9789147132126 by Smakprov Media AB

Vad är hälsa och livskvalitet? Hur påverkas vår hälsa och livskvalitet?

”

nivå. vara aktiverande uppgift. Det kan Varje kapitel inleds med en som t kussionsuppgift eller en tes ett fall som analyseras, en dis ngda i prä ins så pp. Uppgifter ﬁnns ock genomförs enskilt eller i gru ar och lutas med olika sorters övning själva kapitlet. Varje kapitel avs alord rgin ma erlätta inläsningen ﬁnns en sammanfattning. För att und utsatta vid texten.

Liselotte Ohlson

t i psykoisat i idrott och hälsa sam Liselotte Ohlson har underv rnatiointe etat med nationella och logi. Dessutom har hon arb frågor, iala soc g, g vård och omsor nella projekt med anknytnin r. nga dni samt ledarutbil idrott, sex och samlevnad

Hälsopedagogik

nom att ställs i Hälsopedagogik. Ge Det är några av de frågor som repp, per om hälsopedagogiska beg du får grundläggande kunska kunna de verktyg du behöver för att teorier och arbetssätt får du ra till bättre hälsa. leda både dig själv och and levnadsvanor påverkar hälsan Texten tar upp hur livsstil och ens och både ur den enskilda individ och hur man kan se på hälsa rbete och ssutom behandlas folkhälsoa olika gruppers synvinkel. De rs hälsa samhällshällsnivå. Människo hälsofrämjande arbetssätt på samt - och internationellt perspektiv speglas i ett miljö-, historiskt global och kulturella förhållanden på med hänsyn till olika sociala

Hälsopedagogik

Liselotte Ohlson

Best.nr 47-13212-6 Tryck.nr 47-13212-6

47132126_omslag.indd 1

2019-10-16 13:45

LIBER

HĂ¤lsopedagogik Liselotte Ohlson

47132126_inlaga.indd 1

2019-10-16 15:25

ISBN 978-91-47-13212-6 © 2019 Liselotte Ohlson och Liber AB Projektledare: Suzana Löfman Redaktör och faktagranskare: Mari Falck Bildredaktör: Marie Olsson Formgivare: Anna Hammar Produktionsledare: Adam Dahl Omslag: Shutterstock Fjärde upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Livonia Print, Lettland 2019

KOPI E R I NG S FÖR B U D Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

47132126_inlaga.indd 2

2019-10-16 15:25

BILDFÖRTECKNING

Bildförteckning 8 13 19 23 26 39 42 44 52 56 64 71 73 79 90 108 114 120 128 160 165 171 179 184 199 216

47132126_inlaga.indd 411

Trons/TT TT Maskot/TT Lars Göran Abrahamsson/ Scandinav/TT Peter Wixtröm/AB/TT Erich Lessing/TT Stockholms stadsmuseum CC-BY Baz Ratner/Reuters/TT Gorm Kallestad/NTB/TT Helén Karlsson/Johnér Matton Collection/Johnér Christine Olsson/TT Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag Maskot/TT Pontus Orre/AB/TT Christine Olsson/TT Johan Bävman/Sydsv/TT Jan Håkan Dahlström/Bildhuset/TT Jörgen Hildebrandt/TT Ulf Palm/TT Scandinav/Johnér Christine Olsson/DN/TT Magnus Hallgren/DN/TT Karan Kapoor/Getty Images Janerik Henriksson/TT Håkan Hjort/Johnér

224 229 234 242 253 260 267 290 294 297 306 317 322 326 333 358 364 373 375 376 384 393 399 402

Helena Larsson/Nf/TT Christian Beutler/Keystone/TT Sven-Olof Ahlgren/TT Jeppe Gustafsson/TT Petra Älvstrand/TT Mikael Sjöberg/XP/TT Christian Örnberg/XP/TT Maskot/TT Mikael Sjöberg /XP/TT Nicklas Thegerström/DN/TT Vida Vinkel/Scandinav/Johnér Ray Tang/REX/TT Johanna Hanno/Bildhuset/TT Peter Wixtröm/AB/TT Martin Ruetschi/Keystone/TT Jeppe Gustafsson/TT Scandinav/TT Johnny Palmér/TT Lars Pehrson/SvD/TT Odd Andersen/AFP/TT Caiaimage/Johnér Maskot/Johnér Philippe Desmazes/AFP/TT Yvonne Åsell/SvD/TT

Övriga foton: Shutterstock

2019-10-16 15:27

Innehåll Hälsopedagogik Förord

1 7

1. Hälsa Kunskapsmål Vad är hälsa? Vad är hälsopedagogik? Välbeﬁnnande, tillfredsställelse och livskvalitet Livsstil och resurser Levnadsvanor och livsvillkor Olika sorters hälsa Ett holistiskt och salutogent perspektiv KASAM – känsla av sammanhang Coping Hälsa i ett historiskt perspektiv Sammanfattning

9 11 12 14 16 18 21 22 28 31 33 37 49

2. Folkhälsoarbete Kunskapsmål Förebyggande hälsoarbete lönar sig Folkhälsa Folkhälsan i Sverige Bestämningsfaktorer för hälsa Folkhälsovetenskap Folkhälsan påverkar ekonomin Folkhälsoarbete Folkhälsoarbete i ett historiskt perspektiv Mål för folkhälsan Folkhälsans utveckling Samhällsfaktorer som skapar ohälsa Att mäta hälsa och ohälsa Samhällets kostnader för sjukdom och ohälsa

53 55 56 57 58 59 62 65 66 69 70 72 76 81 86

47132126_inlaga.indd 3

2019-10-16 15:25

Arbete och hälsa Fritid och hälsa Jämlikhet, jämställdhet och inkludering Hälsofrämjande arbete på gruppnivå Segregering kan orsaka ohälsa Barn och unga Vuxna Föräldrar Gruppen 65 år och äldre Socioekonomiska grupper Stress och psykosociala faktorer Personer med funktionsnedsättning Grupper med olika kultur och religion Folkhälsa – en global angelägenhet Internationellt folkhälsoarbete Sammanfattning Sammanfattning

87 88 90 98 102 102 107 111 112 118 120 121 124 126 133 139 140

3. Frisk- och riskfaktorer Kunskapsmål Regelbundenhet Fysisk aktivitet Kost och matvanor Alkohol, tobak och andra droger Spelberoende och spelmissbruk Sömn, vila och återhämtning Psykisk hälsa Psykisk ohälsa Stress Ätstörningar Psykosomatiska sjukdomar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Social hälsa Globala riskfaktorer Sammanfattning

145 147 149 149 155 161 168 169 172 178 180 192 194 194 195 203 211

47132126_inlaga.indd 4

2019-10-16 15:25

4. Kris och krishantering Kunskapsmål Personliga kriser Nationella kriser Lokala och kommunala kriser Internationella eller globala kriser Vad ska man göra vid en kris? Våld och hotfulla situationer Krishantering Krisreaktioner och krishjälp Sammanfattning

