9789147133987 by Smakprov Media AB

ERIK SANDBERG

Liber svenska 7â&#x20AC;&#x201C;9

LIBER

Välkommen till Liber Svenska 7–9 Ingen vet exakt hur många olika språk som finns i världen, men språk existerar överallt, hela tiden. Det här läromedlet handlar om ett av alla dessa språk, svenska. När du utvecklar ditt språk öppnas en mängd olika möjligheter. Ditt ordförråd ökar och du får ett mer nyansrikt sätt att uttrycka tankar, känslor och idéer – bara din fantasi sätter gränser. Med ett rikare språk växer ditt självförtroende och du ges möjligheten att verkligen ta makten över ditt liv. För ett rikt språk ökar din förståelse för andra människor. Det ger dig större möjligheter att kunna välja vilken framtid, vilken utbildning och vilket yrke du vill ha. Ytterst handlar språk också om demokrati, att du till din fulla potential kan förstå, följa med och påverka saker som händer i samhället. Ett språk öppnar förstås också dörren till läsningens förtrollade värld. Någon har en gång sagt att ”en bok är en dröm som du kan hålla i handen”. Kanske är det så? När du läser ser du världen genom författarens ögon. Författaren sätter ord på upplevelsen och genom författarens ord ser du andra delar av världen, du reser i tiden och lär känna fantastiska människor och kulturer. Varje bokomslag är precis som en dörr och bakom den dörren döljer sig en helt ny värld. Språket är din nyckel, så öppna dörren – du är välkommen!

Innehåll

efternamn 103 Varför har vi efternamn? 104

Vänskap 7 En vän INTRODUKTION 8 Om vänskap DIKTER OCH LÅTAR 9 En bra vän på nätet ARTIKEL 12 Den döda hunden ROMAN 14 Ur funktion NOVELL 18

Studieteknik 25 Läs på olika sätt 27 Lär på olika sätt 28

Skriv en japansk dikt 35 Tanka och haiku

DIKTER

nordiska språk 39 Urnordiska 41 Isländska 44 Danska 47 Norska 49 Färöiska 51 Svenska 53

Hålla föredrag och redovisa 61 Att tänka på när du håller föredrag 62

Kärlek 67 Kärlek och normer INTRODUKTION 68 Jag kommer fortfarande ihåg NOVELL 69 Den första kärleken NOVELL 71 Den elektriska flickan NOVELL 73 Tristan och Isolde KELTISK SAGA 77 Romeo och Julia DRAMA 79 Odödlig kärlek LÅTTEXT 83 Hur kär får man bli? ROMAN 85 Dikter och låtar om kärlek 88

Kommunikation och medier 93 Kommunikation 94 Vad är medier? 95 Netikett gör rätt på nätet 99 4

liber svenska

Identitet 107 Identitet och normer 108 Lilla Berlin - SERIER 110 Hermelinerna NOVELL 112 En eller fler identiteter PERSONPORTRÄTT 119 Ett öga rött ROMAN 122 Tuffare Laleh på nytt album RECENSION 125 Bara få va mig själv LÅTTEXT 126

Kvinnligt och manligt i språket 127 Hur könsneutralt är vårt språk? 128

Nationella minoritetsspråk 131 Finska 133 Samiska 135 Sms från Soppero ROMAN 137 Meänkieli 141 Populärmusik från Vittula ROMAN 142 Jiddish 148 Romani chib 149 Katarina Taikon FÖRFATTARPORTRÄTT 150 Katitzi ROMAN 151

Söka, använda och värdera information 155 Att använda källor 156

nästa steg 165 Vad ska du bli när du blir stor? LÅTTEXT 166 Prao INTERVJU 167 Söka jobb CV OCH PERSONLIGT BREV 170

nytt hemland 175 Hemland DIKTER 176 Drömmen om ett nytt liv 180 Swede Hollow ROMAN 181 När jag inte hade nåt ROMAN 187 De starkare ROMAN 192 Det här är ditt land LÅTTEXT 199

Samtala och diskutera 201 Hur får man till ett bra samtal? 202

Krig och fred 207 På västfronten intet nytt ROMAN 208 Anne Franks dagbok ROMAN 213 Pojken i randig pyjamas ROMAN 218 Le, Smilja ROMAN 223 Litet land ROMAN 228 Yasmins flykt ROMAN 232 Om det var krig i Norden ROMAN 235 Att förstå ett ögonblick är att se möjligheten att vara med och skapa ett annat ÅSIKTSTEXT 238 Röster om våld, krig och fred 241

Framtid 245 Dikter om framtid 247 Skytrain One NOVELL 249 Framtidens mat ARTIKEL 254 Tre verk om framtid REFERAT 256 Digitala framtider ARTIKEL 260

Att påverka 263 Astrid Lindgren 264 Greta Thunberg 266 Charlie Eriksson 268 Malala Yousafzai 270

Konsten att hålla tal 275 Ett bra tal 276

en bra bok 281 Århundradets bästa svenska bok 282 Kejsarn av Portugallien 284 Ett halvt ark papper NOVELL 289 Nobelpriset i litteratur 292

Litteraturhistoria 303 Skrivarskolan 309 Inledningar och avslutningar 311 Repliker och dialoger 312 Att beskriva miljöer och personer 314 Berättarperspektiv och tempus 317 Stilfigurer 319 Lär av andra 322

Olika typer av texter 323 Genre och texttyp 324 Saga 328 Roman 331 Novell 332 Poesi 334 Nyhetsartikel 341 Notis 344 Reportage 345 Debattartikel 348 Insändare 351 Krönika 354 Recension 357 Faktauppsats 360 Rapport 362

Spika språket 365 Skrivregler 366 Ordklasser 371 Satsdelar 378 Register 382

Film 295 Den dramaturgiska modellen 297 Filmanalys 301 liber svenska

Det här är Liber Svenska Texter Grunden i Liber Svenska är ett antal litteraturbaserade teman. I varje tema får du möta flera olika texter, både skönlitteratur och sakprosa. Att läsa och analysera texter från olika tider, olika genrer och från olika delar av världen ger nya perspektiv och insikter. Med det här läromedlet är målet att du också ska få möjlighet att utveckla din förmåga att kommunicera i tal och skrift. Det handlar om att kunna urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, samt att kunna anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. Naturligtvis finns också mer faktabaserade avsnitt, exempelvis om medier, nordiska språk och nationella minoriteter. Du får även med dig alla kunskaper och färdigheter du behöver för att söka och källkritiskt värdera information från olika källor. Uppgifter Till varje tema finns några diskussionsuppgifter och mindre skrivuppgifter, men många fler arbetsuppgifter, skrivuppgifter, diskussionsuppgifter och språkuppgifter hittar du i det digitala materialet. FUNDERA OCH DISKUTERA

Tanken med uppgifterna är att du ska fundera över textens innehåll och budskap och att du genom att diskutera med andra får ut ännu mer av det du läst. Ibland handlar det om att du ska fundera över vad texten vill säga, vilka känslor den väcker hos dig eller hur den har påverkats av författarens liv eller samtid. Andra gånger handlar det om att jämföra texter på samma tema och hitta likheter och skillnader. SKRIVUPPDRAG

Skrivuppdragen i boken går oftast ut på att du ska kortskriva något med koppling till temat – mer omfattande skrivuppdrag finns i det digitala materialet. Där hittar du flera skrivuppdrag som utgår från olika texttyper.

________________________

__________________________________________

____________ __________________________________________

______________________________

__________________________________________

______ __________________________________________

____________________________________

__________________________________________

____________________________________

__________________________________________

Vänskap

_______________________

__________________________________________

____________ __________________________________________

_____________________________

__________________________________________

______ __________________________________________

___________________________________

__________________________________________

___________________________________

__________________________________________

_______________________

__________________________________________

____________ __________________________________________

___________________________________

__________________________________________

___________________________________

__________________________________________

__________________________________

__________________________________________

______________________

__________________________________________

____________ __________________________________________

__________________________________

__________________________________________

Vad är en vän? En grekisk filosof vid namn Aristoteles lär______ ska______ ha ________________________________________ ______ __________________________________________ __________________

__________________________________________

svarat ”det är en enda själ, bosatt i två kroppar”. Kanske ligger ____________________________ __________________________________________

____________ __________________________________________ ____________________________________ det något i det, i alla fall när det handlar om

en riktigt nära vän.

____

________________________ __________________________________________ __________________________________________ ______ ______ ______ ______ ______ ______ ____________ I det här kapitlet handlar alla texter, övningar och diskussioner

om just vänskap.

vänskap

En vän Vad betyder vänskap och vilka egenskaper har en god vän? Läs vad några ungdomar tänker om vänskap och vänner.

Hur är en bra vän? ”Man har kul när man är n tillsammans, men man ska äve e kunna vara med sin vän och int å göra något speciellt och änd trivas.” /SA NDR A ”Man kan lita på en bra vän och prata med den när man vill och behöver.” /AL I a ”När man känner att man kan var för ms sig själv utan att man skä RYA M att man är så som man är.” /MA

när ”En bra vän är någon som vet och bra är du att a hör du behöver RI /SI ” är. du duger som ”En bra vän ska inte dissa dig vän inför andra personer. En bra /AD AM .” dig om t ski cka sna ska inte är ”En bra vän tillåter att man kan man att och ner vän med andra na kän att n uta sen res int ha olika svartsjuka eller avundsjuka.” /OS CAR

FUNDERA OCH DISKUTERA

Vad tänker du om det ungdomarna säger? Håller du med? Varför? Varför inte? Saknas något? Hur vanligt är det att killar och tjejer är nära vänner?

vänskap

Skriv ner dina tankar. Diskutera era svar i par eller i grupp.

Om vänskap

skilda vägar Den vägen vill jag inte gå. Här hade jag en ungdomsvän. Här slogs en dörr en gång igen för sista gången mellan två. Som borde varit vänner än. BO BERGMAN

FUNDERA OCH DISKUTERA 1. Vad handlar dikten om? 2. Skriv tre adjektiv som du tycker passar in på personen i diktens känslor.

vänskap

Gemenskap när världen kraschat vid dina fötter är det okej att låta andra hjälpa till att plocka upp skärvorna vi som delade din glädje när allt gick bra för dig kan inte göra mindre än att också dela din smärta UR FALLA AV RUPI KAUR

FUNDERA OCH DISKUTERA

Vad tror du att den här dikten har för budskap?

En blick räcker En blick räcker för att vi båda ska brista ut i gapskratt trots att ingen annan förstår vad som är roligt. En blick räcker som svar på en fråga som du inte ens har uttalat. Är humor en viktig egenskap hos en vän?

En blick räcker för att du ska förstå vad jag menar fastän jag inte har sagt ett ord. En blick räcker för att du ska förstå när jag är ledsen och om jag behöver dig eller vill vara ensam. En blick räcker

KRESILAS

FUNDERA OCH DISKUTERA

Vad är det som gör att vissa vänner eller familjemedlemmar förstår varandra utan att behöva säga vad de vill eller menar?

vänskap

Dör för dig Vi har känt varann’ i hundra år Men jag minns som att vi möttes igår Suttit ihop sen den första gången vi sågs Rektorsexpeditionen, vi var i trubbel båda två Oooh Snatta godis och spanade runt på toppless bobbies Sommaren lång Smygrökte och kastade blöta papper och Vattenballonger från din balkong Oooh ooh oooh De säger vi är inte bra för varann’ Yeah-ye-ye-ye Men brorsan ingen klipper vårat band

Vi går från askan och rätt in i elden Vi två kommer alltid va så Om allting skiter sig, du skulle dö för mig Som jag dör för dig För dig, för dig, för dig, för dig För dig, för dig, för dig Jag skulle dö för dig For at the end of the day, du skulle dö för mig Som jag dör för dig

Vi går från askan och rätt in i elden Vi två kommer alltid va så Om allting skiter sig, du skulle dö för mig Som jag dör för dig Vi går från askan och rätt in i elden Vi två kommer alltid bestå For at the end of the day, du skulle dö för mig Som jag dör för dig För dig, för dig, för dig, för dig För dig, för dig, för dig Jag skulle dö för dig For at the end of the day, du skulle dö för mig Som jag dör för dig

Vi går från askan och rätt in i eldVi går från askan och rätt in i elden Vi två kommer alltid va så Om allting skiter sig, du skulle dö för mig Som jag dör för dig Vi går från askan och rätt in i elden Vi två kommer alltid bestå For at the end of the day, du skulle dö för mig Som jag dör för dig För dig, för dig, för dig, för dig För dig, för dig, för dig For at the end of the day, du skulle dö för mig Som jag dör för dig

Minns när vi båda blev kära i samma gäri Och triangeldramat det var igång Trots att jag vet hon digga dig lite mera Så var vi bröder det var bro’s before hoe’s Du vet de säger blod är tjockare än vatten Skar oss i handen när vi lovar varann’ Att aldrig svika, rulla sida vid sida Kan aldrig glömma, har ett ärr i min hand Oooh ooh oooh De säger vi är inte bra för varann’ Yeah-ye-ye-ye Men brorsan ingen klipper vårat band

DANNY SAUCEDO

FUN DE RA OC H DIS KU TER

1. Vilka är ”vi” i texten och hur

kan man beskriva deras vänskap? 2. ”Du skulle dö för mig som jag dör för dig” är en metafor för personernas vänskap. Vilka andra metaforer finns i texten? 3. Vad tror du menas med ”De säger vi är inte bra för varann”?

vänskap

En bra vän på nätet? Internet underlättar vårt sätt umgås och skaffa nya vänner. En del vänner umgås man med både fysiskt och online, andra kanske man bara har kontakt med på nätet trots att man aldrig eller sällan ses. På nätet har de flesta fler vänner och bekanta än vad man hinner träffa utanför nätet vilket kan vara fantastiskt på många vis. Den här texten handlar dock om en av nätets nackdelar, nämligen nätmobbning. n sprida någon på nätet ka Det du skriver till . pt dju ra så n också glädje, men det ka

Stoppa nätmobbning Mobbning är bland det värsta som man kan utsättas för. Tyvärr finns mobbning i alla delar av samhället – i skolan, på fritidsaktiviteter och på arbetsplatser. En stor del av mobbningen sker också på nätet. Friends är en organisation som i över 20 års tid arbetat mot mobbning. Läs delar ur intervjun med Helena Meyer, en av Friends utbildare.

vänskap

”Trygga vuxna är avgörande för att stoppa nätmobbning” Det som är bra med nätet är också det som blir problematiskt när någon är utsatt. Kränkningar kan spridas snabbt, enkelt och anonymt. Men utöver det så skiljer sig inte mobbning bland barn särskilt mycket åt om det sker i telefonen eller i skolkorridoren. – Det handlar ju inte om apparater utan människor och relationer, säger Friends utbildare Helena Meyer. Hur ser nätmobbning ut? – När det är barn som redan känner varandra så kan det handla om utfrysning, till exempel en chattgrupp där någon inte får vara med. Det kan också röra sig om taskiga kommentarer eller att få hotfulla bilder skickade till sig. Är det svårare att komma åt mobbning på nätet? – Egentligen inte. Trots att det går att vara anonym så är det ganska vanligt att man använder sitt egna namn och bild och det finns också andra sätt att ta reda på vem som ligger bakom kränkningarna. I och med att mobbningen sker digitalt så är det lätt att samla bevis genom skärmdumpar och chattloggar, och då går det inte att säga det var inte jag.

