9789147138302 by Smakprov Media AB

här boken kommer att kunna fylla en viktig kunskapslucka ” Den i den svenska litteraturen om våld i nära relationer. ” Veronica Ekström, fil.dr i socialt arbete Ersta Sköndal Bräcke högskola

Best.nr 47-13830-2 Tryck.nr 47-13830-2

VÅLD I NÄRA RELATIONER

Boken kan användas på alla utbildningar som omfattas av examensmålet om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, exempelvis socionom-, psykolog- och läkarprogrammet. Den passar också på utbildningar som polis- och lärarutbildningen och är lämplig som fortbildning för alla som i sitt arbete möter vuxna och barn.

INTERSEKTIONELLA PERSPEKTIV PÅ

• Vad betyder begreppen särskild sårbarhet, särskilt utsatta livssituationer och intersektionalitet när vi pratar om våld i nära relationer? • Hur kan våld i nära relationer yttra sig för personer med funktionsnedsättning och vilken beredskap har samhället för att erbjuda adekvat stöd oavsett funktionsvariation? • På vilket sätt utsätts våldsutsatta kvinnor med missbruk för en strukturell diskriminering? • Vilka svårigheter kan migrationsprocessen innebära för våldsutsatta kvinnor?

Linn Moser Hällen (red.)

ÅLD I NÄRA REL ATIONER och mäns våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem som drabbar både vuxna och barn. Vissa brottsoffer bedöms vara i en särskilt utsatt livssituation utifrån faktorer som ålder, sexualitet, könsidentitet, funktionsnedsättning, etnicitet, socioekonomisk bakgrund och klass. Dessa faktorer kan påverka både hur våldet tar sig uttryck och individens möjligheter att bli fri. Gemensamt för brottsoffren är att de är utsatta för flera former av social ojämlikhet då samhällets bemötande av och stöd till dessa grupper kan vara bristfälligt. Den här boken beskriver hur synen på våld i nära relationer och den våldsutsatta har förändrats över tid och varför begrepp som särskilt sårbarhet/ utsatthet och intersektionalitet är en del av diskursen om våld i nära relationer. Boken ger en fördjupad kunskap om vissa våldsutsatta personers särskilt utsatta livssituation och belyser våld i nära relationer ur ett intersektionellt perspektiv. I boken diskuteras frågor som:

Rúna í Baianstovu • Frida Darj • Maria Eriksson • Marie Eriksson • Carin Holmberg • Anna L. Jonhed Therese Lilliesköld • Mikael Skillmark • Goldina Smirthwaite • Eva Sundborg • Rickard Ulmestig Carolina Överlien

Linn Moser Hällen (red.)

INTERSEKTIONELLA PERSPEKTIV PÅ

VÅLD I NÄRA RELATIONER

Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer ISBN 978-91-47-13830-2 © 2021 Linn Moser Hällen och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Projektledare: Stefanie Holmsved Thott Redaktör: Elisabeth Åman Omslag och grafisk form: Anna Hild Design AB Grafiska illustrationer: Anna Hild Design AB Ombrytning: Anna Hild Design AB Foto omslag: Shutterstock Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2021

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

INNEHÅLL

Författarpresentationer 7 Förord 10 Inledning 12 1. VÅLD I NÄRA RELATIONER Ett mångfasetterat problem Våldets omfattning Definitioner av våld i nära relationer Olika mönster av våld Den våldsutsattas och våldsutövarens definition av våld Kännetecken på våld i nära relationer Våldets konsekvenser Att bli fri Avslutande reflektioner 2. DISKURSER OM VÅLD Diskursen om våld, den våldsutsatta och förövaren En historisk tillbakablick på synen på våld Våld i nära relationer och särskilt utsatta grupper Bilden av den våldsutsatta Särskild sårbarhet, sårbarhetsfaktorer eller särskilt utsatta livssituationer Kritik mot begreppet särskilt sårbara grupper Avslutande reflektioner 3. INTERSEKTIONALITET Begreppets framväxt Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer Avslutande reflektioner 4. VÅLD I UNGAS NÄRA RELATIONER – FOKUS PÅ SAMKÖNADE PAR

19 20 20 22 27 29 30 31 34 35 38 38 40 43 44 48 52 53 56 56 60 65 67

Ungdomstidens möjligheter och utmaningar 68 Forskningsöversikt 69 Två vetenskapliga studier om unga och våld 71 Våld i samkönade ungas nära relationer 75 Avslutande reflektioner 77

5. VÅLD MOT PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

En heterogen grupp 82 Funktionsnedsättning och generell sårbarhet 82 Funktionsnedsättning, särskild sårbarhet och intersektionalitet 83 Konsekvenser av beroendeställning 85 Våldets arenor och omfattning 85 Mörkertal och osynlighet 86 Skillnader mellan kvinnors och mäns utsatthet 87 Förövarna 88 Funktionshinderrelaterat våld 89 Att söka hjälp, att bryta upp eller att stanna kvar 95 Avslutande reflektioner 96 6. SAMBANDET MELLAN VÅLD MOT KVINNOR, BARN OCH FAMILJEDJUR Kvinnor med familjedjur – en strukturellt sårbar grupp Våldsutövarens motiv för att utsätta djur Kvinnan, familjedjuren och skyddat boende Gemensam utsatthet hos barn och familjedjur Kunskapsbristen är ett stort problem Barn som är våldsamma mot djur Avslutande reflektioner 7. MODERSKAP SOM SÄRSKILD SÅRBARHET FÖR KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD Våld som skapar sårbarhet Ojämlikheter och föreställningar om moderskap Ett komplext välfärdssystem Avslutande reflektioner 8. MÄNS VÅLD MOT KVINNOR I MISSBRUK Om ”normkvinnan” Strukturellt sårbara grupper Omfångsstudier av våld mot kvinnor i missbruk ”Double trouble” Strukturella hinder för våldsutsatta kvinnor i missbruk Hinder från socialtjänstens sida Uppbrottstrappan – om mäns våld mot kvinnor i missbruk Avslutande reflektioner