217 219 221 222 225 227 228 230 232 236 239

5. Lagar och bestämmelser Kunskapsmål Arbete och fritid Lagar som berör barn och ungdomar Lagar som skyddar och stöttar många Etik och moral Tystnadsplikt Attityder och värderingar Normer Sammanfattning

243 245 252 256 263 277 279 281 285 287

6. Metoder för hälsoanalys Kunskapsmål Hälsa – en mänsklig rättighet Vem arbetar med hälsopedagogik? Att bedöma din egen eller andras hälsa Att sätta hälsomål Undersökningar kring hälsa, livsstil och levnadsvanor Metoder och aktiviteter för hälsofrämjande insatser Pedagogiska hjälpmedel Självhjälp Motivera och aktivera Grit

291 293 294 295 297 298 303 307 311 311 312 318

47132126_inlaga.indd 5

2019-10-16 15:25

Människan styrs av behov Exempel på verksamheter, metoder och arbetssätt Deltagaren i centrum Beteendeförändringar Värderingsfritt arbete Hälsopedagogiskt arbete med grupper Planera, genomföra och utvärdera Kritisk granskning och källkritik Sammanfattning

319 322 331 334 337 341 350 359 361

7. Interaktion och kommunikation Kunskapsmål Interaktion Kommunikation Det goda samtalet Det svåra samtalet Lyssna och vägleda Coachande förhållningssätt och coachande samtal Motiverande samtal (MI) Sammanfattning

365 367 369 375 383 390 392 397 402 405

408 411

47132126_inlaga.indd 6

2019-10-16 15:25

HÄLSOPEDAGOG I K

Förord ”Hej, hur mår du?” En av våra vanligaste frågor kan vara oerhört svår att besvara. Hur vi mår, och hur det står till med vår hälsa, är inte enkelt att beskriva. Ännu svårare blir det om vi ska försöka förklara varför vi mår som vi mår. Det är nämligen många faktorer som påverkar hälsan, inte enbart om vi är sjuka eller friska. Boken du håller i din hand ger dig en vägledning till det tvärvetenskapliga ämnet hälsopedagogik. Boken är en uppdaterad version av en tidigare utgåva. Detta har känts nödvändigt för att anpassas till gällande kursplaner och för att vara uppdaterad inom det hälsopedagogiska ämnet och alla dess delar. Ständigt kommer det nya rön, begrepp, teorier, och arbetssätt som berör ämnet hälsopedagogik. Bland dessa kan utmaningar kring psykisk ohälsa nämnas, den globala utvecklingen samt de moderna frågeställningarna kring hållbarhet. Boken är anpassad till målgruppen och för att förenkla läsningen presenteras alla svårare ord och begrepp som marginalord med förklaringar. Boken ger dig grundläggande kännedom om hälsopedagogiska begrepp, teorier och perspektiv. Med den kunskap du får här blir det förhoppningsvis lättare att senare studera vidare inom något hälsorelaterat område. Kanske stimulerar boken dig även till att leda såväl dig själv som andra till en god hälsa? Må så gott! Nynäshamn 2019 Liselotte Ohlson

47132126_inlaga.indd 7

2019-10-16 15:25

47132126_inlaga.indd 8

2019-10-16 15:25

1. HÄLSA

1. Hälsa

47132126_inlaga.indd 9

2019-10-16 15:25

Hej, hur mår du?

Världens kanske vanligaste fråga är, på olika språk – Hej, hur mår du? Denna vanliga och ytterst enkla fråga är egentligen väldigt svår att besvara och sällan förväntar vi oss ett mer ingående svar. Vi nöjer oss med – Jo tack, det är bra. Hur mår du – egentligen? Hur mår du, utifrån ﬂera olika perspektiv på hälsa? Vi kan ha medfödda funktionsnedsättningar men må toppen, vi kan vara fullt friska, till synes pigga och starka men må jättedåligt. Begreppet hälsa är större än uppdelningen mellan att vara frisk eller sjuk. Hälsa handlar om hela människan, det benämns som ett holistiskt perspektiv. Det handlar om kropp och själ, såväl som hur vi trivs med våra liv, med de människor vi har i vår närhet och inte minst hur vi trivs med oss själva. Vår livsstil och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa väldigt mycket, kanske mer än vad vi vill tro? God hälsa är något de ﬂesta önskar och vill ha, men inte alla är beredda att jobba för att utveckla sin hälsa eller anstränga sig för att bibehålla en god hälsonivå. Är du det?

47132126_inlaga.indd 10

2019-10-16 15:25

1. HÄLSA

Kunskapsmål Centralt innehåll Människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och olika hälsoeffekter ur ett miljöperspektiv och internationellt perspektiv samt ur sociala och kulturella aspekter. Förmåga att använda begrepp och teorier inom hälsoområdet.

Eleven beskriver översiktligt människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och livsvillkor ur olika perspektiv och aspekter. Eleven ger också exempel på faktorer som påverkar människors hälsa.

Eleven beskriver utförligt människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och livsvillkor ur olika perspektiv och aspekter. Eleven ger också exempel på faktorer som påverkar människors hälsa.

Eleven beskriver utförligt och nyanserat människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och livsvillkor ur olika perspektiv och aspekter. Eleven ger också exempel på faktorer som påverkar människors hälsa.

47132126_inlaga.indd 11

2019-10-16 15:25

Vad är hälsa? Enligt medicinsk benämning är hälsa detsamma som att vara frisk. Man har ingen sjukdom, och alla kroppsliga funktioner fungerar som de ska. Men inom hälsopedagogiken är hälsa ett mycket vidare begrepp. Här är hälsa inte motsatsen till sjukdom, skada eller funktionsnedsättning, utan hälsa är att känna välbeﬁnnande och att må bra. Det handlar alltså om hälsa i både kropp och själ. Därför kan någon som är sjuk säga att hen mår bra, medan en person som är frisk kan säga att hen mår dåligt. Hälsan beror bland annat på hur man trivs med sig själv, sin familj, sin partner, sina kompisar, i skolan, på arbetet och med sina fritidsaktiviteter. Ofta kommer rapporter om att människor i största allmänhet mår dåligt och läser vi på löpsedlarna är det näst intill omöjligt att hålla sig frisk och må bra. Undersökningar som Folkhälsomyndigheten genomfört visar att nästan tre fjärdedelar (73 procent) av Sveriges befolkning själva skattar sin hälsa som bra eller mycket bra.

”

Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbeﬁnnande och inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning.

WHO – VÄRLDSHÄLSOORGANISATIONEN

47132126_inlaga.indd 12

”

2019-10-16 15:25

1. HÄLSA

Ser hon ut att må bra? Inom hälsopedagogik är hälsa mer än att vara frisk och fri från skador. Det handlar om att känna välbeﬁnnande och att må bra.

