9789147134069 by Smakprov Media AB

h Boken fungerar som introduktion och handbok för de samhälls vetenskapliga ämnenas didaktik och som underlag för undervis ning i grundskolans tidiga år. Boken riktar sig till verksamma lärare och lärarstudenter men även till andra med ett intresse för skolans uppdrag och värdegrund.

Författarna har alla lärarbakgrund och är disputerade i didaktik med in riktning mot de samhällsvetenskapliga ämnena och är verksamma inom undervisning och forskning i skolan och på högskola/universitet.

Best.nr 47-13406-9 Tryck.nr 47-13406-9

K A R I N B E RG M A N | L I N DA JON S S ON | JON A S NO R D M A R K

Samhällsorienteringens didaktik belyser skolans demokrati uppdrag, och de samhällsorienterande ämnenas roll i detta upp drag, med stort allvar. Författarna fokuserar på grundläggande allmändidaktiska frågor som rör demokratifostran och medborg arutbildning för yngre elever, och knyter ett historiskt och samtida perspektiv på samhällsorienteringens funktion i ett samhälle som värderar demokratin högt.

Samhällsorienteringens didaktik

Under årskurserna F–6 läggs grunden för elevernas utveckling och lärande och därmed också en grund för ett framtida samhälle. De samhällsvetenskapliga ämnena bär till stor del skolans fost ransuppdrag. Ämnesundervisningen ska bidra till elevernas bild ningsprocess och ge dem ett sammanhang som väcker frågor om etik, moral och social identitet. Eleverna ska också ges förutsätt ningar att svara på frågor som: Vem är jag? och Varför ser världen ut som den gör?

K A R I N BE RG M A N | L I N DA JONS SON | JONA S NOR DM A R K

Samhällsorienteringens didaktik FÖR U N DE RV I S N I NG I G RU N D S KOL A NS T I DIG A Å R

ISBN 978-91-47-13406-9 ©2021 Karin Bergman, Linda Jonsson, Jonas Nordmark och Liber AB Förläggare: Mattias Nykvist Redaktör: Jenny Fornell Hjelm Projektledare: Helena Hammarqvist Formgivning: Fredrik Elvander Omslag: Fredrik Elvander Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2021

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Innehåll

Förord 5 Bokens upplägg 6

DEL I Samhällsuppdraget 7 1 Ett område – fyra traditioner 8 En historisk inramning 8 Skolan och samhällsuppdraget 15 2 Centrala didaktiska utgångspunkter 19 Fostran och frihet 19 SO-didaktiska förhållningssätt till socialisation och autonomitet 24 Att bemöta frågor om orättvisa 26 Intersektionalitet 29 3 Att leva i och påverka världen 35 Vi, de och alla andra 35 Hållbar utveckling och handlingsberedskap 39 4 Den kritiska medborgaren 43 Det kritiska tänkandet 43 Fakta eller åsikt? 45 Att forma en åsikt 48 Källkritik 51 Referenser 55

DEL II De samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik 59 5

Ett allmändidaktiskt perspektiv på SO-ämnena 60 Vad är didaktik? 61 En didaktisk utblick 64 De samhällsorienterande ämnenas didaktik 67

Samhällskunskap – att ingå i och skapa samhället 73 Att undervisa om individ och gemenskap 74 Didaktiska transferbegrepp 77 Om och i demokratin 80 Förslag på demokratiundervisning i praktiken 82

7 Religion – tradition och förändring 87 Religion – ett elastiskt begrepp 88 Kontexter och traditioner 91 8

Geografi – vem ska rädda världen? 95 Ett ämne – flera traditioner 95 Hållbar utveckling 97 Människa och miljö 100 Upplev geografi! 101

9 Historia – dåtid, nutid, framtid 103 Historieundervisning 103 Kontinuitet och förändring 109 Kontextualisering 111 Historisk empati 112 Historiskt tänkande 114 Historieundervisning för årskurs F–3 116 Historieundervisning för årskurs 4–6 117 10

Betyg och bedömning av SO-ämnen 126 Vad är det som ska bedömas? 126 Formativ och summativ bedömning 129 Att bedöma en förmåga 130

