9789147132041

INTRODUKTION TILL

SAMHÄLLSVETENSKAPLIG METOD A SBJØR N JOH A N N ESSEN PER A R N E TU FTE LI N E CH R ISTOFFER SEN

Upplaga

2

Introduktion till samhällsvetenskaplig metod ISBN 978-91-47-13204-1 © 2019 Liber AB © 2017 Abstrakt forlag AS Originalets titel: Introduksjon til samfunnsvitenskapelig metode Förläggare: Helena Ekholm Projektledare och redaktör: Cecilia Björk Tengå Översättning: Björn Nilsson Omslag och grafisk form: Fredrik Elvander Grafiska illustrationer: Johnny Hallberg Ombrytning: LundaText AB Repro: Exaktaprint, Malmö Produktionsledare: Jürgen Borchert Andra upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina, 2020

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

INNEHÅLL Förord till den andra upplagan 8

DEL I. METODREFLEKTIONER

9

1. Vardagskunskap och forskning

10 Teoretisering av vardagserfarenheter 10 Vad innebär samhällsvetenskaplig metod? 12 Skillnader mellan samhällsvetenskap och naturvetenskap 14 Kvalitativa och kvantitativa metoder 15 Forskningsprocessen 16

2. Verklighet, empiri och teori

19 Samhällsvetenskapens studieområde – den sociala verkligheten 19 Data/empiri 20 Teori som en förenkling av verkligheten 25 Teoretiska perspektiv 33 Begrepp 34 Hypoteser 36 Förhållandet mellan empiri och teori 37

3. Från tema till problemställning

39 Ontologiskt och epistemologiskt perspektiv 40 Undersökningens ämnesmässiga utgångspunkt 42 Undersökningens syfte 42 Undersökningens problemställning 44 Nyckelbegrepp 46 Formulering av en problemställning 52 Datas relevans – validitet 58

4. Hur undersökningar genomförs – forskningsdesign

60

Vad innebär en forskningsdesign? 60 Longitudinella undersökningar 62 Experiment 65 Kvasiexperiment 66 Utvärdering 68 Kvalitativ design 69 Fenomenologi 69

3

INNEHÅLL

Grundad teori 70 Etnografisk design 71 Fallstudiedesign 72

5. Forskarens etiska och juridiska ansvar

74

Forskningsetiska principer 74 Forskningsetiska riktlinjer 76 Forskningsetik och användning av internet 78 Tillgång till och användning av information om personer 79 Samtycke till att medverka i en undersökning 80 Tystnadsplikt och anonymitet 80

DEL II. KVALITATIVA TILLVÄGAGÅNGSSÄTT  TEXT SOM TEMA 82 6. Dokumentanalys och litteraturstudier

85

Vad innebär en dokumentanalys? 85 Bedömning av dokument 87 Olika strategier för en dokumentanalys 90 Litteraturstudier 91 Litteratursökning i samband med kvalitativa studier 93 Kvalitativ meta-analys 93

7. Urval av informanter till kvalitativa intervjuer Urvalsstorlek 101 Urvalsstrategier 103 Rekrytering av informanter 110 Tidsperspektiv 114

8. Observation

116 När passar observation som metod? 118 Situationen – observationens miljö 119 Forskarroller under en observation 121 Teoretiska antaganden om fältet 124 Element i en deltagande observation 127 Dokumentation av observationer 131 Observatörens etiska ansvar 134

9. Kvalitativa intervjuer och gruppsamtal När passar det med intervju? 135 Intervju en-till-en 136

4

135

100

INNEHÅLL

Gruppsamtal 136 Att genomföra intervjuer 137 Utformning av en intervjuguide 139 Hur ställer man frågor i kvalitativa intervjuer? 144 Dokumentering av intervjun 145 Relationen mellan forskare och informant 149

10. Reduktion, analys och tolkning av kvalitativa data

151

Förhållandet mellan analys och tolkning 151 Att arbeta med text 152

11. Fenomenologi

161 Fenomenologiskt tillvägagångssätt 162

12. Grundad teori

170 Att utveckla nya teorier med utgångspunkt i data 170 Grundad teori som metod 172 Faser i samband med grundad teori 173

13. Etnografi

188 Olika modeller för genomförande av en etnografisk studie 188 Forskningsprocessen 189

14. Fallstudiedesign

195 Fallstudiedesign – studiet av det specifika 195 Fyra strategier för en fallstudiedesign 195 Faserna i samband med fallstudiedesign 198

15. Historieberättande – narrativ analys 16. Språkligt inriktade analyser

207

212

Diskursanalys 212 Samtalsanalys 218

17. Utvärdering av kvalitativa undersökningar

220

Pålitlighet (reliabilitet) 220 Trovärdighet (intern validitet) 221 Överförbarhet (extern validitet) 222 ”Bekräftelsebarhet” (objektivitet) 223

18. Meningssammanhang och kausalsammanhang vid kvalitativ analys 225 Avslutande kommentar – handlar kvalitativ analys om förmåga eller teknik? 228

5

INNEHÅLL

DEL III. KVANTITATIVA ANGREPPSSÄTT  SIFFRORNAS SPRÅK 230 19. Vad och vilka ska forskaren undersöka? Enheter, variabler, värden och mätnivåer 232 Vilka ska forskaren studera? 232 Vilka ska undersökas – alla eller ett urval? 232 Bortfall (svarsrespons) och bortfallsanalys 238 Vad ska undersökas? Variabler och värden 243 Kodbok och datamatris 245 Variabler och mätnivåer 248 Sammansatta mått 252

20. Datainsamling med hjälp av enkäter

254 Logiken bakom enkäter 254 Enkäten ska utformas på sådant sätt att den kan ge svar på problemställningen 255 Olika grader av strukturering 256 Praktiska tips vid utformning av en enkät 257 Vad frågar man om? 265 Om en respondent inte kan besvara en fråga 267 Användning av skalor 268 Faser vid utformningen av enkäter 269

21. Fördelning av en egenskap – univariat analys

274

Data ska förenklas 274 Tabeller och figurer 275 Vad är typiskt? Genomsnitt (medelvärde) 279 Fördelningens variation – spridning 283 Form 288

22. Fördelning av två egenskaper – bivariat analys

292

Korstabeller 292 Beroende och oberoende variabel 295 Tolkning av tabeller 297 Jämförelser mellan statistiska mått 298 Mått på samvariation – korrelation 300 Bivariat analys och mätnivå 304 Är sambanden kausala? 304

23. Regressionsanalys

310 Analys av orsakssamband – experiment och statistisk kontroll 310 Kontroll av en tredjevariabel 311

6

INNEHÅLL

Design för kvantitativa orsaksanalyser 313 Enkel regressionsanalys 315 Multipel regressionsanalys 335

DEL IV. INFERENTIELL STATISTIK: ATT GENERALISERA FRÅN URVAL TILL POPULATION 351 24. Beräkning av säkerhetsmarginaler – estimering

352

Estimering 352 Normalfördelningskurvan 354 Att estimera ett genomsnitt i populationer med hjälp av ett genomsnitt i urvalen 361 Att estimera en procentfördelning i populationen med hjälp av fördelningen i urvalet 368

25. Beräkning av skillnader mellan grupper – hypotesprövning

370

Hypotesprövning 370 Prövning av differenser mellan genomsnitt – t-test 373 Rapportering av resultat från signifikansprövning 377 Prövning av samband i korstabeller – chi-tvåtest 379 Prövning av samband mellan variabler – signifikansprövning av korrelation 384

26. Hur ska man bedöma inferentiell statistik?

387

Felslut 387 Statistik och innehållsmässig signifikans 388 Inferentiell statistik och validitet 389

27. Att skriva vetenskapliga texter

391

Skrivande som process 391 Användbara hjälpmedel 394 Olika genrer 395 Att skriva i grupp 395 Disposition över innehållet 396 Rapportering av semistrukturerade och ostrukturerade kvalitativa undersökningar 398 Skrivtekniska principer 402 Skrivtekniska regler 404

Ordlista 412 Bilagor 433 Referenser 438 Register 450

7

Förord till den andra upplagan Samhällsvetenskaplig metod uppfattas ofta som ett svårt område. I den här boken har vi strävat efter att beskriva temat på ett enkelt sätt för att göra inlärningströskeln så låg som möjligt. En introduktionsbok ska inte innehålla ”allt” om metod men den här boken tar upp det som vi anser är nödvändigt för att man ska kunna få en grundläggande förståelse av samhällsvetenskaplig metod.

Bokens första del utgör en generell reflektion över metod som, förutom att diskutera förhållandet mellan vardagskunskap och forskning, berör förhållandet mellan verklighet, empiri och teori, utveckling av en problemställning samt forskningsdesign och forskningsetik.

Del II och del III går närmare in på kvalitativa respektive kvantitativa metoder. När vi presenterar tillvägagångssätten var för sig beror detta på att teknikerna för att samla in och analysera kvantitativa och kvalitativa data skiljer sig så pass mycket åt att det är ändamålsenligt och pedagogiskt att beskriva dem på det viset.

Del IV utgör en grundläggande genomgång av inferentiell eller analytisk statistik. Ett första möte med detta tema kan te sig svårtillgängligt, men vi har tagit med det för att en stor del av kvantitativ forskning handlar om att kunna generalisera resultaten från urvalsundersökningar till en mer omfattande helhet av undersökningsenheter, en population. Som avslutning kommer ett kapitel om att skriva vetenskapliga texter.

Denna andra upplaga av boken har blivit grundligt uppdaterad utifrån senaste forskning, och ny medförfattare är Line Christoffersen. Bland annat har kvalitativ dataanalys fått mycket större fokus och blivit uppdelad i flera nya kapitel, till exempel om fallstudiedesign, regressionsanalys och dokumentanalys samt litteraturstudier.

Asbjørn Johannessen Per Arne Tufte Line Christoffersen

8

DEL I. METODREFLEKTIONER I denna första del tar vi upp det som är gemensamt för all samhällsvetenskaplig forskning, det som gäller för både kvalitativa och kvantitativa metoder. Vi går in på det som kännetecknar forskning genom att visa på likheter och skillnader mellan vardagskunskap och forskning. Det man oftast forskar om är någon form av verklighet och denna ska dokumenteras med hjälp av data eller empiri. Vi beskriver hur forskningsprocessen inleds med en utformning av problemställningar och vi presenterar några övergripande sätt varpå olika undersökningar kan genomföras – det som kallas för forskningsdesign. Forskning innebär även etiska överväganden och att man ska förhålla sig till juridiska riktlinjer.

1.

VARDAGSKUNSKAP OCH FORSKNING Den här boken utgör en grundläggande introduktion till vetenskaplig metod och det faller sig naturligt att inleda med frågan om vad metodbegreppet egentligen innebär. Vi inleder med att ta upp denna frågeställning genom att relatera metod till det sätt varpå människor skapar kunskap i sin vardag. Vi går även in på hur samhällsvetenskaplig forskning präglas av att det är människor som står i fokus. Avslutningsvis presenterar vi två olika metodiska angreppssätt inom samhällsvetenskapen, nämligen kvalitativa respektive kvantitativa metoder.

Teoretisering av vardagserfarenheter De allra flesta i exempelvis Sverige har gått i skolan och har sannolikt klara uppfattningar om skolan. Utifrån egna erfarenheter drar man lätt slutsatser om hur skolan som helhet fungerar. En person som har varit duktig i skolan och fått bra betyg har förmodligen en positiv syn på skolan, medan en duktig elev som inte fått några tillfredsställande utmaningar kanske blir uttråkad av skolan. Människor har på det hela taget lätt för att bilda generella uppfattningar – eller teorier – som grundar sig på egna konkreta erfarenheter.