47132126_inlaga.indd 13

2019-10-16 15:25

NYA ORD Riskfaktor: något som negativt kan påverka hälsa, kost, sömn osv. Friskfaktor: något som positivt kan påverka hälsa, kost, sömn osv. Karaktäriseras: känneteckna, utmärka

Vad är hälsopedagogik? Hälsopedagogiskt arbete riktar sig såväl till enskilda individer och grupper som till hela samhällen och nationer. Med hjälp av hälsopedagogik vill man göra människor medvetna om hälsa och ohälsa, så att de kan ersätta hälsofarliga beteenden (riskfaktorer) med vanor som får dem att må bra eller ännu bättre (friskfaktorer). Man vill alltså få människor att förändra och om möjligt förbättra sina levnadsvanor och sin livsstil. Hälsopedagogiskt arbete kan genomföras på många olika sätt. Det kan handla om att förmedla kunskaper, utbilda, informera och genomföra kampanjer. Arbetet karaktäriseras av processer, relationer och kommunikation. Hälsopedagogiken har en grundövertygelse om att det går att påverka hälsa genom kunskap.

”

Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den.

”

WHO:S DEFINITION AV HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE

47132126_inlaga.indd 14

2019-10-16 15:25

1. HÄLSA

Ett tvärvetenskapligt ämne

NYA ORD

Hälsopedagogik är ett komplext och mångtydigt begrepp, det är ett tvärvetenskapligt ämne. Det handlar inte om sjukvård eller annan medicinsk vård och omsorg. Hälsopedagogiskt arbete fokuserar i stället mer på levnadsvanor och livsstil. Inom hälsopedagogiken utgår man oftast från att det är individen själv som säkrast kan avgöra vad som är god hälsa för just hen. Det är alltså inte alltid vetenskapen och experterna som vet bäst. En person som är arbetslös, deprimerad och överviktig, kanske får läkarens råd att minska i vikt genom att ändra sin kost och börja motionera. Men personen själv kanske ser arbetslösheten som det främsta problemet, såväl när det gäller den fysiska och psykiska som den sociala ohälsan.

Tvärvetenskapligt ämne: ett ämne som innehåller kunskaper, metoder, termer och forskning Livsstilsförändring: förändringar i hur livet levs, vilka vanor vi har osv. från ﬂera olika vetenskapsgrenar, exempelvis medicin, psykologi och pedagogik

Människor har olika förutsättningar Det faktum att hälsopedagogiken fokuserar på livsstilsförändring skapar en del utmaningar. Människor har olika förutsättningar. En del saknar kunskaper, de vet helt enkelt inte hur de ska göra för att leva hälsosamt eller förändra sina vanor och sin livsstil till det bättre. Andra har varken tillräckligt mycket tid eller pengar för att ändra sin livsstil. Dessa personer kanske inte har råd att äta näringsrik kost eller tid att motionera regelbundet. Personerna kanske har någon funktionsnedsättning som gör att de har svårt att passa tider, läsa instruktioner och scheman och så vidare.

47132126_inlaga.indd 15

2019-10-16 15:25

Välbefinnande, tillfredsställelse och livskvalitet Hälsa enligt en hälsopedagogisk definition handlar som sagt mycket om att känna välbefinnande, att må bra. Välbefinnande handlar om i vilken utsträckning en person trivs med sitt liv och sin livsstil. Det innebär att man kan uppleva välbefinnande även om man är fysiskt sjuk eller har en funktionsnedsättning. Motsatt kan fysiskt friska personer tycka att de inte upplever välbefinnande och att deras hälsa är dålig. Tillfredsställelse är något annat. Tillfredsställelse hör bland annat ihop med mat och sexualitet. En person som svälter i ett krigsdrabbat land upplever tillfredsställelse när hen får något att äta. Men den totala livssituationen är så dålig att hen inte känner något välbefinnande. Hur tillfreds en person är med livet, och i vilken grad hen känner välbefinnande, kan bero på om hen • trivs med sig själv som person; dels med det yttre som ålder, kön och utseende, dels med det inre som humör och självförtroende • trivs med sin familj och sina vänner • trivs i skolan, på arbetet och med fritidssysselsättningarna • är nöjd med de resurser hen har, såsom tid och pengar, och hur hen använder dessa resurser.

47132126_inlaga.indd 16

2019-10-16 15:25

1. HÄLSA

Livskvalitet har att göra med hur en person upplever sitt liv och sin livssituation. Hälsan ingår som en del i detta. Hur nöjd man är med sitt liv är ett mått på livskvalitet. Livskvaliteten kan påverkas av den sociala omgivning man befinner sig i. Om föräldrarna exempelvis har levnadsvanor som innebär att familjen ofta är ute i naturen, kan barnen få liknande intressen. Det kan höja deras livskvalitet även i vuxen ålder, då naturupplevelser har positiva hälsoeffekter. Eftersom livskvalitet är något personligt, handlar det mycket om att man har självkännedom – att man vet vilka resurser, mål och behov man har. Livskvalitet är i och med detta något väldigt personligt och individuellt. Det som ger en person livskvalitet, kanske inte alls ger dig livskvalitet. För att utveckla en god livskvalitet kan man behöva prova sig fram och ställa sig själv frågor som: ”vad berikar mig och mitt liv?” och ”vad kan jag avstå?” Det finns med andra ord ingen riktig definition av begreppet livskvalitet, då det kan innebära väldigt olika saker för olika individer. Vad livskvalitet betyder för dig, är det du väljer att det ska vara.

47132126_inlaga.indd 17

2019-10-16 15:25

NYA ORD Levnadsvanor: de vanor vi har som har stor betydelse för vår hälsa Livsstilsfaktorer: allmänna omständigheter i sättet att leva som ha betydelse för hälsa, kondition, välbeﬁnnande osv. Härleda: bevisa, förklara

Livsstil och resurser Livsstilen har stor betydelse, både för människors fysiska och psykiska hälsa. Livsstil är ett övergripande begrepp. I vår livsstil ingår bland annat våra värderingar, vår livsåskådning och våra relationer till andra människor. Livsstilen omfattar också våra levnadsvanor när det gäller exempelvis kost, motion och sömn, liksom våra vanor kring tobak, alkohol och andra droger. En del av det som är vår livsstil, till exempel våra motionsvanor, styrs av oss själva och kallas därför livsstilsfaktorer.

