delar av företaget presterar. Även om detta inte krävs formellt av lagen kan det vara viktigt för att kunna förstå och styra företaget, exempelvis för att underlätta bedömningen av olika avdelningars prestationer. Sådan intern redovisning sker normalt integrerat i samma system där den externa redovisningen finns. Desto större företag och desto mer komplicerad verksamhet ju större är behovet av kompletterande intern redovisning.

Allt fler företag arbetar med integrerade administrativa system. I ett sådant system kan t ex order, lager, reskontra, fakturering och löneadministration kopplas samman. Alla redovisningsdata, från kundens adress till fakturabeloppet, finns då i en gemensam databas vilket ger redovisningssystemet möjligheter att generera inte bara affärsredovisning utan även olika former av statistik.

Uppdelningen på extern och intern redovisning har således allt mindre betydelse i det dagliga arbetet. Det är emellertid viktigt att skilja de båda delarna av redovisningen åt begreppsmässigt, eftersom den externa redovisningen är reglerad i lag medan den interna redovisningens utformning styrs av företagsledningens önskemål.

Redovisningens syfte Redovisningens övergripande syfte är att lämna ekonomisk information. Olika intressenters behov av information kan skilja sig åt. Vad som kan vara en ändamålsenlig rapport för företagsledningen behöver inte alltid vara tillräckligt för Skatteverket. Redovisningssystemet bör därför organiseras på så sätt att man ur samma grundmaterial kan sammanställa många olika typer av information.

Den externa redovisningens grundläggande syften är att: 1. Ge informationen som underlag till framtidsinriktade ekonomiska beslut.

Olika intressenter har att fatta olika typer av beslut. En investerare ska bedöma om denne vill satsa pengar i företaget. Banken ska ta beslut om huruvida man ska ge företaget lån, och i så fall hur stort belopp och till vilken ränta. Leverantörer ska ta beslut om huruvida man ska sälja sina produkter till företaget i fråga och måste bedöma om det är troligt att företaget kommer att kunna betala.

Kunder måste bedöma om de ska anlita en viss leverantör. Kommer leverantören att kunna leverera? Framförallt blir detta viktigt vid långsiktiga inköp av skräddarsydda produkter. Kommer företaget finnas kvar så att det kan leverera tilläggsbeställningar av material eller service om fem år?

10

1. INLEDNING

Detta är exempel på beslut som olika intressenter står inför. För att kunna ta sådana beslut krävs ett beslutsunderlag så att beslutet är välgrundat. Den externa redovisningen är en del av ett sådant beslutsunderlag.

2. Ge information som möjliggör utvärdering av företagsledningen.

I företagsformer, exempelvis aktiebolag, där ägandet är separerat från företagsledning är det viktigt att ägarna kan utvärdera företagsledningens arbete. Företagsledningen har getts förtroendet att förvalta ägarnas tillgångar. Ägarna måste ha en möjlighet att utvärdera denna förvaltning. I många mindre företag, inklusive aktiebolag, är det ägaren eller ägarna som själva utgör företagsledning.

Då är denna möjlighet till utvärdering inte relevant. Men i företag där ägarspridningen är större, eller ägarna av andra skäl valt att anlita en professionell företagsledning, och där ägarna inte har någon direkt insyn i företagets affärer, så är den externa redovisningen avgörande för att ägarna ska kunna bedöma företagsledningens arbete.

3. Utgöra underlag för skatteuttag.

Företags resultat är ett underlag för skatteuttag. I Sverige är redovisningsreglerna nära sammankopplade med skatterätten, vilket innebär att det resultat som redovisas i den externa redovisningen, med några få justeringar, också utgör underlag för skatteberäkning.

Utöver dessa tre syften bör redovisningen också utformas på ett sätt så att den ger tillfredsställande möjligheter att följa upp företagets verksamhet internt och för internt ansvarsutkrävande. Ledande befattningshavare, avdelningschefer etc., måste kunna ställas till ansvar för hur väl de presterat. Har de nått upp till budget? Vilka avvikelser finns?

Vilka är förklaringarna till dessa avvikelser?

För att uppnå dessa övergripande syften måste redovisningen: 1. Mäta resultat • Med resultat menas skillnaden mellan intäkter och kostnader.

• Ett resultat avser alltid en viss period, t ex ett år.

• Företagets resultat presenteras i en resultaträkning.

2. Visa ekonomisk ställning • Med ekonomisk ställning avses en sammanställning av företagets tillgångar, eget kapital och skulder.

• Ekonomisk ställning gäller alltid vid en viss tidpunkt.

• Den ekonomiska ställningen presenteras i en balansräkning.

3. Motsvara samhällets krav • Samhället anger vilka som omfattas av bokföringsskyldighet och vilka som ska upprätta årsbokslut eller årsredovisning.

• Företagets redovisning ligger till grund för företagets deklaration och därmed för taxeringen av företaget och dess ägare.

4. Lämna underlag för ekonomisk styrning • Redovisningens rapporter kan jämföras med budget och uppgjorda förkalkyler.

• Redovisningen ger underlag för produktkalkyler, offertgivning, intern resultatmätning m m.

11

1. INLEDNING

Målet med bokslut Den externa redovisningens slutprodukt är bokslutet. Det är genom bokslutet som ett företags resultat och ekonomiska ställning kan visas. Ett årsbokslut omfattar resultaträkning och balansräkning med tillhörande bilagor.

I enlighet med god redovisningssed strävar man efter att i resultaträkningen redovisa ett så rättvisande resultat som möjligt för den aktuella perioden. I balansräkningen ska samtliga tillgångar, skulder på balansdagen redovisas.

För att kunna redovisa ett rättvisande resultat för en period krävs att: Samtliga balanskonton är avstämda Detta innebär att de belopp som redovisas som tillgångar respektive skulder ska • motsvara de faktiska beloppen • existera i verkligheten • tillhöra företaget • vara riktigt värderade.

Om samtliga tillgångar och skulder är riktigt värderade och upptagna i bokslutet, kan man utgå från att periodens resultat är rättvisande. Det redovisade resultatet i resultaträkningen är alltså en följd av de poster som upptas i balansräkningen.