Människor förhåller sig på sätt och vis till två olika ”världar” (Johannessen, Tufte & Veiden 2006). Varje enskild individ är centrum i sin egen värld och får sina vardagserfarenheter i den; det är något som vi kan kalla den ”lilla världen”. Alla individer är emellertid också en del av en större helhet – det finns en värld utanför oss själva som kan benämnas som den ”stora världen”. Om vi håller oss kvar vid företeelsen skola, består den stora världen av erfarenheter som rör alla som har gått i eller går i skolan (eller arbetar där).

Den stora världen består av ett stort antal människor och erfarenheter som det inte går att ha fullständig kunskap om. Den stora världen är något som vi måste föreställa oss.

Man tillägnar sig kunskap om den stora världen på flera olika sätt, bland

10

1. VARDAGSKUNSKAP OCH FORSKNING

annat genom att lyssna på andras erfarenheter, läsa böcker och tidningar, lyssna på radio, titta på teve och få information på internet. Det som man erfar direkt och den kunskap som man får på andra sätt utgör bara en bråkdel av all kunskap. Detta hindrar emellertid inte alls att man har starka åsikter om företeelser som befinner sig utanför en själv.

Det är en typisk mänsklig egenskap att växla mellan egna individuella erfarenheter i den lilla världen och utifrån dessa skapa generella föreställningar om den stora världen. Ur den aspekten är vi alla teoretiker. Vi går alla omkring med en mängd teorier om hur verkligheten ser ut. Dessa är nog inte alltid korrekta, men det utgör vanligtvis inte något problem. Vardagsteorierna skapar förutsägbarhet och de är nödvändiga för att vi ska kunna fungera i vardagen.

Om vi förutsätter att forskningsbaserad kunskap stämmer bättre än våra vardagliga åsikter och uppfattningar, uppstår det vissa problem som har med vardagsgeneraliseringar att göra (Neuman 2006). Människor har lätt för att övergeneralisera. De gör gärna olika företeelser större eller mer betydelsefulla än vad de faktiskt är. Ett klassiskt exempel på detta är den person som känner en storrökare som blev över 90 år gammal och använder det som ett argument för att rökning inte är hälsofarligt. Det går emellertid inte att dra en sådan slutsats på grundval av ett enda eller ett fåtal fall.

För att kunna ge ett mer hållbart svar på om rökning är hälsovådligt måste man göra mer systematiska undersökningar med många personer under en längre tidsrymd. Forskning visar då att de som dagligen röker löper en större risk för att dö tidigare än de som inte gör det (Vollset m.fl. 2006).

Vardagsgeneraliseringar grundar sig vanligtvis på selektiva intryck.

Människor har lätt för att fastna i det speciella och säregna. I media finns det regelbundet inslag om problem inom exempelvis sjukvården, där enskilda personer träder fram och klagar över att de inte får någon behandling eller att de har blivit felbehandlade. Den typen av speciella och enskilda händelser skapar ett intryck av att sjukvården befinner sig i en kris och har knappa resurser. Om man emellertid försöker bilda sig en mer helhetsinriktad bild ger statistiken ett annat intryck. Från år 2000 till år 2011 har det exempelvis i Norge skett en fördubbling av anslagen till sjukhusen.1 Även 1 https://www.ssb.no/statistikkbanken/selectvarval/Define.asp?subjectcode=&ProductId=&Main Table=KostHelProdu&nvl=&PLanguage=0&nyTmpVar=true&CMSSubjectArea=nasjonalregnskapog-konjunkturer&KortNavnWeb=helsesat&StatVariant=&checked=true (hämtad 2016-01-29). https://www.ssb.no/statistikkbanken/selectvarval/Define.asp?subjectcode=&ProductId=&Main Table=KostHelProdu&nvl=&PLanguage=0&nyTmpVar=true&CMSSubjectArea=nasjonalregnskapog-konjunkturer&KortNavnWeb=helsesat&StatVariant=&checked=true (hämtad 2016-01-29).

11

DEL I. METODREFLEKTIONER

om detta inte är mätt i fasta priser och även om man måste ta hänsyn till inflation och förändringar i finansieringssystemet, är detta en omfattande ökning och det är knappast relevant att prata om en kris inom norsk sjukvård – i varje fall inte i ekonomisk bemärkelse.

I vår vardag gör människor sig också skyldiga till förhastade slutsatser. De har lätt för att ryckas med och dra långtgående slutsatser om något de hör eller som slås upp i media, till exempel fallet med ”krisen” i norsk sjukvård. Övergeneralisering, selektiva intryck och förhastade slutsatser förstärks av att media i stor utsträckning riktar sökarljuset mot enskilda personer som har upplevt något speciellt. Media slår upp det speciella och atypiska, och det går egentligen inte att dra några säkra slutsatser om detta är typiskt eller ej.

Till vardags är mycket av det som vi ”vet” egentligen något som vi tror.

Flera socialpsykologiska undersökningar visar att människor utgår från förhållandevis enkla och ofta felaktiga tolkningsscheman när de ska förstå och förklara det som sker runt omkring sig. De är bland annat benägna att lägga större vikt på konkreta och enskilda händelser än på forskningsbaserad kunskap (Lippa 1994). Det betyder mer att en kollega hade en Citroën som blev rostig än statistik som visar att Citroën inte drabbas av rostangrepp mer än vad andra bilmärken gör.

Till vardags innebär detta vanligen inte några problem, men det går inte att komma fram till forskningsbaserad kunskap enbart på det sättet. Vardagskunskapen är ofta en utgångspunkt för att skapa en forskningsbaserad kunskap, men forskning måste dessutom grunda sig på en bättre grundlighet och mer omfattande systematik än vad fallet är med vardagskunskapen.

Vad innebär samhällsvetenskaplig metod?

Samhällsvetenskaperna har som syfte att bidra med kunskap om hur verkligheten i både den lilla och den stora världen är beskaffad, och då måste man gå metodiskt tillväga. Att använda en metod (från grekiskans ”methodos”) innebär att följa en bestämd väg i riktning mot ett mål. Samhällsvetenskaplig metod handlar om hur man ska gå till väga för att få fram information om den sociala verkligheten – inte minst hur denna information ska analyseras – och vad den informationen kan berätta om samhälleliga förhållanden och skeenden. Det handlar om att samla in, analysera och tolka data, något som är en central del av empirisk forskning. De viktigaste känne-

12

1. VARDAGSKUNSKAP OCH FORSKNING

tecknen för metod och empirisk forskning är systematik, grundlighet och öppenhet. Ottar Hellevik skrev följande (2002, s. 17; i svensk översättning): Metodläran hjälper oss att göra ändamålsenliga val. Den ger oss överblick över alternativa angreppssätt och följder av att välja de olika alternativen. Genom metodläran kan vi dra nytta av tidigare forskares erfarenheter, vi är inte hänvisade till att enbart lära genom försök och misstag. Genom att följa råden får vi också hjälp till att motstå frestelsen att använda tillvägagångssätt som ökar möjligheten för att undersökningen ska leda fram till just de resultat som vi önskar oss.

Metodläran handlar bland annat om hur man så långt som möjligt kan undersöka om våra antaganden stämmer överens med verkligheten eller inte.

Medan man till vardags har en benägenhet att tämligen snabbt dra slutsatser om olika slags samband, måste forskare ställa striktare krav på ”bevisbördan” innan de kan formulera några slutsatser. En forskare måste således använda sig av en metod som gör det möjligt att slå fast att dessa antaganden med all sannolikhet är korrekta. Det är inte tillräckligt att utgå från egna uppfattningar och artiklar i media.

En domstol kan inte utifrån eget gottfinnande ställa en person inför rätta och döma denne utifrån vad ledamöterna anser om hen på grundval av rykten, antaganden eller att personen i fråga framstår som osympatisk. För att personen ska kunna dömas måste det ställas utom varje tvivel att vederbörande har begått gärningen; det måste föreligga bevis. Det är upp till polisen att ta fram tillräckligt med bevis som grund för en eventuell dom, något som ofta är en lång och mödosam process.

På samma sätt som polisen har sina tillvägagångssätt för att efterforska och samla in eventuella bevis är också samhällsforskare ”efterforskare”. De har sina metoder för att hitta belägg för sina slutsatser; bevis är nog ett alltför starkt ord i detta sammanhang. För att eventuellt komma fram till att det råder en kris i sjukvården, måste forskare noggrant undersöka detta för att kunna komma fram till om så är fallet eller ej. Oberoende av vilka frågeställningar det rör sig om ska en undersökning utformas så att den kan besvaras på ett sätt som tillfredsställer vetenskapliga krav, det vill säga att man använder sig av metodlära.

Forskare har också något gemensamt med en åtalsmyndighet, nämligen att de ska använda sig av hjärnan och inte hjärtat. Vi menar inte att forskare och åtalsmyndigheter är eller ska vara hjärtlösa utan att förnuftet i båda fallen ska gå före känslor.

13

DEL I. METODREFLEKTIONER

Det finns flera goda skäl till att lära sig grunderna i metod. För det första beskrivs olika forskningsresultat allt oftare i media och kunskaper i metod bidrar till att man på ett kritiskt sätt läser och förstår dessa forskningsrön.

Som student och färdigutbildad person är man för det andra en del av den akademiska världen och man måste förhålla sig till vetenskapliga publikationer på det område där man utbildar sig eller är verksam. Metodkunskaper gör det vidare lättare att dels förstå hur olika undersökningar har genomförts och dels förhålla sig kritisk till undersökningsresultaten. På många utbildningar är det dessutom vanligt att studenter genomför egna undersökningar, och då är det nödvändigt att ha kunskaper om olika metoder för att det hela ska göras på tillfredsställande sätt.

Skillnader mellan samhällsvetenskap och naturvetenskap När man hör orden vetenskap och forskning får man ofta en bild som rör forskningslaboratorier och experiment, något som är typiskt för naturvetenskaplig forskning. Naturvetenskaperna förhåller sig i huvudsak till företeelser utan språk och utan förmåga att förstå sig själva och sin omgivning. Det går inte att diskutera med eller fråga ut dessa studieobjekt, oberoende av om det rör sig om atomer, gener, celler eller djur. Naturforskaren är observatörer av det som studeras.

Samhällsforskningens studieområde är människor och dessa har åsikter och idéer om både sig själva och andra. Det rör sig om en mängd olikartade uppfattningar som inte är stabila utan något som ständigt förändras. Samhällsforskare är en deltagare i samhället och kan inte enbart vara en åskådare till det som studeras (Skjervheim 1957/1996).

Forskare är deltagare på olika sätt. För det första lever de som regel själva i det samhälle som de studerar och för det andra måste forskarna kommunicera med dem som de vill ha information om eller av. Det kan handla om en direkt kontakt i en personlig intervju eller telefonintervju eller en indirekt kontakt med hjälp av en enkät. För det tredje blir forskningsresultaten förmedlade tillbaka till samhället och påverkar därigenom den företeelse som forskaren studerar. Om forskningen visar att sannolikheten är stor för sämre tider i ekonomisk bemärkelse och detta beskrivs i media, kan den informationen bidra till att människor spenderar mindre pengar på varor och tjänster, något som kan medverka till att ekonomin ytterligare försämras.

14

1. VARDAGSKUNSKAP OCH FORSKNING

Detta brukar kallas för en självuppfyllande profetia; kungörandet av profetian gör att den går i uppfyllelse.