Referenser 132 Register 138

Innehåll

Förord

De samhällsvetenskapliga ämnena bär en stor del av den svenska skolans demokratiuppdrag och läraren är en central aktör för att fostra eleverna in i det demokratiska samhället. Hur detta demokratiska uppdrag ska utformas specificeras i viss mån i läroplaner och andra styrdokument, men varje enskild lärare behöver avgöra hur man ställer sig till uppdraget. Undervisning i SO-ämnena förutsätter att läraren förstår relationen mellan sitt demokratiska uppdrag och den praktiska undervisningen. För att erövra denna förståelse krävs tillgång till analytiska redskap, didaktiska kunskaper samt ämneskunskaper. Vi vill genom att bidra med de två förstnämnda fokusera på SO-undervisningen under en av de mest formativa perioderna i en människas liv, från att eleverna som små barn kliver in i förskoleklassen till dess att de lämnar årskurs 6. I skrivande stund har förskoleklassen beslutats bli obligatorisk, men varken årskursbenämningen eller läroplanen är ännu fastställda. De första skolåren är på flera olika sätt av stor vikt för elevernas fortsatta liv. Eleverna ska under dessa år lägga grund för kommande lärdomar och kunskaper men också fostras in i de normer och värderingar som finns i ett demokratiskt samhälle. Eleverna ska också omfamna de demokratiska värderingarna och lära sig om demokrati, bland annat genom att agera demokratiskt i sin skolvardag. Demokratifostran i årskurserna F–3 och 4–6 ska inte betraktas som en enklare form av fostran. Läraren har under denna period av elevernas liv samma ansvar för att belysa historiens mångtydighet, samhällets sociala och kulturella mångfald, politikens åsiktsbredd, sociala och etiska dilemman, och så vidare, som under senare årskurser. Däremot måste detta göras på ett annat sätt där läraren tar hänsyn till elevernas analytiska-syntetiska förmåga, abstraktionsförmåga och förmåga till att ta ansvar för sina handlingar i demokratiska sammanhang.

Bokens upplägg I bokens första del beskrivs respektive SO-ämnes tradition, historia, tillkomst och uppdrag. Syftet är att ge en grund till de kommande delarna av boken och ge en grundläggande förståelse och förtrogenhet med det uppdrag som SO-ämnet har. Vidare beskriver vi hur SO-didaktikens demokratiska uppdrag kan förstås ur ett allmändidaktiskt perspektiv. Allmändidaktiken, till skillnad från ämnesdidaktiken, sätter undervisningens generella villkor i fokus, och där är undervisningens allmänna etiska och demokratiska villkor en central del. Vi berör såväl SO-ämnenas fostrande som samhällsbärande uppdrag, och grunden läggs till respektive ämnes didaktiska utgångspunkter. Bokens andra del fångar inledningsvis upp SO-didaktiken i ett allmändidaktiskt perspektiv. Därefter behandlas de enskilda ämnenas didaktik och undervisning och de särskilda utmaningar som är kopplade till dessa. I de lägre årskurserna undervisas ämnena som en enhet, men det finns ändå ett klart identifierbart undervisningsinnehåll kopplat till respektive ämne. Avslutningsvis tar vi upp betyg och bedömning i SO-ämnena och belyser de dilemman som kan uppstå kring just bedömningsprocessen. Hur läraren använder bedömning för att utveckla den egna undervisningen berörs också. Sammantaget fungerar boken både för lärarstudenter och som fortbildning för verksamma lärare. Vi hoppas att du får stor nytta av boken! Eskilstuna januari 2021 Karin Bergman, Linda Jonsson & Jonas Nordmark

Förord

DEL I Samhällsuppdraget

1 Ett område – fyra traditioner

Denna inledande del av boken behandlar de fyra SO-ämnenas traditioner ur ett historiskt perspektiv. Förankringen i traditioner och didaktik syftar till att ge en förståelse för ämnenas likheter och särarter. Ämnenas demokratiska funktion och hur de inbördes förhåller sig till varandra står i fokus. Utgångspunkten är allmändidaktisk och vi diskuterar på vilka sätt skolans samhällsuppdrag och lärares undervisning hör samman.

En historisk inramning Svenska kyrkan och den kristna traditionen var grunden då den svenska skolan inrättades och formerades i mitten av 1800-talet. När det gällde den kristna uppfostran av Sveriges befolkning hade staten effektiv hjälp av kyrkan. Med hjälp av den traditionellt allmänna kyrkoplikten och den obli gatoriska katekesundervisningen, nåddes i princip alla Sveriges medborgare av en kristen fostran. Idag ser det annorlunda ut. Skolan är verksam i ett sekulärt samhälle som bär spår av kristna traditioner och kan sägas ha gått från en ytterlighet till en annan: från en skola i kristen regi till en skola vilande på konfessionsfri grund. I en inte alltför avlägsen tid var skolans uppgift och ansvar att fostra eleverna till goda, lydiga och kristna medborgare och läraren i sin tur var konfessionellt knuten till kyrkan. Den allmänna folkskolan som grundades år 1842, var förankrad i en kristen värdegrund med dels ett samhörighetsfostrande uppdrag, dels målet att ge eleverna ett kristet sinnelag. Betoningen låg också på att det var en skola för alla. Sverige hade en lång period präglats av fred vilket hade resulterat i en växande befolkning och det var nu många barn som omfattades av den obligatoriska skolan. Det fanns flera organisatoriska utmaningar: allt från bristfälliga skollokaler till att föräldrarna ifrågasatte närvaroplikten, då