Alla periodens intäkter och kostnader har beaktats I samband med bokslutsarbetet tvingas man av praktiska skäl att bestämma en ”brytpunkt” för räkenskapsperioden. Detta innebär att man sätter en datumgräns för vad som kan beaktas. Hur länge bokföringen kan hållas öppen för eftersläpande fakturor bestäms av hur snabbt bokslutet ska vara färdigställt.

Alla för resultatet väsentliga händelser ska ha beaktats när bokföringen stängs.

Affärshändelser som helt eller delvis berör en annan period är periodiserade Periodens resultat inkluderar endast prestationer som utförts och resurser som förbrukats under perioden. Detta innebär exempelvis att erlagda förskott redovisas som fordringar och att erhålla förskott redovisas som skulder i balansräkningen.

Periodisering berör i första hand vissa kostnadskonton, men det är även vanligt att intäktskonton berörs.

Periodbokslut Årsbokslut måste upprättas en gång per år. De flesta företag väljer att ta fram mer än ett bokslut per år, s k periodbokslut. Detta innebär att man gör bokslut för kortare perioder än ett år. Kvartalsbokslut eller månadsbokslut är vanliga i de flesta företag. Dessa resultatrapporter är frivilliga, men är exempel på att företagen ofta arbetar med rutiner och system som går längre än vad lagstiftningen kräver.

12

1. INLEDNING

ÖVNING 1 a) Förklara begreppen extern redovisning och intern redovisning.

b) Vilka är den externa redovisningens huvudsyften?

ÖVNING 2 Vad innebär det att ett balanskonto är avstämt?

13

2.

Lagar och regler för redovisning Några övergripande redovisningsprinciper Företagets redovisningssystem har som huvuduppgift att lämna ekonomisk information till de olika intressenterna i företaget. Denna information ska vara begriplig och möjlig att tolka, för många olika typer av läsare.

Resultat- och balansräkningar och s k nyckeltal måste kunna jämföras mellan olika perioder och olika företag. För att detta ska vara möjligt måste redovisningen skötas på ett likartat sätt, och i enlighet med gemensamma normer och regler.

Ett flertal principer styr framförallt upprättandet av årsbokslut och årsredovisning. Vissa av dem är så grundläggande och självklara att de ofta kallas postulat. Utöver dessa brukar man dela in de principer som styr redovisningen i grundläggande principer och övriga principer.

Postulaten Redovisningsenheten Man betraktar företaget som en klart definierad fristående enhet, skild från ägare och andra intressenter.

Mätenheten För att kunna sammanställa ett företags affärshändelser krävs en gemensam och stabil mätenhet. Vanligen utgör landets valuta den mätenheten. I Sverige kan företagen välja mellan att låta euro (EUR) eller svenska kr (SEK) utgöra redovisningsvaluta. Alla belopp redovisas i företagets redovisningsvaluta.

Mätperioden För att mäta resultat måste man bestämma en viss period. Visserligen kan ett företags verkliga resultat inte beräknas förrän företaget upphört, men av bland annat skatteskäl måste företagen bestämma en viss period för sin resultatmätning. Ofta används då ett kalenderår som mätperiod.

14

2. LAGAR OCH REGLER FÖR REDOVISNING

Grundläggande principer Lagstiftaren har ansett att åtta grundläggande principer är så viktiga att de finns särskilt intagna i årsredovisningslagen. Nedan följer kortfattade förklaringar till dessa principer: • • • •

Väsentlighetsprincipen Fortlevnadsprincipen Principen om konsekvent tillämpning Försiktighetsprincipen

• Periodiseringsprincipen • Principen om individuell värdering • Principen om bruttoredovisning och kvittningsförbud • Kontinuitetsprincipen

Väsentlighetsprincipen Ett företag får avvika från årsredovisningslagens bestämmelser om redovisning, uppställning, värdering och upplysningar, om följden av avvikelsen inte är väsentlig. Följden av en avvikelse är väsentlig om utelämnad eller felaktig information kan förväntas påverka de beslut som användare fattar utifrån lämnad information. Detta innebär exempelvis att endast utgifter och inkomster som uppgår till större belopp behöver periodiseras som kostnader och intäkter. Mindre utgifter och inkomster behöver inte periodiseras.

Fortlevnadsprincipen Man förutsätter att företaget kommer att fortsätta sin verksamhet under överskådlig tid.

Detta kallas även ”going concern”. I balansräkningen värderas tillgångarna i enlighet med lagar och normer utifrån att verksamheten fortlever, inte till vad de skulle inbringa vid en eventuell försäljning på balansdagen. Om ett företag har beslutat att avveckla verksamheten kan fortlevnadsprincipen inte längre tillämpas.

Principen om konsekvent tillämpning Man ska använda samma principer för värdering, klassificering och indelning år från år, så att det blir enkelt att jämföra redovisningen mellan olika räkenskapsår. Om man byter någon princip måste man se till att föregående års uppgifter i årsredovisningen går att jämföra med årets uppgifter.

Försiktighetsprincipen Värderingen ska göras med rimlig försiktighet på så sätt att företagets resultat och förmögenhet inte ges en alltför optimistisk värdering. Endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i resultatet. Om man är osäker ska man i allmänhet välja en lägre värdering av tillgångarna och en högre värdering av skulderna. Man ska ta hänsyn till alla förluster, inklusive värdenedgångar, som kan förutses. Alla ekonomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår ska beaktas, även om de blir kända först efter räkenskapsårets utgång men före att årsredovisningen upprättas.

Försiktigheten måste dock vara rimlig. Det är inte tillåtet att medvetet undervärdera tillgångarna.

Periodiseringsprincipen Inkomster och utgifter ska hänföras till det räkenskapsår de hör, oavsett när de betalas.

Inkomster och utgifter fördelas mellan olika räkenskapsår så att den del som hör till ett visst räkenskapsår redovisas som intäkt eller kostnad detta år.

Principen om individuell värdering (post för post-principen) Olika delposter bland tillgångar och skulder ska värderas var för sig. Med delposter menas t ex att varje skuld som ingår i posten Leverantörsskulder ska värderas separat. Det finns några undantag till principen om individuell värdering. Exempelvis är det i vissa fall tillåtet med kollektiv värdering av ett varulager.