Vilka myter stöter du på om mobbning på nätet? – Många tror att näthat och nätmobbning är en ungdomsfråga. Men vi vuxna är ju också taskiga mot varandra i sociala medier ibland. I Friends nätrapport svarar mer än hälften av de unga att de har sett vuxna bete sig illa mot andra vuxna på nätet. – En annan myt är att mobbningen idag har flyttat ut på nätet, vilket inte stämmer. Den som är utsatt i skolan blir ofta det i sociala medier också. Det är en förlängning av mobbningen kan man säga. […] Hur jobbar Friends mot mobbning på nätet? – Vi försöker nyansera debatten om nätanvändning och belysa att om vi vill nå förändring måste vi vuxna börja tänka på hur vi beter oss. Det är viktigt att prata med barn om värdegrundsfrågor men det som verkligen räknas är vilket samhällsklimat våra barn växer upp i, och där bär vi alla på ett ansvar.

KÄLLA: FRIENDS.SE

FUNDERA OCH DISKUTERA 1. I artikeln diskuteras två ”myter” om nätmobbning. Vilka? 2. Vilka påståenden om nätmobbning stämmer, enligt artikeln? 3. Vilket ansvar har vuxna för mobbning på nätet, enligt artikeln? 4. Vad kan göras för att stoppa mobbning och kränkningar på nätet

och vilka har ansvaret?

vänskap

Den döda hunden Behöver man vara lika för att vara riktigt goda vänner eller kan det vara en fördel att vara lite olika?

Den döda hunden är en ungdomsroman av Petter Lidbeck. Boken ingår i deckarserien Tre tjejer. I det första kapitlet i Den döda hunden beskrivs vännerna Tyra, Siri och Pella ingående. Tyra och Siri är enäggstvillingar och går i samma klass som bästisen Pella. Tyra och Siri ser exakt likadana ut, men till sättet är de väldigt olika. Pella, som är berättaren i boken, är inte lik någon av tvillingarna, men ändå är de alla tre goda vänner. Här får du läsa bokens första kapitel och får lära känna vännerna Tyra, Siri och Pella.

Kapitel 1

iri satt på skrivbordet och åt filmjölk med dillchips. Bredvid sig hade hon ett glas varm apelsinsaft. Tyra tittade på henne. – Jag fattar inte hur du tänker, sa hon. – Vadå? sa Siri utan att sluta tugga. – Fil och dillchips. – Fil är gott, sa Siri och tog en klunk av saften. Chips är gott. Tillsammans blir det dubbelt så gott. – Äckligt, sa Tyra och skakade på huvudet. Siri ställde glaset på bordet och kände med tummen i ena näsborren. Hon plockade fram en torr snorkråka och började tugga den platt mellan framtänderna. – Fräscht, sa Tyra. – Salt och gott, lite som ostron, sa Siri. Det är märkligt att två människor med likadana arvsanlag kan vara så olika. Jag antar att de medvetet har valt varsin roll. Tyra är den kloka och förståndiga tio minuter äldre storasystern medan Siri gör sitt bästa för att fylla platsen som stökig lillasyster. Och trots att de ser exakt likadana ut kan bara den som inte känner dem se att de är tvillingar. Alla vi andra ser direkt vem som är vem,

vänskap

det syns i ansiktet på dem: i Tyras öppna ögon och mjuka leende, i Siris misstänksamma blick och skeptiskt sammanbitna läppar. De är varandras motsatser och jag har hamnat mittemellan. Man kan inte annat mellan två ytterligheter. Tyra och Siri har varsin säng och varsitt skrivbord, varsin byrå och varsitt fönster. Rummet borde vara en spegelbild av sig själv, ungefär som en sån där fjäril som små barn gör när de målar med vattenfärg och viker pappret på mitten så att färgen kletas ut och blir likadan på båda sidorna. Men Siris sida påminner inte ett dugg om Tyras. Och Tyras sida har inget som helst gemensamt med Siris. Faktum är att det går som en osynlig linje på golvet som delar upp rummet i två olika världar. På Tyras sida råder ordning, på Siris kaos. Siris golv är fullt av saker, skor och kläder, spel och skolböcker, tejp rullar och hålslagare, en gammal datorskärm och halvlösta korsord, trasiga cd-fodral och utgångna tidtabeller, nagelklippare och mp3-spelare utan batterier. Sängen är obäddad och skrivbordet överbelamrat med serpentinrester, konstiga trägrejer från slöjden, snäckskal, tvättklämmor, suddgummin, armbandsur, plastleksaker och färgpennor som inte funkar. Ändå är skrivbordet enda stället där hon kan sitta eftersom stolen är full av kläder och ryggsäckar och blöta handdukar. Innan Siri sätter sig gör hon plats genom att med underarmen skyffla ner allt som ligger på skrivbordet på golvet. Tyras golv blänker och skrivbordet är rent. Böckerna i bokhyllan står i alfabetisk ordning och öppnar man hennes garderob vill man nästan ställa sig i givakt när man ser alla strukna kläder på rad. Siri förstår inte varför hon ska städa. Det räcker ju att syrran gör det. Siri slipper städa och blickar ut över Tyras städade del. Tyra håller ordning och tvingas se Siris röra. – Om hon var smart hade hon städat min del av rummet i stället, säger Siri. Det hade hon haft större glädje av. Siri åt upp det sista av sin fil med dillchips och ställde den djupa tallriken på skrivbordet. Jag visste att den skulle stå kvar odiskad på samma ställe i åtminstone ett par veckor. – Vi borde göra läxan, sa Tyra. Siri tittade på henne som om det var det dummaste hon hade hört. – Vi har faktiskt rätt mycket, sa Tyra. Om vi gör den nu kan vi göra vad vi vill sen. – Ja, och om vi gör den sen kan vi göra vad vi vill nu. vänskap

Eller ännu hellre: om vi struntar i läxan kan vi göra vad vi vill hela tiden. – Jaha, och vad vill du göra? – Vet inte, sa Siri. – Då kan vi ju göra läxan. Om du inte vet vad du vill göra. – Jag vet att jag inte vill göra läxan. – Hur kan du veta att du inte vill göra läxan när du aldrig gör den? Jag såg hur Tyra sträckte på sig, nöjd med att ha irriterat sin syster. Siri tittade vädjande på mig. – Snälla, sa hon, ta bort henne. Vi satt tysta ett slag. I vissa sällskap blir det jobbigt när det är tyst, man vill hitta något att säga för att bryta tystnaden och få igång pratet. Så är det inte med Tyra och Siri. Vi kan sitta tysta i timmar utan att det gör något. Ändå pratar vi nästan hela tiden. – Pella får bestämma, sa Siri till slut och nickade mot mig. – Ja, bestäm du, sa Tyra. Jag lutade mig bakåt på Tyras bäddade säng. – Jag bestämmer? sa jag. Båda nickade. – Och vad jag än bestämmer blir det så, oavsett vad ni tycker? Nu tittade Tyra och Siri mer tveksamt på varandra men till slut nickade de. – Då bestämmer jag ... att vi går ut och går. – Va? sa Siri. Som att gå, menar du? En fot framför den andra? Jag nickade. – Men, sa Siri, varför? Jag ryckte på axlarna. – Som vuxna på söndagarna, fortsatte Siri, bara gå utan mening eller mål? – Vart? sa Tyra. – Ingenstans, sa jag, bara gå. – Som tre tokar på rymmen från mentalsjukhuset, sa Siri. Huvudet på sned och långa dregelsträngar hängande från munnen. Sen kommer polisen och plockar upp oss. Här kan ni inte gå. Inte? Nej, det ser ju inte klokt ut. Vart ska ni? Ingenstans. Nähä, men så kan vi inte ha det, bäst att ni följer med till stationen. Sen får vi sitta inspärrade tills våra föräldrar hämtar oss och då måste vi lova att aldrig, ALDRIG nånsin, ge oss ut och gå igen. – Det är inte precis olagligt att promenera, sa Tyra och vände sig

vänskap

mot mig. Hur långt ska vi? Jag menar, ska vi ha några speciella skor? Behöver vi matsäck? – Vi ska inte gå, sa Siri. Jag tänker inte gå. Titta ut ... Hon pekade mot fönstret – himlen var blå. – Det kanske inte regnar nu, men det innebär ju bara att chansen för att det snart ska börja ökar. För varje minut av uppehåll kommer regnet närmare. – Vi lovade att Pella skulle få bestämma, sa Tyra. – Inom rimliga gränser, sa Siri. Men ut och gå? Jag vägrar. Aldrig att jag följer med ut, aldrig.

FUNDERA OCH DISKUTERA 1. Pella säger att Tyra och Siri är varandras motsatser. Hur är Tyra egentligen

som person?

2. Siri beskrivs som slarvig och oansvarig. Vilket stöd för det påståendet kan

du hitta i texten? Ge några olika exempel.

3. Siri ger en målande beskrivning av vad hon anser om att gå på promenad.

Hur beskriver hon vad hon tycker om det?

4. Romanen skrevs 2008. Kan du hitta exempel i texten som visar att den

inte skrevs för trettio år sedan men heller inte är helt ny? SKRIVUPPDRAG

Gör en personbeskrivning Arbeta först i par eller i en mindre grupp. • Välj en av personerna i utdraget och skriv i punktform ner vilka inre

egenskaper ni tycker att hon verkar ha.

• Skriv en löpande text som beskriver personen.

Gör sedan en egen personbeskrivning. Det kan vara av någon du känner eller en karaktär i en film eller en tv-serie. Om du väljer någon du känner så ska det vara någon du tycker bra om.

• Välj en person du känner eller känner till väl. • Gör en tabell med två kolumner, en för inre och en för yttre egenskaper. • Skriv en löpande text utifrån egenskaperna du har i din tabell. Ett tips

är att börja med det som är mest karaktäristiskt, alltså mest typiskt för personen. Både när det gäller yttre och inre egenskaper.

TIPS!

I Skrivarskolan får du lära dig mer om personbeskrivningar! Se s. 315

vänskap

Ur funktion Ur funktion är en novell av Erik Sandberg. Den handlar om Samina som före sommarlovet var med om en omtumlande händelse. Under lovet har hon gjort allt hon kan för att undvika att träffa på någon från skolan. Minnena från den där skoldagen då allt gick fel spelas fortfarande upp i hennes huvud och gör henne ledsen.

tt enda stort betonghus omgivet av andra lika höga betonghus. Så

brukar Samina tänka om sitt nya hem. Hon trivdes mycket bättre när familjen bodde i villa och kan inte alls förstå tjusningen med att bo i lägenhet. Särskilt inte när man har ett trapphus fullt av konstiga och läskiga grannar utanför dörren.

vänskap

Flyttlasset gick i början av sommaren och hennes föräldrar trivs redan riktigt bra. Samina däremot trivs inte alls. Hon mår fortfarande dåligt efter det som hände innan sommarlovet och själva flytten gjorde saken värre. Hon orkar inte vara social med några nya grannar och hon är dessutom övertygad om att det bor udda personer bakom varje dörr, den ena konstigare än den andra. Hon känner sig nästan som en fånge, trots att hon har sommarlov. Inte för att hon inte kan lämna lägenheten, utan för att hon är ängslig. Det skulle vara pest och pina att träffa någon granne hon absolut inte vill prata med, men det är inte det som är orsaken. Samina är mest ängslig för att träffa på någon från skolan, framför allt för att stöta ihop med sina plågoandar. INNAN DU LÄSER VIDARE 1. Vad kan det ha varit som hände innan sommarlovet? 2. Vad kan det vara som gör att Samina känner sig nästan som en fånge? 3. I texten står att Samina är ängslig. Beskriv hur Samina känner sig och

varför hon känner så. Har du någon gång känt på liknande sätt?