99 100 100 101 103 105 105 106

109 109 112 118 120 123 124 125 125 126 127 127 128 135

9. BARN – BÅDE EN GENERELLT OCH SÄRSKILT SÅRBAR GRUPP Barn som upplever och utsätts för våld Barns generella sårbarhet Särskilt sårbara grupper av barn Särskild sårbarhet i mötet med samhället Avslutande reflektioner 10. ATT ÅLDRAS I SKUGGAN AV VÅLD

138 139 141 143 149 153 156

Den äldre personen och åldrandet 157 Definition av våld mot äldre personer 159 Förekomsten av våld mot äldre personer 160 Vem utövar våld mot äldre personer? 161 Ålderism 162 Äldre personers särskilda sårbarhet och intersektionalitet 163 Riskfaktorer för att utsätta eller utsättas för våld mot äldre personer 164 Tecken och symtom på våldsutsatthet hos äldre personer 165 Äldre personers upplevelser av att leva med våld 166 Den äldre personens möte med professionella 168 Avslutande reflektioner 170 11. EKONOMISK UTSATTHET SOM SÄRSKILD SÅRBARHET NÄR KVINNOR BRYTER UPP FRÅN MÄNS VÅLD I EN NÄRA RELATION

173

Bakgrund 174 Bristande kontroll över sin ekonomi 176 Svårigheter på arbetsmarknaden 177 Skulder 178 Svårigheter att få behålla skadestånd 180 Autoimmuna välfärdssystem 181 Avslutande reflektioner 183 12. VÅLD MOT HBTQ-PERSONER I EN NÄRA RELATION

186

Utgångspunkter 187 Hbtq 188 Hetero- och cisnormativitet 189 Våld i hbtq-personers nära relationer – våldsamt lika och olika 192 Avslutande reflektioner 199

13. MIGRATION OCH KVINNORS UTSATTHET FÖR VÅLD I NÄRA RELATIONER 202 Kunskap om migration och kvinnors särskilda utsatthet för våld i nära relationer 203 Gränsland 204 Inneslutning och mobilitet 206 Kvinnornas egen berättelse 207 Avslutande reflektioner 215 14. ATT BEDÖMA RISK FÖR VÅLD I SOCIALTJÄNSTEN – MELLAN STANDARDISERADE BEDÖMNINGAR OCH INDIVIDUELLA BEHOV Socialtjänstens utrednings- och riskbedömningsansvar Tre modeller för riskbedömningar Bedömningsverktyg ger inte alltid hela svaret Säkerhetsplanering med hänsyn till individens förutsättningar och behov Avslutande reflektioner

217 218 219 222 224 225

Författarpresentationer Linn Moser Hällen (red.) är socionom, handledare och föreläsare. Linn har arbetat med våld i nära relationer sedan tidigt 2000-tal. Sedan 2015 föreläser, utbildar och handleder Linn yrkesverksamma om våld i nära relationer med fokus på det praktiska arbetet. Linn är en av redaktörerna och författarna till boken Våld i nära relationer: socialt arbete i forskning, teori och praktik (Sinisalo & Moser Hällen 2018) från Liber. Rúna í Baianstovu är socionom och doktor i socialt arbete vid Örebro universitet. I syfte att stärka det förebyggande sociala arbetet arbetar hon i sin nuvarande forskning med att utveckla teoretisk kunskap om hur våldsnormer påverkas av olika samhällsvillkor. Hon forskar också om socialsekreterares etablering i yrket samt om den demokratiska kommunikationens betydelse för samhällsintegrationen. Bland Rúnas senaste arbeten finns boken Heder. Hedersrelaterat våld, förtryck och socialt arbete (Studentlitteratur 2017) och storstädernas kartläggning om heders relaterat våld och förtryck, Heder och samhälle (Örebro universitet 2019). Frida Darj är filosofie kandidat i genusvetenskap och har en filosofie master i statsvetenskap. Hon är verksam som utvecklingsledare vid Länsstyrelsen i Skåne län och arbetar med regeringsuppdrag om mäns våld mot kvinnor. Frida har bland annat producerat metodstödet Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer (2018). Hon har tidigare arbetat på Region Skåne och RFSL Ungdom med att producera metodstöd om våld i nära relationer, såsom Region Skånes vårdprogram mot våld i nära relationer och intervjustudien Hbt och heder (2011). Maria Eriksson är professor i socialt arbete vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Hennes forskning är framför allt inriktad på vad olika former av ojämlikhet betyder för den politiska och praktiska hanteringen av mäns våld mot kvinnor och barn. Särskilt frågor om föräldraskap och barns rättigheter står i fokus.