Att ändra livsstil Cirka hälften av all ohälsa i Sverige går att härleda till människors livsstil. Det är alltså mycket viktigt att med hjälp av utbildning, vägledning och rådgivning stödja en person som vill förändra sin livsstil till det bättre, samt att stötta den som redan har en god livsstil att bibehålla sina goda levnadsvanor och sin positiva livsstil. Att ändra livsstil är svårt. Har man exempelvis problem med övervikt, behöver man bryta sina gamla mat- och motionsvanor. Det räcker inte med att följa veckotidningarnas snabbkurer för viktminskning. Man måste ofta omvärdera och göra beteendeförändringar (mer om beteendeförändringar i kapitel 6). Kraven på en ändrad livsstil får dock inte vara så stora att de i sin tur framkallar stress, ångest eller annan ohälsa. Tillfälliga förändringar klara de ﬂesta av att genomföra, men att vidmakthålla och fortsätta med nya vanor är ofta svårt. Hur många har inte varit på fulla träningsanläggningar i januari, för att i mars återkomma och se att det är ganska glest med folk vid träningsmaskinerna,

47132126_inlaga.indd 18

2019-10-16 15:25

1. HÄLSA

i simbassängen eller på de olika träningspassen. Många nyårslöften håller bara en kortare tid. En del livsstilsförändringar hindras av sociala, ekonomiska eller kulturella faktorer. Det är till exempel inte så lätt att minska sin konsumtion av alkohol, när personer i ens omgivning dricker mycket. För att lyckas byta livsstil kanske man också måste byta umgänge. Även många människor i socialt utsatta situationer skulle behöva byta livsstil för att minska sina hälsoproblem. Men deras motivation, kunskap eller förutsättningar

aktivitet som ofta förknippas Skateboard är en härlig fysisk kläder och skor, musiksmak med en speciell livsstil; val av matvanor. Vissa idrotter och kanske till och med särskilda rotter, skateboard är en av kallas till och med för livsstilsid du? dem. Vilka ﬂer idrotter tror

47132126_inlaga.indd 19

2019-10-16 15:25

NYA ORD Destruktiv: förstörande, nedbrytande, negativ Desperat: förtvivlad, farlig

kan vara bristande. Personerna kanske varken har tillräckligt med pengar, kunskap eller ork för att börja äta hälsosammare kost, motionera mer eller skaffa sig en aktiv och givande fritid. I stället hamnar dessa personer ofta i destruktiva och desperata lägen, där en olycka ofta leder till en annan. Det kan exempelvis vara fråga om arbetslöshet som resulterar i alkoholproblem, eller tvärt om, och snart startas eller förstärks en negativ spiral.

Resurser och livsstilskompetens En persons livsstil och hälsa är kopplad till hur mycket hen utnyttjar sina personliga resurser. Den som är fysiskt frisk skulle till exempel kunna röra på sig mer. Den som har ekonomiska resurser skulle kunna välja en bättre kost. Även tiden kan betraktas som en resurs. Genom att en person förbättrar sin förmåga att planera sin tid, skulle hen kanske kunna motioner mera och umgås mer med familj och vänner. Livsstilskompetens innebär att en person har kunskaper om och förståelse för hur livsstilen påverkar hälsan. En person med livsstilskompetens har insikt i hur viktigt det är att begränsa stress, vara fysiskt aktiv, äta rätt mängd och näringsinnehåll samt att vila och sova ordentligt.

47132126_inlaga.indd 20

2019-10-16 15:25

1. HÄLSA

Levnadsvanor och livsvillkor Livsvillkor och levnadsvanor är begrepp som används ﬂitigt inom hälsopedagogiskt arbete och folkhälsoarbete. Vanligtvis utgår man från de förhållanden som omger människan och skapar dess livsvillkor, såsom bostad, arbete eller den sociala situationen med familj, vänner och andra relationer. Levnadsvanorna å andra sidan handlar om en individs egna agerande gällande kosthållning, stress, återhämtning, fysisk aktivitet och så vidare.

NYA ORD Folkhälsoarbete: generella insatser för att främja hälsa eller förebygga ohälsa

Hälsa

Livskvalitet

Livsstil Levnadsvanor

47132126_inlaga.indd 21

2019-10-17 08:58

Olika sorters hälsa Hälsa beskrivs ofta ur olika perspektiv. Därför talar man om fysisk och psykisk hälsa, men även om social, emotionell och andlig hälsa. De olika perspektiv som presenteras här återkommer i boken då det hälsopedagogiska arbetet berör alla de olika perspektiven på hälsa. För att uppnå god hälsa och förstå vad som orsakar ohälsa återkommer även perspektiven då exempelvis frisk- och riskfaktorer för hälsa beskrivs.

Fysisk hälsa Att uppleva fysisk hälsa kan verka enkelt. Det gäller ju bara att vara frisk och kroppsligt sett fungera normalt. Men dagens moderna samhälle medför att cirka 85 procent av befolkningen är fysiskt understimulerad. De har stillasittande arbeten och en alltför stillasittande fritid. Betydelsen av fysisk aktivitet uttrycktes redan på 1800-talet av läkaren Edward Stanley: ”Den som i dag inte avsätter tid för fysisk aktivitet, måste i framtiden avsätta tid för sjukdom.” Inom fysisk hälsa och fysisk träning talar man om fem grundkvaliteter: • uthållighet/kondition • styrka • snabbhet • rörlighet • koordination/teknik. Alla fem delarna är viktiga för god fysisk hälsa, och de kan mätas och testas på olika sätt. Ofta har individen själv en uppfattning om sin egen fysiska hälsa. Har du det?

47132126_inlaga.indd 22

2019-10-16 15:25

1. HÄLSA

Fysiskt har människan sett nästan likadana ut i 50 000 år. Men samhällsutvecklingen har medfört att många människor har ett betydligt mer stillasittande arbete jämfört med under tidigare samhällsepoker. Människokroppen är anpassad till att vara fysiskt aktiv. Därför blir vi i dag sjuka och skadade på grund av att vi rör oss för lite! Vi har även ett alltför stort energiintag med tanke på vad vi egentligen behöver och gör av med. Människan är skapad för långvarigt fysiskt arbete. Vi kan till skillnad från alla andra däggdjur vara aktiva i ﬂera timmar. Vi är det mest uthålliga däggdjuret. Men på korta sträckor är vi sämre än de ﬂesta andra däggdjur. Det sägs att till och med ekorrar är snabbare än människor på korta sträckor.

Man kan vara fräck och säga att människan som däggdjur är såväl slö som långsam, men det kanske inte stämmer på dig?

47132126_inlaga.indd 23

2019-10-16 15:25

NYA ORD

Psykisk hälsa

Far illa: ta skada

Psykisk hälsa är att vara i mental balans. Att kunna tänka klart och rationellt och inte känna sig likgiltig, deprimerad och ångestfylld eller ha andra känslomässiga problem. Psykisk hälsa hänger nära samman med social och emotionell hälsa. Människans psykiska förmåga att klara av olika situationer har inte heller förändrats särskilt mycket sedan förhistorisk tid. Däremot har samhällsutvecklingen gjort att vi bland annat måste kunna hantera och bearbeta en betydligt större mängd information än tidigare. Det innebär att vi visserligen har utvecklat vår förmåga till problemlösning och anpassning. Men samtidigt har det uppstått många moderna hälso- och sjukvårdsproblem. Ett exempel på ett modernt hälso- och sjukvårdsproblem är stress. I dag blir vi frustrerade när vi sitter i bilköer. Vi blir arga när uppkopplingen till internet inte fungerar. Och vi känner oss rastlösa och smått irriterade när det är avbrott för reklam på tv. Den här stressen är av samma natur som den stress den förhistoriska människan kände, men dagens stress är skadligare. Detta eftersom vi inte kan få utlopp för den. Bilkön går inte fortare hur mycket vi än svär och trummar på ratten. Internetuppkopplingen fungerar inte bättre hur mycket adrenalin (stresshormon) vi än pumpar runt i våra kroppar. Det enda som händer är att vi far illa. Vi har med andra ord ganska omoderna biologiska förutsättningar för att leva i ett modernt samhälle. En persons tankar om sig själva, det vill säga den självbild hen har, betyder mycket för hälsan, särskilt den psykiska hälsan. En annan viktig faktor för hälsan är förmågan att kunna sätta upp realistiska personliga mål, mål som individen med lite ansträngning kan uppnå. Det är viktigt att känna sig nöjd med de mål man har och den väg man