ögst upp och längst ut på kanten i det största huset på Västhöjden bor Samina och hennes föräldrar. Samina har jättetråkigt. Klockan är två på eftermiddagen och allt som visas på tv är repriser av minst tio år gamla serier. Från balkongen blickar Samina, likt en örn, ut över det öde kvarteret som kokar i sommarvärmen. Tittar hon noga så ser hon nästan huset de bodde i före flytten. Senaste tiden har hon faktiskt börjat känna sig lite som en örn när hon stått ute på balkongen nästan varje dag och bara tittat. Inne i lägenheten står luften helt stilla och det är verkligen jättevarmt. Samtidigt som hon börjar tänka på glass och läsk, eller egentligen vad som helst som kan ge svalka, funderar hon oroligt över vad hon skulle göra om hon olyckligtvis skulle stöta på någon från skolan. Saminas föräldrar är på jobbet och i kylen har de lämnat maten de tänkt att hon ska äta idag. Någon lunch har hon inte ätit för hon åt frukost för bara någon timme sedan. På köksbordet ligger en lapp hennes mamma skrivit. ”Snälla Samina, du kan väl ringa någon kompis idag och åka till badet istället för att bara sitta hemma! Kram.”

vänskap

Med bara två veckor kvar till dess att skolan ska börja har hennes föräldrar verkligen börjat längta. De är trötta på att se Samina gå hemma och dra benen efter sig dagarna i ända, och sanningen är att de alla ömsesidigt börjat gå varandra på nerverna. Själv fasar och förtränger hon att den dagen ska komma. Bara tanken på att snart börja skolan ger henne ångest. Tillbaks till helvetet. Nog för att Samina vill åka och bada, men hon vill inte åka dit själv. Hur pinsamt vore inte det? Dessvärre har hon ingen att ringa och det är absolut ingen som ringer till henne. Men det vet inte Saminas mamma. Saminas telefon har faktiskt bara ringt en enda gång den här sommaren men hon lät medvetet bli att svara. När hon kollade upp numret såg hon till sin förvåning att det var Lucas. Hon vet fortfarande inte vad han hade för avsikt med att ringa, något hon tänker på varje dag. Hon var i alla fall noga med att spara hans nummer och döpte kontakten till ”SVARA EJ”. Något bad blir det inte tal om, men efter en stunds velande och tvekande bestämmer hon sig i alla fall för att gå till kiosken i parken. Dit kan hon gå via parkeringshuset. Det har varit sommarens svåra, men högst viktiga, utmaning att undvika allt och alla som har med skolan och göra. Eftersom ALLT, precis ALLT, gick fel för Samina den där dagen i slutet av terminen. Det var då hon blev ”Örnen” med hela

vänskap

världen. Vid det här laget har nog alla hört talas om Örnen Samina, tänker hon. Anledningen till det är inte att hon stått på sin balkong och blängt hela sommaren. Om det vore så väl. Innan hon kliver ut i trapphuset för att ta hissen kollar hon i kikhålet att kusten är klar utanför dörren. Hon har inte vant sig vid att ha grannar så nära inpå. Kusten är klar, men det första hon får se när hon går ut är en stor handskriven lapp på hissens dörr. ”Ur funktion” står skrivet med stora bokstäver. Samina tvekar först om hon ens ska gå ut när hon tänker på alla tolv våningars trappor och risken för att springa på någon granne. Den galna skrattande kvinnan. Svartrockaren. Skräpsamlaren. Kassörskan från affären. Tjejen med den skällande hunden. Pensionärstanten som bara lyssnar på opera. Hustru-misshandlaren. Knarkartanten på nedre botten. En ny familj har visst börjat flytta in också. Saminas pappa hade sett dem igår ute på gården. Tydligen hade de en son som såg ut att vara i Saminas ålder. Han vet säkert redan allt om mig, tänker Samina. Återigen tvekar hon om hon ens vill ha den där glassen. Men det handlar förstås inte bara om en glass eller en läsk. Hon vill ut i friska luften, bort från fängelsehålan. Samina lyssnar efter ljud från våningarna under. Inget ljud och inget konstigt på tian. Även nere på nian verkar allt lugnt. När hon kommit ned till åttonde våningen ser hon dock med förvåning att en dörr står öppen på vid gavel. Ut väller matos av det märkligaste slaget och Samina håller händerna för munnen när hon går förbi för att inte få kväljningar. Hon vill absolut inte träffa den eller dem som bor där inne. På våning sju och sex verkar allt lugnt. Nere på femman bor helt klart operatanten. På femman vet hon sedan tidigare att hustrumisshandlaren bor, men allt verkar lugnt idag. Egentligen har hon ingen som helst aning om han verkligen slår sin fru, det är bara något hon fått för sig. Nere på fyran bor uppenbarligen tjejen med den skällande hunden. Möjligtvis också skräpsamlaren. På trean har lampan i taket gått sönder. Det är säkert svartrockaren som slagit sönder den. Med bara en våning kvar ut till friska luften hör hon hur någon öppnar och ställer upp trapphusporten. När hon kommer ner för de sista stegen märker hon att någon kört fram en stor skåpbil precis utanför. ”Hej! Ursäkta att vi blockerar vägen. Vi håller precis på att flytta in och det tar lite tid eftersom hissen är trasig! Monica heter jag.” Kvinnan ler mot Samina och sträcker fram handen för att hälsa.

vänskap

Samina som bara tänkt smita förbi obemärkt tvingas stanna upp och ta kvinnan i handen. ”Hej. Samina, eh … trevligt.” På något vis känns den där Monica bekant. Även kvinnan tittar förundrat på Samina en stund innan hon släpper handen. ”Jag tycker precis att jag känner igen dig? Undrar om inte du går i samma klass som min son, Lucas? Kan det stämma?” Samina drar snabbt tillbaka handen när hon inser att det är Lucas mamma. Är det någon jävel som driver med mig? Ska Lucas flytta in i mitt hus?! Samina låtsas tänka efter och svarar till sist att det nog stämmer. ”Jag tror inte Lucas vet att du bor här. Han har i alla fall inte sagt något. Han sitter i bilen om du vill hälsa!” svarar Monica. Samina känner paniken sprida sig och överväger att springa upp till lägenheten igen. Vad skulle jag ens ut och göra? Och hur ska jag komma förbi utan att Lucas ser mig? Samina rycker upp solglasögonen och ett par gamla hörlurar ur sin tygkasse. Hörlurarna är typ trasiga men hon tänker låtsas lyssna på musik. Med snabba steg går hon ut genom porten och rundar den stora skåpbilens baksida och börjar gå mot parkeringshuset. Hon hör hur skåpbilens ena dörr öppnas och hur någon, så klart Lucas, ropar efter henne. ”Hej Samina!” Hon låtsas inte höra. ”Samina? Kan du inte stanna? Det är något jag vill säga …” Samina fortsätter låtsas att hon inte hört. Vad han än vill säga mig tänker jag inte stanna! Hon skyndar bort till parken via parkeringshuset utan att se sig om, hela tiden med sina hörlurar i öronen. Hon är uppjagad och en massa tankar far runt i huvudet. Vad är det han vill säga mig? Hur ful och äcklig jag är? Hur stor näsa jag har? Eller hur glad han är över att få bli granne med Örnen och att han längtar efter att få dela skolväg med mig? Samina sätter sig håglöst på en parkbänk och gråter. Händelsen innan sommarlovet spelar upp sig ur minnet. Det hela började på rasten mellan biologin och svenskan. Hon kände direkt att något var på gång. Utanför den lite mer avlägsna biologisalen stod Lucas och lattjade med uppstoppade fåglar framför Sarah och Jasmine från nian. Lucas hade upptäckt att ett glasskåp i korridoren stått öppet. Tjejerna var visserligen inte sena med att haka på men det var uppenbart att Lucas försökte vara rolig och cool inför dem. De satte fåglarna på huvudet, lossades kyssa dem och gjorde grimaser samtidigt som de tog foton. Sarah blev alldeles exalterad när hon fick syn på Samina komma gående ensam. 22

vänskap

”Kolla där är hon från din klass! Snäääälla Lucas, säg att hon ska hålla den här örnen bredvid sig, det blir ju skitkul! Hon har ju till och med värsta örnnäsan!” Både Jasmine och Lucas skrattade överdrivet högt åt hennes liknelse. Samina låtsades att hon inte hört något. Lucas som aldrig tidigare brytt sig om Samina var inte sen att nappa på idén. ”Samina, håll den här örnen bredvid ditt ansikte! Kom igen, det blir kul! Vi har en riktig modeplåtning på gång här! Snälla!” Lucas drog på sig det bredaste leendet han kunde. ”Ja, var inte så tråkig jämnt!” fyllde Sarah i, som om hon ens kände Samina. ”Nej! Jag vill inte …” Det var allt Samina svarade samtidigt som hon snabbt vände för att gå därifrån. Då kände hon plötsligt hur Lucas ryckte tag i hennes arm. Plötsligt var det som om han höll fast henne. ”Håll fast henne! Det blir skitkul!” ropade Sarah och skrattade högt. Samtidigt, helt utan förvarning tryckte Jasmine upp örnen i ansiktet på henne. ”Nej, jag vill ju inte! Släpp mig! Sluuuta!” skrek Samina och försökte slita sig loss. Hon ryckte och slet det hårdaste hon kunde, så hårt att hennes linneband gick söder. Alla tre bara skrattade och fotade trots att till och med hennes bröst syntes genom det trasiga linnet. Samina greps av panik och lyckades i sin ilska få loss en arm. När hon sedan rev och slet sig ur Lucas grepp råkade hon knuffa till Jasmine så hårt att fågelns näbb trycktes in i sidan på Lucas ansikte. Riktigt illa dessutom. ”Shit, Lucas! Det blöder juh!” skrek Sarah. ”Jävla psykfall! Vad håller du på med egentligen!? Fattar du inte att det var på skoj!?” Jasmine skrek och tittade förvånat på Samina. ”Jag vet varför du inte har några kompisar! För du är en jälva hora!” fortsatte Sarah. Samina sprang därifrån men hörde tjejernas rop eka i hela korridoren. Samina sprang hela vägen hem, slängde sig på sängen och storgrät. Hon kände sig faktiskt som ett psykfall. Hon kunde inte fatta vad som hade hänt, och än mindre varför de varit så sjukt elaka mot henne. Värre skulle det bli. Senare på kvällen fick Samina ett meddelande med en bild skickat till sig från ett nummer hon inte kände igen. ”Lika som bär!” var allt som stod. På bilden syntes en örn upptryckt mot hennes förskräckta ansikte och blottade bröst. Saminas tog sig för munnen och började andas snabbt och ytligt. Hennes puls började rusa av rädsla. Tänk om den sprids så hela skolan får se? Tankarna

vänskap

bara snurrade och Samina sov inte den natten. Hon vågade heller inte berätta vad som hänt för sina föräldrar. Allt kändes bara så pinsamt. Hon tänkte att de ändå inte skulle fatta. Hela episoden spelar ofta upp sig för Samina. Hon tänker att det kanske var hennes fel trots allt, att hon bara borde ställt upp på några foton. Då hade allt säkert varit som vanligt. De sista dagarna innan lovet gick hon inte till skolan utan fejkade att hon var sjuk. Hon orkade inte möta allas blickar. På nätet dök fler bilder upp både här och där. Det kändes som hennes klasskompisar tog mer och mer avstånd från henne. Ingen direkt sa något. Till slut var det ingen som pratade med henne över huvud taget. Inte för att hon hade massa kompisar innan hon blev ”Örnen”, men nu var hon verkligen ensam. På toppen av all skit kom flytten till en lägenhet som hon inte ens ville flytta till. Och nu, några veckor senare har en av hennes plågoandar flyttat in i samma hus. Klockan hinner bli fyra på eftermiddagen innan Samina reser sig från parkbänken. Någon glass blev det aldrig. Hon ser framför sig hur hon måste nästla sig förbi porten och gå hela trapphuset upp, förbi dörren där Lucas håller på att flytta in. Plötsligt vibrerar mobilen. När hon tittar på telefonen har hon fått ett meddelande från SVARA EJ. ”Snälla Samina, jag måste få prata med dig …” är allt som står.

FUNDERA OCH DISKUTERA 1. Varför gjorde Samina ett val att inte berätta för sina föräldrar om vad som

hänt?

2. Det är uppenbart att hissen i Saminas hus är ur funktion. Vilka andra

kopplingar kan man göra mellan titeln och textens handling?

3. Samina tänker i efterhand att det kanske var hennes fel trots allt, och att

hon borde ställt upp på några foton. Hur tänker du om detta? Diskutera begreppet ”skuld” utifrån handlingen.

4. Hur skulle du reagera om du själv såg bilder på ”Samina” dyka upp på

nätet? Vad är okej att lägga upp och skriva om andra människor? Vad är inte okej?

vänskap

___________________________________

__________________________________________

___________________________________

__________________________________________

_________________

__________________________________________

__________________ __________________________________________

_____________________________

__________________________________________

______ __________________________________________

Identitet

___________________________________

__________________________________________

___________________________________

__________________________________________

_________________

__________________________________________

__________________ __________________________________________

_____________________________

__________________________________________

______ __________________________________________

___________________________________

__________________________________________

___________________________________

__________________________________________

_________________

__________________________________________

__________________ __________________________________________

_____________________________

__________________________________________

______ __________________________________________

___________________________________

__________________________________________

___________________________________

__________________________________________

_______________________

______ ______är ____________ Vem är jag? Det är______ inte______ så enkelt att svara på. ______ För vem jag,________________________ ____________

__________________ __________________________________________

___________ egentligen? Vilken______ är min identitet? __________________________________________ __________________________________________ ____________

______ __________________________________________

Identitet kan handla om många saker. Mitt______ ursprung. Min kultur. _______________________ __________________________________________

____________ __________________________________________ ____________________________________Mitt språk. Mitt sätt att vara.

identitet

107

Identitet och normer

Ellen DeGeneres är en amerikansk komiker, skådespelare och programledare som är normbrytande i sitt sätt att klä sig.