Författarpresentationer

Marie Eriksson är historiker och lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitet. Hennes forskning är huvudsakligen inriktad mot genus och våld. Efter avhandlingen Makar emellan. Äktenskaplig oenighet och våld på kyrkliga och politiska arenor, 1810–1880 (2010) har hon ägnat sig åt forskning om kvinnors våldsutövning under 1800-talet, samt åt forskning i socialt arbete om bland annat kvinnors erfarenheter av mäns ekonomiska våld i nära relationer. Carin Holmberg är filosofie doktor i sociologi, författare och föreläsare. Hon har forskat om mäns våld mot kvinnor ur olika perspektiv, bland annat om våld mot kvinnor i missbruk, och arbetar i huvudsak som föreläsare i frågor som rör våld. Carin har tillsammans med andra byggt upp Se Sambandet, ett nationellt kunskapscentrum med fokus på sambandet mellan mäns våld mot kvinnor/partner, barn, äldre personer och familjedjur. Anna L. Jonhed är filosofie doktor i socialt arbete och arbetar som universitetslektor vid Örebro universitet. Hon forskar kring våld i nära relationer och särskilt kring föräldraskap och barnskap under inflytande av våld. Hon har under de senaste åren medverkat i flera böcker om barn och ungas utsatthet. Therese Lilliesköld har en masterexamen i antrozoologi från University of Exeter i England och är verksam i sitt företag Empatia AB samt inom organisationen Se Sambandet. Hon är författare och arbetar med ämnen som är relaterade till samspelet mellan människa och djur. Sedan 2016 har Therese ansvarat för utbildningar om gemensam våldsutsatthet hos barn och djur för organisationen Se Sambandet. Mikael Skillmark är socionom, filosofie doktor i socialt arbete och universitetslektor vid Avdelningen för socialt arbete vid Hälsohögskolan i Jönköping. Hans forskning handlar om standardisering, bedömningar och beslutsfattande inom socialtjänsten. Pågående forskningsprojekt fokuserar på socialarbetares arbete med våldsutsatta personer. Goldina Smirthwaite är kultur- och genusvetare och har en filosofie magister examen med inriktning mot genusteori, samt är filosofie doktor i vårdvetenskap. Hennes forskningsområden är huvudsakligen genusvetenskap, mäns våld mot kvinnor samt jämställd och jämlik vård. Hon har arbetat med genus- och jämställdhetsfrågor inom en rad olika organisationer.

Författarpresentationer

Eva Sundborg är medicine doktor, leg. sjuksköterska, leg. barnmorska och distriktssköterska. Hon är sedan 2018 verksam som adjunkt och forskare vid Karolinska institutet. År 2015 disputerade hon med avhandlingen Om man inte frågar får man inget veta om sjuksköterskors och distriktssköterskors beredskap att möta kvinnor som utsatts för våld. Rickard Ulmestig är docent i socialt arbete på Linnéuniversitetet och Lunds universitet. Han är verksam i forskningsmiljön Aktiv och hans forskning fokuserar främst på försörjning och aktivering av arbetslösa. Carolina Överlien är professor i socialt arbete, Institutionen för socialt arbete, Stockholm universitet, och forskningsledare och forskare vid Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress (NKVTS) i Oslo, Norge. Carolina har i många år forskat om barn och unga som utsätts för våld och övergrepp. Hon har publicerat ett stort antal nationella och internationella vetenskapliga artiklar, och skrivit och varit redaktör för flera böcker. Hennes senaste arbete inkluderar boken Handbook on Domestic Violence and Abuse, utgiven av Routledge under 2020.

Författarpresentationer

Förord

är jag gjorde intervjuer med socialarbetare till min avhandling1 var jag bland annat intresserad av hur de såg på frågor som handlade om klasstillhörighet, etnicitet och andra faktorer som jag tänkte borde påverka våldsutsatta kvinnors behov i mötet med socialtjänsten. Jag ville också veta mer om hur socialarbetarna såg på de kvinnor som inte sökte stöd hos socialtjänsten – kunde man säga någonting om dessa kvinnor utifrån exempelvis klass eller ålder? Jag ställde frågor, men fick väldigt få svar. Socialarbetarna arbetade så gott de kunde med den kvinna de hade framför sig, med den individ de skulle ge stöd. De ville ogärna kategorisera och de kvinnor som inte kom i kontakt med socialkontoret verkade socialarbetarna inte tänka alls på. Antagligen för att de hade fullt upp med att ge stöd till kvinnorna som kom, inte sällan i konflikt med chefer och andra avdelningar inom socialtjänsten som hade andra uppfattningar om vilket bemötande eller vilka insatser våldsutsatta kvinnor skulle ha. Det har gått några år sedan mina intervjuer och under åren har fokus på särskilt utsatta grupper, särskild sårbarhet eller intersektionella perspektiv på våld i nära relationer blivit allt vanligare. Det talas nu ofta om att vissa grupper behöver särskilt uppmärksammas. Det är på många sätt viktigt, men samtidigt behöver vi vara försiktiga så att vi inte skapar en föreställning om att det är vissa kvinnor som på grund av sin klasstillhörighet, sin etniska bakgrund, sin ålder eller sin sociala problematik blir utsatta för våld i nära relationer. Att det bara är ”andra” som blir utsatta för våld. Jag önskar att vi kunde klara av att ha både det som är gemensamt för kvinnor som utsätts för våld och det som är specifikt för vissa grupper i huvudet samtidigt. Precis som vi måste hålla både struktuella perspektiv och individuella behov hos den enskilda kvinnan i huvudet samtidigt. Våld mot kvinnor förekommer i alla samhällsklasser, men dess konsekvenser och behovet av stöd skiljer sig åt. Den kvinna som har pengar på banken, och kan