barnens arbetskraft behövdes hemmavid. Även den stora bristen på lärare blev ett huvudbry. Det i sin tur kom att medföra att kvinnor anställdes som lärarinnor i den tidiga folkskolan. Läraryrket hade fram tills folkskolan infördes varit förbehållet männen. Det tog tid och var en omständlig process innan kvinnor kom att få tillträde till läraryrket inom samtliga skolstadier. För att avhjälpa lärarbristen inrättades också ett provisoriskt system av så kallade monitörer: att mer erfarna elever fick undervisa sina kamrater. Det var inte ovanligt att flickor i 15–16-årsåldern deltog i den tidiga skolans verksamhet (Richardson, 2004). Vilka kunskaper som var viktiga och vilken undervisning som skulle bedrivas i den tidiga folkskolan beskrivs i folkskolestadgans 6 § (Lundgren, 1979): • färdigheter i skrivning, räkning och latin • katekeskunskaper • biblisk historia • allmänna geografikunskaper • fäderneslandets historia • kyrkosång. Det var till stora delar en skola i Guds, fosterlandets och kristendomens grepp. Det som i folkskolestadgan benämns som ”allmänna geografikunskaper” hade ett utpräglat perspektiv av nationalism där framförallt Sveriges, och i viss mån Europas, geografi var den givna utgångspunkten. Det handlade om att skapa samhörighet genom en gemensam världsbild hos nationens folk. Även historieämnet hade ett innehåll med betoning på Sverige som fäderneslandet.

Lärarnas organisation och professionens utveckling Under slutet av 1800-talet tog en debatt om lärarnas uppgifter fart: Var det lärarnas uppgift att i kristen regi gå i spetsen för uppfostran, tukt, sedlighet och fosterlandskärlek? Lärarna svetsades successivt samman i och med debatten och en organiserad lärarkår blev en samhällskraft att räkna med där de också fick större inflytande över sitt eget yrke (Florin, 1987). Två händelser under 1880-talet var viktiga för lärarkårens organisation och för utvecklingen av en lärarprofession: bildandet av Sveriges allmänna folk1 Ett område – fyra traditioner 9

Referenser

Ahonen, S. (2017). Sustainable history lessons for post-conflict society. I: T. Epstein & C. L. Peck (red.). Teaching and learning difficult histories in international contexts: A critical sociocultural approach, s. 41–62. New York: Routledge. Alvén, F. (2017). Tänka rätt och tycka lämpligt: historieämnet i skärningspunk ten mellan att fostra kulturbärare och förbereda kulturbyggare. Diss. Malmö: Malmö högskola. Ammert, N. (2008). Det osamtidigas samtidighet: historiemedvetande i svenska historieläroböcker under hundra år. Diss. Lund: Lunds universitet. Andersson, B. (1993). Den föreställda gemenskapen: reflexioner kring nationa lismens ursprung och spridning. Göteborg: Daidalos. Arfwedson, G. B. & Arfwedson, G. (1995). Normer och mål i skola och undervis ning. Några perspektiv hämtade från tysk didaktik. Stockholm: HLS Förlag. Barton, K. C. & Levstik, L. S. (2004). Teaching history for the common good. Lawrence Erlbaum Associates Publishers. Bengtsson, J. (1997). Didaktiska dimensioner. Möjligheter och gränser för en integrerad didaktik. Pedagogisk forskning i Sverige, 2(4), s. 241–261. Biesta, G. (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. Avancerade studier i pedagogik. Stockholm: Liber. Blankertz, H. (1987). Didaktikens teorier och modeller. Stockholm: HLS Förlag. Blow, F. (2011). Everything flows and nothing stays: How students make sense of the historical concepts of change, continuity and development. Teaching History, 145, s. 47–55. Britton, T. H. (2014). Studiebesök i religionskunskapsundervisningen: elevers tal om islam före, under och efter ett moskébesök. Licentiatavhandling. Karlstad: Karlstads universitet. Britton, T. H. (2019). Att möta det levda. Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning. Stockholm: Stockholms universitet. Brömssen von, K. (2003). Tolkningar, förhandlingar och tystnader. Elevers tal om religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Comenius, J.A. (1999). Didactica Magna = Stora undervisningsläran. [Ny utg.] Lund: Studentlitteratur.