Identitet handlar om vår självbild, om hur vi uppfattar oss själva och om hur vi vill bli uppfattade av andra. Vår identitet är inte fast och statisk från födseln. Den skapas och formas på många olika sätt. Just din identitet kanske påverkas av ditt ursprung, din kultur, ditt språk eller något du tror på. Kanske musik är en del av din identitet och ”den du är”? Ibland kan det vara svårt att leva som den man är och bara vara sig själv. Det beror på att vår identitet påverkas av normer. Normer är olika uppfattningar och idéer om hur man förväntas vara, hur man förväntas leva och hur man bör se ut och klä sig. Dessa ”regler” styr också vilka beteenden och värderingar en person förväntas ha. Normer ser självklart olika ut i olika samhällen och de kan vara både uttalade och outtalade, liksom ”dolda under ytan”. Normer varierar även mellan såväl generationer som samhällsklasser och grupper. Gemensamt för alla normer är att det ofta är positivt att passa in i normen, positivt på så sätt att man blir accepterad och bekräftad av sin omgivning. Att inte passa in i normen kan ge negativa konsekvenser, till exempel att man får konstiga blickar, blir utesluten eller i värsta fall mobbad. Att ifrågasätta normer och medvetet bryta mot normer kräver både styrka och mod. Men varför har många svårt att respektera och bemöta andras olikheter? För egentligen, vad spelar det för roll vad du eller jag har för kläder, eller hur jag lever mitt liv och du lever ditt?

FUNDERA OCH DISKUTERA 1. Vad är dagens norm för en tonårskille eller en tonårstjej? Skriv ner minst

tre punkter för killar och tre punkter för tjejer. På vilket sätt påverkar dessa normer vår vardag?

2. Varför känner en del människor ett behov av att medvetet bryta mot

normer?

108

identitet

Identitet – en mänsklig rättighet Att få ha en egen identitet är en mänsklig rättighet, men så har det inte alltid varit. 1948 skrevs rätten till en identitet in i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Alla människor har rätt att överallt ”erkännas som en person i lagens mening” och det gäller alla oavsett hudfärg, kön, språk, religion, politisk uppfattning eller ursprung. Även barnkonventionen slår fast barns rätt till en egen identitet.

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. FN:S DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA: ARTIKEL 1

Du har rätt till din identitet. I identiteten ingår ditt medborgarskap i ditt land, ditt namn och dina släktförhållanden. Om du har berövats din identitet, ska du få hjälp att ta reda på den. BARNKONVENTIONEN: ARTIKEL 8

Du som tillhör en minoritetsgrupp eller urbefolkning har rätt till det språk, den kultur och den religion som du delar och utövar tillsammans med de andra i din grupp.

Artiklarna ur barnkonventionen här är förenklade. Gå gärna in och läs mer på unicef.se!

BARNKONVENTIONEN: ARTIKEL 30

I skolan ska du få utvecklas på alla sätt och förberedas för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle. Du ska också lära dig att respektera de mänskliga rättigheterna, dina föräldrar, din egen och andras kultur samt naturen. BARNKONVENTIONEN: ARTIKEL 29

FUNDERA OCH DISKUTERA 1. Tror du att det har haft någon betydelse att rätten till en egen

identitet skrevs in i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och i barnkonventionen?

2. Vilken roll spelar skolan för ens identitet? identitet

109

Lilla Berlin ”Lilla Berlin” är namnet på en serie som skrivs av författaren Ellen Ekman. Serien har mottagit flera priser. Serien handlar om unga vuxna som lever i en storstad där man ständigt måste visa hur originell man är. Ingen vill vara ”som alla andra” och det som är ”mainstream” duger bara åt vanligt folk. Därför måste ens intressen vara mer unika. Att sticka ut från mängden kräver ett visst mod och är både roligt och otäckt. För man vill ju inte sticka ut för mycket. Många läsare tycker att Ellens serierutor beskriver och skojar med olika normer i samhället på ett träffsäkert sätt.

Hipster

110

identitet

Identitet och sociala medier

FUNDERA OCH DISKUTERA

Diskutera frågorna nedan i par eller i grupp. Skriv gärna ner dina egna tankar först. 1. Ta reda på vad ordet hipster betyder och varifrån det kommer. 2. På vilket sätt kan olika intressen ha med ens identitet att göra? 3. På vilka sätt kan sociala medier påverka vår identitet, positivt och

negativt?

4. Hur tänker du när du väljer bilder och postar egna inlägg i sociala medier? 5. Vad tror du att Ellen Ekman vill visa och förmedla med de här

serierutorna?

identitet

111

___________________________________

__________________________________________

___________________________________

Kvinnligt och manligt i språket __________________________________________

__________________________________________

_________________

__________________________________________

__________________ __________________________________________

_____________________________

__________________________________________

______ __________________________________________

___________________________________

__________________________________________

___________________________________

__________________________________________

_________________

__________________________________________

__________________ __________________________________________

_____________________________

__________________________________________

______ __________________________________________

___________________________________

__________________________________________

___________________________________

__________________________________________

_________________

__________________________________________

__________________ __________________________________________

___________________________________

__________________________________________

___________________________________

__________________________________________

_____________________________

__________________________________________

______ __________________________________________

_________________________________________ Kan en sjuksköterska vara______ en man? Finns det kvinnliga brandmän? naturligtvis! ______ ______Ja, __________________________________________

__________________ __________________________________________

Förr hade det däremot varit otänkbart att kalla en man______ för sköterska. _________________ __________________________________________ ____________ __________________________________________ ______ ______ ______ ______ ______ ______ ______ I de flesta yrken har det biologiska könet ingen betydelse. Ett språkbruk som _____________________________ __________________________________________ __________________________________________ ______ delar in ______ saker______ i kvinnligt och manligt kan dessutom utestänga ickebinära personer ______________________________ som varken identifierar sig som kvinna eller man. I det här kapitlet får du veta mer om kvinnligt och manligt i vårt språk och vilka könsneutrala alternativ som blivit allt vanligare.

kvinnligt och manligt i språket

127

Hur könsneutralt är vårt språk? Ja, man kan ju undra! Ordet man används oavsett om det handlar om män, kvinnor eller ickebinära personer. 1977 skrev den norska författaren Gerd Brantenberg en roman där alla könsbundna ord byttes ut mot sin motsats. Sjöman blev sjökvinna och människa blev kvinniska. Genom att göra det blev det tydligt hur många könsbundna ord och uttryck vi använder. I vissa dialekter är det vanligt att använda en istället för man. En kan inte hinna med allt.

Allt fler har aktivt börjat att byta ut man mot en för att göra språket mer könsneutralt.

Genus Ordet genus kan ha olika betydelser. Det används om det sociala könet. Alltså vad som påverkar manligt och kvinnligt beteende, vilka sociala förväntningar som finns på människor med olika kön. Genus är även en grammatisk indelning av substantiv. I det svenska språket finns två genus: neutrum och utrum. Ibland kallas de för n-ord och t-ord. neutrum (n-ord) En boll – den bollen En flicka – den flickan En pojke – den pojken

utrum (t-ord) Ett bord – det huset Ett hus – det huset Ett liv – det livet

Många språk har fler genus. En indelning i maskulinum och femininum finns i till exempel spanska, franska, tyska och arabiska.

Pronomen Pronomen är ord som ersätter substantiv. Tidigare hade vi i svenskan han, hon, den och det att välja på (i singular subjektsform). Lite förenklat kan man säga att han och hon användes om människor och vissa djur och att den och det användes om föremål, djur och växter. I över 50 år har det funnits förslag på att införa ett könsneutralt pronomen, men inte förrän 2013 slog hen igenom ordentligt. 128

kvinnligt och manligt i språket

Hen, detta lilla pronomen, har väckt starka känslor – både positiva och negativa. En del ser på det ur ett språkligt perspektiv som ett könsneutralt pronomen som underlättar i skriven text. Andra ser det som en del av jämställdhetsdebatten och kan då tycka att det är antingen bra eller dåligt. För personer som varken vill identifiera sig som han eller hon kan hen vara ett ord de känner sig mer bekväma med. FUNDERA OCH DISKUTERA 1. Använder du ordet hen? 2. Varför tror du att vissa blir så provocerade av ordet hen?

Manligt och kvinnligt i yrkeslivet Lärarinna eller lärare? Servitris eller servitör? Under andra världskriget blev det vanligt med feminina yrkestitlar. Det berodde på att fler kvinnor då kom ut i arbetslivet. Dessutom hade kvinnor börjat söka sig till yrken som bara männen hade haft tidigare. Det gällde till exempel yrkena läkare, polis och lärare. Den första kvinnliga läkaren utbildades redan i slutet av 1800-talet, men en stor majoritet av läkarna på 1940-talet var män. Kvinnliga poliser fick vi så sent som 1958.

kvinnligt och manligt i språket

129

Att kvinnor inte kunde kallas samma saker som män, även om de hade samma yrke, var för de flesta en självklarhet. När yrkesbeteckningar för kvinnor skulle bildas gjordes det utifrån olika principer. Dessa används än i dag. Ändelserna –(ar)inna och – (er)ska fanns redan i fornsvenskan och kommer från tyskan. EXEMPEL:

lärare – lärarinna och sångare – sångerska

Ändelserna -tris och -trös lånades in från franskan. EXEMPEL:

servitör – servitris och dansare – dansös

Ett annat sätt att bilda feminina yrkesbeteckningar på är att lägga till -kvinna i slutet. EXEMPEL:

poliskvinna och riksdagskvinna

Ytterligare ett sätt är att sätta ordet kvinnlig framför yrket. EXEMPEL:

kvinnlig fotbollsspelare och kvinnlig tekniker.

Från 1960-talet och fram till i dag har svenska språkvårdare rekommenderat att vi inte ska använda feminina ändelser på yrken. Det är för att vi inte ska ha ett system där kvinnor och män har olika yrkesbeteckningar fast de utför samma jobb. Hur bra en person är på sitt yrke är viktigare än vilket kön hen har. I Tyskland finns det en annan tanke. De har aktivt sett till att det finns feminina yrkesbeteckningar. Tanken med det är att göra kvinnor synliga på arbetsmarknaden. I dag har ordet riksdagsledamot nästan helt ersatt ordet riksdagsman. Ombudsman är däremot ett ord som lever kvar. Diskrimineringsombudsmannen kan så klart även vara en kvinna. FUNDERA OCH DISKUTERA

Tror du att vi påverkas av att språket inte är könsneutralt i sammanhang där det skulle kunna vara det? SKRIVUPPDRAG

Skriv om följande meningar med ett helt könsneutralt språk: – Mår du bättre? frågade sköterskan den pensionerade riksdagsmannen. – Man mår väl som man förtjänar, svarade han.

130

kvinnligt och manligt i språket

___________________________________

__________________________________________

___________________________________

__________________________________________

nästa steg

_________________

__________________________________________

__________________ __________________________________________

_____________________________

__________________________________________

______ __________________________________________

___________________________________

__________________________________________

___________________________________

__________________________________________

_________________

__________________________________________

__________________ __________________________________________

_____________________________

__________________________________________

______ __________________________________________

___________________________________

__________________________________________

___________________________________

__________________________________________

_________________

__________________________________________

__________________ __________________________________________

_____________________________

__________________________________________

______ __________________________________________

___________________________________

__________________________________________

___________________________________

__________________________________________

Som barn har man ofta drömmar om vad ______ man ______ vill göra när man ”blir stor”. Många _____________________________ __________________________________________ __________________

__________________ __________________________________________

vill bli läkare, artist, brandman eller fotbollsproffs. För en del blir drömmen från _____ __________________________________________

__________________________________________ __________________________________________ ______________________________ barndomen verklighet. Andra hinner ändra sig många gånger under sin uppväxt och _________________ __________________________________________ __________________________________________ ______ ______ ____________och ______ får nya drömmar nya mål. ______________________________

Att ha en dröm eller ett mål är viktigt, men det är också viktigt att förstå att vägen dit kan se olika ut. Vad drömmer du om att syssla med i framtiden? Det här kapitlet handlar om att förbereda sig för att ta ”nästa steg” mot fortsatta studier och arbete.

nästa steg

165

Vad ska du bli när du blir stor? Förr i tiden var det snarare regel än undantag att gå i sina föräldrars fotspår. Om din pappa var hantverkare så blev du också hantverkare. Om dina föräldrar var jordbrukare så var det ett givet yrke för framtiden. Så är det inte riktigt längre. I dag finns fler yrken än förr och många vill gå sin egen väg. Vad ska du bli? är en låt av det svenska punkbandet Ebba Grön. Ebba Grön i Karls

hamns Folkets Pa

rk 1980.

? Vad ska du bli Vad ska du bli när du blir stor? Ska du bli som far och mor? Ska du bli en boss, en försäljare eller disponent någonstans? Kanske nöjer du dig med vilket jävla skitjobb som helst. Du bara bryr dig inte alls, det får gå som det går. Vad skall du bli? Nu är du ung och rebellisk som fan. Du sätter hårt emot hårt. Du vet precis vad du vill och du vill inte bli en av dom där.