Ekström, V. (2016). Det besvärliga våldet. Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Linköping: Linköpings universitet. Förord

köpa sig en ny bostadsrätt för att kunna lämna en relation där hon har blivit utsatt för våld, har lättare att göra det än en kvinna som saknar ekonomiska resurser och är beroende av att det går att hitta en ledig hyreslägenhet som hon har råd med. Den kvinna som är född i Sverige och som har ett stort nätverk här har andra förutsättningar än en kvinna som nyligen har kommit hit. Den kvinna som uppfyller en stereotyp bild av hur en våldsutsatt ska vara har lättare att få hjälp än en kvinna som avviker från normer om exempelvis sexuell läggning, funktionsvariation eller social problematik. Inget av detta är egentligen konstigt, förvånande eller nytt. Det som däremot är oacceptabelt är att det går så långsamt att få till en förändring. Vi är ju överens om att samhällets stöd till våldsutsatta kvinnor måste gälla alla kvinnor oavsett bakgrund eller social situation. Det ställer höga krav på de professionella som möter dessa kvinnor. På alla socialarbetare, poliser, åklagare, sjuksköterskor, läkare och andra. Hur kommer det sig till exempel att det går så långsamt för oss att få upp ögonen för att även äldre kvinnor kan vara utsatta för våld eller att också unga tjejer blir slagna i sina första kärleksrelationer? En bok som tar fasta på detta, som fördjupar våra kunskaper och ger oss verktyg utifrån intersektionella perspektiv på våld i nära relationer är därför viktig. Vi behöver kunskap som utmanar våra stereotypa föreställningar om vem som är den våldsutsatta kvinnan. Vi behöver kunskap som kritiskt granskar hur vi hittills har utformat det stöd som erbjuds till våldsutsatta. Den här boken kommer att kunna fylla en viktig kunskapslucka i den svenska litteraturen om våld i nära relationer. Men med kunskapen kommer också krav på en förändrad praktik. Våldsutsatta har rätt att – oavsett klass, kön, etnisk bakgrund, ålder, sexuell läggning, funktionsvariation eller social problematik – bli sedda, bemötta med respekt och erbjudna insatser som gör skillnad på riktigt. Veronica Ekström Fil.dr i socialt arbete Ersta Sköndal Bräcke högskola

Förord

Inledning

åld i nära relationer är ett omfattande och komplext samhällsproblem som drabbar både vuxna och barn. Att bli utsatt för våld i en nära relation, att förövaren är en person som man egentligen borde kunna lita på, ha förtroende för och vara trygg med, innebär i sig en särskild sårbarhet. Eftersom våldet ofta utspelar sig i hemmet innebär det vidare att en blir utsatt på en plats som borde vara trygg och skyddad. Närheten till förövaren ökar risken för upprepat våld och kan bidra till mer omfattande negativa konsekvenser för brottsoffret. Närheten påverkar även brottsoffrets möjligheter att bli fri från våld och hens möjligheter att erhålla adekvat hjälp och stöd. För vissa personer som blir utsatta för våld av en närstående finns ytterligare sårbarhetsfaktorer som kan påverka utsattheten: hur våldet yttrar sig, våldets konsekvenser och framför allt möjligheten att bli fri från våld. Sedan 1990-talet har politiken, forskningsfältet och praktiken alltmer börjat prata om de särskilt sårbara, våldsutsatta kvinnorna. Kritik har riktats mot den offentliga framställningen av våldsutsatta kvinnor som en homogen grupp med lika erfarenheter, lika möjligheter att bli fria från våld och likartade behov av hjälp och stöd. I stället betonas heterogeniteten inom gruppen våldsutsatta och olikheter kopplade till olika sårbarhetsfaktorer eller olika identitetspositioner lyfts fram. Vilket begrepp som används för att beskriva denna särskilt utsatta/sårbara livssituation varierar dock. Begrepp som används är särskilt utsatta/sårbara grupper, sårbarhetsfaktorer, särskilt utsatta livsvillkor och intersektionella perspektiv på våld i nära relationer. Ibland används benämningarna utan någon närmare definition och ibland också synonymt. De särskilt sårbara/utsatta beskrivs främst som underkategorier till gruppen kvinnor, vilket även kommer att återspeglas i denna bok. Synen på och definitionen av de ”särskilt sårbara/utsatta” hänger samman med hur den generella synen på våld i nära relationer, våldsutsatta och våldsutövare har förändrats över tid. Frågor som har diskuterats i det offentliga samtalet och som fortfarande diskuteras är bland annat om den våldsutsatta främst ska definieras som en kvinna och förövaren främst som en man (Mäns våld mot kvinnor) eller om våldet är könsneutralt (Våld i nära relationer)? Och om den våldsutsatta främst är en kvinna, vilken 12