Självbild: din sammanfattning av vem du själv tycker att du är samt hur du tror att du uppfattas av andra

47132126_inlaga.indd 24

2019-10-16 15:25

1. HÄLSA

tar för att nå dem. Att ständigt vara missnöjd med det man har, eller det man lyckas uppnå, är negativt för hälsan. Den psykiska hälsan är i ﬂera avseenden viktigare än den fysiska hälsan. Många lider av stress, oro, ångest och depressioner, vilket är ett stort hälsoproblem. Människans hälsa kan liknas vid en pyramid, där den psykiska hälsan ligger som stenar i botten. Den utgör grunden att stå på och bygga utifrån. Den fysiska och den psykiska hälsan hänger ihop och påverkar och påverkas av varandra (läs mer i kapitel 3).

Social hälsa Social hälsa handlar om en persons relationer till andra människor, alltså hur väl hen fungerar tillsammans med andra och hur det sociala nätverk ser ut. För att ha god social hälsa behöver en person känna att hen får stöd av omgivningen och att hen är en del av samhället. Vi behöver alltså känna gemenskap, vilket är ett av människans grundläggande behov. Nära relationer till familj och vänner betyder mycket för den sociala hälsan. Numera kan det vara långt till släkt och vänner, och man träffas inte lika ofta som förr. Men det går ändå att ha nästan ständig kontakt via telefon och digital teknik. Många ingår också i olika sociala nätverk som betyder mycket för den sociala hälsan. Nätverken kan vara både formella och informella. Formella nätverk ﬁnns ofta inom företag och organisationer. De kan till exempel bestå av kommunens skolkuratorer, företagets produktionsledare eller ordförandena i ett antal föreningar. Informella nätverk består av människor som träffas för att umgås och göra något tillsammans. Det kan exempelvis vara ett jaktlag, en bokcirkel eller ett matlagningsgäng. För att en grupp människor ska betraktas som ett nätverk, och ha stor betydelse för den sociala hälsan, krävs

47132126_inlaga.indd 25

2019-10-16 15:25

att alla deltar på lika villkor och utifrån sina individuella förutsättningar. Dessutom bör träffarna ske regelbundet. Ett ganska nytt fenomen är upplevd ohälsa på grund av sociala medier. På sociala medier förekommer förtryck, trakasserier, mobbning och annat elände. För många är det tyvärr alldeles för lätt att uttrycka sin åsikt om något eller någon och kanske rent av skicka dessa åsikter, påståenden och påhopp direkt till personen.

den kan användas felaktigt kan få stora konsekvenser då Användningen av digital teknik hag. Fotbollsspelaren obe ra and bning, kränkningar och och utsätta människor för mob 2018. På bilden gör VM ollsfotb med d näthat i samban Jimmy Durmaz ﬁck utstå mycket som support. och rasism med laget i ryggen han ett uttalande angående hot

47132126_inlaga.indd 26

2019-10-16 15:25

1. HÄLSA

Emotionell och andlig hälsa

NYA ORD

Emotionell hälsa handlar om förmågan att uppleva känslor, till exempel glädje, vrede, rädsla eller sorg, och att uttrycka och hantera dessa känslor. Emotionell hälsa, eller affektiv hälsa som det också kallas, påverkar även förmågan att hantera stress, depression och ångest. Andlig hälsa handlar om att känna harmoni. En del personer upplever detta genom tryggheten i en religiös övertygelse och i religiösa ritualer. Andra känner sinnesfrid och en särskild ro när de är ute i naturen eller utövar yoga. Somliga har en livsfilosofi som gör att de kan uppnå ett inre lugn. Att livet har en andlig sida har vi sällan tid att reflektera över. Men det är viktigt att försöka hitta tid till reflektion och eftertanke. Kanske blir detta perspektiv på hälsa mer och mer uppmärksammat i det moderna samhället där allt fler upplever frustration över högt tempo och resultatkrav. Många provar mindfulness, medveten närvaro, för att komma till ro. Andra går regelbundet på yoga, mediterar, åker på retreat eller vandrar långa sträckor för sig själva.

Affektiv hälsa: känslomässig, emotionell hälsa Mindfulness: en meditationsteknik som bygger på att vara uppmärksam på det som händer just nu, i stunden. Det görs med en nyﬁken och accepterade inställning, utan att värdera eller döma det som upplevs i nuet Retreat: att dra sig tillbaka en eller ﬂera dagar, ofta under tystnad och utan användning av dator eller mobiltelefon

Bredbandseffekter och spiraler De olika perspektiven på hälsa påverkar varandra. Det brukar kallas för bredbandseffekter. De ﬂesta fysiska aktiviteter påverkar exempelvis inte bara den fysiska hälsan utan även den psykiska och ofta den sociala hälsan. Att delta i en lagsport innebär ju inte bara att man får bättre kondition och att kroppen mår bra på andra sätt. Att utöva en sport tillsammans med andra har även viktiga sociala effekter som kamratskap och gemenskap. Vilja, koncentration, förmåga att hantera nervositet och att lära sig förstå regler och normer kan betraktas som psykiska hälsoeffekter av lagsport.

47132126_inlaga.indd 27

2019-10-16 15:25

”

Ett salutogent perspektiv innebär att man utgår ifrån och fokuserar på det friska i stället för det sjuka.

”

I analyser av hälsa eller ohälsa talas det ofta om positiva och negativa spiraler. Det innebär att den ena effekten för med sig den andra. Arbetslöshet medför inte bara försämrad ekonomi. Det kan också föra med sig andra negativa effekter, såsom brist på dagliga rutiner, färre sociala kontakter, sämre sömn- och matvanor samt utebliven promenad till och från jobbet.