Så fortsätt å fortsätt å va rebell fortsätt å fortsätt å va dig själv fortsätt å fortsätt å va rebell Hur ska de bli med din framtid då? Hur ska de bli om några år? Ska du sjunka in i en fåtölj? Och vad ska hända med dig? Vad ska du bli? Gå upp – gå till jobbet – jobba – jobba – äta lunch. Samma sak händer imorgon. Jobba – åka trick – hem å sätta sig å glo. Det är inget liv, det är slaveri. […] G. LJUNGSTEDT, J. THÅSTRÖM, L. ERIKSSON

FUNDERA OCH DISKUTERA

Hur vanligt tror du det är att människor väljer samma utbildning och yrke som sina föräldrar? Vad tänker du om att ”bli som far och mor”? 166

nästa steg

Prao Prao står för praktisk arbetslivsorientering. Att praktisera på en arbetsplats handlar om att få erfarenhet och lära sig saker om ett yrke genom att delta på plats. En praktik kan också ge också värdefulla kunskaper om arbetslivet i allmänhet och om olika branscher på arbetsmarknaden. Att gå ut på prao kan vara både spännande och pirrigt, men se till att ta vara på tiden under din prao-period. Ställ många frågor till din handledare och kontaktperson. Ett tips är att boka in en tid för en intervju. Här får du hjälp med frågor att ställa och tips på hur du gör en lyckad intervju. Vem vet, din nästa prao kanske ger ett framtida extrajobb eller rent av en anställning?

nästa steg

167

Intervju Att genomföra en intervju är ett effektivt sätt att samla in fakta och material för olika uppgifter och ändamål. Här finns en lista med tips och viktiga saker att tänka på när du ska genomföra en intervju.

1. Vem ska du intervjua? Fundera över vem eller vilka personer som kan bidra med den information och de svar du önskar och behöver. Många människor är upptagna – ta kontakt i god tid och boka en tid! 2. Gör din research Ju mer påläst du är och ju mer du kan om ämnet, desto lättare blir det att ställa bra och relevanta frågor. Börja därför med en grundlig faktainsamling inom det område du ska undersöka. 3. Formulera intervjufrågor Vad är det egentligen du vill ta reda på och veta mer om? Gör en tankekarta och skriv ned ett par större rubriker eller teman. Fortsätt sedan med att skriva frågor till varje tema. Frågorna blir din intervjuguide som du har med dig som ett stöd under själva intervjun. Tänk på att försöka undvika frågor där man enkelt kan svara ja eller nej. Försök i stället att ställa öppna frågor: Vad ...? När ...? Hur ...? Det gör det också mycket lättare att ställa följdfrågor. 4. Genomför intervjun Se till att hitta en plats där du och intervjupersonen kan prata ostört. Se också till att du har med dig din intervjuguide och något att göra anteckningar med. Om det passar så kan du be om att få spela in intervjun. Intervjun ska kännas som ett samtal där intervjupersonen berättar och du ställer frågor och lyssnar. Försök att inte läsa dina frågor innantill – det ska inte upplevas som ett förhör. Ju mer påläst och förberedd du är, desto lättare är det att slappna av, både för dig och för intervjupersonen. Efter intervjun tackar du för att personen ställt upp på att bli intervjuad. 5. Efterarbete Direkt efter intervjun är det bra att samla tankarna och skriva rent anteckningarna. Om du har gjort en inspelning behöver du lyssna på den och skriva ned det viktigaste ur svaren på frågorna. Det underlättar när du sedan ska använda intervjumaterialet. Notera intervjupersonens fulla namn så du enkelt kan ange källan.

168

nästa steg

Intervju under prao Här får du olika tips och förslag på saker som du kan ta reda på när du är ute på prao. Punkterna är tänkta att hjälpa dig att få en bättre förståelse för hur arbetsplatsen fungerar och vad yrket ifråga går ut på. I listan hittar du både konkreta intervjufrågor och sådana frågor som du själv kan besvara före intervjun, under din förberedelse och research. Din research och intervjumaterialet kan du sedan använda som grund för ett föredrag eller en skrivuppgift, till exempel ett reportage eller en krönika.

FÖRSLAG TILL TEMAN

Arbetsplatsen • Hur ser arbetsplatsen ut? Är den stor eller liten? • Vilka personalutrymmen finns? • Hur ser arbetsmiljön ut? • Är arbetet fysiskt eller psykiskt utmanande? • Vilka arbetsrelaterade skador kan uppstå? • Hur ser en arbetsdag ut? • Hur kommunicerar man på arbetsplatsen? • Hur arbetar arbetsplatsen med hållbarhet? Arbetsuppgifter • Vad är den huvudsakliga arbetsuppgiften? • Vilka andra typer av arbetsuppgifter finns? De anställda • Hur många anställda har företaget? • Vilken utbildning har de anställda? • Är det deras första jobb eller har de haft andra yrken? • Hur ser fördelningen ut mellan kvinnor och män? • Hur ser åldersfördelningen ut? • Är de anställda med i några fackförbund? Tider • Vilka är arbetstiderna för de anställda? • Hur kontrolleras arbetstiderna? • När får man rast och vad gör de anställda då? Annat • Vilka möjligheter finns till vidareutveckling eller vidareutbildning? • Vilka är fördelarna eller nackdelarna med detta yrke? • Hur ser arbetsmarknaden ut för yrket på din arbetsplats? • Hur är lönen inom yrket?

nästa steg

169

Sommarjobb ger erfarenhet och det är inte så dumt att tjäna lite egna pengar.

Söka jobb Funderar du på att söka ett extrajobb för kvällar och helger eller kanske ett jobb till sommaren? En del kanske känner någon som kan erbjuda ett extrajobb, men många har inte den möjligheten. Då gäller det att söka i sociala medier och hålla koll på arbetsförmedlingens annonser. Viktigast av allt är att inte sitta och vänta på att den rätta jobbannonsen ska dyka upp. Många arbetsplatser annonserar nämligen inte alltid ut lediga tjänster på det traditionella sättet. De får ansökningar ändå och ger helt enkelt jobbet till den som själv tar kontakt och verkar genuint intresserad och ”på”. I det här avsnittet får du hjälp med hur du skriver ett cv och ett personligt brev. Du får också tips på hur du bättre kan nå ut till olika arbetsgivare.

FUNDERA OCH DISKUTERA 1. Vad skulle en arbetsgivare hitta om de sökte efter dig i sociala medier?

Gå igenom dina konton och gör en grundlig undersökning av vad du har för inställningar i olika forum.

2. Passa på att fundera över vilken typ av information du delar med andra på

nätet. Kan du stå för allt?

170

nästa steg

Skriva cv Cv är en förkortning för den latinska termen curriculum vitae som betyder ungefär levnadslopp. Ett cv är en slags sammanställning av alla ens kunskaper, erfarenheter och färdigheter. Där anger man personuppgifter, kontaktuppgifter och en förteckning över sin utbildning och tidigare erfarenheter. För ungdomar består ett cv oftast av en enda sida. Allt eftersom man blir äldre och får nya erfarenheter och meriter så utökar man sitt cv. På så vis blir ens cv ett levande dokument som följer en genom hela yrkeslivet.

SÅ HÄR SKRIVER DU ETT CV

1. Person- och kontaktuppgifter Börja med att ange dina personuppgifter högst upp på sidan. Ange namn, personnummer, postadress, mejladress och telefonnummer. Det är viktigt för att arbetsgivare ska kan nå dig. Obs! Om du har en mindre seriös mejladress bör du skaffa en ny, mer formell. 2. Dela in ditt cv i tydliga rubriker Ditt cv ska vara enkelt och lättöverskådligt. Du behöver inte ha en unik och överarbetad design. Gör i stället ditt cv luftigt med tydliga rubriker. Vanliga rubriker som ofta finns med i ett cv: • Arbetslivserfarenhet – här anger du om du har haft något tidigare jobb eller om du tidigare har gjort praktik. Skriv i så fall tidsperiod, din befattning/titel och arbetsgivare. Skriv också väldigt kort om dina arbetssysslor och vilka erfarenheter du har tagit med dig. • Utbildning – här anger du nuvarande skola och eventuella andra utbildningar du har gått. Ange utbildningens namn samt eventuell inriktning. • Tekniska färdigheter – här kan du beskriva dina kunskaper inom exempelvis teknik och IT. Använd formuleringarna ”grundläggande kunskaper” eller ”goda kunskaper”. Överdriv inte. • Språk – här kan du ange de språk du talar och dina kunskaper i andra främmande språk. Använd uttryck som ”talar flytande ... ” eller

”goda kunskaper”. Överdriv inte här heller – det blir bara jobbigt om det skulle komma fram! • Personliga intressen –här kan du också ange om du har ett fritidsintresse som är relevant för jobbet du söker. 3. Anpassa ditt cv efter jobbet du söker Du behöver inte vara orolig för att ditt cv känns tunt. Alla människor börjar från noll och ingen arbetsgivare förväntar sig att högstadieungdomar har arbetslivserfarenhet från olika arbetsplatser. Om du inte har någon tidigare erfarenhet kan det vara en idé att lägga in ”Yrkesmål” som rubrik. Där kan du skriva ett par meningar om vad du vill uppnå med arbetet du söker. 4. Foto Många känner sig osäkra på om man ska infoga ett foto i sitt cv eller inte. I en del annonser står det att arbetsgivaren förväntar sig det, i andra står inget angett om foto. Bestäm själv hur du vill göra, men bilden bör vara ett nytaget porträtt utan andra människor med på bilden. 5. Referenser En referens är en person som kan ge upplysningar om dig och rekommendera att du får jobbet. Fundera på vem som skulle vara lämplig att fråga – kanske en lärare eller din mentor.

nästa steg

171

Så här kan ett cv se ut

Soraya Yassiri Tunagatan 1, 753 80 Uppsala Tel: 070-112 233 44 E-post: sorayyassi@epost.se ARBETSLIVSERFARENHET Oktober 2019 PRAO| Trädgårdscaféet, Uppsala – trädgårdscaféet.se Under min prao i årskurs 9 fick jag praktisera på Trädgårdscaféet. Där fick jag prova på att arbeta både i kassan och i köket. Jag lärde mig mycket om både kundkontakt och livsmedelshantering. Maj 2018 PRAO| IKEA, Uppsala – www.ikea.se Under min prao i årskurs 8 fick jag praktisera på IKEA:s varuhus i Uppsala. Där fick jag framför allt arbeta med att packa upp varor och att hjälpa kunder. Att gå bredvid min handledare lärde mig mycket om kundservice och kundbemötande. UTBILDNING 2017–2020 Tunabergsskolan 7–9| Uppsala Inriktning idrott och fotboll Juni 2019 Grundkurs i livräddning| Uppsala TEKNISKA FÄRDIGHETER • God vana i att hantera datorer, Microsoft Office, e-postprogram • Goda kunskaper om/god vana att hantera sociala medier SPRÅK • Modersmål: svenska samt arabiska • Goda kunskaper i tal och skrift: engelska • Grundläggande kunskaper i tal och skrift: spanska PERSONLIGA INTRESSEN • Ett stort intresse för träning och kostens betydelse för hälsan. Tränar friidrott regelbundet. Jag har även ett brinnande teknikintresse. REFERENSER LÄMNAS VID FÖRFRÅGAN • Tidigare praktikplatser, Ica Luthagens livs och IKEA i Uppsala. • Nuvarande friidrottstränare, Rickard Larsson

172

nästa steg

Personligt brev Till många tjänster som annonseras ut så förväntar sig arbetsgivaren att den som söker skickar med ett personligt brev tillsammans med ett cv. Det personliga brevet och cv:et ska inte upplevas som två skilda dokument utan ska höra ihop. Det är också viktigt att texten i brevet inte är för generell – den ska handla om det jobb du söker. Att göra spontanansökningar kan vara en god idé och dessutom ett ganska vanligt sätt att få jobb, men att göra massutskick med ett och samma brev är alltså inget att rekommendera.

SÅ SKRIVER DU ETT PERSONLIGT BREV:

1. Använd samma stil i ditt personliga brev och ditt cv Alla de dokument som du skickar till arbetsgivare ska höra ihop som en helhet. Använd samma typsnitt, storlek på rubriker och radavstånd. Det skapar en helhet och ger ett proffsigare intryck. 2. Person- och kontaktuppgifter Ange dina personuppgifter (namn, personnummer, postadress, mejladress och telefonnummer) högst upp på sidan precis som i ditt cv. Skriv dagens datum och en lämplig hälsningsfras. Oftast är ”Hej!” det bästa valet. 3. Anpassa din text efter det jobb du söker Arbetsgivaren du skickar din ansökan till kommer troligtvis att läsa massor av ansökningar. Undvik därför allt vad ”jag behöver ha ett jobb” heter – det är alldeles för vagt och desperat. Visa i stället tydligt att du läst igenom jobbannonsen och vet vad det är för tjänst du söker. 4. Berätta vem du är, vad du kan och vad du vill Börja därför ditt brev med något som fångar uppmärksamheten. Skriver arbetsgivaren i annonsen att de söker en ”social person som både trivs med att arbeta självständigt och i grupp” så ska du utgå från just det i din text. Om du exempelvis söker ett jobb där tekniska kunskaper är viktigt kan du börja med att lyfta fram dina erfarenheter, ”Jag är en teknikintresserad tjej som själv byggt ihop min dator med olika komponenter”.