Inledning

kvinna är hon i så fall? Kan våldet drabba alla kvinnor eller drabbar det främst de särskilt sårbara som på något sätt avviker från normen? Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer beskriver hur politiken, genom styrdokument, policyer och lagförslag, och forskningsfältet, beskriver vad som kan anses vara gemensamt och specifikt för dem som framställs som särskilt sårbara eller särskilt utsatta och vad som kan skilja den särskilt sårbara/utsatta/ våldsutsatta personen från den som inte är särskilt sårbar/utsatt. Boken problematiserar huruvida det går att generalisera erfarenheter av våld utifrån en grupp tillhörighet och undersöker om det är egenskaper hos individen som kan innebära en särskild sårbarhet eller om det snarare är omgivningsfaktorer – såsom hur samhällets stödinsatser för brottsoffer är konstruerade efter en viss norm, föreställningar och fördomar och diskriminering – som kan anses vara den gemensamma nämnaren för de våldsutsatta som beskrivs befinna sig i en särskilt utsatt livssituation. Syftet med boken är att ge läsaren en fördjupad kunskap om våld i nära relationer och hur erfarenheter av våld, våldets konsekvenser och möjligheten att bli fri kan skilja sig åt beroende på de utsattas olika livssituationer och identitetspositioner. Boken ger även en bild av samhällets beredskap att möta, skydda och stötta brottsoffer och de olika hindrande faktorer som kan finnas. Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer kan läsas och användas på samtliga nivåer inom socionomutbildningen och inom samtliga utbildningar som omfattas av examensmålet om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer såsom fysioterapeutexamen, juristexamen, läkarexamen, psykologexamen, sjuksköterskeexamen, socionomexamen och tandläkarexamen men även inom utbildningar på angränsande fält och av yrkesverksamma som på olika sätt möter våldsutsatta i sitt arbete. Boken är indelad i 14 kapitel och samtliga kapitel innehåller empiriska exempel från praktik eller forskning för att synliggöra hur våld i nära relationer kan ta sig uttryck, vilka konsekvenser våldet kan få och hur möjligheten att bli fri från våld ser ut kopplat till olika särskilt utsatta livssituationer och samverkande maktstrukturer. Varje kapitel avslutas med frågor för reflektion. Dessa kan användas självständigt och i grupp, och hjälper dig som läsare att omsätta kunskapen i praktiken. Vad varje kapitel handlar om beskrivs i korta drag nedan. Kapitel 1 Våld i nära relationer av Linn Moser Hällen beskriver olika definitioner av våld i nära relationer och hur våldet kan yttra sig. Kapitlet belyser olika teoretiska ställningstaganden om huruvida våld i nära relationer bör ses som ett mönster av handlingar som växelverkar och påverkar varandra eller om våldet snarare bör ses som enskilt avgränsade handlingar, och om makt och kontroll har en central roll Inledning

i tolkningen av våld eller inte. Här beskrivs kännetecken på våld i nära relationer och varför våld i nära relationer i sig innebär en särskild sårbarhet för den utsatta. Kapitlet ger vidare kunskap om våldets omfattning och konsekvenser. Kapitel 2 Diskurser om våld av Linn Moser Hällen beskriver hur synen på våld i nära relationer och framställningen av den våldsutsatta har förändrats över tid. Kapitlet beskriver de diskurser som har påverkat och påverkar det praktiska arbetet med mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Här beskrivs två tydliga skiljelinjer i framställningen av den våldsutsatta: om den våldsutsatta främst är en kvinna eller om hen är könslös, och om hen är vem som helst eller framför allt någon av de andra, någon som avviker och någon som är särskilt sårbar. Kapitlet ger en introduktion till begreppen särskilt sårbarhet/utsatthet och vad det, som våldsutsatt, kan innebära att leva i en särskilt utsatt livssituation. Kapitel 3 Intersektionalitet av Frida Darj definierar begreppet intersektionalitet och skissar dess uppkomst i USA i slutet av 1980-talet och dess introduktion i en svensk kontext i början av 2000-talet. Distinktionen mellan intra-agerande och additiv intersektionalitet presenteras, såväl som distinktionen mellan strukturell och politisk intersektionalitet. Sedan appliceras ett intersektionellt perspektiv på området våld i nära relationer, vilket visar hur ett intersektionellt perspektiv kan hjälpa oss att se hur maktstrukturer påverkar våldets mekanismer såväl som samhällets skydd och stöd. I kapitlet granskas begreppet ”särskilt sårbara grupper” och hur det riskerar att öka homogenisering och missa maktperspektiv på våld. Kapitel 4 Våld i ungas nära relationer – fokus på samkönade par av Carolina Överlien beskriver våld i ungas nära relationer. Särskilt fokus ligger på det våld som sker i samkönade par. Här diskuteras forskning om våld i ungas nära relationer, mot bakgrund av två nyligen genomförda studier. Kapitlet fokuserar främst på det psykiska våldet eftersom detta är ett eftersatt område. Vidare beskrivs i kapitlet några av de särskilda utmaningar som unga utsatta i en samkönad relation kan uppleva. ”Unga våldsutsatta” är inte en homogen grupp. I kapitlet beskrivs hur ungas utsatthet kan ta sig en mängd olika uttryck, och hur unga, oavsett sexualitet, utsätts. Här beskrivs vidare hur våldet påverkar ungdomarnas vardagsliv på en rad olika sätt och att vi måste förstå olikheterna inom gruppen för att bättre kunna stötta och hjälpa, och framför allt, bidra till att stoppa våldet. Slutligen handlar kapitlet om vikten av att kunna erbjuda adekvat stöd och hjälp till unga som sträcker ut en hand för att få hjälp. 14