Ett holistiskt och salutogent perspektiv Inom hälsopedagogiken har man ett holistiskt synsätt. Det innebär att man intresserar sig för helheten, det vill säga hela människan och hennes totala livssituation. Alla perspektiv på hälsa ingår, det är inte enbart fokus på exempelvis fysisk hälsa, såsom vikt och motion. Den som arbetar som hälsopedagog tar hänsyn till den enskilda individen, liksom till de grupper som personen i fråga ingår i och det samhälle och de globala faktorer som omger personen. Man försöker alltså ta hänsyn till alla faktorer som kan påverka individens hälsa eller ohälsa. Det

47132126_inlaga.indd 28

2019-10-16 15:25

1. HÄLSA

innebär att man bland annat ser till personens uppväxtmiljö, föräldrar, skola, arbete, utbildningsnivå och livsstil. Tankar om en sund helhet, där kroppen är i balans, är inget nytt. Det holistiska tänkandet genomsyrade redan den tidiga grekiska och kinesiska läkekonsten. Obalans i kroppen kan orsaka problem. Som exempel kan vi ta spänningshuvudvärk som kan uppstå från stela, trötta muskler i nacke och axlar. Problem med musklerna kan bero på dålig kroppshållning eller stillasittande och monotona rörelser. Huvudvärken kan alltså ha sitt ursprung i andra delar av kroppen. På samma sätt kan det ﬁnnas ett samband mellan magont och stress. Man får en fysisk reaktion på en psykisk åkomma. Det holistiska synsättet innebär alltså att man i hälsobegreppet tar med hälsans samtliga delar: den fysiska, psykiska, sociala, emotionella och andliga hälsan. De olika delarna hänger samman och påverkar varandra.

NYA ORD Genomrsyra: sätta sin prägel på, behärska Läkekonst: metoder för att bota, medicinskt kunnande Monoton: enformig, långtråkig, tjatig Åkomma: lindrig sjukdom, krämpa, besvär, lidande

Ett salutogent perspektiv Man kan som sagt betrakta hälsa och livsstil utifrån olika perspektiv. Det salutogena perspektivet har det positiva och friska som utgångspunkt, inte sjukdom och ohälsa. Man fokuserar på människans möjligheter, inte hennes svårigheter. Salutogenes betyder ”hälsans ursprung”. I det salutogena perspektivet utgår man ifrån frågan hur det kommer sig att människor kan förbli friska, trots att de ibland utsätts för oerhört stora påfrestningar. Många kan till och med utvecklas vidare och växa som människor. Det salutogena perspektivet ser inte en människa som en sjuk patient. Alla människor som lever är mer eller mindre friska, det är utgångspunkten. En eller ﬂera bakterier, som orsakar en sjukdom hos en människa, är ju en mycket liten del av hela människan. Även om sjukdomen

47132126_inlaga.indd 29

2019-10-16 15:25

NYA ORD Patogent perspektiv: ett synsätt med fokus på sjukdom, vad man blir sjuk av Friskvård: åtgärder i syfte att bevara god hälsa och förebygga sjukdom Prevention: förebygga och åtgärda hälsa Promotion: förespråka utveckling av god hälsa

47132126_inlaga.indd 30

är allvarlig kanske människan i det stora hela ändå är frisk, om man utgår från det salutogena perspektivet. Man kan också betrakta hälsa och livsstil ur ett patogent perspektiv. Det fokuserar på ohälsa, sjukdom och riskfaktorer. Patogenes förklarar varför ohälsa uppstår och vad som kan göras för att bota och lindra. Patogenes är en teoretisk utgångspunkt som bygger på medicinsk vetenskap. Trots att hälsoområdet och friskvården står för en holistisk syn på människan, utgår perspektiven fortfarande ofta från det sjuka. Skillnaden mellan ett salutogent och ett patogent perspektiv kan beskrivas så här:

Medicinsk vård

Hälsopedagogiskt arbete

Patogent perspektiv

Salutogent perspektiv

Ansvaret ligger främst hos experter

Stort eget ansvar

Prevention

Promotion

2019-10-16 15:25

1. HÄLSA

KASAM – känsla av sammanhang Varför upplever en del människor hälsa, medan andra upplever ohälsa? Det tycks vara så att en del människor hanterar de stressorer (påfrestningar) som vi alla utsätts för bättre än vad andra gör. Aaron Antonovsky, tidigare professor i medicinsk sociologi, har skrivit om och studerat det salutogena perspektivet. Han menade att skillnaden i hur olika människor påverkas av stressorer beror på deras upplevelse av sammanhang, eller brist på sammanhang. När en person upplever sammanhang blir nämligen de stressorer hen utsätts för begripliga. Stressorer ﬁnns alltid runt oss och det är inget som vi ska koncentrera oss på att motverka, menade Antonovsky. Vi ska snarare lära oss att leva med dem, vi ska använda oss av coping. En del stressorer kan till och med vara hälsofrämjande! Antonovskys teori kallas ”känsla av sammanhang” – KASAM.

NYA ORD Aaron Antonovsky: amerikansk professor i medicinsk sociologi, 1923–1994 Coping: strategier för att handskas med besvär

Följande tre huvudbegrepp är centrala inom KASAM: • begriplighet • hanterbarhet • meningsfullhet. En stark KASAM är avgörande för om en person framgångsrikt ska kunna hantera livets stressorer och därmed bevara sin hälsa.

47132126_inlaga.indd 31

2019-10-16 15:25

Begriplighet Begriplighet är kärnan i KASAM. Det handlar om i vilken utsträckning en person upplever inre och yttre information som begriplig. Uppfattar man informationen som ordnad, sammanhängande, strukturerad och tydlig? Eller upplever man den snarare som kaotisk, oordnad, slumpmässig, oväntad och oförklarlig? En person med hög känsla av begriplighet överraskas inte av oväntad information. Hen kan i stället begripa den, sätta den i ett sammanhang eller kanske till och med förutsäga den.

Hanterbarhet Hanterbarhet handlar om individens förmåga att ha tillräckliga resurser för att möta de krav som ställs. Dessa resurser behöver inte vara ekonomiska. Det kan lika gärna handla om exempelvis den egna kunskapsnivån, det politiska styret i det land man bor i, hur mycket tid man har tillgänglig för fritid eller ens sociala nätverk. Har man en hög känsla av hanterbarhet, upplevs inte livet som orättvist. Man känner sig inte som ett offer för omständigheterna, även om man missat ett prov eller har fått negativt svar på en jobbansökan. Tråkiga och olyckliga saker händer i de ﬂestas liv. Personer som upplever en hög nivå av hanterbarhet kommer att klara sig och gå vidare i livet trots motgångar.

Meningsfullhet Meningsfullhet handlar om delaktighet, att aktivt medverka i de händelser som skapar såväl vårt öde som våra dagliga erfarenheter. Människor med hög nivå av meningsfullhet är motiverade. De utsätter sig för utmaningar, och de engagerar sig.

47132126_inlaga.indd 32

2019-10-16 15:25

1. HÄLSA

Att mäta KASAM

NYA ORD

Känslan av sammanhang mäts med hjälp av enkätfrågor. Frågorna utgår från vad det är som påverkar människan och hennes känsla av sammanhang.