15

2. LAGAR OCH REGLER FÖR REDOVISNING

Principen om bruttoredovisning och kvittningsförbud Tillgångar och avsättningar eller skulder får inte kvittas mot varandra. Intäkter och kostnader får inte kvittas mot varandra. Alla poster ska redovisas brutto. Det finns dock undantag. Exempelvis nettoredovisas intäkter och kostnader vid beräkning av realisationsvinst och realisationsförlust.

Kontinuitetsprincipen Principen innebär att den utgående balansräkningen för ett räkenskapsår ska överensstämma med den ingående balansräkningen nästa räkenskapsår.

Några övriga principer – kortfattat Matchningsprincipen Utgångspunkten är periodens intäkter. Utifrån dessa fastställs periodens kostnader genom att den resursåtgång som krävts för att generera dessa intäkter bestäms.

Neutralitetsprincipen/Objektivitetsprincipen Redovisningsdata ska vara verifierbara och kunna knytas till inträffade affärshändelser. Så långt som möjligt ska redovisningen grundas på objektiva ställningstaganden.

Realisationsprincipen Realisationsprincipen styr när en intäkt uppstår. Principen ska förhindra att orealiserade vinster redovisas. Endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter redovisas i resultaträkningen.

Anskaffningsvärdesprincipen Redovisning är anskaffningsvärdesbaserad. Utgångspunkten vid värdering av tillgångar och skulder är anskaffningsvärdet. Alla affärshändelser registreras till de priser som gällde vid anskaffningstillfället. De omräknas exempelvis inte för eventuell inflation.

Bokföringslagen Inledning Den nuvarande bokföringslagen gäller sedan år 2000. Bokföringslagen och årsredovisningslagen har anpassats så att de helt ansluter till varandra. Tanken i redovisningslagstiftningen är att alla bokföringsskyldiga ska omfattas av samma regler. Det innebär att bokföringslagen gäller för alla bokföringsskyldiga, men att lagen i princip bara reglerar bokföring av löpande affärshändelser och arkivering. Regler för bokslut och årsredovisning finns huvudsakligen i årsredovisningslagen.

Utgångspunkten är att samtliga företagsformer ska upprätta årsredovisning. Undantag görs bara för mindre företag. För dessa räcker det med att upprätta årsbokslut. Företag vars nettoomsättning uppgår till högst 3 miljoner kr och som inte är skyldiga att upprätta årsredovisning får upprätta årsbokslut i förenklad form. Alla aktiebolag måste dock upprätta årsredovisning oavsett storlek.

16

2. LAGAR OCH REGLER FÖR REDOVISNING

Ett enhetligt system Bokföringslagen är utformad för att kunna ge ett rimligt skydd för företagets alla intressenter. Det kan gälla borgenärer, samhället, företagets ägare och anställda eller kunder och leverantörer. Bokföringslagens huvudsakliga uppgift är därför att skapa ett generellt, enhetligt och grundläggande regelsystem för all redovisning. Eftersom det grundläggande regelsystemet måste vara generellt, har bokföringslagen utformats som en ramlag. Det innebär att lagen endast anger gränser utan att i detalj precisera hur bokföringen i alla avseenden ska skötas. Det kan förekomma stora skillnader i hur bokföringen faktiskt sköts i olika företag, utan att något av företagen för den sakens skull bryter mot lagen.

Strukturen i lagen Ett företags affärsredovisning består i huvudsak av tre urskiljbara arbetsområden – registrering, rapportering och arkivering. Bokföringslagens paragrafer utgår från detta. Lagens paragrafer följer den process som startar med att verifikationer upprättas och som avslutas med arkivering av samtliga redovisningshandlingar.

Nedanstående uppställning beskriver på ett översiktligt sätt vilka kapitel i bokföringslagen som berör olika delar av bokföringsarbetet. Bokföringslagen innehåller nio kapitel.

Kapitel

Innehåll

Berör bokföringen

Kap. 1

Inledande bestämmelser

Definitioner av begrepp och tillåtna språk.

Kap. 2

Kretsen av bokföringsskyldiga

Vilka som omfattas av bokföringsskyldighet.

Kap. 3

Räkenskapsår

Skilda regler för enskilda näringsidkare och aktiebolag.

Kap. 4

Bokföringsskyldighetens innebörd

God redovisningssed, bokföringsskyldighetens innebörd och redovisningsvaluta.

Kap. 5

Löpande bokföring och verifikationer

Grundbokföring och huvudbokföring, tidpunkt för bokföring, krav på verifikationer m.m.

Kap. 6

Hur den löpande bokföringen avslutas

När/hur den löpande bokföringen avslutas. Vilka som kan göra endast årsbokslut.

Kap. 7

Arkivering av räkenskapsinformation m.m.

Hur olika former av räkenskapsinformation ska bevaras. Tid och plats för arkivering.

Kap. 8

Utvecklandet av god redovisningssed

Bokföringsnämndens roll.

Kap. 9

Överklagande

Hur myndighets beslut enligt denna lag överklagas.

17

2. LAGAR OCH REGLER FÖR REDOVISNING

Kretsen av bokföringsskyldiga (Kapitel 2) Alla som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk art är bokföringsskyldiga. Aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar är alltid bokföringsskyldiga även om de inte bedriver näringsverksamhet. Fysiska personer är bara bokföringsskyldiga om de bedriver näringsverksamhet.

Enskilda näringsidkare (enskild firma) med en nettoomsättning som uppgår till högst 3 miljoner kr får normalt upprätta årsbokslut i förenklad form. Även jord- och skogsbruk, ideella föreningar och stiftelser omfattas av lagstiftningen.

Ideella föreningar, samfällighetsföreningar och trossamfund är bokföringsskyldiga bara om tillgångarnas nettovärde överstiger 1,5 miljoner kr eller om de bedriver näringsverksamhet. Stiftelser är bokföringsskyldiga om värdet av tillgångarna överstiger 1,5 miljoner kr. Flera stiftelser (se BFL 2 kap. 3 §) är dock bokföringsskyldiga även om detta gränsbelopp inte överstigs. Staten, kommunerna, landstingen och konkursbon omfattas inte av bokföringslagen.

Från samhällets sida har man valt att göra bokföringsskyldigheten så generell som möjligt. Man har bedömt att en lagstadgad bokföringsskyldighet innebär en viss garanti för att räkenskaperna förs med någorlunda ordning och reda. Fordringsägare får på så sätt en indirekt garanti för att förlustbringande verksamheter inte fortsätter onödigt länge. En ordnad bokföring är helt enkelt en nödvändig förutsättning för att samhället och övriga intressenter ska kunna bedöma det ekonomiska utfallet av en verksamhet.