Berätta sedan vem du är, vad du kan och vad du vill. Beskriv så att arbetsgivaren förstår vad som gör just dig perfekt för jobbet du söker. Det är viktigt du inte upprepar ordagrant vad som står i ditt cv. Försök i stället att beskriva vad du kan tillföra arbetsplatsen och vad det skulle kunna innebära för dig personligen att arbeta där. Undvik klyschor och floskler som ”ha många bollar i luften” och variera ditt språk utan ord som ”jättebra” och ”jättekul”. Tänk på att arbetsgivaren kommer att läsa många ansökningar. Ett personligt brev bör därför vara högst en A4. Spara utförliga beskrivningar av dina referenser om det inte efterfrågas i annonsen. En bra avslutning kan i stället vara att uttrycka något i stil med ”Jag ser fram emot att höra från er”. 5. När du är klar Lägg ditt cv, ditt personliga brev och eventuella bilagor (t.ex. kopior på betyg eller omdömen) i ett och samma dokument och spara det som en pdf-fil. På så sätt vet du att arbetsgivaren får alla dokument samlat och att inget i texten har ”hoppat runt”. 6. Glöm inte att följa upp! Om du inte har hört något en tid efter du skickat ansökan är det dags att ringa. Presentera dig och fråga hur det går med rekryteringen för tjänsten. Ibland kan det vara det som avgör om du får komma på intervju eller inte!

nästa steg

173

Så här kan ett personligt brev se ut Soraya Yassiri Tunagatan 1, 753 80 Uppsala Tel: 070-112 233 44 E-post: sorayyassi@epost.se ___________ ________________________________________ Uppsala, År/månad/dag Hej! människor, mat och bakning. Jag är en energisk och glad tjej med intresse för andra r som butiksmedarbetare i er Jag såg i era sociala medier att ni har lediga tjänste jag är väldigt intresserad av att a berätt att butik i centrum. Jag skriver till er för team! ert av tjänsten och att jag gärna blir en del på högstadiet. Några av mina Jag heter Soraya och är 16 år. Jag går sista terminen känna nya människor. Jag styrkor är att jag är positiv, social och har lätt att lära ett arbete i butik där en stor del tror att detta är bra egenskaper som kan passa för jag prao på Trädgårdscaféet. av arbetet går ut på att möta kunder. Förra året hade människor och att arbeta med Under min praktik märkte jag att jag gillar att hjälpa tillgänglig och finnas till för kollegor. Jag lärde mig även hur viktigt det är att vara Under min praktik i årskurs 8 var gästerna så att de får en bra och trevlig upplevelse. annat förståelse för hur en butik jag på IKEA:s varuhus i Uppsala. Där fick jag bland den betalt och gått ut. fungerar, allt ifrån när kunden kliver in till dess att unskap, matematik, idrott Jag har höga betyg i ämnen som hem- och konsumentk detta tror jag kan vara positivt i och engelska. Jag talar även flytande arabiska. Allt talar ett annat språk än svenska. arbetet som butikspersonal då många kunder säkert Det tänker jag också kan vara På fritiden tycker jag mycket om att laga mat och baka. en fördel när man arbetar i butik. annan tidigare arbetslivsEftersom jag snart går ut grundskolan har jag ingen väldigt ambitiös och vill gärna är jag erfarenhet än mina tidigare prao-perioder, men lära mig! kreativ och full av energi. De Mina vänner och min familj skulle beskriva mig som jag är den sista som blir trött. För brukar säga att jag alltid har något på gång och att bäst när jag är med andra. Det är mig är mina kompisar väldigt viktiga och jag trivs team med kollegor. också därför jag söker ett jobb där man får jobba i en att få presentera mig vid en Jag ser fram emot att höra från er och tar gärna chans intervju. Med vänlig hälsning, Soraya Yassiri Bilagor: Betyg från årskurs 9 Omdöme efter prao på Trädgårdscaféet, Uppsala Omdöme efter prao på IKEA, Uppsala

174

nästa steg

SKRIVUPPDRAG

Jobbansökan Du ska skriva en jobbansökan med ett cv och ett personligt brev. Utgå från tipsen och mallarna. Välj helst att skriva en ansökan för ett sommarjobb eller extrajobb som passar för ungdomar. Gärna en arbetsplats nära där du bor.

___________________________________

__________________________________________

Skrivarskolan

___________________________________

__________________________________________

_________________

__________________________________________

__________________ __________________________________________

_____________________________

__________________________________________

______ __________________________________________

___________________________________

__________________________________________

___________________________________

__________________________________________

_________________

__________________________________________

__________________ __________________________________________

_____________________________

__________________________________________

______ __________________________________________

___________________________________

__________________________________________

___________________________________

__________________________________________

_________________

__________________________________________

__________________ __________________________________________

_____________________________

__________________________________________

______ __________________________________________

___________________________________

__________________________________________

___________________________________

__________________________________________

___________

______ ______ha ______ Att kunna skriva bra texter handlar inte bara om______ att ______ kunna stava, ett______ gott________________________ ______ ______ ____________ ______

__________________ __________________________________________

ordförråd och följa skrivreglerna. Det handlar om så mycket mer. _________________________________________ ______till ______Som __________________________________________ __________________

______ __________________________________________

exempel att kunna förmedla en känsla och väcka ett intresse. Det är också _________________ __________________________________________

______________________________ __________________________________________ ______________________________ viktigt att skapa en struktur som gör att det är lätt att hänga

med i texten.

I Skrivarskolan får du tips på hur du kan utveckla ditt skrivande.

skrivarskolan

309

Repliker och dialoger I en berättelse finns det ofta flera personer som samtalar med varandra. Ett samtal kallas också för en dialog. När man vill skriva så att det ser ut och låter som när någon talar, är det bra att använda sig av repliker. I dialoger använder man sig av repliker och växlar mellan de olika personerna som talar. Efter replikerna brukar man ha en så kallad sägesats, till exempel ”sa hon” eller ”viskade han”. Varje ny replik börjar alltid på en ny rad. Om samma person fortsätter prata efter sägesatsen, så kan du däremot fortsätta på samma rad. EXEMPEL:

– I dag kommer Prins Ferdinand för att be om din hand, berättade kungen. – Jag vill inte gifta mig med en fånig prins, fräste Rosenröd. Prinsar är larviga.

Repliker är väldigt användbara. De visar ju inte bara vad personerna säger utan också hur personerna är och hur de känner sig. EXEMPEL:

– Alla andra prinsessor gifter sig med prinsar, sa kungen trött. – Jag struntar i vad andra prinsessor gör, vrålade Rosenröd ursinnigt. – Men det gör inte jag. Uppför dig, svarade kungen lugnt. Narren flinade brett: – Med en prinsessa som Rosenröd har man aldrig tråkigt. Kungen behöver ingen narr! Rosenröd blängde surt på honom och väste hotfullt: – Jag vet om din hemlighet, så tänk på vem du retar. – Har du en hemlighet? utbrast kungen förvånat.

Du måste alltså inte sluta varje replik med ”sa hon” eller ”sa han”. Andra sägesatser säger ofta mycket mer om den som talar. Om många repliker följer på varandra så räcker det med att du använder sägesatser i början av dialogen och därefter bara då och då för att hjälpa läsaren att hålla reda på vem som säger något. EXEMPEL:

– Jag vill att du ska göra som jag vill, sa kungen bekymrat. – Men jag vill göra på mitt eget sätt, sa prinsessan. – Jag märker det! – Bra!

312

skrivarskolan

Repliker kan skrivas på två sätt: 1. Med replikstreck Före varje replik finns ett replikstreck (kallas ibland ”pratminus”). EXEMPEL:

– Varför måste du alltid bråka, undrade kungen. – Jag måste inte, men jag vill! – Precis som tuppen måste gala på morgonen, måste Rosenröd bråka, mumlade narren tyst för sig själv.

2. Med anföringstecken Före varje replik, och där repliken tar slut, finns ett så kallat anföringstecken ” (på tangentbordet sitter tecknet ovanför siffran 2). EXEMPEL:

”Du gör livet svårt för mig”, suckade kungen. ”Om du gör som jag vill, blir det lättare”, skrattade prinsessan.

När man skriver ut precis vad personerna säger kallas det direkt anföring. Om man istället med egna ord återberättar vad någon säger kallas det indirekt anföring. EXEMPEL:

Kungen sa att prinsessan gjorde livet svårt för honom. Hon svarade skrattande att det skulle bli lättare om han gjorde som hon ville. skrivarskolan

313

Stilfigurer Stilfigurer är olika knep och sätt att ”leka med språket” för att ge målande beskrivningar och göra en text mer levande. Eftersom stilfigurer även fungerar väldigt väl i muntliga framföranden kallas de även för retoriska figurer.

Metaforer I en metafor använder man ord som egentligen inte hör hemma i sammanhanget. Ord från helt andra sammanhang är ett sätt att ge ett mer bildligt uttryck för det man vill säga. EXEMPEL:

”Sara är en klippa och hela gruppens stjärna. Hon är så bra på att ha många bollar i luften”. Betydelsen är att Sara är en trygg och stabil person som presterar och gör bra saker för gruppen och att hon kan hantera många saker samtidigt. FLER EXEMPEL PÅ METAFORER:

Elden i mitt bröst kan inte släckas. Jag stod fastfrusen, stel av förundran. På en sekund fick hon sina drömmar krossade till grus. Han är det enda livsmedlet jag behöver, han är mitt allt.

Tips! Poeten Tomas Tranströmer är känd för att ofta använda metaforer.

Allegori En allegori är ett stycke där man staplar flera metaforer på varandra. Det är ett stilgrepp som kan ge en mycket bildlig beskrivning. EXEMPEL:

Vårt lilla kärleksprojekt körde helt på grund och kantrade. Vem skulle vända oss på rätt köl och bogsera oss i land? Plötsligt så såg jag en hamn i dimman och jag kastade mig på telefon för att ringa min vän Anna.

Det finns även andra typer av allegorier som förekommer i både litteratur och bildkonst. I målningar brukar exempelvis ett skelett med lie och timglas vara en allegori för döden. I många sagor, fabler och tecknade filmer är djur och djurens egenskaper allegorier för olika människor eller mänskliga egenskaper.

skrivarskolan

319

Liknelser En liknelse är när något eller någon liknas med något helt annat. Ofta vill man med en liknelse beskriva en speciell egenskap. EXEMPEL:

Farmor, arg som ett bi, försvann ut i köket. Erik, röd som en tomat, satt tyst som en mus och skämdes. Torget var lika öde och kusligt som badstranden en regnig dag. Jag ville visa mig stark och självsäker men jag kände mig snarare som en midsommarstång i augusti, alldeles vissen, brun och obetydlig.

Stegringar Att göra en stegring kan förstärka det budskap man vill föra fram. För att göra en stegring använder man ord som är synonymer eller ord som används på ett liknande sätt, fast med en betydelseskillnad i styrka. Stegringar blandas med stilgreppet liknelser. EXEMPEL:

Middagen blev tråkig, urtrist, ja rent av ett sömnpiller. Ahmed var snabb som en vessla, som ett tåg, som en oljad blixt. Hon var smart, intelligent – ett riktigt geni faktiskt. Efter resan till Paris var Nicole pank, bankrutt och helt utblottad. Han fnissade, gapskrattade, exploderade av skratt.

Tretal Att utgå från ett tretal är också stilgrepp. Våra hjärnor gillar saker som är just tre. Ta bara uttrycket ”alla goda ting är tre” som exempel. Tretal av olika slag finns även i många sagor. EXEMPEL:

Ett, tu, tre … För det första …, för det andra …, för det tredje … Blod, svett och tårar Tro, hopp och kärlek Sten, sax, påse

Att ge saker liv Att ge liv åt ”döda saker” är ett effektivt och roligt sätt att berika en text. Ofta handlar det om att ge saker liv och mänskliga egenskaper. Ibland kallas stilgreppet för personifikation. EXEMPEL :

Skolböckerna stirrade ilsket på mig. Han stod helt tyst, men blommorna i hans famn sade allt som fanns att säga.

320

skrivarskolan

Huset andades lugn och ro och talade till mig, jag tänkte att här vill jag bo för alltid. Dagarna gick, och så till sist kom dagen då döden kom för att hämta morfar.

Anafor En anafor är en stilfigur där författaren eller talaren upprepar ett eller flera ord i början (eller slutet) av flera meningar eller stycken. Den kanske mest kända anaforen finns i Martin Luther Kings berömda tal till nationen där alla stycken börjar med ”I have a dream”. Allitteration En allitteration är en upprepning av ett ljud där man kopplar samman ord som liknar varandra. Allitterationer kallas också för bokstavsrim. EXEMPEL:

Ge mig medicin med detsamma Snäll singel söker Nu var saken klappad och klar Hör och häpna Vi vill vinna

Vokaler allittererar även med andra vokaler. Det måste alltså inte vara ord som börjar på samma bokstav. EXEMPEL:

Anna älskar Adam över allt annat.