Samhällsvetenskapens studieobjekt är av mycket komplex art och består av kommunicerande och tolkande människor, och när detta ska utforskas krävs det ett stort antal metoder och tekniker.

Kvalitativa och kvantitativa metoder En skillnad som snabbt visar sig i den samhällsvetenskapliga metodläran är den mellan kvalitativa och kvantitativa metoder. Man kan tänka sig att man vill studera människors semestervanor. Ett sätt att göra detta på är att skicka ut en enkät till ett urval av befolkningen där respondenterna ombeds att kryssa för det som de brukar göra på semestern.

När de ifyllda enkäterna kommer tillbaka kan man räkna ut hur pass vanliga olika semestervanor är. Enligt den norska statistiska centralbyrån är Sverige, Danmark och Spanien de länder som norrmän oftast reser till.2 Om man dessutom har frågat efter information som rör kön, ålder och yrke kan man få reda på vilka semestervanor som olika grupper har.

Enkätundersökningar är ett exempel på ett kvantitativt tillvägagångssätt. Man är inriktad på att sätta siffror på olika företeelser, det vill säga att kartlägga hur pass utbredda de är. Kvantitativa tillvägagångssätt hämtar många procedurer från naturvetenskapen, men är samtidigt anpassade efter det faktum att det är människor och mänskliga företeelser som studeras.

Ett alternativ till detta är att låta ett begränsat antal personer, till exempel 20 stycken, skriva en dagbok om sin semester. Då kommer man att få mer detaljerad och nyanserad information om vad människor gör när de har semester. Sådana semesterdagböcker brukar man inte analysera genom att räkna olika semesterinslag, utan man är i stället intresserad av att få reda på om det finns speciella mönster, till exempel vilken mening de undersökta personerna lägger in i sin semester. Detta betecknas som kvalitativ metod och säger något om kvalitet och specifika kännetecken eller egenskaper hos det som studeras. Kvalitativ metod passar särskilt bra då man ska undersöka företeelser som man inte är speciellt bekant med, som inte är utfors-

2 http://www.ssb.no(transport-og-reiseliv/statistikker/reise/kvartal/2015-11-30?fane=tabell&sort= nummer&tabell=247834 (hämtad 2016-01-29).

15

DEL I. METODREFLEKTIONER

kade i någon större utsträckning eller då man studerar företeelser som man vill få en mer djupgående förståelse av.

Forskningsprocessen Forskning är en process som vanligtvis rymmer fyra olika faser: 1. Förberedelser.

2. Insamling av data.

3. Analys av data.

4. Rapportering av resultaten.

Förberedelse Både regelrätt forskning och studentprojekt startar med en eller annan verklighet som man vill ha mer kunskap om. Utgångspunkten för all forskning är därmed en viss nyfikenhet – forskare och studenter vill ha svar på en eller flera frågor. Problemställningarna skiljer sig emellertid från de frågor som man till vardags ställer sig genom att de ska vara mer genomtänkta. En viktig del av arbetet med problemställningen går ut på att man ska sätta sig in i relevant litteratur.

Förberedelsefasen består också av att man tar ställning till undersökningens syfte. Vad ska undersökningen bidra med? Varför vill man genomföra just denna undersökning? En undersökning ska ha ett bestämt mål (men kan även ha flera mål); man kan till exempel ha som mål att beskriva en företeelse men också att få en förståelse av den. Det finns många sätt varpå man kan organisera och genomföra olika undersökningar för att kunna besvara problemställningen. Det finns en rad olika former av forskningsdesign att välja mellan, till exempel fenomenologi, etnografi, grundad teori (”grounded theory”) och fallstudier – som är typiskt för kvalitativ design – samt experiment och enkätstudier som är typiskt för kvantitativ design.

Insamling av data Forskning skiljer sig från vardagliga bedömningar och överväganden genom att man måste samla in dokumentation eller data som speglar den

16

1. VARDAGSKUNSKAP OCH FORSKNING

verklighet som studeras. Det finns många olika sätt att genomföra undersökningar på och det finns många former av data.

Oberoende av vilket tillvägagångssätt som väljs, ska forskaren avgöra vem eller vilka som ska delta i undersökningen (under förutsättning att det är individer som ska studeras). I det sammanhanget ska man ta ställning till urvalsstorlek (hur många informanter eller respondenter som ska medverka), urvalsstrategi (vilka principer som ska ligga till grund för urvalsprocessen) och rekrytering (hur man ska få tag i informanterna).

Beroende på vilka problemställningarna är, ska forskaren samla in data som är så relevanta och tillförlitliga som möjligt. Vanliga sätt för att samla in kvalitativa data på är observation, enskilda intervjuer och gruppintervjuer. All datainsamling ska dokumenteras och kvalitativa data föreligger i form av text, ljud och/eller bilder. Ljud- och videoinspelningar brukar oftast skrivas ut som text, en process som kallas för transkribering. Kvantitativa data samlas vanligtvis in med hjälp av enkäter med slutna frågor och fasta svarsalternativ.

Analys av data De data som har samlats in ska analyseras och tolkas. Analys av kvalitativa data går ut på att bearbeta text, medan analys av kvantitativa data sker med hjälp av någon form av uppräkning där olika statistiska tekniker kommer till användning. Oberoende av om analysen är av kvalitativt eller kvantitativt slag, är tolkning av data en viktig del av samhällsforskningen.

Ibland rör det sig om urval från en stor grupp människor som i fallet med opinionsmätningar, där man har ett urval på omkring 1 000 personer som antas kunna representera hela den vuxna befolkningen i ett land. I och med att analysen då grundar sig på urval, kommer det att finnas en viss osäkerhet i resultaten, en osäkerhet som kan beräknas med hjälp av olika former av inferentiell eller analytisk statistik (se även kapitlen 24, 25 och 26).

Rapportering av resultaten Resultaten från en undersökning rapporteras vanligen i skriftlig form (studentuppsatser, tidskriftsartiklar, PM, rapporter eller böcker) och det finns speciella konventioner som rör hur sådana texter ska vara utformade. När man gör egna undersökningar och ska redovisa en uppgift eller skriva en rapport är det vanligt att man använder sig av relevant litteratur. I samband

17

DEL I. METODREFLEKTIONER

med det finns det olika former för hur man refererar och hänvisar till existerande litteratur och hur man skriver sin litteraturförteckning (se även kapitel 28). Forskningsprocessen sammanfattas i tabell 1.1.

Tabell 1.1. Forskningsprocessen.

Förberedelser

Datainsamling

Dataanalys

Rapportering

• idé/tema

• val av metod

• reduktion av data

• skriftlig rapport

• problemställning • litteraturgenomgång

• urval av respondenter

• analys och tolkning av data

• presentation/ förmedling

• syfte

• datainsamling

• kvalitetssäkring

• forskningsdesign

18

2.

VERKLIGHET, EMPIRI OCH TEORI Det samhällsvetenskapliga studieområdet är den sociala verkligheten, den verklighet som på ena eller andra sättet handlar om samspel mellan människor. Syftet är att få fram ny kunskap om denna verklighet. I det här kapitlet beskriver vi kopplingen mellan den sociala verkligheten och den kunskap som forskningen leder fram till. Begreppen teori och empiri är i det sammanhanget av central betydelse. Teori, tillsammans med de därmed besläktade termerna hypotes, teoretiska perspektiv och begrepp, samt empiri och data utgör hörnstenarna i en empirisk samhällsforskning.

Samhällsvetenskapens studieområde – den sociala verkligheten Utgångspunkten för samhällsvetenskaperna är verkligheten – närmare bestämt den verklighet som människor upplever, det vill säga vardagsverkligheten. De flesta människor brukar ta denna för given. Det behövs inte någon ytterligare bekräftelse utöver att den finns där som ett uppenbart faktum (Schutz 1945/2005; Berger & Luckmann 1966/2000). All samhällsvetenskaplig forskning går ut på att undersöka människors verklighet, en komplex verklighet som består av en oändlig mängd föremål, människor, samspel, erfarenheter och tolkningar.

Vi kan tänka oss följande händelse som går ut på att man har varit med om en händelse, närmare bestämt ett bröllop. Efter den begivenheten ska man berätta om den för någon som inte var med. Det är förstås omöjligt att berätta allt som ägde rum på det sätt som samtliga närvarande upplevde det hela. Det som förmedlas är i stället brottstycken av den egna upplevelsen. Men även om den nämnda personen hade varit närvarande skulle han eller hon inte ha upplevt bröllopet på samma sätt som berättaren. Det betyder inte att upplevelserna skulle vara helt olikartade. Vissa saker skulle vara gemensamma, till exempel att det var ett bröllop, att de var 68 perso-

19

DEL I. METODREFLEKTIONER

ner närvarande och att omkring hälften av dem tillhörde släkt eller familj och den andra hälften var vänner samt att många av talen rymde träffande kommentarer om brud och brudgum. Men andra aspekter av begivenheten skulle nog vara av skilda slag, kanske att de vuxna var mindre nöjda med musikvalet än vad de yngre var.

Data/empiri Om bröllopet i efterhand skulle beskrivas på ett forskningsmässigt sätt är det inte själva verkligheten som återges – den är ju redan historia – utan de data som på ett eller annat sätt registrerades, kanske i form av anteckningar som skrevs ner där och då samt foton och videoinspelningar. Data är något man skapar och som utgör kopplingen mellan verkligheten och analysen av den.

Ordet ”data” (som är pluralis av det latinska ordet ”datum”) står för något som är givet. När verkligheten observeras och på ett eller annat sätt registreras, har verkligheten blivit data. En persons ålder, längd, vikt och bostad är exempel på uppenbara data som är lätta att registrera. Data är dock något mer än så. Det går även att registrera företeelser som inte direkt framstår som iögonfallande, till exempel svartsjuka och subtila former av mobbning. Merparten av den sociala verkligheten kan registreras och klassificeras och eventuellt även mätas i form av olika mängder. Data kan föreligga i många olika former, till exempel anteckningar från intervjuer och observationer, privata eller officiella dokument, enkäter samt ljud- och videoinspelningar.

I samband med forskning kommer även begreppet empiri till användning; det kommer från grekiskans ”empeira” som betyder försök eller prov.

Empiri står för en utsaga om verkligheten som har sin grund i erfarenhet, inte i tyckande. I den här boken använder vi data och empiri synonymt med varandra. Vi betonar återigen att data och empiri inte står för verkligheten i sig. Som vi nämnt är verkligheten omfattande och komplex och det går följaktligen inte att registrera ”allt”. Data är mer eller mindre passande representationer av verkligheten. Även den mest noggranna iakttagelse och beskrivning kan aldrig helt fånga den autentiska verkligheten utan enbart ett utsnitt av det som studeras. En stor del av denna verklighet registreras överhuvudtaget inte; det kan liknas vid att skriva ett referat eller en sammanfattning av ett möte. Referatet kan bara ta upp en bråkdel av allt det som

20

2. VERKLIGHET, EMPIRI OCH TEORI

ägde rum under mötet – oftast det som var viktigt att minnas, till exempel beslut eller vilka som efter mötet ska utföra olika uppgifter.

Förhållandet mellan verklighet och data är emellertid inte okomplicerat.

Vad som kan räknas som data och vad sådana data egentligen betyder hör till samhällsvetenskapens grundläggande frågeställningar. Vi ska beröra fyra centrala aspekter i detta sammanhang: relationen mellan datas och verklighetens beskaffenhet (dess väsen), datas beroende av vad forskaren är intresserad av, betydelsen av forskarens förförståelse samt (inte minst) datas tillförlitlighet eller reliabilitet.