Räkenskapsår (Kapitel 3) Ett räkenskapsår omfattar 12 månader och sammanfaller ofta med kalenderåret. Om ett företag önskar byta till brutet räkenskapsår, fordras en särskild ansökan till Skatteverket.

Företag som tillämpar brutet räkenskapsår får däremot lägga om sitt räkenskapsår till kalenderår, utan någon särskild ansökan. Enskild firma och handelsbolag får inte tillämpa brutet räkenskapsår.

Räkenskapsåret kan förlängas till maximalt 18 månader. Detta kan ske vid två tillfällen: 1. När bokföringsskyldighet inträder.

2. Vid omläggning av räkenskapsår, t ex från brutet räkenskapsår till kalenderår.

Räkenskapsåret kan även förkortas. Någon specificerad kortaste tid för ett räkenskapsår finns inte. Avkortning av räkenskapsåret får göras i tre fall: 1. När bokföringsskyldighet inträder.

2. Vid omläggning av räkenskapsår.

3. I samband med att bokföringsskyldighet upphör.

Bokföringsskyldighetens innebörd (Kapitel 4) Bokföringslagens kapitel 4 stadgar att bokföringsskyldighetens allmänna innebörd innebär att ett företag ska: Löpande bokföra alla affärshändelser.

Se till att det finns verifikationer för alla bokföringsposter samt systemdokumentation och behandlingshistorik.

18

2. LAGAR OCH REGLER FÖR REDOVISNING

Arkivera verifikationer, bokföringsböcker och annan räkenskapsinformation samt utrustning och system för presentation av sådan räkenskapsinformation.

Upprätta öppningsbalansräkning när bokföringsskyldighet inträder.

Avsluta den löpande bokföringen med bokslut och i förekommande fall årsredovisning.

Löpande bokföring och verifikationer (Kapitel 5) Grundregeln för den löpande bokföringen är att alla affärshändelser i den bokföringsskyldiga verksamheten ska bokföras. Med en affärshändelse avses en förändring av storleken och/eller sammansättningen av företagets förmögenhet som beror på företagets ekonomiska relationer med omvärlden. Exempelvis in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder, egna tillskott till och uttag ur verksamheten.

Här följer några av kapitlets huvudpunkter: Grundbokföring och huvudbokföring Affärshändelserna ska bokföras på så sätt att de kan presenteras i registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring). Det ska göras på ett sådant sätt att det är möjligt att kontrollera att bokföringen är fullständig och att överblicka verksamhetens förlopp, ställning och resultat.

Tidpunkten för bokföring Kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast påföljande arbetsdag. Övriga affärshändelser ska bokföras så snart det kan ske. Affärshändelser kan bokföras senare om det är förenligt med god redovisningssed. Aktiviteter som inte har någon omedelbar inverkan på företagets resultat och ställning ska inte bokföras. Exempel på sådana aktiviteter är t ex beställningar och reklamationer. Sådana aktiviteter kan komma att påverka resultat och ställning i ett senare skede och ska i sådana fall bokföras då.

Företag vars årliga nettoomsättning uppgår till högst 3 miljoner kronor får dröja med att bokföra affärshändelserna tills betalning sker. Vid räkenskapsårets slut ska dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras.

Bokslutstransaktioner När den löpande bokföringen avslutas ska sådana poster bokföras som är nödvändiga för att bestämma intäkter och kostnader och därmed periodens resultat.

Sidoordnad bokföring Konton för tillgångar, avsättningar och skulder ska specificeras i en sidoordnad bokföring i den utsträckning som behövs för att ge en tillfredsställande kontroll och överblick.

Rättelse av bokföringspost Man ska ange när en rättelse har skett och vem som gjort den. Det ska också framgå hur rättelsen hänger ihop med den ursprungliga noteringen.

Verifikationer För varje affärshändelse ska det finnas en verifikation. Verifikationen ska innehålla uppgifter om när den har sammanställts, när affärshändelsen har inträffat, vad den avser, vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör. Verifikationen ska också förses med ett verifikationsnummer som möjliggör identifiering från bokföringen.

19

2. LAGAR OCH REGLER FÖR REDOVISNING

Hur den löpande bokföringen avslutas (Kapitel 6) I bokföringslagen finns bestämmelser om vem som ska avsluta sina räkenskaper och om det kan göras med ett årsbokslut eller genom en årsredovisning.

Företag som tillhör någon av följande kategorier ska avsluta bokföringen med årsredovisning:

1. aktiebolag, 2. ekonomiska föreningar, 3. handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare, 3a. grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS), 3b. konsortier enligt rådets förordning om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium), 3c. europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser enligt Europaparlamentets och rådets förordning om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, 4. företag som omfattas av lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen om årsredovisning i försäkringsföretag, 5. stiftelser som är bokföringsskyldiga, 6. företag som uppfyller mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kr, c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kr, 7. företag som är moderföretag i en koncern vilken uppfyller mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) koncernföretagens redovisade balansomslutning har för var och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kr, c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kr, 8. företag som har licens enligt spellagen.

Andra företag ska, om de inte upprättar årsredovisning, avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut. Ett årsbokslut består av en resultaträkning och en balansräkning.

Upplysningar ska lämnas om tillämpade principer för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder, om hur värdet av anläggningstillgångarna har beräknats samt om hur stor del av de totala skulderna som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen. Det ska vara färdigställt senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Företag med en nettoomsättning på högst tre miljoner kronor och som inte är skyldigt att upprätta årsredovisning får upprätta årsbokslut i förenklad form. Ett förenklat årsbokslut består av resultat- och balansräkning.

Kraven på en årsredovisning framgår av bestämmelserna i årsredovisningslagen (se vidare kapitel 17).