132

Counsell, C. (2011). What do we want students to do with historical change and continuity?’ I: I. Davies (red.). Debates in History Teaching. London & New York: Routledge. Deldén, M. (2017). Perspektiv på historiefilmslitteracitet: en didaktisk studie av gymnasieelevers historiska och emotionella meningsskapande i mötet med spelfilm. Diss. Umeå: Umeå universitet. Dewey, J. (1938/1997). Experience and education. New York: Simon & Schuster. Dewey, J. (2007). The democratic conception in education. I: R. Curren (red.). Philosophy of education: an anthology. Malden, MA: Blackwell. Dickinson, A. K. & Lee, P. J. (1984). Making sense of history. I: A. K. Dickinson, P. J. Lee & P. J. Rogers (red.). Learning History, s. 117–53. London: Heinemann. Eklund, N. & Larsson, A. (2009). Samhällskunskapen och disciplinfrågan. Ut bildning & demokrati, 18(1), s. 69–91. Englund, T. (1986). Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension. Göteborg: Daidalos. Englund, T. (1997). Undervisning som meningserbjudande. I: M. Uljens (red.). Didaktik, s. 120–145. Lund: Studentlitteratur. Englund, T. (2016). Moralisk omdömesbildning genom deliberativ kommunikation – en ansats inspirerad av Dewey. Utbildning & demokrati, 25(3), s. 105–124. FN (1987). Vår gemensamma framtid (Brundtlandrapporten). Fournier, J. E. & Wineburg, S. (1997). Picturing the past: Gender differences in the depiction of historical figures. American Journal of Education, 105(2), s. 160–85. Franck, O., Hermansson Adler, M. & Björneloo, I. (2013). Samhällsämnenas didaktik: F–åk 3. Lund: Studentlitteratur. Hansson, J. (2010). Historieintresse och historieundervisning: Elevers och lära res uppfattning om historieämnet. Umeå: Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet. Heimbrock, H-G. (2005). Livsfrågor – Religion – Livsvärld. Bidrag till kontex tuell religionsdidaktik ur ett tyskt perspektiv. Lomma: Författaren och RPI – Arbetsgemenskapen för religionspedagogik. Heimbrock, H-G. (2007). Reconstructing lived religion. I: H-G. Heimbrock & C.P. Scholtz (red.). Religion: Immediate experience and the mediacy of re search. Interdisciplinary studies in the objectives, concepts and methodology of empirical research in religion. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht. Holmqvist Lidh, C. (2016). Representera och bli representerad: elever med re ligiös positionering talar om skolans religionskunskapsundervisning. Lic. Karlstad: Karlstads universitet.