Hårda och mjuka data – hård och mjuk verklighet Inom samhällsvetenskaperna skiljer man mellan ”mjuka” och ”hårda” data.

Något förenklat kan vi säga att hårda data är data som kan kvantifieras med hjälp av siffror. En individs kön, ålder och inkomst är exempel på hårda data. Mjuka data föreligger i form av text och kanske också ljud eller bilder, till exempel anteckningar från en intervju eller en videoinspelning av samspelet mellan olika personer på en arbetsplats.

Det kan ibland inte vara helt klart om skillnaden mellan mjukt och hårt rör data eller verkligheten i sig. Därför kan det vara bra att skilja mellan hård och mjuk verklighet, även om detta inte alltid är lätt att göra. Det rör sig i detta sammanhang om hur pass lätt det är att observera och registrera verkligheten. Å ena sidan kan verkligheten vara lätt att observera och registrera, till exempel hur gammal en person är eller att 6 juni är Sveriges nationaldag, men å andra sidan kan verkligheten vara mer diffus och inte omedelbart lätt att observera, till exempel när man ska studera motiven bakom människors handlingar.

Det är inte nödvändigtvis så att aspekter av verkligheten som är lätta att registrera också kan studeras med hjälp av hårda data och diffusa aspekter med hjälp av mjuka data. Det handlar i stället om olika kombinationer av direkt registrerbar och diffus verklighet samt av mjuka och hårda data. Detta kan i punktform illustreras på följande sätt: ■ Direkt registrerbar verklighet som registreras med hårda data kan till exempel handla om arbetslöshet (antal arbetslösa, vilka de är, hur länge de har varit utan arbete och inom vilka branscher de har befunnit sig), något som analyseras med hjälp av olika statistiska tekniker.

21

DEL I. METODREFLEKTIONER

■ Direkt registrerbar verklighet som registreras med mjuka data. Data om arbetslöshet kan även samlas in genom öppna intervjuer med arbetslösa i syfte att få fram hur de upplever sin situation som arbetslösa. Typiskt för denna kombination är att de mjuka data som framkommer rymmer mer än enbart de studerade individernas egenskaper eller kännetecken, utan också deras tolkningar av dessa kännetecken. Därför är tolkning också ett viktigt drag vid analysen av sådana data.

■ Diffus verklighet som undersöks med hjälp av mjuka data. Människors motiv för att handla som de gör utgör mentala tillstånd som inte är direkt observerbara. Ett exempel på det är orsaker till att vissa personer sysslar med riskfyllda sporter. Den typen av motiv kan undersökas genom att man samlar in mjuka data med hjälp av samtalsinriktade intervjuer.

■ Diffus verklighet som undersöks med hjälp av hårda data. Människors motiv kan också undersökas genom att man låter dem besvara standardiserade frågor med färdigformulerade svarsalternativ i enkätundersökningar. Den typen av data räknas som hårda för att de så att säga kan beräknas, det vill säga att man i efterhand kan se hur många av respondenterna som har uppgett olika slags motiv.

Man kan påstå att den sociala verkligheten definitionsmässigt är mjuk och därmed ska studeras med mjuka data (Nyeng 2004). Ovanstående punkter visar dock på två saker – för det första att det finns aspekter av den sociala verkligheten som är ”hårda” i den bemärkelsen att de är lätta att registrera.

För det andra är det inte med nödvändighet ett enkelt förhållande mellan verklighetens beskaffenhet (verklighetens väsen) och de olika typer av data som man analyserar denna verklighet med.

Data är beroende av det som forskaren är intresserad av Även i de enklaste situationer finns det en mycket stor mängd information som man inriktar sig på, och människor har inte tillräckligt med kapacitet för att uppfatta och bearbeta allt som sker. Om tre personer som var på det tidigare nämnda bröllopet ombeds att utforska den händelsen, kan det tänkas att den förste av dem är intresserad av samspelet mellan olika generationer (bland annat i vilken utsträckning äldre och yngre personer pratar med varandra och vad de i så fall pratar om). Den andre är kanske inriktad på hur människor kommunicerar med varandra, framför allt i vilken mån

22

2. VERKLIGHET, EMPIRI OCH TEORI

de lyssnar eller pratar mest (bland annat om kvinnor är mer inlyssnande än män). Den tredje har ett mer öppet förhållningssätt och har inte bestämt sig för något visst tema. Alla de tre forskarna använder sig av videokamera och spelar in olika episoder som de anser vara relevanta för sina undersökningar, och de ska senare analysera inspelningarna.

De två förstnämnda forskarna har ett speciellt fokus, vilket innebär att andra aspekter väljs bort. Den tredje forskaren har som sagt ett öppet förhållningssätt under själva datainsamlingen, men i analysfasen måste hen bli mer selektiv och avgränsa sitt tema. Kanske visar det sig att det blir ett speciellt tema som fångar hens intresse, och då kommer andra teman att uppmärksammas i ringa grad eller kanske inte alls.

Data är beroende av förförståelsen Alla människor möter världen med en förförståelse och med kunskaper och uppfattningar om verkligheten som de, ofta helt omedvetet, använder för att tolka det som händer och sker runt omkring dem. Denna förförståelse är helt nödvändig för att kunna få en förståelse av verkligheten. För att förstå det som äger rum under ett bröllop måste man exempelvis veta något om äktenskapets roll i ett svenskt samhälle. Dessutom kommer man förstå mer av det hela om man har tidigare erfarenheter av andra bröllopsfester.

Forskare skiljer sig inte från andra i detta avseende. Forskares förförståelse – eller deras förståelsehorisont – kommer att påverka vad de observerar, hur dessa observationer uppfattas och hur de tolkas. De data som kommer till användning i samhällsforskning är ”teoriimpregnerade”. Forskare startar sällan med ett tomt ark och tar sig an en undersökning helt utan uppfattningar om det som ska studeras och eventuellt också om vad man förväntar sig när det gäller resultaten.

Det är för det första inte möjligt att ha full överblick över en viss företeelse, till exempel ett bröllop. En stor del av verkligheten blir därför översatt redan vid observationstillfället. Utformningen av en enkät kan fungera som en illustration till detta. Forskaren bestämmer då i förväg vad han eller hon vill veta något om och får därför naturligtvis inte reda på något om det som det inte frågas om. Informationen så att säga silas genom ett slags filter som består av förhandsuppfattningar om vad det är intressant att leta efter.

Man kan ha mer eller mindre klara förhandsuppfattningar om det som man vill studera. Det ”bagage” som man bär med sig kan ha sin grund i egna erfarenheter och åsikter eller i forskningsbaserad kunskap.

23

DEL I. METODREFLEKTIONER

För det andra sker det, efter det att data har samlats in, ett urval av vilka data som ska användas och presenteras. Informationen tolkas, det vill säga ges en mening på grundval av förhandsuppfattningar och det som forskaren anser vara viktigast. Detta är av betydelse, inte minst för att en stor del av informationen om den sociala verkligheten i sig själv är meningsbärande, det vill säga att de människor som studeras själva har en uppfattning om eller en tolkning av denna verklighet.

Forskning utgör en kumulativ process. När olika undersökningar ska genomföras är det en förutsättning att forskare och studenter läser in sig på aktuell forskning. Inom många områden har man redan utformat olika frågescheman eller enkäter som har tillämpats och kvalitetssäkrats, vilket innebär att det då är bortkastad tid att utveckla egna sådana.

Det äger alltså rum en selektion av det som observeras och av hur data blir registrerade. Forskarens uppmärksamhet kommer också i varierande utsträckning att vara selektiv vid analysen av data. En socialantropolog som har flera hundra sidor med fältanteckningar måste vara mycket selektiv i sin analys och lyfta fram och betona vissa teman framför andra. En forskare som använder sig av strukturerade data i form av exempelvis enkätresultat har tillgång till mer begränsade data att välja mellan.

Denna gång från verklighet till resultat kan illustreras med en något omarbetad figur som hämtats från Cato Wadel (1991): Verkligheten

Data

Selektiv observation/ registrering

Resultat/ slutsatser

Analys Selektiv tolkning

Figur 2.1. Selektion i forskningsprocessen.

Forskare ska vara medvetna om att de är selektiva aktörer och att de data som kommer till användning inte är oberoende av deras förhandsuppfattningar. De utgör faktorer som de ska redogöra för när de förmedlar resultaten från sin forskning.

Nu ska detta inte uppfattas som att forskare genomför sina undersökningar helt efter eget gottfinnande. De måste underkasta sig forskningsmässiga procedurer som bland annat handlar om att ha en dialog med andra forskare. Alla forskare behöver så att säga syna varandras kort och kanske också vara överens när det gäller slutsatser, något som kallas för intersubjektivitet (”mellan subjekt”).

24

2. VERKLIGHET, EMPIRI OCH TEORI

Det är trots det inte ovanligt att forskare som undersöker samma företeelse kommer fram till olika och kanske även helt motstridiga slutsatser.

Det kan bero på att samhällsvetenskapliga fenomen är så komplexa att det är omöjligt ha en fullständig överblick över verkligheten. Forskarna kan ha utgått från olika forskningsfrågor och studerat olika aspekter av samma verklighet eller också kan data ha tolkats olika på grund av att forskarnas förförståelse var av olikartat slag.

Hur pass pålitliga är data? Reliabilitet En grundläggande frågeställning i all forskning är pålitligheten eller tillförlitligheten i data. På forskningsspråk kallas detta för reliabilitet. Begreppet betyder just pålitlighet och rör noggrannheten i de data som en undersökning rymmer, vilken typ av data som har använts, hur de har samlats in och hur de har bearbetats. Om man till exempel ska undersöka hur mycket tid människor ägnar sig åt att titta på teve och vilka kanaler de brukar titta på, kan man fråga ett antal personer om detta. Ett alternativ är att man i ett urval av hushåll låter montera in en apparat i teven som registrerar när teven sätts på och vilka kanaler som är aktuella. Om vi utgår från att syftet är att få fram bra och riktig information om de aktuella hushållens tevevanor, är nog det sistnämnda tillvägagångssättet mer reliabelt än att fråga personerna i hushållet. Men även detta innebär ett reliabilitetsproblem – även om teven är på, är det inte säkert att någon tittar på ett program.

Det finns olika sätt varpå man kan pröva datas reliabilitet. En möjlighet är att upprepa samma undersökning med samma personer men vid två olika tidpunkter, exempelvis med två till tre veckors mellanrum. Om resultaten blir desamma, är detta ett tecken på hög reliabilitet – det kallas för test–retest-reliabilitet. Ett annat sätt är att flera olika forskare undersöker samma företeelse; om de kommer fram till samma resultat tyder det på en hög reliabilitet, något som kallas interreliabilitet.

Teori som en förenkling av verkligheten I kapitel 1 påstod vi att alla människor är teoretiker. Teoretisering är en del av den mänskliga tillvaron. För att kunna handla måste man utgå från kunskaper och antaganden om hur verkligheten hänger ihop. Sådana antaganden möjliggör en formulering av uppfattningar om vilka konsekvenserna

25

DEL I. METODREFLEKTIONER

kan bli av olika handlingsalternativ. Man kan då välja de handlingar som (såvitt man vet) bidrar till att man uppnår de mål man vill förverkliga.

Teorier handlar alltså om antaganden och kunskaper som rör verkligheten. I likhet med data är teorier abstraktioner av verkligheten, men teorier uppfattas vanligtvis som mer abstrakta än data. Medan data utgör konkreta representationer av den sociala verkligheten, är teorier representationer av kunskaper och antaganden om verkligheten. Dessa representationer kan vara mentala (vilket gäller merparten av vardagskunskapen) eller skriftliga (vilket är vanligast då man pratar om eller diskuterar vetenskapliga teorier).