Inledning

Kapitel 5 Våld mot personer med funktionsnedsättning av Linn Moser Hällen beskriver hur våld i nära relationer kan yttra sig mot personer med funktionsnedsättning. Kapitlet belyser varför våldsutsatta personer med funktionsnedsättning kan beskrivas befinna sig i en särskilt utsatt livssituation. Här beskrivs dels individuella faktorer såsom exempelvis ökat beroende av andra och risken för funktionshinderrelaterat våld, dels den kritik som finns mot att utsatthet och sårbarhet ofta framställs utifrån personen med funktionsnedsättnings individuella karaktärsdrag. Ett annat sätt att se på sårbarhet kopplat till våld hos personer med funktionsnedsättning belyses, att fokusera på de hindrande omgivningsfaktorerna, på hur samhället och de hjälpinsatser som finns för brottsoffer är uppbyggda och på vilket sätt dessa utestänger våldsutsatta personer med funktionsnedsättning. Kapitel 6 Sambandet mellan våld mot kvinnor, barn och familjedjur av Therese Lilliesköld och Carin Holmberg, beskriver en ny kvarhållande faktor i våldsrelationen. Det handlar om vilken roll familjens djur kan spela under våldet, vid separationen men även i det så kallade eftervåldet. Här beskrivs vilka konsekvenser våld och hot mot exempelvis hundar, katter och smådjur, som i dag ses som familjemedlemmar, kan få, och hur hot riktade mot djuret på olika sätt kan fördröja kvinnans uppbrott. I kapitlet belyses vidare hur barn, som tvingas se och uppleva att deras bästa vän utsätts för våld, riskerar att traumatiseras och hur hot mot familjedjuret kan skrämma barn till tystnad. Kapitlet beskriver vidare de hinder som finns när en våldsutsatt kvinna med familjedjur till sist lämnar relationen om skyddade boenden inte tar emot djur. Kapitel 7 Moderskap som särskild sårbarhet för kvinnor som utsätts för våld av Maria Eriksson tar upp den särskilda sårbarhet som moderskap kan innebära för våldsutsatta kvinnor, särskilt vid våld i heterosexuella parrelationer. I kapitlet beskrivs hur sårbarheten kopplat till moderskap dels handlar om en högre risk för att utsättas för våld, dels de sätt på vilka barnen utsätts för, dras in i och påverkas av våldet. Här beskrivs de föreställningar om moderskap och faderskap, liksom föreställningar om offer och förövare, som skapar en paradoxal situation för våldsutsatta mammor. Den svåra balansakt som en mamma kan befinna sig i – att få erkännande som utsatt samtidigt som hon hävdar att hon är en (tillräckligt) god förälder – beskrivs. Kapitlet beskriver vidare att välfärdssystemets och de professionellas motsägelsefullhet när det gäller hanteringen av våld i parrelationer ytterligare förstärker sårbarheten och att de olika förståelser av våld och olika krav på mammors och pappors omsorgsförmåga undergräver skyddet för utsatta mammor och barn. Inledning

Kapitel 8 Mäns våld mot kvinnor i missbruk av Carin Holmberg och Goldina Smirthwaite visar hur våldsutsatta kvinnor i missbruk riskerar att reduceras till missbrukare medan det våld de utsätts för tenderar att hamna i skymundan. Kvinnor i missbruk benämns som en särskilt sårbar grupp, men författarna pekar på att den typen av terminologi är problematisk då den döljer att hjälpinsatser inte är anpassade utifrån behoven hos denna grupp och att denna brist på anpassning bidrar till att göra gruppen sårbar. Som ett alternativ till ”särskilt sårbara grupper” föreslår författarna begreppet ”strukturellt sårbara grupper”, som riktar fokus mot att strukturerna behöver förändras så att de inkluderar även denna grupp. Strukturellt sårbara grupper kan även användas om andra grupper som inte passar in i normerna för de hjälpstrukturer som finns. I kapitlet presenteras vidare Trappan som är ett verktyg för att rent konkret kunna arbeta intersektionellt med olika grupper av våldsutsatta. Kapitel 9 Barn – både en generellt och särskilt sårbar grupp av Anna L. Jonhed beskriver hur barn som grupp bara genom att finnas till kvalificerar sig som ”särskilt sårbar grupp”. I kapitlet beskrivs flera olika dimensioner och faktorer som påverkar barns generella sårbarhet och hur sårbarheten tar sig uttryck i både risk för utsatthet, faktisk utsatthet, konsekvenser av utsattheten, möjlighet till upprättelse, tillgång till stöd och samhällets bemötande. Här belyses också varför vissa barn kan beskrivas som särskilt sårbara i relation till våld. I kapitlet beskrivs en teoretisk modell för hur och på vilket sätt barn är och blir särskilt sårbara för våld – både direkt och indirekt. Kapitel 10 Att åldras i skuggan av våldet av Eva Sundborg belyser våld mot äldre personer och hur det kan vara att åldras i skuggan av våldet. I kapitlet beskrivs hur övergången från vuxenliv till ålderdom, vilket är den sista utvecklingsfasen i människans liv, kan påverka våldsutsattheten och hur erfarenheter av våldsutsatthet in i ålderdom kan ha inverkan på hur en äldre person ser på sig själv och sitt liv. Kapitlet belyser hur upplevelser av att ha levt med våldsutsatthet under livet och i ålderdomen uttrycks som ensamhet, lidande och ångest liksom skuld och skam för de val som gjorts. Kapitlet beskriver vidare hur äldre personer är sårbara ur många aspekter, delvis för att det finns många normgivande förutfattade meningar om äldre personer som också kan bli normgivande för den äldre personen själv. Här belyses hur flera intersektionella perspektiv kan sammanfalla just med åldrandet, och dessa behöver beaktas vid mötet med en äldre person med erfarenheter av våld.