20

2. LAGAR OCH REGLER FÖR REDOVISNING

Förvaring och arkivering (Kapitel 7) Arkiveringstiden för räkenskapsinformation är 7 år. Räkenskapsmaterialet ska arkiveras i Sverige. Endast om det finns särskilda skäl får verifikationerna tillfälligt arkiveras utomlands. Räkenskapsinformation ska bevaras i vanlig läsbar form, i mikroskrift eller på något maskinläsbart sätt. Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier ska vara varaktiga och lätt åtkomliga. Även sådan utrustning som behövs för att kunna skriva ut räkenskapsmaterialet, t ex datorer och skrivare, måste arkiveras i 7 år. All räkenskapsinformation ska alltid kunna skrivas ut i läsbar form. Räkenskapsinformation kan utöver den löpande bokföringen även vara attestregler, kontoplaner, inventeringslistor m m. Även avtal, ansvarsförbindelser, företagsinteckningar och andra sådana handlingar som är av betydelse för att belysa rörelsens ekonomiska förhållanden, betraktas som räkenskapsinformation.

Årsredovisningslagen Bokföringslagen och årsredovisningslagen har anpassats så att de helt ansluter till varandra. I redovisningslagstiftningen ska alla bokföringsskyldiga omfattas av samma regler.

Regler för bokslut och årsredovisning finns i årsredovisningslagen som gäller för alla företag.

Rättvisande bild Balansräkningen, resultaträkningen och noterna till dessa ska tillsammans ge en ”rättvisande bild” av företagets ställning och resultat. I lagen finns bestämmelser om vilka upplysningar som ska lämnas i notform.

På många punkter är årsredovisningslagen tvingande, men mycket har också lämnats åt normgivande organ och praxis att fastställa. Årsredovisningslagens krav på rättvisande bild innebär att avvikelser från vad som följer av allmänna råd och rekommendationer måste följas av upplysning om detta samt om skälen för avvikelsen.

Anvisningar och rekommendationer God redovisningssed Som tidigare nämnts är bokföringslagen en generell lag som inte i detalj anger hur bokföringen ska skötas. Lagen anger att bokföringsskyldighet ska fullgöras på sätt som överensstämmer med god redovisningssed. Anledningen till att begreppet god redovisningssed används i så många sammanhang, och är så centralt, är att lagstiftaren inte i onödan har velat binda sig för detaljregler som snart kan visa sig vara otidsenliga eller omöjliga att tillämpa.

Det är inte heller möjligt att i lagtexten förutse alla situationer som kan uppkomma med tanke på att nya branscher uppstår och ny teknik ständigt tas i bruk. God redovisningssed måste alltså fortlöpande preciseras. Begreppet god redovisningssed är på många sätt avgörande för hur företagens redovisning i praktiken sköts.

21

2. LAGAR OCH REGLER FÖR REDOVISNING

Begreppet god redovisningssed innebär att redovisning upprättas i enlighet med tilllämplig lagstiftning, samt med allmänna råd och rekommendationer från normgivande organisationer. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed.

Bokföringsnämnden skriver att innehållet i ”god redovisningssed” är: • allmänna råd respektive rekommendationer från normgivande organ, bl.a. BFN. • de svar man får om man tolkar de konkreta bestämmelserna i redovisningslagarna med normala, juridiska tolkningsmetoder, eller • en etablerad företagspraxis som är förenlig med lag och normgivning och som håller god kvalitet.

Vad som är god redovisningssed kan skilja sig åt från företagskategori till företagskategori. Svaret på frågan vad som i ett visst fall är god redovisningssed behöver alltså inte bli detsamma för ett mindre företag som för ett större.

Bokföringsnämnden (BFN) Bokföringsnämnden är en myndighet under regeringen som ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning. Detta sker genom att nämnden meddelar allmänna råd (BFNAR) om tillämpning av bokföringslagen och årsredovisningslagen. Därtill ger nämnden ut vägledningar och uttalanden.

Bokföringsnämnden är statens expertorgan på redovisningsområdet. Nämnden biträder regeringskansliet i redovisningsfrågor, deltar i utredningar och yttrar sig över författningsförslag. En annan viktig uppgift är att avge yttranden till domstolar om vad god redovisningssed innebär.

Sedan 2004 har Bokföringsnämnden arbetat med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1–K4). För varje kategori finns ett heltäckande paket med regler. Utgångspunkten är de regler i bokföringslagen enligt vilka företag är skyldiga, eller i vissa fall kan välja, att upprätta: 1.

2.

3.

4.

Förenklat årsbokslut (K1) Årsbokslut (K2) Årsredovisning (K3) Årsredovisning enligt internationella redovisningsregler (IAS/IFRS) (K4)

Utgångspunkten är att bokföringslagen anger vilka företag som ska upprätta årsredovisning (K3) och vilka som ska upprätta årsbokslut (K2).

Fyra kategorier av företag – fyra regelverk Bokföringslagen

22

Koncernredovisning enl IAS/IFRS (ÅRL 7:33)

K4

Årsredovisning (BFL 6:1)

K3

Årsbokslut (BFL 6:3)

K2

Förenklat årsbokslut (BFL 6:3)

K1

2. LAGAR OCH REGLER FÖR REDOVISNING

Företag som ska upprätta årsbokslut, men vars nettoomsättning uppgår till mindre än 3 miljoner kronor, får istället välja att upprätta årsbokslut i förenklad form. Då tillämpas kategori 1 (K1). Detta gäller i praktiken enskilda näringsidkare, handelsbolag med fysiska ägare och ideella föreningar.

Företag som ska upprätta årsredovisning hamnar i utgångsläget i kategori 3 (K3). Dessa regler har sin grund i International Accounting Standards Board’s (IASB) International Financial Reporting Standards (IFRS) för små och medelstora företag (SME). Mindre företag, exempelvis mindre aktiebolag, får dock tillämpa reglerna i K2 vid upprättande av årsredovisning1. Flertalet aktiebolag som klassificeras som mindre kan förväntas välja att tillämpa reglerna i K2, eftersom dessa är något enklare än reglerna i K3. Bokslutet från början tar sin utgångspunkt i reglerna för mindre aktiebolag (BFNAR 2016:10 Bokföringsnämndens allmänna råd om Årsredovisning i mindre företag – K2).

Sedan 2005 är samtliga företag inom EU som har värdepapper noterade på en reglerad marknad i en medlemsstat och som är underställda en medlemsstats lagstiftning skyldiga att upprätta koncernredovisning enligt internationella redovisningsstandarder såsom de antagits av EU. Dessa internationella redovisningsstandarder ges ut av International Accounting Standards Board (IASB). Dessa företag tillämpar reglerna i K4.

BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2) I denna vägledning har Bokföringsnämnden samlat de regler som bland annat privata aktiebolag, som är mindre företag, kan välja att tillämpa vid upprättande av årsredovisning. Vägledningen innehåller lagregler, Bokföringsnämndens allmänna råd samt kommentarer och exempel, där kommentarerna ger information om hur redovisningen i praktiken ska gå till.

Om ett företag väljer att tillämpa detta allmänna råd ska det tillämpas i sin helhet. Ett företag får inte samtidigt tillämpa annan normgivning när årsredovisning upprättas. Om en fråga inte är reglerad i rådet ska vägledning sökas i första hand i regler i det allmänna rådet som behandlar liknande frågor och i andra hand i grundläggande redovisningsprinciper.

I förhållande till K3-reglerna präglas K2 av förenklingar. Försiktighetsprincipen ges större tyngd. Bland annat bygger K2 helt på värdering till anskaffningsvärde, även i fall där årsredovisningslagen tillåter värdering till verkligt värde. Det är inte tillåtet att aktivera utgifter för egenupparbetade immateriella tillgångar, exempelvis forskning och utveckling. Väsentlighetsregler har införts för gränsvärden när nedskrivningar och avsättningar ska göra.

1 Ett mindre företag definieras i årsredovisningslagen som ett företag som inte är ett större företag, där större företag är ett företag som uppfyller mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor

23

2. LAGAR OCH REGLER FÖR REDOVISNING

Det allra mesta som tas upp i Bokslutet från början är tillämpligt för alla företag. Det gäller bokförings- och bokslutslogik, grundläggande periodiseringsproblematik etc. I en del frågor finns avvikelser mellan regelverken. Det gäller framförallt värderingsfrågor, men även vissa andra frågor. Den regelmässiga utgångspunkten för Bokslutet från början är då BFNAR 2016:10 Bokföringsnämndens allmänna råd om Årsredovisning i mindre företag (K2).

I vissa fall görs utvikningar i boken. Då omnämns det särskilt.

FAR FAR är en organisation för revisions- och rådgivningsbranschen. Organisationens medlemmar är främst auktoriserade och godkända revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter och skattekonsulter. Även FAR har betydelse för utformningen av god redovisningssed. FAR utarbetar rekommendationer och uttalanden som i första hand vänder sig till dels de personer som upprättar årsredovisningar, dels revisorer. Syftet med dessa rekommendationer och uttalanden är dels att beskriva vad som utgör god redovisningssed, dels att ge en tolkning av vissa bestämmelser i lagen.

24

2. LAGAR OCH REGLER FÖR REDOVISNING

ÖVNING 3 a) Vilka är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen och vad innebär denna skyldighet?

b) Förklara begreppen grundbokföring och huvudbokföring.

c) Förklara innebörden av begreppet affärshändelse.

d) När ska bokföring av affärshändelser senast ske?

25

2. LAGAR OCH REGLER FÖR REDOVISNING

ÖVNING 4 a) I vilka situationer får ett räkenskapsår förlängas och hur lång tid får det längst omfatta?

b) I vilka situationer får ett räkenskapsår vara kortare än 12 månader?

c) Fundera på vilka anledningar ett företag kan ha för att tillämpa ett annat räkenskapsår än kalenderår.

26

2. LAGAR OCH REGLER FÖR REDOVISNING

ÖVNING 5 Para ihop rätt princip med rätt påstående genom att skriva i bokstaven för det påstående du finner korrekt. Varje påstående får bara användas en gång.

Principer

Korrekt påstående (välj bokstav från listan nedan)

1. Försiktighetsprincipen 2. Kontinuitetsprincipen 3. Principen om konsekvent tillämpning 4. Matchningsprincipen 5. Väsentlighetsprincipen 6. Principen om bruttoredovisning och kvittningsförbud 7. Fortlevnadsprincipen

Påståenden A. Att varje år tillämpa samma principer för klassificering, indelning och värdering av olika delposter i bokslutet.

B. Tillgångar och skulder får inte kvittas mot varandra.

C. Att utifrån en verksamhets intäkter fastställa vilka kostnader man haft för att erhålla dessa intäkter.

D. Förlust redovisas då den befaras.

E. Ingående balans för en redovisningsperiod ska överensstämma med utgående balans för närmast föregående redovisningsperiod.

F. Endast utgifter uppgående till större belopp behöver periodiseras.

G. Företaget förutsätts fortsätta sin verksamhet under överskådlig tid.

27

3.

Löpande redovisning Bokföringens grundbegrepp Konto Bokföringen av företagets affärshändelser sker på konton. Ett konto har två sidor, en debet- och en kreditsida. Ett konto kan beskrivas som ett T (T-konto). T-konton används ofta för att visa hur man löser olika typer av bokföringsproblem.

Den vänstra sidan av ett T-konto är debetsida och den högra kreditsida. (+)

Kassa

Debetsida

(–) Kreditsida

Det som löpande bokförs är alltså affärshändelser. En affärshändelse ger upphov till inkomster, inbetalningar, utgifter och utbetalningar.

Inkomst

Försäljningsvärdet av de varor eller tjänster företaget säljer. Inkomsten uppstår vid försäljningsögonblicket.

Inbetalning

Inflöde av pengar. Uppstår vid inbetalningstidpunkten.

Utgift

Anskaffningsvärdet för de resurser företaget anskaffar (priset för anskaffade resurser). Utgiften uppstår vid anskaffningstillfället.

Utbetalning

Utflöde av pengar. Uppstår vid utbetalningstidpunkten.

Saldo Kassakontot ovan är ett exempel på ett tillgångskonto. Tillgångskonton ska debiteras när de ökar och krediteras när de minskar.

Skillnaden mellan vad som debiterats och krediterats på ett konto kallas för saldo. Det är saldona på de olika kontona som visas på balans- och resultaträkningen vid bokslutet.

28

3. LÖPANDE REDOVISNING

Dubbel bokföring Dubbel bokföring innebär att varje affärshändelse noteras på minst två konton. Den grundläggande tanken är att man från en enda registrering ska kunna se hur en affärshändelse påverkar både resultatet och den ekonomiska ställningen.