Vi ska i det följande gå närmare in på vad som kännetecknar vetenskapliga teorier. Vi ska även beröra något som har en nära koppling till teorier, nämligen teoretiska perspektiv, teoretiska begrepp och hypoteser.

Teoretisering som en vetenskaplig aktivitet Vad innebär teori i samband med forskning? Är teori detsamma som eller något annat än vardagslivets teoretiserande? Svaret är både jakande och nekande. ”Ja”, genom att vetenskapligt teoretiserande också handlar om generalisering, att göra konkreta företeelser allmänna samt att förenkla och skapa ordning utifrån en komplex verklighet. ”Nej”, genom att vetenskapliga teorier ska utvecklas på ett mer öppet och systematiskt sätt än vad man gör i vardagen. Det betyder inte att vardagsteoretiserandet är fel och att vetenskapligt grundad teori är korrekt. Vardagsteorier kan vara riktiga, men problemet är att man inte med rimlig säkerhet kan avgöra graden av sanning.

Teori (från grekiskans ”theoria”) betyder ”att se på”, att betrakta och granska. I vetenskaplig litteratur finns det ingen entydig men väl många olika definitioner och användning av teori. Detta är ett så pass omfattande och ett så lite enhetligt tema att skulle ta för stort utrymme för att i detta sammanhang gå in på det (för en översiktlig och koncentrerad genomgång, se Kalleberg 1996).

Gunnar C. Aakvaag (2008) delar in teorier efter graden av generalitet, det vill säga hur många enskilda element det omfattar. Vi tänker oss generalitet i förhållande till två aspekter:

26

2. VERKLIGHET, EMPIRI OCH TEORI

• Tidshorisont. Hur begränsad är teorins giltighet i tid? Gäller teorin endast under en viss tidsrymd eller är den giltig även för tidigare eller senare tidsrymder?

• Rumshorisont. Hur begränsad är teorins giltighet i geografisk bemärkelse? Rymmer teorin en giltig beskrivning av enbart ett aktuellt samhälle eller rymmer den giltighet i olika samhällen och kulturer?

Aakvaag (2008, s. 15) illustrerar sin klassifikation av teorier i figur 2.2.

Empirilös teori Samhällsontologi Epistemologi

}

Generell teori

Metodologi Samtidsdiagnoser Lagar

Teorier på mellannivå Begrepp

}

Förklaringsbaserad teori

(Data) Teorilös empiri

Figur 2.2. Olika former av teori utifrån grad av generalisering.

Den ena ytterligheten på skalan är teorilös empiri. Detta är empiri som enbart representerar lösa observationer utan att dessa är relaterade till ett teoretiskt eller begreppsligt ramverk. Eftersom observationer alltid är teoriberoende är det svårt att tänka sig en sådan form av empiri i verkligheten.

Data är, som vi nämnde tidigare, inte teorilösa, utan de förutsätter att man har en förförståelse och att man är speciellt intresserad av något. Men utöver det rymmer data en relativt sett liten grad av generaliserbarhet.

Begrepp är generella i den bemärkelsen att de lyfter fram vissa gemensamma drag hos en företeelse och bortser från andra. Som Aakvaag påpekar kan begrepp jämföras med boxar som man sätter in data i för att kunna klassificera och analysera dem. Varje gång man noterar att individer verkar agera utifrån ett socialt tryck från andra individer, kan man exempelvis tänka att klassificera dessa observationer i boxen ”normer”. Figur 2.2 visar

27

DEL I. METODREFLEKTIONER

varför begrepp är av så stor vikt i teorier. De representerar den lägsta och mest grundläggande nivån för generalisering och de utgör byggstenarna i teorier (vi återkommer till begrepp längre fram i kapitlet).

Teorier på mellannivå innebär en högre nivå än begrepp och är samtidigt betydligt mindre generella än andra slags teorier. Teorier på mellannivå karaktäriseras av att de rymmer förklaringar till varför förhållandevis specifika företeelser inträffar. Det är vanligt att sådana teorier specificerar det som kallas mekanismer och som är förklaringar med en relativt hög detaljnivå som visar hur en företeelse påverkar en annan företeelse (orsaksmekanismer) eller varför människor handlar som de gör (intentionella mekanismer). Ett av de mest kända exemplen på en sådan mekanism är sociologen Robert Mertons (1968) självuppfyllande profetia. Utgångspunkten för den mekanismen är det så kallade Thomas-teoremet som säger att människor handlar på grundval av hur de uppfattar en situation och inte enbart utifrån hur situationen rent faktiskt är (Thomas & Thomas 1928). En självuppfyllande profetia innebär att felaktiga uppfattningar om en situation kan medföra handlingar som gör denna verklighetsdefinition riktig eller sann, även om den inte var det från början.

Det klassiska exemplet på en självuppfyllande profetia är en bank som inledningsvis är ekonomiskt sund men som utsätts för felaktiga rykten om att den har ekonomiska problem. I takt med att ryktet sprids, rusar kunderna till banken för att ta ut sitt sparkapital. Banken kommer inte att klara av detta eftersom kapitalet inte finns i själva banken utan är utlånat till andra kunder. Om strömmen av kunder som vill ta ut sina sparade pengar inte upphör, kommer banken att få problem med att betala kunderna, i värsta fall går man i konkurs. Ett från början falskt rykte ledde till handlingar som i sista instans medförde att ryktet blev sant.

På en än högre generaliseringsnivå finns lagar eller lagbundenheter. I likhet med teorier på mellannivå visar dessa förklaringar varför något sker eller varför människor handlar som de gör. Det som skiljer lagar från teorier på mellannivå är förklaringarnas giltighet. Mellannivåteoriernas mekanismförklaringar har begränsad giltighet, medan lagförklaringar specificerar samband mellan företeelser som förmodas var giltiga i alla tider och i alla samhällen. Det finns dock relativt få sådana lagbundenheter inom samhällsvetenskaperna. De flesta sociala samband är inte lagbundna på det viset utan är i större eller mindre utsträckning beroende av kontext, det vill säga att de gäller i vissa situationer men inte i andra.

28

2. VERKLIGHET, EMPIRI OCH TEORI

Begrepp, teorier på mellannivå och lagar har som syfte att vara redskap vid en analys av konkret observerade företeelser. Dessutom är det generella teorier som är giltiga för frågor som inte är direkt relaterade till konkreta observationer men som har en bredare giltighet. För det första gäller detta samtidsdiagnoser, som är teorier som ligger nära förklaringsbaserade teorier men som skiljer sig från teorier på mellannivå genom att de rör hela samhället och inte bara en begränsad del av det. Man ställer samtidsdiagnoser för att man vill ha en helhetsinriktad förståelse av samhället, något som inte kan göras med hjälp av teorier på mellannivå.

Sociologen Anthony Giddens (1991) har bland annat utformat en teori om vad som skiljer moderna samhällen från traditionella samhällen. En av hans poänger är att individens självbild inte längre är nedärvd och statisk, som fallet var i traditionella samhällen där man ofta övertog den sociala position och yrkesställning som föräldrarna haft. I det moderna samhället måste individen själv reflektera över sin status och skapa sin egen identitet i samspel med andra individer. Självbilden blir därmed dynamisk, den förändras över tid som en följd av individens reflektioner och samspel med andra.

På en än högre nivå återfinns teorier om metodologi, som är reflektioner över hur man ska genomföra empiriska reflektioner för att kunna pröva och generera kunskap. Denna bok är ett exempel på en bok som handlar om metodologi. Metod rör sig om att etablera procedurer och tekniker för att komma fram till bästa möjliga kunskap om samhället som är relevant och tillförlitlig. Det är teorier om hur man ska välja ut informanter, hur man ska samla in data och, inte minst, hur man ska analysera och tolka data.

På en ännu högre nivå kan man reflektera över vad kunskap om samhället egentligen innebär och på vilka grunder man kan påstå att man vet något. Kan man lita på sina egna erfarenheter? Vilken roll spelar egna fördomar och förhandsuppfattningar när det gäller hur man tolkar det som observeras? Kommer man någon gång att kunna bevisa att en teori är sann och hur ska det i så fall gå till? Teorier som försöker ge svar på den typen av frågor kallas för epistemologiska eller kunskapsteoretiska.

Bland samhällsvetare finns en skillnad mellan å ena sidan de som menar att man på det hela taget kan lita på de egna observationerna av verkligheten och att de är vad de utger sig för att vara, och å andra sidan de som anser att den sociala världen sällan är på det vis som den direkt ser ut att vara. De förstnämnda hävdar bestämt att man kan få kunskap genom att observera och mäta de företeelser man vill studera och att man följaktligen i hög grad

29

DEL I. METODREFLEKTIONER

kan använda sig av undersökningsmetoder som hämtats från naturvetenskaperna, men förstås anpassade efter ett studium av människor och samhälle. De sistnämnda betonar å sin sida att det bakom observerade mänskliga aspekter (till exempel handlingar) finns en viktig meningsdimension som kan greppas enbart genom en tolkning av det som observeras. Det är inte det som sker som är det viktigaste utan vad det betyder för dem som skeendet gäller. Därmed blir naturvetenskapliga metoder otillräckliga och man måste ta till undersökningsmetoder som är specifika för samhälls- och kulturvetenskaperna. Detta är exempel på två olikartade epistemologiska teorier, alltså två grundläggande sätt när det gäller att förstå hur man skaffar sig kunskap om samhället.

På den högsta nivån finns ontologiska teorier och de handlar inte om vad kunskap är utan om vad verkligheten innebär och hur denna ser ut. Vi ska ta upp några sådana teorier som är kopplade till samhällsvetenskaperna.

■ Några ontologiska teorier säger att samhället i grund och botten består av enskilda individer som utöver det inte utgör någon egen självständig realitet. Det kallas för ontologisk individualism; utifrån det synsättet består samhället helt och hållet av individer som handlar och samspelar.

■ Andra ontologiska teorier går ut på att samhället utgör en självständig rea litet som inte kan reduceras till enskilda individer och deras handlingar, något som kallas ontologisk kollektivism. Den franske sociologen Emile Durkheim använde bland annat massuggestion som exempel på att gruppen eller samhället har en självständig existens. Den typen av suggestion är en företeelse som kan endast kan uppstå i större grupper av människor och som inte heller kan reduceras till eller förstås som enbart enskilda individers handlingar.

Vi kan se att teoribegreppet täcker ett brett spektrum av kunskapsformer; det har också många användningsområden. Teori spelar en viktig roll i merparten av all forskning och teoribegreppet används bland annat i följande situationer: ■ När man ska skapa och formulera problemställningen för ett projekt. Att läsa in sig på teorier inom ens eget ämnesområde kan utgöra en startpunkt för frågor som man vill ha svar på.

■ När man ska skärpa eller avgränsa en frågeställning. Teorier kan rymma begrepp och perspektiv som ger vägledning när det gäller hur man vill undersöka en företeelse.

30

2. VERKLIGHET, EMPIRI OCH TEORI

■ När man ska utforma planen för en undersökning (forskningsdesign).

Teori kan säga något om vad den företeelse som ska studeras innebär och därmed även hur den kan studeras.

■ När man ska tolka resultaten från en undersökning. Teorier kan visa på förklaringar till de observerade fynden.

■ I samband med slutresultaten från en forskningsinsats. Ibland är själva poängen med forskning att formulera teorier utifrån observationer; det är fallet i samband med exempelvis grundad teori (”grounded theory”).