Inledning

Kapitel 11 Ekonomisk utsatthet som särskild sårbarhet när kvinnor bryter upp från mäns våld i nära relation av Rickard Ulmestig och Marie Eriksson belyser hur ekonomisk utsatthet drabbar våldsutsatta kvinnor – både som en följd av mäns ekonomiska våld och andra våldsformer. Ekonomiskt våld påverkar ofta den våldsutsatta kvinnan under lång tid efter uppbrottet då det kan leda till livslång skuldsättning och fattigdom, samt beroende av de offentliga försörjningssystemen. Genom intervjuer med kvinnor som brutit upp från en relation med en våldsam man diskuterar författarna särskilda sårbarheter som framträder i kvinnornas berättelser: bristande kontroll över sin ekonomi, svårigheter på arbetsmarknaden, ekonomiska skulder, svårigheter att få behålla skadestånd och det som benämns ”autoimmuna välfärdssystem”. Kapitel 12 Våld mot hbtq-personer i en nära relation av Frida Darj ger en bild av hbtq-personers våldsutsatthet i nära relation och hur samhälleliga strukturer påverkar våldets mekanismer och uttryck, såväl som möjligheten till skydd och stöd. Först förklaras hbtq-begreppet och hetero- och cisnormativitet. Efter det presenteras forskning om hbtq-personers utsatthet för våld i nära relationer. Forskningen är överens om att våld i hbtq-personers nära relationer i allt väsentligt har samma grundläggande mekanismer som för övriga befolkningen, men att våldets uttryck kan skilja sig åt på grund av heteronormativitet. Avslutningsvis i kapitlet är fokus på hur samhället kan göra för att förbättra skyddet för våldsutsatta hbtq-personer. Kapitel 13 Migration och kvinnors utsatthet för våld i nära relationer av Rúna í Baianstovu belyser generell sårbarhet för våld i nära relationer i anknytningsrelaterade migrationssituationer ur ett intersektionellt perspektiv. Genom fyra kvinnors berättelser ser vi vilken betydelse som faktorerna inneslutning och mobilitet har för våldsutsatthet i migrationens gränsland och hur kön, ålder, etniskt och/eller nationellt ursprung, språk, religion, sexualitet och migrationsstatus samspelar med samhällets lagstiftning och kapacitet att erbjuda adekvat stöd och hjälp som de utsatta också har möjlighet att ta emot. Kapitel 14 Att bedöma risk för våld i socialtjänsten – mellan standardiserade bedömningar och individuella behov av Mikael Skillmark diskuterar riskbedömningsarbete inom socialtjänstens arbete med våldsutsatta personer och med ett särskilt fokus på särskild sårbarhet. Efter en inledande bakgrund presenteras i kapitlet tre olika modeller för riskbedömningsarbete och som ofta diskuteras i den vetenskapliga litteraturen. Några fördelar och nackdelar med respektive modell presenteras. Inledning

Påföljande avsnitt illustrerar hur det kan gå till när riskbedömnings- och säkerhetsarbete genomförs i socialarbetares praktikvardag. I kapitlet betonas betydelsen av att kombinera kunskapskällor från forskningen med professionella erfarenheter och kompetens i syfte att stödja varje individ utifrån dennes egna förutsättningar.

Inledning

Register A ableism 83 additiv intersektionalitet 58 aktuarisk bedömningsmodell 219 alarmsystem 32 amygdala 32 anknytning 104, 203 anpassning 32 asylsökande 203

B barn i migrationsprocess 146 barn med funktionsnedsättning 143 barn och familjedjur 104 barns generella sårbarhet 141 barn som upplever våld 110, 139 barns särskilda sårbarhet för våld 138 barriärer 71 bemötande 193 beroende 123 beroendeställning 50 bisexuell 188 bostadslöshet 125

C cisnormativitet 189 cisperson 188 coercive control 28

D definitioner av våld 22 demens 165 demenssjukdom 164 digitalt våld 70

diskriminering 51 diskurs 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50, 51, 52, 53, 54, 55, 56, 57 djurskyddsbrott 102 dolda brottsoffer 87 domäner av praktik 118 double disclosure 75 double trouble 126 dubbel utsatthet 88 dödligt våld 34

fysiskt våld 23 föreställningar 44 föräldrabalk 150 föräldraskap 113 förövarna 88 förövarposition 117

ekonomisk kontroll 176 ekonomisk skuld 178 ekonomisk utsatthet 173 ekonomiskt bistånd 102, 184 ekonomiskt våld 111, 174 emotionella bindningar 35 ensamhet hos äldre personer 166 ensamstående mödrar 109 existentiell 167 existentiell smärta 167 existentiell utmaning 156

hbtq 188 HBTQI 70 hbtq-person 188 hedersnormer 207 hedersrelaterat våld 204 hedersrelaterat våld och förtryck. 47 hemlöshet 123 heteronormativitet 189 heterosexuell 188 hippocampus 32 homogenisering 63 homosexuell 188 hälsa 190

F faderskap 113 familjedjur 99 familjerätt 112 FREDA bedömningsmetoder 220 funkfobi 83 funktionshinder 82 funktionshindersrelaterat våld 89 funktionsnedsättning 82 fysiska skador 32