Enkätfrågor: en enkät är en undersökning som görs genom att ställa samma frågor till ett antal människor. Enkätfrågor är de frågor som ingår i undersökningen

Coping Inom hälsopedagogiken används ofta begreppet ”coping”. Det är ett engelskt ord som betyder att ”kunna handskas med”. Coping är en psykologisk term som beskriver en persons förmåga att hantera stressfyllda och känslomässigt krävande situationer. Coping kan vara både positiv och negativ. En person kan med andra ord ta till antingen positiva eller destruktiva metoder för att handskas med en krävande situation. Ett exempel är den stressade ensamstående tvåbarnsföräldern som har behov av fysisk aktivitet, men som inte hittar någon kvällstid till detta. En positiv coping skulle vara att tillfredsställa behovet genom att börja gå eller cykla till jobbet. Negativ coping är om föräldern tar sig ett par glas vin varje kväll, då barnen har somnat – för att i alla fall ”unna sig något”. För att kunna förändra beteenden som är negativa, till exempel beteendet ovan, måste man vara medveten om varför man agerar på ett visst sätt, och vilka konsekvenser det kan få. Trädgårdsarbete är en copingstrategi som ger avkoppling för vissa som upplever krav, press och stress.

47132126_inlaga.indd 33

2019-10-16 15:25

Copingstrategier Coping kan vara avgörande när det gäller att röra sig mot det som är friskt, det vill säga att utveckla och förstärka så kallade friskfaktorer (läs mer i kapitel 3). Denna processen kallas för att utveckla copingstrategier. Strategierna kan antingen vara externa (utåtriktade) eller interna (inåtriktade). De externa strategierna fokuserar på att hantera problem. De interna strategierna handlar om att individen hanterar sina tankar, känslor och beteenden så att dessa påverkar henne på önskvärt sätt i den aktuella situationen.

Ett motionsredskap som ger mer

47132126_inlaga.indd 34

värde, en välklippt gräsmatta.

2019-10-16 15:25

1. HÄLSA

Med hjälp av externa copingstrategier kan en person hitta tid samt skapa kraft och fokus för att ta itu med situationen. Man planerar och genomför konkreta åtgärder. Ibland måste man skaffa hjälp för att kunna hantera situationen eller det konkreta problemet. Interna copingstrategier behövs när problemet i sig är omöjligt att lösa (som vid ett dödsfall), eller när känslorna är så starka att man inte kan komma igång med att hantera själva problemet. De interna copingstrategierna kan antingen vara inriktade på personens eget beteende, hennes sätt att tänka eller på hennes känslor. I det första fallet fokuserar strategin på det faktum att personen har ett beteende som påverkar henne. Strategier med kognitiv inriktning vill däremot få personen att betrakta problemet ur ett annat perspektiv, att tänka annorlunda. De emotionella copingstrategierna fokuserar på personens känslomässiga uttryck i form av sorg, ilska, rädsla och så vidare. Forskning visar att människor som kan se möjligheter till lösningar även i traumatiska situationer inte bara mår bättre känslomässigt, utan också klarar sig bättre rent fysiskt. Det kan handla om att personen fokuserar på det positiva med att ha haft en människa i sitt liv, i stället för det tragiska i hennes bortgång. Eller att fokusera på den egna utvecklingen i en svår prövning. Det handlar inte om att tränga bort de negativa känslorna av sorg, ilska och rädsla, utan om att hantera känslorna rationellt och att sätta dem i ett nytt perspektiv.

47132126_inlaga.indd 35

NYA ORD Kognitiv inriktning: tankemässig inriktning, fokus på tankar och tänkandet Traumatiska situationer: situationer som är påfrestande, svåra, chockartade, plågsamma eller smärtsamma

2019-10-16 15:25

NYA ORD Förtrogen: en person man är nära och som man kan prata med om det mesta

Andra konkreta copingstrategier är: • Socialt stöd: Att vända sig till vänner, sin partner eller till förtrogna med sina tankar och känslor. Såväl fysiska möten som sociala medier kan ge socialt stöd och används flitigt som copingstrategier. • Skapa mening: Människor som hittar eller skapar mening i motgångar klarar sig bättre. Den mening som man söker kan vara religiös, andlig eller filosofisk. Eller också rör det sig bara om vardaglig acceptans. • Skriva: Ett sätt att skapa mening är att skriva. Detta är en vanlig copingstrategi som vi inte ser minst i alla bloggar och Facebookgrupper. Där både skriver man av sig, får respons och söker socialt stöd från andra som kanske upplevt samma problem och svårigheter.

Anpassning Ett begrepp som hänger nära samman med coping är anpassning. Man agerar i båda fallen på ungefär samma sätt, men att göra en eller flera mindre anpassningar är oftast lindrigare än att behöva tillämpa coping. Det kan handla om mycket små förändringar för att en person ska kunna anpassa sig och utnyttja sina resurser och förutsättningar på rätt sätt. Coping däremot kräver mer omfattande omställningar för att man ska kunna tillvarata livets möjligheter. När en människa till exempel flyttar till ett nytt land och en ny kultur förändras personens liv. Då måste hen kanske till viss del anpassa sig för att kunna behålla eller förbättra sin hälsa. En person från Sverige, som tycker om skidåkning, kan inte fortsätta åka skidor om hen flyttar till Grekland. Vad hen däremot kan göra är att anpassa sig till den nya miljön och börja med löpning, simning eller någon annan motionsform.

47132126_inlaga.indd 36

2019-10-16 15:25

1. HÄLSA

I ett hälsopedagogiskt sammanhang är det vanligt att arbeta med anpassning tillsammans med enskilda personer och grupper. Hälsopedagogerna försöker då komma med förslag till små förändringar och anpassningar, som kan bidra till en bättre hälsa och livskvalitet.

Hälsa i ett historiskt perspektiv Samhället och den värld vi lever i har utvecklats enormt under den tid som människan har funnits på jorden. Från jakt- och jordbrukssamhälle, industrisamhället och vidare till dagens informationssamhälle. Människans förutsättningar, rent fysiskt, psykiskt och socialt, har dock inte förändrats lika mycket. Det som historiskt beskrivits som hälsoproblem gäller faktiskt även i dag. Tillgången på vatten och föda och möjligheten att sköta sin hygien är då som nu avgörande för en god hälsa.

NYA ORD Informationssamhälle: ett begrepp som började användas i västvärlden på 1980-talet i och med att många ﬁck tillgång till egen dator. Genomslaget kom sedan på 1990-talet, då internet ﬁck en allt större spridning Schamanismen: religionstyp bland folkgrupper, där demoner och andar besvärjs av en särskilt invigd präst, en schaman

Religion och folktro Under årtusenden har människan på olika sätt försökt bekämpa sjukdom, lidande och ohälsa. Innan man fått kunskap om sjukdomar och deras uppkomst, trodde man att övernaturliga makter, såsom andar, gudar och demoner, bestämde över människors hälsa och ohälsa. Schamaner, medicinmän och andra trollkunniga ansågs kunna bota sjuka. Riter av olika slag var viktiga. Allt i människans närhet var besjälat – stenar, mossa, träd och ﬂoder. Det gällde att hålla sig väl med dessa överjordiska makter, annars kunde man straffas med sjukdom. Schamanismen ﬁnns fortfarande kvar i stora delar av världen.