Teoriers kännetecken Genom att teorier täcker ett brett spektrum av generalitet och användningsområden inom forskningen är det svårt att komma med en exakt beskrivning av vad som kännetecknar teorier, men vi ska ändå försöka antyda några typiska drag.

Ett försök att sammanfatta diskussionen kring vad en teori egentligen är kan gå ut på att definiera teori som ett generellt påstående om verkligheten.

För att en teori i vetenskaplig bemärkelse ska vara just en teori, ska den (1) ligga på en viss generalitetsnivå, det vill säga att den ska utgöra ett allmänt påstående som rör mer än enskilda fall, (2) vara en förenkling av verkligheten, (3) säga något om regelbundenheter samt (4) säga något om samband mellan olika företeelser. Vetenskapliga teorier ska också rymma en ämnesmässig grund utifrån empiri och/eller logiska resonemang.

När man i samband med forskning talar eller skriver om teorier finns det som nämnts olika grader av generalitet. Det finns exempelvis olika generella teorier om vad som i huvudsak styr människors handlingar (ontologiska teorier). En teori betonar att handlingar i huvudsak baseras på rationella val – individen betraktar vilka handlingsalternativ som är möjliga i en given situation och skiljer mellan alternativ som är önskvärda och alternativ som helst ska undvikas. Därefter rangordnas de möjliga och önskade alternativen varefter individen i fråga väljer det alternativ som föredras mest. Mycket förenklat visar teorin om rationella val ett handlingsförlopp som ser ut på följande sätt: Intention

val

handling

konsekvenser

31

DEL I. METODREFLEKTIONER

Teorin förutsätter att människor av naturen strävar efter att maximera sin egen nytta.

En annan handlingsteori lyfter fram det emotionella i socialt samspel – emotionssociologi som Randall Collins (1986) kallar det. Emotionella handlingar är omedelbara och spontana och inte kalkylerande eller beräknande.

Ett illustrativt exempel på det är lek. Leken är en ”oförnuftets teknologi” (March 1971). Leken är spontan och frigörande och rymmer möjlighet till att pröva ut och experimentera med det nya och okända. Det är en omedelbar handling som inte grundar sig på en specifik avsikt. Medan leken pågår reflekterar man inte över varför man handlar som man gör – det kan man göra efteråt, när leken är över.

Ett exempel på mellannivåteorier är stämplingsteori, som kommer till användning inom avvikelsens sociologi. Howard Becker (1963) kopplar avvikelse till huvudstatus och bi-status. En avvikande bi-status, till exempel att bli dömd i en domstol, kan få betydelse långt utöver det som själva domen innebär. En bi-status blir i sådana fall ofta en huvudstatus, där det tillkommer en rad andra egenskaper än enbart det att vara dömd. Människor uppfattar kriminella som i grunden opålitliga och tvivelaktiga personer. Det som från början var en bi-status kan alltså utvecklas till att bli en huvudstatus.

Edwin Lemert (1967) har ett likartat angreppssätt och skriver om primär och sekundär avvikelse. En primär avvikelse består i att en person utför en avvikande handling. Det att begå en handling utanför det normala (primäravvikelse) behöver emellertid inte leda till speciella negativa konsekvenser för en persons identitet. Alla har väl någon gång begått en eller annan form av lagöverträdelse eller gjort saker som man helst inte vill ska bli offentliga, men utifrån det behöver man inte uppfatta sig som avvikare eller kriminell. Men om en primär avvikelse förstoras och blir uppenbar för andra, kan människor betrakta en själv som avvikare. Man möter då negativa reaktioner på det avvikande beteendet och risken är att man internaliserar (införlivar dem i sitt tänkande) dessa reaktioner. Det är andra som definierar en själv som avvikare, vilket bidrar att man upplever sig som avvikare – något som kallas för sekundär avvikelse.

Vår avsikt är dock inte att diskutera specifika teorier eller att förespråka en viss teori. De exempel vi har anfört är till för att visa följande: ■ Teorier uttrycker något allmänt som gäller för hela befolkningen, för grupper i befolkningen eller för avgränsade områden. De visar på det som

32

2. VERKLIGHET, EMPIRI OCH TEORI

är typiskt för många personer och rör inte konkreta händelser (dessa kan dock användas för att illustrera en teori).

■ Teorier bidrar till en förenkling genom att de visar essensen eller kärnan i den företeelse som blir teoretiserad. Man bortser från vissa aspekter för att lyfta fram andra och göra dem tydligare. Stämplingsteori kan exempelvis beskriva generella kännetecken för det som utgör avvikelse och det är många olika konkreta handlingar som faller in under den teorin.

■ Vetenskapliga teorier kan inte bygga på flyktiga eller övergående händelser och uppfattningar (då är de inte till någon nytta) utan de ska visa på regelmässiga mönster. Det som teorin beskriver måste innebära en viss varaktighet. De tidigare nämnda exemplen är inriktade på teorier som inte beskriver enbart flyktiga tidsbilder utan även förhållandevis stabila mönster, vilket gör att de sannolikt är giltiga i en överskådlig framtid.

■ Teorier om avvikelse visar att det finns samband mellan olika företeelser genom att det existerar speciella normer som gäller för ett flertal i befolkningen, och om man bryter mot dem kan det medföra att normbrytare ”stämplas”.

I samhällsvetenskaplig forskning använder man teori på många olika sätt och det är nog bara undantagsvis som teoribegreppet uppfyller de kriterier som vi tagit upp i det föregående. Ofta använder man ”teori” i en lösare bemärkelse genom att man hänvisar till ett generellt fenomen eller begrepp.

Det finns således inte något entydigt svar på vad teori inom samhällsvetenskaplig forskning innebär.

Teoretiska perspektiv Ett teoretiskt perspektiv är mindre strikt än en teori, det rör sig om ett betraktelsesätt eller en synvinkel eller om att se något utifrån en viss utgångspunkt. Ett fysiskt föremål kan vara konstant men de subjektiva upplevelserna av objektet kan vara olikartade, något som är beroende av den synvinkel utifrån vilken man observerar objektet.

En huvudgata i en större stad är något förhållandevis konstant. Hur den upplevs är emellertid beroende av varifrån man tittar på den. Gatan ser annorlunda ut om den betraktas från dess slut, jämfört med om man betraktar den från en höjd något kvarter därifrån. Upplevelsen av gatan är

33

DEL I. METODREFLEKTIONER

även beroende av den förförståelse man har, om man ser gatan för första gången eller om man går på den nästan varje dag. Att företeelser framträder på skilda sätt aktualiseras i än högre grad om det är tal om den sociala verkligheten, som ständigt förändras och inte alltid är direkt observerbar.

När man ska studera en företeelse går det att välja mellan olika perspektiv. Valet av perspektiv får en avgörande betydelse för vilka aspekter av verkligheten som man ser. Det som blir forskarens perspektiv styrs bland annat av forskarens ämnesmässiga bakgrund. Om en undersökning ska genomföras på ett sjukhus skulle en sociologs perspektiv vara samspelet mellan patienter, en psykologs utgångspunkt kan vara den psykiska påfrestning det innebär att ha en allvarlig sjukdom och en läkare kan inrikta sig på hur några nya mediciner fungerar. Men även inom en och samma disciplin kan det finnas olika perspektiv. Om vi tar psykologi som exempel kan man skilja mellan bland annat beteendeperspektiv, psykodynamiskt perspektiv och kognitivt perspektiv.3 Att välja perspektiv innebär att uppmärksamheten riktas mot en speciell aspekt av företeelsen i fråga. Det handlar om avgränsning och därmed en uteslutning av andra aspekter som utifrån ett visst syfte inte hör till företeelsen. Det kan jämföras med att använda sig av en ficklampa i mörker – det är bara vissa delar av omgivningen som blir upplysta medan andra delar förblir i mörker.

Det finns ingen absolut skillnad mellan teori och perspektiv. I vissa situationer kan det handla om överlappande företeelser. Valet av perspektiv är bland annat beroende av vilka teorier som ligger till grund för undersökningen. Andra gånger har valet av perspektiv en pragmatisk grund och utan en förankring i teori, till exempel då en psykolog väljer ett psykologiskt perspektiv.

Begrepp Till vardags använder man sig av språket utan att anstränga sig särskilt mycket för att tänka igenom de ord som man använder sig av, men när det gäller forskning stämmer inte detta – varje akademisk disciplin har sitt eget 3 Mycket kortfattat och förenklat kan dessa perspektiv sammanfattas på följande sätt: Beteendeperspektivet förklarar beteende som en följd av lärande i sociala och kulturella miljöer. Det psykodynamiska perspektivet betonar att beteendet är ett resultat av inre, omedvetna kognitiva och emotionella processer. Det kognitiva perspektivet fäster vikt vid att människor styrs av subjektiva tankar som rör olika situationer.

34

2. VERKLIGHET, EMPIRI OCH TEORI

”språk” (forskare brukar ofta beskyllas för att använda sig av ett obegripligt språk). Forskare måste emellertid förhålla sig på ett medvetet sätt till speciella begrepp. Ett begrepp är inte bara ett ord utan hänvisar till innebörden av ett språkligt uttryck och det avgränsar språkliga företeelser från varandra. Ett begrepp inriktas på en generell företeelse (till exempel nätverk, till skillnad från utsagor om ett konkret förhållande som ”Per är Karins äkta man” (som beskriver en av flera möjliga relationer i ett socialt nätverk).

Ibland är det enkelt att skilja mellan vad som ingår och vad som inte ingår i ett begrepp. Ett exempel är att begreppet tonåring syftar på personer i åldrarna från 13 till och med 19 år och att begreppet äktenskap innebär ett juridiskt bindande kontrakt mellan äkta makar. När det gäller andra begrepp kan det vara svårare att definiera vad som ingår och vad som faller utanför begreppet. Hur ska vi till exempel definiera begreppen vänskap och institution?

Forskare använder sig ofta av begrepp som inte är vanliga i vardagsspråket. Ett exempel på det är ordet anomali, som inom forskningen betyder en avvikelse från det vanliga, ett undantag från en regel. Även begrepp som är vanliga i vardagen kommer till användning inom olika ämnesområden, men då måste den forskningsmässiga betydelsen preciseras. I dagligt tal kan man använda begreppet omsorg utan att behöva precisera det, i varje fall inte på ett vetenskapligt sätt. En forskare måste dock definiera, precisera och avgränsa detta begrepp om hen ska forska inom omsorgsområdet.

Det handlar kort sagt om att hitta de begrepp som på bästa möjliga sätt uttrycker det meningsinnehåll man vill studera och även förklara varför man vill studera det. Det är ofta nödvändigt att göra språkliga preciseringar för att hantera mångtydigheter och oklarheter.

Begrepp ingår i det vetenskapliga arbetet med att förenkla och generalisera. Det är viktigt att välja och definiera begrepp så att de har en generaliseringsnivå som passar undersökningen. I vissa fall räcker det med att använda förhållandevis generella begrepp som omfattar många enskilda företeelser. Man kan till exempel använda begreppet marknad för att beteckna alla former av ekonomisk handel i ett samhälle. I andra situationer blir så pass generella begrepp alltför grovmaskiga, vilket gör att man hindras att se viktiga nyanser. Det är exempelvis ofta relevant att skilja mellan formella och informella marknader för att visa att många ekonomiska aktiviteter inte registreras officiellt på grund av att de bland annat försiggår inom familjens ram, mellan vänner eller i form av ”svart” arbete. Det kan också hända att man bör skilja mellan olika informella handelstransaktio-

35

DEL I. METODREFLEKTIONER

ner, till exempel kriminell aktivitet (svart arbete, häleri och insideraffärer) och det som inte är kriminellt (gåvor, väntjänster och frivilliginsatser).