En debitering på ett konto föranleder en kreditering på ett annat konto. Summan av alla debiteringar ska alltså bli lika stor som summan av alla krediteringar.

I datoriserade bokföringsprogram finns denna typ av kontroll inbyggd redan i grundbokföringen så att varje affärshändelse som matas in uppfyller detta krav.

Balansräkning En balansräkning är en sammanställning av företagets tillgångar, eget kapital och skulder.

Med eget kapital menas i bokföringssammanhang egentligen företagets skuld till ägarna.

Detta beror på att balansräkningen visar den ekonomiska ställningen från företagets perspektiv och inte från ägarnas. Sett från företagets horisont är ägarnas insats i företaget, det egna kapitalet, således en skuld till ägarna. Om en vinst uppstår utgör denna avkastningen på ägarnas insats i företaget.

Resultaträkning En resultaträkning visar företagets resultat för en viss period. Resultatet framkommer som skillnaden mellan företagets intäkter och kostnader under perioden.

I samband med bokslutsarbetet reder företaget ut hur stor del av utgifterna som motsvaras av kostnader, dvs hur stora resurser som har förbrukats, samt hur stor del av inkomsterna som motsvaras av intäkter, dvs hur stor del av försäljningen som motsvarar de prestationer som utförts under redovisningsperioden. Att bestämma periodens resultat handlar alltså om att bedöma värdet av vad företaget har presterat under perioden och vilken resursförbrukning som krävts för dessa prestationer.

Intäkt

Försäljningsvärdet av de prestationer (varor eller tjänster) som levereras eller utförs under en viss period (periodiserad inkomst).

Kostnad

Anskaffningsvärdet för de resurser företaget förbrukat under en viss period (periodiserad utgift).

Om resultatet är positivt, dvs företaget redovisar vinst, kommer det egna kapitalet i företaget att öka, medan det minskar vid en förlust. Det redovisade resultatet blir alltså en del av det egna kapitalet i företaget.

Sambandet mellan Resultat- och Balansräkning Vid ingången av en ny redovisningsperiod finns en balansräkning som vid detta tillfälle, exempelvis den 1 januari, visar vad företaget har för tillgångar och hur dessa är finansierade med eget kapital (ägarnas finansiering) och skulder.

29

3. LÖPANDE REDOVISNING

De två sidorna i balansräkningen är lika stora, som framgår av figuren. Detta förhållande benämner vi balansidentitet. Summan av företagets tillgångar är lika stor som summan av eget kapital och skulder. Det innebär också att tillgångar minus skulder är lika med eget kapital.

Balansräkning den 1/1

Resultaträkning den 1/1–31/12 Balansräkning den 31/12

Eget kapital

Intäkter – Kostnader = Resultat

Tillgångar

Eget kapital Tillgångar

Skulder

Balansidentitet: Tillgångar = Eget kapital + Skulder Tillgångar – Skulder = Eget kapital

Skulder

Ingående eget kapital (BR 1/1) +/– Resultat + Ägarinsättningar – Ägaruttag = Utgående eget kapital (BR 31/12)

Om balansräkningen visar företagets finansiella position vid ett visst tillfälle så visar resultaträkningen vad företaget åstadkommer under en viss period (i figuren den 1 januari till den 31 december), dvs intäkter minus kostnader.

Intäkter representerar försäljningsvärdet av de varor och tjänster som företaget presterat under perioden. Kostnaderna representerar anskaffningsvärdet för de resurser företaget förbrukat under perioden för att prestera dessa intäkter.

Efter det att en period är till ända kan man ta fram en ny balansräkning som visar finansiell ställning vid denna tidpunkt, i figuren den 31 december. Ett viktigt samband mellan resultat- och balansräkning är att eget kapital vid periodens början förändras med periodens resultat. Ingående eget kapital plus periodens vinst (eller minus periodens förlust) blir i princip utgående eget kapital. För att härledningen från ingående till utgående eget kapital ska bli helt rätt måste man även ta hänsyn till ägarinsättningar och ägaruttag, eftersom sådana inte redovisas över resultaträkningen, utan direkt mot eget kapital.

Balanskonton Man skiljer på balanskonton och resultatkonton. Balanskonton är tillgångskonton, skuldkonton och konton för eget kapital. Dessa konton redovisas i bokslutet på balansräkningen.

30

3. LÖPANDE REDOVISNING

Balanskonton indelas i två kontoklasser: Klass 1 – Tillgångskonton

(t ex plusgiro, inventarier)

Klass 2 – Eget kapitalkonton

(t ex aktiekapital)

Skuldkonton

(t ex banklån)

Skuldkonton och eget kapitalkonton definieras på motsatt sätt i jämförelse med tillgångskonton. Dvs när en skuld ökar ska skuldkontot krediteras och när skulden minskar ska kontot debiteras.

Banklån

(–)

(+)

I samband med bokslutet sammanställs saldona på samtliga konton i klass 1 och 2 till en balansräkning. Tillgångarna redovisas på balansräkningens debetsida och visar hur kapitalet i företaget har använts. Skulderna och det egna kapitalet redovisas på kreditsidan och visar hur kapitalet har anskaffats.

(Tillgångar) Inventarier Lager Kundfordringar Plusgiro

Balansräkning 80 120 40 100 340

(Eget kapital/Skulder)

Eget kapital Banklån Leverantörsskulder

70 150 120 340

En balansräkning måste alltid balansera, dvs båda sidorna måste definitionsmässigt bli lika stora. Företaget kan ju inte använda mer kapital än som har anskaffats.

I ovanstående exempel har kapitalet använts till inventarier, lager, kundfordringar och en plusgirobehållning. Kapitalet har anskaffats genom att man lånat av leverantörerna och i bank samt att ägarna satsat 70 i eget kapital. Balansräkningen visar på detta sätt företagets förmögenhetsställning.

Ingående balans I samband med bokslutet förs saldona på de olika balanskontona till balansräkningen.

Den utgående balansräkningen ett år utgör ingående balansräkning nästa år.

Endast tillgångskonton, eget kapitalkonton och skuldkonton kan ha ingående balanser.

Ingående balanser registreras alltid på debetsidan på tillgångskonton och på kreditsidan på eget kapital- och skuldkonton.