Referenser 133

Hopmann, S. (1997). Wolfgang Klafki och den tyska didaktiken. I: M. Uljens (red.). Didaktik – teori, reflektion och praktik, s. 198–214. Lund: Studentlitteratur. Hultkrantz, C. (2014). Playtime! En studie av lärares syn på film som pedago giskt hjälpmedel i historieämnet på gymnasiet. Lic. Umeå: Umeå universitet. Ingemansson, M. (2010). ”Det kunde lika gärna ha hänt idag”. Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos respondenter i mellanåld rarna. Göteborg: Makadam förlag. Jeismann, K.-E. (1979). Geschichtsbewusstsein. Düsseldorf: Pädagogischer Verlag Schwann. Johnsson Harrie, A. (2011). De samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik: Rap port från en inventering. Skrifter från Forum för ämnesdidaktik, Linköpings universitet, 2. Linköping: Linköpings universitet. Jonsson, L. (2016). Mellan tradition och förnyelse: utmaningar i religions läraruppdraget. Diss. Västerås: Mälardalens högskola. Karlsson, K.-G. (1999). Historia som vapen: historiebruk och Sovjetunionens upplösning 1985–1995. Stockholm: Natur & Kultur. Karlsson, K.-G. (2004). Historiedidaktik: begrepp, teori och analys. I: K.-G. Karlsson & U. Zander (red.). Historien är nu. En introduktion till historie didaktiken (s. 13–66). Lund: Studentlitteratur. Kittelmann Flensner, K. (2015). Religious education in contemporary pluralis tic Sweden. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. Kittelmann Flensner, K. (2018). Levd religion i klassrummet. I: K. Plank & D. Enstedt (red.). Levd religion: det heliga i vardagen, s. 258–274. Lund: Nordic Academic Press. Klafki, W. (1997). Kritisk-konstruktiv didaktik. I: M. Uljens (red.). Didaktik – teori, reflektion och praktik, s. 215–228. Lund: Studentlitteratur. Klafki, W. (2004). Skoleteori, skoleforskning og skoleudvikling i politisk-sam fundmæssig kontekst. Köpenhamn: Hans Reitzels forlag. Lahdenperä, P. (red.) (2018). Den interkulturella förskolan. Mål och arbetssätt. Stockholm: Liber. Lee, P. & Ashby, R. (2001). Progression in historical understanding among students ages 7–14. I: P. N. Stearns, P. Seixas & S. Wineburg (red.). Know ing, Teaching and Learning History: National and International Perspectives (s. 199–222). New York: University Press. Lévesque, S. (2008). Thinking historically: educating students for the twenty-first century. Toronto: University of Toronto Press. Lozic, V. (2010). I historiekanons skugga : historieämne och identifikationsfor mering i 2000-talets mångkulturella samhälle (PhD dissertation). Lunds universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-7495

134

DEL II De samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

Lozic, V. (2018). Historieundervisningens utmaningar: historiedidaktik för 2000-talet. (2 utökade uppl.) Malmö: Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Malmö universitet. Ludvigsson, D. (2011). Lärarstudenters relation till historieämnet. Nordidac tica, 1(1), s. 40–57. Långström, S. & Virta, A. (2011). Samhällskunskapsdidaktik: för utbildning i demokrati och samhällsvetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur. Molin, L. (2006). Rum, frirum och moral: en studie av skolgeografins inne hållsval. Diss. Uppsala: Uppsala universitet. Mollenhauer, K. (2016). Forgotten Connections: On Culture and Upbringing. London & New York: Routledge. Månsson, N. (2014). Skolan, barnet och samhällslivet. I: A. Burman (red.). Den reflekterande erfarenheten. John Dewey om demokrati, utbildning och tänk ande, s. 189–203. Södertörn Studies in Higher Education. Nordgren, K. (2006). Vems är historien? Historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige. Diss. Karlstad: Karlstads universitet. Nordmark, J. (2015). Med en framtida demokrat som adressat: föreställningar om framtid i svenska samhällskunskapsböcker 1992–2010. Diss. Västerås: Mälardalens högskola. Nordmark, J., Jonsson L. & Månsson, N. (2018). Att bilda eller bedöma? Om skapandet av demokratiska medborgare. Nordisk tidskrift för allmän di daktik, 4(2), s. 3–16. Norrhem, S. (2019). Mercenary Swedes: French subsidies to Sweden 1631–1796. Lund: Nordic Academic Press. Ohlander, A.-S. (2010). Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhälls kunskap: en granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i sko lan. Stockholm: Fritze. Olsson, R. (2016). Samhällskunskap som ämnesförståelse och undervisnings ämne – Prioriteringar och nyhetsanvändning hos fyra gymnasielärare. Diss. Karlstad: Karlstads universitet. Parkes, R. J. (2011). Interrupting history: rethinking history curriculum after 'the end of history'. New York: Peter Lang. Persson, M. (2018). Uppfinningen av ett skolämne: Ett historiesociologiskt perspektiv på samhällskunskapsämnets logik. Nordidactica, 4, s. 160–183. Puskás, T. & Andersson, A. (2017). ”Why do we celebrate …?” Filling traditions with meaning in an ethnically diverse Swedish preschool. International Journal of Early Childhood, 49, s. 21–37. Rosenlund, D. (2011). Att hantera historia med ett öga stängt: samstämmighet mellan historia A och lärares prov och uppgifter. Forskarskolan i historia och historiedidaktik, Lunds universitet.