Förhållandet mellan teori och begrepp kan kort sammanfattas på följande sätt: Begrepp uttrycker oftast generella företeelser, men de uppfyller inte alla de kriterier som finns för att vara en teori. Begrepp är emellertid nödvändiga byggstenar vid utveckling av en teori. Teorier uttrycks med hjälp av begrepp och visar på samband mellan begrepp.

Hypoteser Att genomföra en vetenskaplig undersökning innebär ofta att man går in på ett okänt område för att få svar på obesvarade frågor, något som kan formuleras som hypoteser. En hypotes (från grekiska ”hypo”, som betyder under och ”thesis”, som betyder ställande) pekar på något som är antaget och preliminärt och som av allt att döma utgör en rimlig förklaring på en företeelse.

Det rör sig om ett antagande om samband mellan företeelser som kontrolleras empiriskt genom inhämtning av data. Med hjälp av hypoteser skapar man sig på förhand en bild av vad man förväntas finna genom en undersökning.

Det är till exempel en vanlig uppfattning att barn så att säga ärver föräldrarnas form av avvikelse, ett socialt arv, något som ursprungligen formulerades 1969 av Gustav Jonsson (kallad Skå-Gustav), som menade att avvikelser överförs från generation till generation. En grupp danska forskare (Ekspertgruppen om social arv 1999) har gått igenom forskning på detta område och drar slutsatsen att det bara finns ringa forskningsbaserad kunskap om orsaker och processer som ligger till grund för ett socialt arv. Om man skulle fortsätta att studera detta, skulle en tänkbar hypotes kunna vara den följande: ”Barn som växer upp i avvikande miljöer blir själva avvikare.” Undersökningen skulle då bestå i att man fick hypotesen bekräftad eller motbevisad; eventuellt skulle man få reda på i vilken utsträckning det är relevant att prata om ett socialt arv.

På samma sätt som med begrepp kan hypoteser inte uppfylla kriterierna för vad som utgör en teori, men de kan ändå användas vid utvecklingen av teorier, till exempel genom att man formulerar hypoteser för att stärka eller försvaga en teori.

36

2. VERKLIGHET, EMPIRI OCH TEORI

Förhållandet mellan empiri och teori Som vi har visat är teorier, perspektiv och begrepp olika men också tydligt överlappande företeelser. En gemensam beteckning kan vara teoretisk referensram (Malterud 2011). Data och empiri utgör registrerade ”spår” (representationer) som rör olika verkligheter. Hypoteser återfinns då i en mellanställning genom att de kan vara generella och kopplade till en teori, men de kan också uttrycka antaganden om konkreta verkligheter och därigenom ha samband med data.

När studenter skriver uppsatser eller genomför undersökningar får de i uppgift att använda sig av teori, vilket då är något annat än praktik och empiri. Vad som då avses med teori kan variera, något som är beroende av vilket ämnesområde som är aktuellt. Vi anser att det är svårt att ge ett entydigt svar på frågan vad en teori egentligen är. Det är inte heller enkelt att dra upp tydliga gränser mellan teori, perspektiv och begrepp.

I empirisk forskning går teoretisk referensram och data/empiri hand i hand. Teorier som inte är empiriskt underbyggda kan lätt bli en fråga om spekulationer, medan empiriska undersökningar utan förankring i en teoretisk referensram kan bli isolerade beskrivningar av enskilda företeelser som är av begränsat värde och inte ger någon ny insikt för att kunna förstå samhälleliga företeelser. I samhällsvetenskaplig forskning är det ett mål att integrera teori och empiri. Om man skulle studera olika avvikelsekarriärer, kan man ta sin utgångspunkt i en av stämplingsteorierna för att se efter om empirin bekräftar teorin eller avvisar den.

Ett sådant tillvägagångssätt, ”från teori till empiri”, kan kallas deduktiv (att ”deducera” innebär att leda fram till och sluta sig till) och det innebär en slutledning från det generella till det konkreta. Generella påståenden (hypoteser) prövas med hjälp av empiriska data. En annan strategi kan vara att man inleder en undersökning utan några teoretiska utgångspunkter.

Man börjar med att samla in data med syftet att komma fram till generella mönster som kan formuleras som teorier eller generella begrepp. Ett sådant tillvägagångssätt, ”från empiri till teori”, kan betecknas som induktiv. Att inducera (från latin, ”inducere”, betyder att leda fram till) går i korthet ut på att man drar slutsatser från det speciella till det mer allmänna.

Vår egen erfarenhet som forskare och utifrån det vi läser om andras forskning visar att det inte alltid är lätt att uppfylla idealet om att få teori och empiri att smälta samman. Mycken empirisk forskning är teorifattig; den teoretiska utgångspunkten rör sig ofta om att använda generella begrepp,

37

DEL I. METODREFLEKTIONER

till exempel social roll, social status och behov, och då är det inte tal om teori på det sätt vi beskrev tidigare i texten. En undersökning saknar emellertid inte värde, även om utgångspunkten är ett begrepp och inte en teori. Det är viktigt att ha ett pragmatiskt synsätt när man genomför en undersökning i syfte att på bästa möjliga sätt kunna besvara undersökningens problemställningar.

38

3.

FRÅN TEMA TILL PROBLEMSTÄLLNING Förberedelsefasen i ett forskningsprojekt utgår från en idé som utformas till ett tema och därefter till en problemställning. En idé kan ha många olika källor. Ibland kan det handla om en företeelse som man inte riktigt förstår och som man vill har mer kunskap om eller en förklaring till, andra gånger kan idén ha en teoretisk grund. Man kanske undrar om en viss teori kan belysa en del av den sociala verkligheten eller också funderar man på om två eller flera teorier kan kombineras till en förklaring av en företeelse. En annan gång kan idén komma utifrån, som ett uppdrag från en organisation eller som ett förslag från en lärare eller handledare.

Att göra om en idé till en problemställning som kan utforskas innebär ofta en krävande uppgift. I samband med inledningen till ett projekt har både forskare och studenter vanligtvis tämligen oklara idéer om det tema som de vill utforska. Det är vanligt att man vill ha svar på många omfattande och inte särskilt precisa frågor. Utmaningen består i att avgränsa och konkretisera temat så att det blir möjligt att utforska.

Andrew Abbott (2004) beskriver ett antal så kallade heuristiska tekniker för att både komma fram till bra problemställningar och besvara dem. Att teknikerna är heuristiska innebär att de mer bygger på ett slags experimenterande och ”försök och misstag” än på att man har en strikt struktur. En vanlig teknik är att man använder sig av analogier, det vill säga tankar och modeller från ett annat område, för att belysa en företeelse. Man kan till exempel betrakta äktenskapliga konflikter i ljuset av teorier som rör näringslivet.

Arbetet med att utforma en problemställning innebär att man rör sig på olika nivåer, där man kan ställa sig följande frågor: ■ Vilken grundläggande förståelse har man om den sociala verkligheten (undersökningens ontologiska perspektiv)?

39

DEL I. METODREFLEKTIONER

■ Vad är kunskap och hur kan man på bästa sätt få fram kunskap (undersökningens epistemologiska perspektiv)?

■ Vilket ämnesområde ska forskningen förankras i?

■ Vilket är undersökningens syfte – vad ska undersökningen bidra med?

■ Vilken är undersökningens problemställning – vad vill man ha svar på?

Dessa punkter visar att denna fas av forskningsprocessen innebär en mångsidig aktivitet där man kan röra sig mellan grundläggande, nästan filosofiska, frågeställningar och betydligt mer praktiska frågor om vad man vill att undersökningen ska bidra med.

Ontologiskt och epistemologiskt perspektiv I kapitel 2 skilde vi mellan samhällsontologiska och epistemologiska teorier. Ontologiska teorier rör grundläggande antaganden om hur den sociala verkligheten ser ut, medan epistemologiska teorier rör sig om olika uppfattningar om hur man skaffar sig kunskap om den verkligheten (Hollis 1994).

Dessa teorier kan till en början te sig som rent filosofiska frågor som har föga relevans för en praktisk forskning.

Ontologiska teorier kan betraktas som förutsättningar för människor och samhälle. Det behöver dock inte finnas någon enighet omkring dessa förutsättningar. Inom samhällsvetenskapen finns det olika uppfattningar om vad som är grundläggande drag för människor och den sociala verkligheten. Genom att förutsättningar kan komma att få betydelse för olika undersökningars resultat och slutsatser, ska de synliggöras och ges en fast grund. Forskare ska känna till de grundläggande antagandena för att vara på det klara med hur de kan påverka resultaten.

Om man till exempel väljer att använda teorier om förhandlingar i näringslivet för att belysa konflikter i äktenskapet, bör man känna till att sådana teorier kan utgå från förutsättningar om att individer agerar på grundval av rationella beräkningar. Om detta inte stämmer överens med de ontologiska uppfattningar man har, ska man kanske välja andra teorier eller åtminstone lyfta fram detta när man tolkar analysresultaten.

Det är inte möjligt att beskriva ett fullständigt ontologiskt perspektiv.

Här ska vi bara nämna två centrala frågor av en ontologisk karaktär:

40

3. FRÅN TEMA TILL PROBLEMSTÄLLNING

■ Är samhället i grund och botten en samling enskilda individer eller rymmer samhället kännetecken som inte kan reduceras till drag eller egenskaper hos de människor som samhället består av?

■ Ska vi utgå från att människor i stort sett handlar utifrån grunder som gör deras handlingar begripliga för dem eller ska vi anta att människors handlingar styrs av faktorer som individerna själva inte är riktigt medvetna om?

Epistemologi eller kunskapsteori handlar om kunskapens natur, det vill säga det som man egentligen kan veta om verkligheten och hur man kan gå till väga för att få kunskap om människor och samhälle. Även detta är relevanta frågor för en praktisk forskning.

En viktig epistemologisk fråga är till exempel om empiriska data utgör den enda grunden för forskning (empirism) eller om kunskap kan bygga på ren tankeverksamhet och reflektion utan att detta behöver ha en empirisk grund (rationalism). Enligt det förstnämnda synsättet ska kunskap bygga på det som man observerar, allt annat är en fråga om spekulation. Utifrån det andra synsättet kan det finnas krafter eller strukturer bakom det sociala liv som man inte kan observera. Adam Smith (1776/1986) är bland annat känd för sin teori om en ”osynlig hand” – när en enskild individ följer ett egenintresse kan det också vara till kollektivets bästa. Detta är kunskap som inte kan observeras men som följer en teoretisk modell för hur marknaden fungerar.

En annan central epistemologisk fråga rör sanning och objektivitet. Den grundläggande frågan är hur man kan bära sig åt för att komma fram till säker kunskap och hur man kan sortera ut ”sann” kunskap. Det finns emellertid olika teorier som kan användas för att avgöra sanningshalten i ett påstående (se Johannessen, Tufte & Veiden 2006). Ett påstående kan definieras utifrån om den svarar mot verkligheten, är logiskt konsistent, är nyttig eller fruktbar eller bygger på en enighet mellan de personer som påståendet rör. Andra epistemologiska synsätt går faktiskt ännu längre och innebär att sanning har en koppling till makt och att det alltid ligger vissa människors intressen bakom etablerade sanningar i samhället. Forskningens syfte blir i det sistnämnda fallet att beskriva olika intressen och skapa möjligheter för svaga aktörer att definiera olika sanningskriterier (jämför med det som sägs om mål och syfte i samband med forskning i den kommande texten).