Retoriska frågor En retorisk fråga i text och tal är egentligen ingen riktig fråga eftersom det är författaren eller talaren själv som svarar. Oftast är svaret dessutom redan givet eller så självklart att det inte behövs. Retoriska frågor kan vara bra för att hålla mottagaren fokuserad eftersom våra hjärnor blir mer aktiva när vi hör en fråga. Det kan också vara ett bra sätt att få mottagaren att ta till sig ett innehåll och hålla med. EXEMPEL:

Vad är då rikedom för mig? Att vara rik är för mig att kunna … Hur många är vi som önskar att mobbning inte fanns? Vem vill inte att våra barn ska få en ljus framtid?

skrivarskolan

321

___________________________________

__________________________________________

___________________________________

__________________________________________

Olika typer av texter

_________________

__________________________________________

__________________ __________________________________________

_____________________________

__________________________________________

______ __________________________________________

___________________________________

__________________________________________

___________________________________

__________________________________________

_________________

__________________________________________

__________________ __________________________________________

_____________________________

__________________________________________

______ __________________________________________

___________________________________

__________________________________________

___________________________________

__________________________________________

_________________

__________________________________________

__________________ __________________________________________

_____________________________

__________________________________________

______ __________________________________________

___________________________________

__________________________________________

___________________________________

__________________________________________

_________________

______ ____________ Det finns många olika typer av______ texter. I ______ en tidning hittar du______ till ______________________________ ______ ______ ______

__________________ __________________________________________

exempel nyhetsartiklar, reportage, insändare och annonser. En_______________________________________________ ______ __________________________________________ __________________

______ __________________________________________

roman är en berättande text, medan foldern du får med när du köper _______________________ __________________________________________

__________________ __________________________________________ ____________________________________ en Ikea-möbel är en instruktion. Även om texterna

ser väldigt olika

ut, så har de gemensamt att de är just texter. Man brukar dela in texter i två huvudgrupper: skönlitteratur – prosa och facklitteratur – sakprosa. Oftast använder vi orden skönlitteratur respektive sakprosa.

olika typer av texter

323

Insändare En insändare är en argumenterande text där en eller flera personer för fram och argumenterar för en åsikt, en tes. Insändare är vanligtvis skrivna av privatpersoner och förekommer i alla dagstidningar. En insändare kan väcka reaktioner hos läsare och det är vanligt att personer vill ge ett svar i en egen insändare. Tidningarna har ofta särskilda sidor för insändare så att det tydligt framkommer att det är läsarnas åsikter, inte tidningens.

Insändarens struktur Insändaren är en relativt kort argumenterande text som oftast består av rubrik, brödtext och en avsändare. Den påminner mycket om debattartikeln, men är kortare. EN INSÄNDARE FÖLJER VANLIGTVIS DENNA STRUKTUR:

Rubrik – Rubriken brukar vanligtvis presentera tesen Inledning – En kort bakgrund som ger information om det som insändaren gäller Argumentation – Egna åsikter underbyggs med fakta, möjliga motargument bemöts Slutsats – Argumentationen leder fram till en slutsats Avslutning – Insändaren avslutas med en uppmaning eller ett förslag till lösning eller åtgärd Signatur – Författarens namn eller en egen signatur som speglar innehållet i texten

Rubrik Insändarens rubrik ska fånga läsarens intresse och uttrycka vad frågan gäller. Ofta brukar författarens tes presenteras redan i rubriken, till exempel ”Förbjud hög musik nattetid”. Inledning Efter rubriken följer huvudtexten som kallas för brödtext. I inledningen av brödtexten presenteras ämnet. Ett vanligt sätt att börja en insändare på är att ge en bakgrund till varför man skriver. Det kan till exempel vara en beskrivning av en händelse som man varit med om eller en förändring som skett i samhället. Ett annat vanligt sätt att börja texten på är att man refererar till en tidigare insändare som man nu vill svara på. olika typer av texter

351

Argumentation Efter inledningen följer argumenten. Här för författaren fram olika argument för sin tes. Argumenten ska underbyggas så bra som möjligt så att läsare är beredda att hålla med. I en insändare kan författaren även presentera möjliga motargument. Genom att ta upp motargument så har man möjlighet att stärka den egna argumentationen om man lyckas förklara varför den åsikten är fel eller mindre bra. Slutsats och avslutning Insändarens brödtext avslutas med en slutsats som sammanfattar tesen och argumentationen. Det är också i avslutningen som man bäst ger den tänkta läsaren en uppmaning. Signatur Sist i insändaren skriver man ut sin signatur, alltså vem man är. Ofta brukar avsändarens signatur spegla insändarens innehåll, exempelvis En som inte kan sova. Man behöver alltså inte skriva under med sitt eget namn, även om det också går bra. Om man inte vill skriva under med sitt namn kan tidningar ändå kräva att få veta vem som har skrivit insändaren för att publicera den.

Insändarens språk Insändare kan vara mer vardagliga än debattartiklar, även om mer formella insändare också förekommer. Det beror bland annat på vilka läsare tidningen eller forumet har. Därför är det viktigt att tänka på mottagaren. Var ska texten publiceras? Vem kommer att läsa? Vad vet läsarna om ämnet? Tidningar äger rätten att välja vilka insändare de publicerar. De har också rätt att redigera insändare så att de blir språkligt korrekta. Det är givetvis större chans att bli publicerad om man formulerar sig med ett bra och korrekt språk. Precis som i en debattartikel används olika sammanhangsord för att texten ska hänga samman och få en så tydlig struktur som möjligt. Även referatmarkörer är vanligt i insändare. Se exempel på föregående uppslag.

352

olika typer av texter

Förbjud hög musik nattetid

tes

argument

motargument motargument bemöts

tes

Rubrik med tes

Sedan en tid tillbaka finns flera nya barer och klubbar på Drottningtorget och närliggande gator. Det är förstås roligt med nya uteställen där människor kan roa sig, men situationen för oss grannar har blivit ohållbar. Det är som om klubbarna tävlar om vem som kan spela högst musik! Jag anser att kommunen snarast måste prata med ägarna och förbjuda dem att spela hög musik nattetid. För det första är musiken som spelas så pass hög att det knappast kan anses som hälsosamt. Våra fönsterrutor skallrar hela natten av den höga basen så vi blir alldeles stressade. Och vet ägarna något om riskerna för tinnitus? För det andra är situationen helt oacceptabel för oss grannar. Jag har ett arbete som kräver att jag går upp tidigt på helgerna. Det har fungerat bra hittills, men nu när musiken aldrig tystnar är sömnen helt förstörd. Jag blivit som en zombie på jobbet! Vi boende i området har själva försökt prata med ägarna. De tycker att vi gnäller och att vi får skylla oss själva som bor i centrum. Det är inte acceptabelt. Staden måste vara till för alla invånare! Jag har som sagt full förståelse för att människor vill roa sig och dansa, men musiken måste faktiskt inte vara så pass hög att fönsterrutorna skallrar på omkringliggande hus. Jag föreslår att kommunen snarast förbjuder dessa uteställen och klubbar att spela så pass hög musik. Det borde också ställas krav på att musiken ska sänkas rejält efter midnatt. EN SOM INTE KAN SOVA

Inledning

Argumentation

Slutsats och avslutning

Signatur

olika typer av texter

353

Register Adjektiv 371 adverb 376 adverbial 381 agent 380 allegori 319 allitteration 278, 321 Alyoussef, Rami 179 anafor 278, 321 antites 278 attribut 381 Atwood, Margret 257 avstavning 369 Berg, Joakim 92 berättarperspektiv 317 bisats 378 Boye, Karin 88, 248, 256 Boyne, John 218 Bredow, Katarina von 83 brev 186 Chatt-novell 76 citat 162 Collins, Suzanne 258 cv 171–172 Danielsson, Tage 71, 243 danska 47–48 Dawn Finer, Sarah 91 debattartikel 348–350 den dramaturgiska modellen 297 dialekter 58 dialog 312 djupläsa 27 dramatik 337 dystopi 256 Ekman, Ellen 110–111 Eriksson, Charlie 268–269 Fabel 330 faktauppsats 360–361 Fayes, Gaël 228 Ferlin, Nils 88 finlandssvenska 60 finska 133–134 Fjällgren, Jon Henrik 119–120 forntiden och antiken 304 Frank, Anne 213 382

Fried, Hédi 238 Friends 13 Frimansson, Inger 192 frågeordsmetoden 159 färöiska 51–52 föredrag 61 ff Genre och texttyp 324 genus 128 gestaltande beskrivningar 316 Glasgow, Ison 187 Haiku 37 Halahmy, Miriam 232 Heine, Sofia 69 Hemingway, Ernest 291 huvudsats 378 hålla tal 275 ff Inledningar och avslutningar 311 insändare 351–353 interjektioner 377 intervju 168 isländska 44–46 Jiddisch 148 Kaur, Rupi 10, 177, 178 Khemiri, Jonas Hassen 122 kommunikation 94 konjunktioner 377 krönika 354–356 källkritik 156 Labbrapport 364 Laestadius, Ann-Helén 137 Lagerlöf, Selma 282, 284 Laleh 124–126 Larsmo, Ola 181 legend 330 Lidbeck, Peter 14 liknelser 320 Lilla Berlin 110–111 Lindgren, Astrid 242, 264–265 Lindgren, Barbro 89 Linnros, Oskar 90 lånord 53 Mankler, Claes 248 medeltiden 305 medier 95 Medina 83 metaforer 319 meänkieli 41

miljöbeskrivningar 314 minnesknep 32 myt 330 Nationella minoritetsspråk 132 naturinspirerade namn 106 netikett 99–100 Niemi, Mikael 142 Nilsson, Ulf 73 Nobel, Alfred 292 Nobelpriset i litteratur 292–292 normer 68, 108 norska 49–50 notis 344 novell 332–333 nyckelord 30 nyhetsartikel 341–343 nyord 56–57 Objekt 379 ordklasser 371 Personbeskrivningar 17, 314–316 personligt brev 173–174 personporträtt 119–121 poesi 334–337 Poulsen, Torben 223 prao 167 predikat 379 predikativ 380 predikatsfyllnad 380 prepositioner 373 pronomen 374 Rapport 362–363 realismen och naturalismen 307 recension 357–359 referat 160–161 reklam 96 Remarque, Erich Maria 208 renässansen/klassicismen 305 repliker 312–313, 370 reportage 345–347 retoriska frågor 321 Rockström, Johan 242 roman 331 Romani chib 149 romantiken 306

Romeo och Julia 79–82 räkneord 373 Saga 328–329 sakprosatexter 338 ff samiska 135–136 sammanfattningar 162 samtalsledare 202 Sandberg, Erik 18, 112, 249 satser och satsdelar 378 Saucedo, Danny 11 Shakespeare, William 79 Singer, Isaac Bashevis 148 skiljetecken 367 skrivregler 366 skönlitterära texter 327 ff sociolekter 59 soldatnamn 105 son-namn 104 stavelser 38 Stay Golden 248 stor eller liten bokstav 367 Strindberg, August 289 styckeindelning 366 subjekt 379 substantiv 371 Svenska Akademien 293–294 svenska 53–60 sägen 330 Södergran, Edith 178, 247 sökläsa 27 Taikon, Katarina 150–151 tanka 36 tankekarta 31 Teller, Janne 235 Thunberg, Greta 266–267 Thåström, Joakim 166 Tristan och Isolde 77–78 Upphovsrätt 163 upplysningen 306 urnordiska 41 Urwald, Ann Mari 89 Verb 372 Wiehe, Mikael 199 Vreeswijk, Cornelis 243 Yousafzai, Malala 270–271 yttrandefrihet 101 Översiktsläsa 27

KÄLLFÖRTECKNING Alyoussef, Rami, En syrisk flykting Arvidson, Emil och Glasgow, Ison (2014), När jag inte hade nåt, Brombergs, s. 7–11 Berg, Joakim (2010) Utan dina andetag, https://kent.nu/latar/utan-dina-andetag/, hämtad 2020-05-06 Bergman, Bo (1917), Skilda vägar ur Elden, Albert Bonniers förlag Boye, Karin (1922) Morgon ur Moln, Albert Bonniers förlag Boye, Karin (1924) Vårvisa ur Gömda land, Albert Bonniers förlag Boyne, John (2010), Pojken i randig pyjamas, översättning: Anna Strandberg, B. Wahlströms förlag, s. 103–108 Bredow, Katarina von (2004), Hur kär får man bli?, Rabén & Sjögren Da Silva, Tali (2019), Tuffare Laleh på nya albumet, Svt.se, publicerad 2019-05-31 (uppdaterad 2019-06-07 Danielsson, Tage (1963), Den första kärleken ur Bok, W&W Elib (distributör) 2015 Danielsson, Tage (1982) Råd till ett nyfött barn ur tal på FN-dagen 1982, Eriksson, Charlie (2013), Aldrig ensam, https://aldrigensam.com/historia/ (hämtad 2019-08-16) Faye, Gaël (2018) Litet land, översättning: Maria Björkman, Norstedts, 2019, s. 103–107 Ferlin, Nils (1957), I folkviseton ur Från mitt ekorrhjul, Albert Bonniers Förlag Frank, Anne (2005), Anne Franks dagbok, översättning: Per Holmer, Norstedts, 2017, s. 52–53 + 59–61 Fried, Hédi (2018), Att förstå ett ögonblick är att se möjligheten att vara med och skapa ett annat ur Handbok för demokrater, Natur och Kultur, s. 47–54 Frimansson, Inger (2009) De starkare, Bonnier Carlsen, s. 79–88 Gaarder, Josteein (2001), Sofies Verden, Aschehoug Gestsdóttir, Ragnheiður (2001), Leikur à borði, Edda - Media and Publishing Ltd., Vaka-Helgafell 2001 Gestsdóttir, Ragnheiður (2002), Allt på ett bräde, översättning: Inge Knutsson, Almqvist & Wiksell, s. 136 Halahmy, Miriam (2018), Yasmins flykt, Hegas AB, s. 24–28 Hallström, Peter och Dawn Finer, Sarah (2010) Kärleksvisan Heine, Sofia, Jag kommer fortfarande ihåg Holmberg, Kalle (2020), Väg avstängd efter jordras i Munkedal, DN, 2020-03-04 Johansen, Anders (1997), Sølvbroen, Forlaget Modtryck Karlsson, Sanna (2018), Hur får man svenska att äta insekter?, Sveriges Radio 2018-06-01 Kaur, Rupi (2018), båt, immigrant och gemenskap ur Solen och hennes rosor, översättning: Tove Folkesson, Mimaförlag