Referenser 135

Rüsen, J. (2005). History: narration, interpretation, orientation. New York: Berghahn Books. Sandahl, J. (2015). Medborgarbildning i gymnasiet: ämneskunnande och med borgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning. Diss. [sammanfattning] Stockholm: Stockholms universitet. Sandberg, K. (2014). Möte med det förflutna: digitaliserade primärkällor i histo rieundervisningen. Lic. Umeå: Umeå universitet. Sandberg, K. (2018). Att lära av det förflutna: Yngre elevers förståelse för och motivering till skolämnet historia. Västerås: Mälardalens högskola. Sandberg, K. (2019). Manligt och kvinnligt i skolämnet historia. Vad har det för konsekvenser för elevernas historiekultur? Nordidactica, 1, s. 56–77. Seixas, P. & Peck, C. (2004). Teaching historical thinking. I: A. Sears & I. Wright (red.). Challenges and Prospects for Canadian Social Studies (s. 109–117). Vancouver: Pacific Educational Press. Sigurdson, J. M. (2018). Kvinnor i heliga Birgittas fotspår: 1300–2000-talen. Skellefteå: Artos & Norma bokförlag. Skolinspektionen (2015). Undervisningen i historia. Diarienummer: 4002013:6837. Hämtad 2020-07-10 från: https://www.skolinspektionen.se/ beslut-rapporter-statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2015/un dervisningen-i-historia/ Skolverket (2011/2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritids hemmet, rev. 2017. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2017a). Hur ser SO-undervisningen ut i praktiken? Stockholm: Skolverket. Skolverket (2017b). Vilken är SO-ämnenas kärna? Stockholm: Skolverket. Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshem met 2011, rev. 2019. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2020). Olika "didaktiker" för undervisning i religionskunskap. Hämtad 2020-08-11 från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning -och-utvarderingar/forskning/olika-didaktiker-for-undervisning-i-religi onskunskap Stolare, M. (2017). Did the Vikings really have helmets with horns? Sources and narrative content in Swedish upper primary school history teaching. Education 3–13, 45(1), s. 36–50. Thorp, R. (2015). Representation and interpretation: Textbooks, teachers, and historical culture. IARTEM [e-journal], 7(2), s. 73–99. Tväråna, M. (2019). Kritiskt omdöme i samhällskunskap: Undervisnings utvecklande studier av samhällsanalytiskt resonerande i rättvisefrågor. Diss. Stockholm: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Stockholms universitet.

136

DEL II De samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

Vinterek, M. (2000). Fakta och fiktion i historieundervisningen. Tidskrift för lärarutbildning och forskning, 7, s. 11–25. Wibaeus, Y. (2010). Att undervisa om det ofattbara: en ämnesdidaktisk stu die om kunskapsområdet Förintelsen i skolans historieundervisning. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. Wineburg, S. (2001). Historical thinking and other unnatural acts: Charting the future of teaching the past (Critical perspectives on the past). Philadelphia, PA: Temple University Press.

Referenser 137

A abstraktion moralisk 24 aktivitetspedagogik 11 autonomi 23 B bedömning formativ 129 summativ 129 D deliberativa samtal 50 demografi 100 demokratisk fostran 10 demokratiskt medborgarskap 16, 36 demokratisk undervisning 80 demokratiundervisning deliberativ 83 kritisk-konstruktiv 85 mimetisk representativ 82 didaktik 61 allmän- 64 historie- 70 kritisk-konstruktiv 64 religions- 71 samhällskunskaps- 71 ämnes- 67 didaktiska transferbegrepp 77 didaktiska triangeln 61 E empati historisk 112

138

F fostran demokratisk 10 pedagogisk 22 framtidens börda 102 förändring 109 G genus 31 H handlingsberedskap 40, 44 historiebruk 52, 106 historiekultur 106 historiemedvetande 104 historiska bevis 115 historisk empati 112 historiskt tänkande 114 hållbar utveckling 39, 97 social 42 I intersektionalitet 29 J jämlikhet 29 jämställdhet 29 K kontextualisering 111 kontinuitet 109 kritiskt tänkande 43 källkritik 51 könsnormer 30 könsuttryck 30

L levd religion 90 M medborgarskap demokratiskt 16, 36 moralisk abstraktion 24 myter 92 N normer 33, 74 köns- 30 nyckelproblem epoktypiska 66 O orsakssamband 74 P pedagogisk fostran 22 pedagogisk kompetens interkulturell 91 perspektivbyten 74 pragmatism 63 progressivism 11

S samtal deliberativa 50 socialisation 20 socialkonstruktivism 91 social rättvisa 27 socialt kön 31 subjektifikation 20 T transferbegrepp didaktiska 77 U undervisning demokratisk 80 undervisningssyn kritisk-pedagogisk 25 medborgarförberedande 26 utveckling hållbar 39

R religion levd 90 religionsundervisning livsvärldsorienterad 89 rättvisa social 27