47132126_inlaga.indd 37

2019-10-16 15:25

NYA ORD Vidskepelse: skrock, tro på övernaturliga saker, magi Folktro: gamla folkliga föreställningar om händelser och väsen (betyder i princip samma sak som vidskepelse) Diet: speciellt sammansatt kost; reglerad mathållning, matföreskrifter, avhållsamhet, bantning

Så småningom spreds kristendomen över Europa, och länge var det kyrkans mening att sjukdom och ohälsa var något som drabbade dem som syndat mot Gud. Vidskepelse och folktro levde kvar länge, vid sidan av kristendomen. Folk trodde exempelvis ända in på 1800-talet att det fanns kloka gummor och gubbar, som med sina speciella krafter kunde bota sjukdom och andra åkommor. Historisk sett har hälsobegreppet alltså sina rötter i religion och folktro. Dagens hälsobegrepp har i stället en stark koppling till den medicinska vetenskapen.

Antikens Grekland I det antika Grekland (ca. 800 f.Kr. till 500 e.Kr.) utvecklades för första gången en vetenskaplig syn på hälsa och sjukdom. De gamla grekerna började bland annat använda olika behandlingsformer, så som dieter, droger och till och med kirurgi. Man övergick från tro till vetande i synen på hälsa. Även det holistiska synsättet härstammar från grekerna. Redan vid denna tid insåg människor betydelsen av att ta hänsyn till hela individen när diagnos och behandling skulle bestämmas. Grekerna lade stor vikt vid hälsa och sjukdom. Ohälsa var något ont som skulle övervinnas till varje pris. Även i det antika Grekland fanns dock tron på gudar och andar kvar när det gällde vad som orsakade och botade sjukdomar och ohälsa.

En ren kropp och en ren själ Det grekiska idealet var en ren kropp och en ren själ. Det ﬁck man genom sköna, rena tankar, lämplig diet och kroppsliga övningar. Den grekiska kulturen hyllade också harmoni och jämvikt. De grekiska ﬁlosoferna ansåg att det fanns fyra grundelement i världen: vatten, luft, jord

47132126_inlaga.indd 38

2019-10-16 15:25

1. HÄLSA

och eld. Dessa element skulle stå i balans för att världen skulle bestå. Var det kanske en tidig teori för hållbar utveckling? Balansidén, att uppnå harmoni, överfördes av Hippokrates (460–377 f.Kr.) till att gälla även för människokroppen. Han trodde nämligen, inte helt felaktigt, att människokroppen fungerade som världen i stort. Hela det dagliga livet i det antika Grekland präglades av denna balans- och jämviktstanke. Grekerna hade en förkärlek för kroppsövningar, vilket har präglat också vår tids vanor när det gäller motion och idrott. Redan 776 f.Kr. instiftades de antika olympiska spelen i Olympia. Det antika Grekland har i mycket varit ett föregångsland för den moderna utvecklingen. Många intressanta

NYA ORD Hippokrates: framträdande person i medicinsk historia, kallas för läkekonstens fader

ung, vältränad omkring 500 f.Kr. föreställer en Bilden på ett grekiskt krus från positiva s iken mus bilden symbolisera man som spelar lyra. Kanske ska a synsätt. stisk holi s land i det antika Grek inverkan på hälsan, en viktig del

47132126_inlaga.indd 39

2019-10-16 15:25

NYA ORD Estetik: grafiskt, snyggt, förnimmandet av det sköna, läran om det sinnliga, konstens filosofi Epidemi: en smittsam sjukdom som sprids snabbt och fort mellan människor

teorier föddes där, bland annat teorin om musikens påverkan på hälsa. Instrumentalmusik, sång, dans och lyrik användes för att bota sjukdomar och ohälsa. Kanske är det dags att inse hur estetiska aspekter och hållbar utveckling kan påverka hälsa.

Medeltiden Medeltiden anses ha börjat omkring 1000 e.Kr. Den fortsatte till och med senare delen av 1400-talet. Vad gäller hälsa och ohälsa var det en mörk tid med mycket sjukdom, lidande, epidemier och ond bråd död. En förklaring är den bristande hygienen. Under medeltiden var människor både smutsiga och illaluktande. Kyrkan var ointresserad av det kroppsliga. Att avstå från renlighet kunde till och med ses som ett tecken på god

”

Det är visserligen berömvärt att hjälpa de sjuka att bli friska, men lika berömvärt att hjälpa de friska att bevara hälsan

HIPPOKRATES, 400 ÅR F.KR.

47132126_inlaga.indd 40

”

2019-10-16 15:25

1. HÄLSA

kristendom. En allmän föreställning var att ”en god kristen inte tvättar sig”. Det rationella sättet att tänka, som hade inletts av antikens greker, ﬁck ett bakslag. Nu var det den kristna tron som dominerade, inte kunskapen. Tiderna var svåra, och det kristna budskapet om mirakel och bot gav människorna hopp. Den medicinska vetenskapen utvecklades knappt alls. Det var främst klostrens munkar och nunnor som försökte lindra och bota sjukdom. Men vidskepelse och magi var starka inslag i befolkningens vardag, inte minst när det gällde att motverka sjukdom och ohälsa. Många människor gick till så kallade kloka gummor och gubbar för att få hjälp med sina åkommor.

NYA ORD Rationell: effektiv, ändamålsenlig Magi: trolldom, en tro på att människan kan påverka den fysiska världen genom kontakt med övernaturliga makter Marginell: obetydlig, oviktig, oväsentlig

Nya tiden På 1500-talet inleddes den nya tiden i Europa. Då minskade kyrkans makt och de vetenskapliga synsätten spred sig. Folk började sakta förstå att god hygien var viktig för hälsan. Men människor och djur levde fortfarande tätt tillsammans, vilket spred sjukdom och smitta. De ﬂesta var fattiga och bodde trångt i hus med dålig luft. Sängkläder byttes sällan och ohyra, bakterier och epidemier frodades. Även människor som var rika levde på ett ohygieniskt sätt, trots att det inte alltid syntes utåt under lagren av puder och eleganta kläder. Skillnaderna var marginella bland befolkningen när det gällde grundläggande hygien.

1700-talet, upplysningstiden 1700-talet var en period som kännetecknades av vetenskap och upplysning. Balansteorierna var starka, inte minst bland läkarna. Hälsa förutsätter att kropp och själ är i balans, menade man. Obalans innebar sjukdom. Även under detta århundrade var den dåliga hygienen ett hälsoproblem, som dock blev mindre mot slutet av

47132126_inlaga.indd 41

2019-10-16 15:25

Vad är hälsa och livskvalitet? Hur påverkas vår hälsa och livskvalitet?

”

Liselotte Ohlson

Hälsopedagogik

Liselotte Ohlson

Best.nr 47-13212-6 Tryck.nr 47-13212-6

47132126_omslag.indd 1

2019-10-16 13:45