Ingen möter världen förutsättningslöst och den bakgrund man har – både personlig och ämnesmässig – kommer att vara del av den process

41

DEL I. METODREFLEKTIONER

det innebär att slå fast kunskap. Vissa delar kan formuleras språkligt, men mycket är också intuitiv kunskap som verkar styrande på forskningsprocessen utan att man är riktigt medveten om det.

En sådan reflektion kan vara att man klargör om det är faktorer som rör den egna bakgrunden som kan inverka på forskningen, till exempel de ontologiska, epistemologiska eller ämnesmässiga perspektiv man utgår från. Detta är speciellt viktigt i samband med kvalitativa undersökningar där forskaren har en särställning genom att det är han eller hon själv som genomför såväl datainsamling och analys som tolkning av resultaten. I sådana fall kommer det att vara intressant för andra att veta något om forskarens förförståelse och bakgrundskunskap. En sådan reflektion och beskrivning är aktuell i samband med både kvalitativa och kvantitativa studier.

Undersökningens ämnesmässiga utgångspunkt Forskarens ämnesmässiga utgångspunkt har ofta sin grund i forskarens utbildning och bakgrund. En forskare med en utbildning inom ekonomi har en annan ämnesmässig utgångspunkt än vad en antropolog har. Den ämnesmässiga utgångspunkten innebär tydliga konsekvenser för forskningsprojektets innehåll. Den ämnesmässiga eller teoretiska profil som väljs ger projektet en struktur och säger något om vilka faktorer som betonas, oberoende av syftet med undersökningen (Grønhaug & Troye 2000). Inom forskningen är det vanligt att man explicit beskriver hur ens ämnesmässiga bakgrund ser ut, vilket perspektiv man väljer och varför man gjort detta val.

Undersökningens syfte Varför vill man genomföra en undersökning? Vad ska undersökningen bidra med? Hur ska resultaten användas? Om man kan svara på dessa frågor, är man på det klara med målen för undersökningen. En undersökning kan ha ett visst mål eller flera olika mål; låt oss gå in närmare på detta.

Att beskriva är en stödjande och dokumenterande form av forskning. De beskrivningar man kommer fram till kan handla om individer, situationer eller händelser. Man kan till exempel ha som syfte att beskriva samarbetet

42

3. FRÅN TEMA TILL PROBLEMSTÄLLNING

mellan studenter och lärare på en kurs med mycket goda resultat och mellan studenter och lärare på en kurs som inte fungerar särskilt bra.

Den avgörande frågan i en förklarande undersökning är vilka faktorer (x) som är orsak till en företeelse (y) eller vilka företeelser (y) som är följden av en företeelse (x). Det handlar om att komma fram till orsaksförklaringar.

Finns det speciella mönster som gör att x utlöser y? Under vilka omständigheter kommer x att vara orsak till y? Orsaksförklaringar inom samhällsvetenskapen går vi närmare in på i kapitlen 18 och 22.

När man vill förstå något ser man det genom de människors ögon som studeras, och omgivningen spelar då en viktig roll. En undersökning som går ut på att förstå kan till exempel handla om att studera vad det är som gör forskare till forskare (Andersen 1990). Vad vill det säga att vara forskare i en bestämd forskningsmiljö? Varför kallar vi någon för forskare och vad betyder egentligen det ordet? Vad innebär de ord som forskare använder och vad försöker de så att säga ge uttryck för? Företeelsen beskrivs och förklaras genom en helhetsinriktad tolkning.

Att förutsäga inbegriper undersökningar där forskaren försöker förutsäga hur något förväntas bli och/eller utvecklas. Ett exempel kan vara att man ska förutsäga vilken effekt ett ökat terrorhot har på turistnäringen.

Olika framtidsscenarier baseras ofta på beskrivning av ett tillstånd fram till idag, ofta med en förklaring av orsakerna bakom detta tillstånd.

En utvärdering har som mål att bedöma effekterna av en insats och människors handlingar. En vanlig fråga kan exempelvis vara om insatsen X som handlat om introduktion av nya rutiner för hantering av klagomål har uppnått det mål som har formulerats.

När det gäller att ge underlag för beslut som grundar sig på handlingsinriktad forskning kan syftet bland annat vara komma fram till hur en offentlig tjänst ska ledas. Syftet med brukarundersökningar är att få fram en bättre grundval för riktiga beslut.

Når målet är förändring kallas det för aktionsforskning. Det är en form av forskning som har till syfte att lösa speciella problem i en organisation, ett lokalsamhälle eller ett program. Det är därför vanligt att uppdragsgivaren och forskaren arbetar tillsammans för att utifrån några identifierbara symptom ställa en diagnos på de problem som finns. Därefter arbetar man fram en lösning på grundval av denna diagnos. Aktionsforskning blir därmed en del av förändringsprocessen genom att uppdragsgivaren är involverad i studiet och lösningen av dennes egna problem (Whyte 1989).

43

DEL I. METODREFLEKTIONER

Utveckling av ett nytt perspektiv eller nya begrepp och teorier kan bidra till att man ser på verkligheten med nya ögon. Detta kallas också för explorativa, problemidentifierande eller sonderande undersökningar och de har som syfte att utforska förhållanden eller företeelser som är mindre kända eller helt okända. Den kunskap man har om företeelsen kan vara bristfällig eller inte ens existera. Explorativa undersökningar kan ha som mål att identifiera intressanta problemställningar som man kan studera närmare i framtiden. En sonderande undersökning kan också ingå i form av ett förarbete till en förklarande undersökning och blir därmed en form av förundersökning som har till syfte att ställa upp hypoteser som senare prövas på kvantitativ väg. Förutom detta generaliserande syfte kan man också ha ett mer specifikt syfte; typiska frågor är de följande: Vad sker i denna verksamhet? Vilka är de förhärskande mönstren i det sätt varpå deltagarna finner mening i tillvaron? Hur är dessa mönster relaterade till varandra?

Att utforma konkreta utopier innebär att man kopplar samman det önskade med det som är möjligt att genomföra genom att klargöra betingelserna för förändring. När man genomför en så kallad gap-analys (som tar ställning till gapet eller avståndet mellan framtidens ”drömbild” och dagens situation) gör man tre saker: (1) analyserar nusituationen, (2) resonerar sig fram till en optimal situation och (3) klargör hur man kan komma dit man vill; detta inom de rambetingelser som är aktuella (till exempel tid, resurser, personal samt lagar och regler).

Undersökningens problemställning Ett centralt begrepp i metodlitteraturen är problemställning, problemformulering eller forskningsfrågor. En problemställning innebär vanligtvis frågor som visar vad undersökningen ska ge svar på. Den beskriver även den konkreta utgångspunkten för undersökningen, nämligen nyfikenhet.

Forskning handlar om att komma fram till svar på en eller flera frågor.

Begreppet kan definieras som ”frågor som ställs utifrån ett bestämt syfte och detta på ett så pass precist sätt att de kan belysas med hjälp av samhällsvetenskapliga metoder” (Halvorsen 2008, s. 35). Att formulera en problemställning är en viktig del av undersökningen som de övriga procedurerna får anpassas efter. Det är inte val av teori och forskningsmetoderna som bestämmer problemställningen, utan det är tvärtom. Det är undersökningens problemställning som styr val av metod och som bestämmer hur

44

3. FRÅN TEMA TILL PROBLEMSTÄLLNING

pass bra undersökningen fungerar, eftersom problemställningen anger de frågor som undersökningen förväntas ge svar på. Alla beslut som rör urvalsstrategi, rekrytering av informanter, utformning av intervjuguide/frågeschema, datainsamling, analys av data, tolkning och rapportering styrs av problemställningen. Därför är det viktigt att man kan utforma en bra och relevant problemställning redan i början av forskningsprojektet.

Problemställningar kan å ena sidan vara konkreta och avgränsade och å andra sidan generella och omfattande. Vi kan titta på följande problemställningar: ■ Är människors nätverk idag mindre omfattande än tidigare?

■ Har människor idag mer sällan kontakt med den närmsta släkten (förutom med den egna familjen) än tidigare?

■ Finns det idag människor som har färre vänner jämfört med förr?

■ Ställer föräldrar idag i ekonomisk bemärkelse upp i större utsträckning när det gäller att hjälpa sina vuxna barn än vad som var fallet tidigare?

Den första frågan illustrerar det som förmodligen är en vanlig utgångspunkt; den rör sig om en mycket omfattande och inexakt frågeställning. Att man i inledningen av en undersökning tar sig an breda och oprecisa idéer beror i regel på att man saknar kunskap om det man ska undersöka.

Att formulera en problemställning handlar i princip om att besvara två frågor: vad och vilka som ska studeras. Goda problemställningar är därför formulerade på ett exakt sätt så att det framgår vad och vilka som ska studeras.

För studenter som ska genomföra en undersökning eller ett projekt kan det inledningsvis beskrivas som en blandning mellan positiv iver och frustration. De är otåliga och vill snabbt komma igång med insamlingen av data men hindras ofta av handledaren, som säger att ”Du måste utforma en problemställning”. Att formulera en sådan innebär betydligt mer än enbart en språklig formulering. Det handlar om en reflektionsprocess där man måste tänka igenom vilken eller vilka teorier eller begrepp som det är aktuellt att använda sig av, orientera sig om relevant forskning och bedöma vilket angreppssätt som verkar vara det bästa. Man måste alltså räkna med att ägna viss tid åt detta.

Att informera sig om aktuell forskning är en förutsättning för att kunna formulera precisa problemställningar. Om man inte är tillräckligt uppdaterad på det område man vill studera, kan man förbise viktiga teoretiska

45

INTRODUKTION TILL

SAMHÄLLSVETENSKAPLIG METOD Boken ger en bred översikt över både kvantitativ och kvalitativ metod.

Den lämpar sig för studenter och forskare men är intressant för alla som ska genomföra olika undersökningar, projekt och utredningar. Det krävs inte några särskilda förkunskaper om forskningsmetoder för att ha nytta av boken.

En introduktionsbok ska inte innehålla ”allt” om metod utan den här boken lyfter fram det som är nödvändigt för att man ska få en grundläggande förståelse för samhällsvetenskaplig metod. Boken tar upp de val som bör göras i forskningsprocessen, hur en undersökning kan designas från idé till rapportering och presentation av resultaten. Den ger många praktiska råd och tips och är rik på konkreta exempel.

Denna andra upplaga av boken har blivit grundligt uppdaterad utifrån senaste forskning, och ny medförfattare är Line Christoffersen. Bland annat har kvalitativ dataanalys fått mycket större fokus och blivit uppdelad i flera nya kapitel, till exempel om fallstudiedesign, regressionsanalys och dokumentanalys samt litteraturstudier.

A S B J Ø R N J O H A N N E S S E N  är sociolog och knuten till OsloMet – storbyuniversitet.

Han har lång erfarenhet av undervisning i samhällsvetenskaplig metod.

P E R A R N E T U F T E  är civilekonom från Handelshögskolan i Bergen och har en ph.d. från universitetet i Oslo. Han är försteamanuens vid OsloMet – storbyuniversitet.

L I N E C H R I S T O F F E R S E N  har en ph.d. i marknadsföring från Handelshögskolan i Köpenhamn och är docent vid Handelshögskolan OsloMet. Alla författarna har skrivit flera böcker om samhällsvetenskaplig metod.

Best.nr 47-13204-1 Tryck.nr 47-13204-1