Vissa bokföringsprogram överför automatiskt ingående balanser till nästa år. I andra program måste de ingående balanserna registreras konto för konto. På vissa konton kan den ingående balansen vara preliminär i väntan på att bokslutet för det föregående året ska färdigställas. De flesta bokföringsprogram ger därför möjlighet att enkelt gå in och ändra i den ingående balansen.

31

3. LÖPANDE REDOVISNING

Resultatkonton Konton för inkomster och utgifter kallas för resultatkonton. Resultatkonton redovisas i bokslutet på resultaträkningen.

Inkomster Utgifter

(t ex försäljning, utförda arbeten) (t ex löner, hyror, varuinköp)

Inkomstkonton ökar på kreditsidan och minskar på debetsidan. Med utgiftskontona förhåller det sig tvärtom, de ökar på debetsidan och minskar på kreditsidan. Vid löpande bokföring är det inkomster och utgifter som bokförs. När bokslutet har färdigställts motsvarar saldot på resultatkontot periodens intäkter och kostnader.

Normalt används endast inkomstkontonas kreditsida respektive utgiftskontonas debetsida. Det är bara undantagsvis, t ex vid rättelser, som de motsatta sidorna används.

I Baskontoplanen utvecklas utgiftskontona till att omfatta flera kontoklasser. Varje utgiftskontoklass innehåller då en viss kategori av utgifter, t ex personalkostnader. Det finns bara fyra olika typer av konton: Kontoslag

Ökar

Minskar

Redovisas på

Tillgångar

Debetsidan

Kreditsidan

Balansräkningen

Eget kapital och skulder

Kreditsidan

Debetsidan

Balansräkningen

Inkomster

Kreditsidan

Debetsidan

Resultaträkningen

Utgifter

Debetsidan

Kreditsidan

Resultaträkningen

Hur många konton och vilket urval av konton som det enskilda företaget väljer att arbeta med bestäms av verksamhetens storlek och inriktning. Oavsett antalet, så måste företagets konton inordnas i de fyra kontoslagen. En sådan ordnad översikt av företagets konton kallas för kontoplan.

Bokföring innebär att affärshändelser ska registreras. För att underlätta denna registrering tilldelas de olika kontona kontonummer. Användningen av kontonummer är inte bara ett sätt att systematisera företagets konton, utan det är också en förutsättning för att redovisningen ska kunna skötas med hjälp av dator.

Kodsträngen Vid löpande bokföring används en kodsträng vid registrering av affärshändelser. Varje verifikation förses med ett antal koder som registreras i ett redovisningsprogram. Kodsträngen kan, som figuren visar, vara uppdelad i extern redovisning och intern redovisning.

32

3. LÖPANDE REDOVISNING

KODSTRÄNG Extern redovisning Konto

Intern redovisning Verksamhet

X X X X

X X

Kostnadsställe

X X X

Kostnadsslag

X X

Fastighet

X X X

↑

↑

↑

↑

↑

VAD?

VARFÖR?

VEMS ANSVAR?

VAD?

VAR?

Projekt

X X X X

För den externa redovisningen används konton. Dessa skapar förutsättningar för att ta fram resultat- och balansräkningar för hela företaget. I det lilla företaget kan detta vara fullt tillräckligt. Vill man för den interna uppföljningen få bättre information kan man koppla på ett antal interna koder. Syftet kan vara att möjliggöra projektuppföljning, skapa bättre uppföljning av vad det är för typ av kostnader som belastar företaget, härleda vilka kostnader en viss ansvarig orsakar (kostnadsställe), eller urskilja vad en viss del av företaget presterar, exempelvis en division eller en fastighet.

I figuren ser vi en kodsträng för ett fastighetsföretag. Ett exempel på en affärshändelse kan vara att fastighetsföretaget anlitat en entreprenör för att lägga golv i en av hyresrätterna som företaget äger. Kontot som registreras svarar då på vad fakturan avser, exempelvis köpta tjänster. För att skapa en bättre uppföljning anges också en kod för verksamhet, exempelvis kvarboendeunderhåll. Kostnadsställe anges för vilken förvaltare som är ansvarig för beställningen. Kostnadsslag kan användas för att ytterligare precisera vilken typ av kvarboendeunderhåll som avses, exempelvis golv eller tapet. Slutligen anges vilken av företagets fastigheter som underhållet avser, vilket möjliggör en resultatuppföljning på fastighetsnivå.

Genom att till kontona för extern redovisning koppla på ytterligare koder finns det alltså möjligheter att skapa en mycket god uppföljning av vad i företaget som orsakar kostnader och genererar intäkter i olika dimensioner. I den här boken fokuseras dock den externa redovisningen, dvs den redovisning som formellt krävs av lag.

33

Bokslutet från början FAKTA- OCH ÖVNINGSBOK Bokslutet från början är en kombinerad fakta- och övningsbok som är en direkt fortsättning på grundboken i bokföring, Bokföring från början. I denna bok fördjupas kunskaperna. Steg för steg behandlas de olika områden man måste behärska för att kunna upprätta ett fullständigt bokslut med årsredovisning i enlighet med årsredovisningslagens krav. För varje moment finns ett stort antal övningar.

Bokslutet från början är speciellt lämplig för praktiskt inriktade kurser på utbildningsföretag, Yh-utbildningar, Komvux, studieförbund och inom ramen för företagsintern utbildning. Tack vare det tydliga pedagogiska upplägget är den även utmärkt för självstudier.

Målet är att läsarna ska lära sig göra bokslut och årsredovisning för ett mindre företag eller kunna assistera i detta arbete i en större rörelse.

Till boken finns separat facit med fullständiga lösningar.

Bokslutet från början har skrivits av Rolf Johansson, Christer Johansson och Niklas Sandell. Rolf och Christer har långvarig erfarenhet av redovisningsarbete och undervisning för yrkesverksamma vuxna. Niklas Sandell, som sedan upplaga 8 ansvarar för revideringen av boken, är verksam som lärare och forskare vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Niklas har tidigare varit verksam som Financial & Legal controller vid Aspiro, tidigare noterat på Stockholmsbörsen, och som utredare och revisor vid PwC. Bokslutet från början utgör tillsammans med Bokföring från början ett heltäckande läromedelspaket i bokföring, årsbokslut och årsredovisning.

Best.nr 47-13952-1 Tryck.nr 47-13952-1