Khemiri, Jonas Hassen (2003), Ett öga rött, Norstedts, s. 11–12 Laestadius, Ann-Helén (2007), Sms från Soppero, Rabén & Sjögren, s. 13–19 Lagerlöf, Selma (1914), Kejsarna av Portugallien, Albert Bonniers Förlag Larsmo, Ola (2016), Swede Hollow, Albert Bonnier förlag, s. 169–173 Lidbeck, Petter (2006), Den döda hunden, En bok för alla, s. 7–11 Lindgren, Astrid (2009) FRED! Hundra röster mot våld och krig, Max Ström, s. 77 Lindgren, Barbro, Jag ser dig Linnros, Oskar och Olsson, Christian (2010) Från och med du, https://www.metrolyrics. com/fran-och-med-du-lyrics-oskar-linnros.html, hämtad 2019-09-14 Moder Teresa (2009) FRED! Hundra röster mot våld och krig, Max Ström, s. 146 Niemi, Mikael (2000), Populärmusik från Vittula, Norstedts förlag, s. 46–50 Niemöller, Martin (2009) FRED! Hundra röster mot våld och krig, Max Ström, s. 148 Nilsson, Ulf (1998), Den elektriska flickan ur Fyra berättelser, Bonnier Carlsen Poulsen, Torben (2001), Le, Smilja, Författarhuset, 2015, s. 20–22 + 30–31 Pourkarim, Laleh, Thörn, Gustaf Egil, Yonan, Gino George (2016), Bara få va mig själv Rekik, Sami och Jammal, Ali (2012) Odödlig kärlek Remarque, Erich, På västfronten intet nytt, Massolit Pocket, 2016 Rockström, Johan (2009) FRED! Hundra röster mot våld och krig, Max Ström Saucedo, Danny (2015), Dör för dig, https:// www.musixmatch.com/lyrics/DannySaucedo/D%C3%B6r-f%C3%B6r-dig Shakespeare, William, Romeo och Juliet, Balkongscenen, översättning: Göran O. Eriksson, Ordfront förlag 2003 Sjöholm, Gustav (2019) Därför går världen under så ofta, Upsala Nya Tidning 2019-04-01 Strindberg, August (1915), Ett halvt ark papper ur Sagor, Albert Bonniers Förlag Södergran, Edith (1925), Min framtid ur Landet som icke är, Holger Schildts förlag Taikon, Katarina (2015), Katitzi & Katitzi och Swing, Natur & Kultur Tapio, Inghilda, Davve biegga/Nordanvinden ur Nordiska Sange 1991 Teller, Janne (2012), Om det var krig i Norden, översättning: Karin Nyman, Lilla Piratförlaget, s.7–15 Thunberg, Greta (2019) tal till världsledarna i FN, nedtecknat av Filippa Rogvall, publicerat av Expressen den 23 september, 2019. Thåström, Joakim, Ljungstedt, Gunnar och Eriksson, Lennart (1987), Vad skall du bli? Urwald, Ann Mari, Kärlek, översättning: Siv Widerberg Wiehe, Mikael (1999), Det här är ditt land Vreeswijk, Cornelis, I natt jag drömde

383

COPYRIGHTNOTISER s. 71 DEN FÖRSTA KÄRLEKEN © Tage Danielsson – licensierat genom ALIS. s. 73 DEN ELEKTRISKA FLICKAN © Ulf Nilsson – licensierat genom ALIS. s. 83 ODÖDLIG KÄRLEK, Text & musik: Sami Rekik/Ali Jammal, © Warner Music Sweden Publishing/Rex Music, Tryckt med tillstånd av Notfabriken Music Publishing AB/Faber Music Ltd. s. 89 KÄRLEK © Ann Mari Urwald s. 89 KÄRLEK © Översättning: Siv Widerberg – licensierat genom ALIS. s. 89 JAG SER DEJ © Barbro Lindgren – licensierat genom ALIS. s. 91 KÄRLEKSVISAN, Text & musik: Peter Hallström/Sarah Dawn Finer, © Finer Music/ BMG Rights Management (Scandinavia) AB, Publicerad med tillstånd av Notfabriken Music Publishing AB. s. 126 BARA FÅ VA MIG SJÄLV Words & Music by Laleh Pourkarim, Frank Nobel, Gustaf Egil Thörn & Gino George Yonan. © Copyright 2016 MXM Music AB, Kobalt Music Publishing Limited.All Rights Reserved. International Copyright Secured. Used by permission of Hal Leonard Europe Limited. s. 137 SMS FRÅN SOPPERO © Ann-Helén Laestadius – licensierat genom ALIS. 142. POPULÄRMUSIK FRÅN VITTULA © Mikael Niemi – licensierat genom ALIS. s. 151 KATITZI OCH SWING © Katarina Taikon, 1969 s. 166 VAD SKALL DU BLI, Text & musik: Joachim Thåström/Lennart Eriksson/Gunnar Ljungstedt, © BMG Chrysalis Scandinavia AB, Tryckt med tillstånd av Notfabriken Music Publishing AB. s. 199 THIS LAND IS YOUR LAND / DET HÄR ÄR DITT LAND, Text & musik: Woody Guthrie Svensk text: Mikael Wiehe, WGP/ TRO-© Copyright 1956, 1958, 1970 and 1972 (copyrights renewed) Woody Guthrie Publications, Inc. & Ludlow Music, Inc., New York, NY administered by Ludlow Music, Inc. Used by Permission, Publicerad med tillstånd av Musikförlaget Essex AB. s. 214 ANNE FRANKS DAGBOK Anne Frank, ISBN 978-91-1-308121-2, © 1982, 1991, 2001 The Anne Frank-Fonds, Basel, Schweiz, Norstedts, Stockholm 2005, Andra storpocketutgåvan 2017 s. 214 ANNE FRANKS DAGBOK © Översättning: Per Holmer – licensierat genom ALIS. s. 218 POJKEN I RANDIG PYJAMAS © John Boyne s. 218 POJKEN I RANDIG PYJAMAS © Översättning: Anna Strandberg – licensierat genom ALIS. s. 228 LITET LAND © Gaël Faye s. 228 LITET LAND © Översättning: Maria Björkman – licensierat genom ALIS. s. 235 OM DET VAR KRIG I NORDEN © Janne Teller

384

s. 235 OM DET VAR KRIG I NORDEN © Översättning: Karin Nyman – licensierat genom ALIS. s. 243 LAST NIGHT I HAD THE STRANGEST DREAM / I NATT JAG DRÖMDE, Text & musik: Edward McCurdy Svensk text: Cornelis Vreeswijk, © Folkways Music Publishers Inc. / Musikförlaget Essex AB, Tryckt med tillstånd av BMG Rights Management (Scandinavia) AB /Notfabriken Music Publishing AB. s. 267 GRETA THUNBERGS TAL I FN © Nedtecknat av Filippa Rogvall, publicerat av Expressen den 23 september, 2019.

BILDFÖRTECKNING Illustrationer Ellen Ekman s. 110, 111 Foton Christina Strehlow/Johnér s. 7 Maskot/Johnér s. 8 Anders Ulvdell/Folio s. 9 Maskot/Johnér s. 12 Pernilla Jangendahl Lilja/Johnér s. 18 Anna Molander/Bildhuset/TT s. 25 Scandinav/Johnér s. 27 Alex Farnsworth/TT s. 33 Me Samong/Shutterstock s. 37 Mikael Gustafsson/Nf/TT s. 41 Jonn/Johnér s. 45 Elliot Elliot/Johnér s. 47 Per Magnuson/TT s. 48 Susanne Walström/Johnér s. 49 Rob984.https://commons.wikimedia.org/ wiki/File:Faroe_Islands_in_the_Kingdom_of_Denmark_(globe_zoom).svg CC-BY-SA s. 52 Bridgeman Images/TT s. 53 History and Art Coll/Alamy/TT s. 54 Riksbanken s. 55 (2) Johan Nilsson/TT s. 59 Lars Pehrson/SvD/TT s. 60 Maskot/Johnér s. 61 Henrik Montgomery/TT s. 63 Jeppe Wikström/TT s. 67 John Duncan 1912. Heritage/TT s. 78 Everett Coll/TT s. 80 Per Larsson/TT s. 83 Scandinav/Johnér s. 90 Mikael Svensson/Johnér s. 94 Maskot/TT s. 96 Anna Kern/Johnér s. 103 Johan Strindberg/Bildhuset/TT s. 107 David Himbert/Polars/TT s. 108 Sara Johannessen Meek/NTB/TT s. 113 Karin Törnblom/TT s. 119 Magnus Sandberg/AB/TT s. 120 Krister Hansson/AB/TT s. 124 Jeppe Gustafsson/TT s. 127 Maskot/TT s. 129 (1) Per Groth/TT s. 129 (2) Magnus Hjalmarson Niedeman/SvD/TT s. 131 Mattias Hansson/TT s. 134

Simon Eliasson/AB/TT s. 135 Jerker Andersson/Bildhuset/TT s. 136 Hasse Persson/TT s. 148 Christina Fagergren/minoritet.se s. 149 Peter Claesson/AB/TT s. 150 Janne ”Loffe” Carlsson, Sema Sari & Monica Zetterlund. Bertil Ericson/TT s. 153 Karin Wesslén/TT s. 157 Jenny Gaulitz/Johnér s. 165 Bo Aje Mellin/RIR/TT s. 166 Maskot/Johnér s. 167 Marcus Ericsson/TT s. 170 Scandinav/TT s. 175 Scandinav/Johnér s. 176 Corbis Historical/Getty Images s. 180 Minnesota Historical Society s. 182 Dan Hansson/TT s. 187 Millennium/TT s. 192 Hans Berggren/Johnér s. 199 Scandinav/Johnér s 201 Susanne Walström/Johnér s. 203 Jessica Hallbäck. Helena Landstedt/TT s. 205 Hulton-Deutsch/Corbis/Getty Images s. 211 Anne Frank Fonds Basel/Getty Images s. 213, 215 Alexander Vorontsov/Galerie Bilderwelt/ Hulton Archive/Getty Images s. 221 Roger Hutchings/Corbis/Getty Images s. 223 Bruno De Hogues/Getty Images s. 228 (2) Thomas Koch/Shutterstock s. 233 Thommy Tengborg/TT s. 237 Linda Forsell/TT s. 238 Eric Roxfelt/TT s. 241 akg-images/TT s. 243 Bonnierarkivet/TT s. 247 Ulf Stråhleus/TT s. 256 Elly Dassas/Everett Coll/TT s. 258 Mary Evans Picture/TT s. 259 Henrik Montgomery/TT s. 263 Svenskt Pressfoto/TT s. 264 Per Grunditz/Shutterstock s. 266 Johannes Eisele/AFP/TT s. 267 Lars Pehrson/SvD/TT s. 268 Brendan Esposito/EPA/TT s. 270 Topfoto/TT s. 275 Astrakan Images/Folio s. 281 Den unge Strindberg, av Carl Eldh. Marie Olsson s. 289 Fredrik Sandberg/TT s. 293 The Lord of the Rings, Ian McKellen. CAP/KFS/ Capital Pictures/TT s. 295 Kerstin Carlsson/TT s. 296 Mission impossible – Rouge Nation. Ving Rhames & Tom Cruise 2015. Christian Black/Paramount/Everett Coll/TT s. 298 Star Wars: Episode IX - The Rise of Skywalker, Adam Driver & Daisy Ridley 2019. CAP/RFS/Capital Pictures/TT s. 300 Daniel Kalker/DPA/TT s. 303 Astrakan Images/Folio s. 309 Philip Liljenberg/Johnér s. 323 Jens Lindström/Johnér s. 365 Övriga bilder: Shutterstock

ISBN 978-91-47-13398-7 © 2020 Erik Sandberg och Liber AB projektledare: Anna Lindstam och Tina Tärnrot bildredaktör: Marie Olsson formgivare: Eva Jerkeman omslag: Eva Jerkeman omslagsbild: Jonn Clemente Första upplagan 1

omnämnanden Tack till följande personer för textunderlag som bearbetats och använts i nedan nämnda kapitel: Hålla föredrag, Samtala och diskutera samt Konsten att hålla tal – Thomas Nygren Studieteknik – Birgitta Melén och Karin Sjöbeck Nordiska språk samt Spika språket – Inger Strömsten Kommunikation och medier samt Söka, värdera och använda information – Ulrika Wendéus

repro: Exakta, Malmö tryck: Livonia, Lettland 2020

Upphovsrätten till samtliga bidrag i denna produkt tillkommer rättighetshavarna. Liber AB har bett om tillstånd att få använda de skyddade bidragen. Eventuellt anspråk för enskilt upphovsrättsligt skyddat bidrag kan ställas till rattigheter@liber.se.

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering och delning, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera och dela för undervisningsbruk enligt avtal med Bonus Copyright Access, är förbjuden. Avtalet tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet och reglerar såväl analog som digital kopiering. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Intrång i upphovsrättshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Liber Svenska 7–9 är ett lustfyllt och engagerande läromedel där eleverna ges förutsättningar att utveckla sina förmågor, oavsett om de läser svenska som förstaeller andraspråk. Grunden i läromedlet är ett antal större litteraturbaserade teman, där skönlitterära texter möter andra texttyper såsom artiklar, faktatexter, dikter och låttexter. Temakapitlen varvas med andra kapitel som behandlar olika delar av det centrala innehållet i svenska och svenska som andraspråk. Boken innehåller även en uppslagsdel med Skrivarskola, Olika typer av texter och grammatik.

Liber Svenska 7–9 Digital innehåller, utöver texterna i grundboken, rikligt med uppgifter, fler teman, stort övningsmaterial till grammatiken, en utförlig litteraturhistoria samt lärarhandledning med omfattande sva-material.

Best.nr 47-13398-7 Tryck.nr 47-13398-7