G grov fridskränkning 42 grov kvinnofridskränkning 42 gränsland 204

I ideala brottsoffret 45, 117 ideala gärningsmannen 45 inneslutning 206 insatstrappa 149 institutionella övergrepp 88 intellektuell funktionsnedsättning 92 intersektionalitet 56 intersektionell analys 63

229

intimterrorism 27 intra-agerande intersektionalitet 58 isolering 207 Istanbulkonventionen 43, 204

J jämlik social vård 84 jämställdhet 42 jämställdhetspolitik 56

K klass 31 klassposition 174 kognitiva svårigheter 51 komplexa hjälpbehov 51 kontroll 27, 72 kontrollerat våld 159 kroniskt stresstillstånd 32 kränkningar 24, 73 kulturalisering 204 kumulativt lidande 167 Kvinnofridspropositionen 191 Kvinnofridsreformen 42 kvinnojour 128 Kvinnokonventionen 41 kvinnor i migrationsprocess 202 kvinnor med familjedjur 100 kvinnor med funktionsnedsättning 86 kvinnor med utländsk bakgrund 49 kvinnors hälsa 31 kännetecken på våld 30 könat våld 27 könsmaktsperspektiv 197 könsneutral 198

L lagstiftning 150 latent våld 25 LHBT 71

M makt 29 materiellt våld 25

2 30

migration 202 migrationsprocess 204 migrationsrelaterad våldsutsatthet 203 missbruk 123 mobilitet 207 modeller för riskbedömningar 219 modercentrerad familjemodell 114 moderskap 109 motvåld 26 myter 83 män med funktionsnedsättning 87 mäns våld mot kvinnor 40, 46 mörkertal 86

N normalisering 130 normaliseringsprocess 29, 127 normativ kategorisering 163 normer 188 normkvinna 48 normkvinnan 124

O offerposition 117 ojämlikhet 52, 112 omgivningsfaktorer 84 omsorgsförmåga 112 oplanerat våld 27 ostrukturerad klinisk bedömningsmodell 219 osynlighet 51, 86

P parentifiering 147 personer med funktionsnedsättning 81 planerat våld 27 policy 39 politisk intersektionalitet 59 polyviktimisering 146 posttraumatiskt stressyndrom, PTSD 33 primära konsekvenser 139

proaktivt våld 27 psykisk ohälsa 33 psykiskt våld 23 psykosociala och sociala problem 33

Q queer 188

R reaktivt våld 27 riskfaktorer 85, 219 rädsla 32, 74, 132 rättsprocess 84 rättsväsende 96

S samkönade par 189 samverkande faktorer 204 SARA 221 sekretess 103 sekundära konsekvenser 139 separationsvåld 26 sexism 77 sexuellt våld 24 situationsbetingat våld 159 situationsbundet partnervåld 27 sjukskrivning 33 självmordsförsök 166 självmordstankar 190 skadestånd 180 skulder 178 skuld och skam 131 skyddad folkbokföring 152 skyddade personuppgifter 152 skyddat boende 101, 128, 152 skyddsnät 125 små barn 144 socialarbetare 206 socialnämnd 43 socialt arbete 206 socialtjänst 174, 218 socialtjänstens utrednings- och riskbedömningsansvar 218 socialtjänstlagen 174 somatiska besvär 31

stalkning 110 stressreaktion 32 strukturell intersektionalitet 59 strukturellt sårbara grupper 100, 125 strukturerad bedömningsmodell 220 sårbar 50 sårbarhet 125 sårbarhetsfaktorer 64 säkerhetsplanering 224 särskild sårbarhet 48, 50 särskilt sårbara brottsoffer 62 särskilt sårbara grupper 49, 62 särskilt utsatta brottsoffer 62 särskilt utsatta grupper 43 särskilt utsatt livssituation 48

T talerätt 150 teori om minoritetsstress 192 tillitsbrott 30 Torontodeklaration 159 transperson 189 transsexuell 189 trauma 32 traumatiska bandet 126

U umgänge 151 umgängesförälder 151 unga omsorgsgivare 147 ungdomstid 68 uppbrott 35 uppbrottsprocess 34 uppbrottstrappan 60 Uppbrottstrappan 128 upprepningsbrott 31 utanförskap 51 utredning och riskbedömning 218

V våldets konsekvenser 31 våldets kontinuum 23 våldets mönster 27 våldets normalisering 29 våldets normaliseringsprocess 29 våldets omfattning 20 våld i nära relation 46 våld i nära relationer 43 våld i samkönade relationer 75 våld i ungas nära relationer 67, 69 våld mot hbtq-personer 192

våld mot husdjur 100 våld mot kvinnor i missbruk 123 våld mot äldre kvinnor 161 våldsutsatta 44 våldsutsatta kvinnor med missbruks- och beroendeproblematik 49 våldsutsatta män med funktionsnedsättning 87 våldsutsatthet 86 våldsutövande man 51 våldsutövande pappor 113 våldsutövare 111 våldtäkt inom äktenskapet 41 vårdmöte med äldre personer 168 vårdrelaterad stress 89 välfärdssystem 118, 181

Å ånger 167

Ä äldre barn 144

Ö övergång 156

231

Best.nr 47-13830-2 Tryck.nr 47-13830-2

VÅLD I NÄRA RELATIONER

INTERSEKTIONELLA PERSPEKTIV PÅ

Linn Moser Hällen (red.)

INTERSEKTIONELLA PERSPEKTIV PÅ

VÅLD I NÄRA RELATIONER