arje dag påverkas vi av estetiska uttryck som kommunicerar till oss på olika sätt. Men hur kan vi lära barn att tolka och förstå dessa uttryck? Och hur kan vi ge dem möjligheter att uttrycka sig genom bild, drama, dans, musik och rytmik? Förutom den uppenbara glädje och entusiasm som skapande verksamhet ger innebär den att både barn och lärare lär och utvecklas. Estetiska uttrycksformer i teori och praktik handlar om hur lärare och blivande lärare för barn i förskola och grundskolans lägre stadier i sitt arbete kan använda sig av olika slags estetiska uttryck. Författarna ger inspiration och ökad tilltro till den egna förmågan att undervisa i, om och genom olika slags estetiska uttrycksformer. I boken ges konkreta tips och redskap som lärare kan använda sig av i sin undervisning. Boken är indelad i två delar. Den första delen behandlar estetik och estetiska uttrycksformer i teori och praktik och den andra delen fokuserar på bild-, drama- och musikdidaktik i teori och praktik. Varje kapitel avslutas med några frågor för didaktiska reflektioner. Författarna som bidrar med kapitel i denna antologi har alla flerårig erfarenhet av undervisning i förskola, grundskola eller musik- och kulturskola. Några arbetar idag som forskare och lärare inom högre utbildning och undervisar studenter i lärarutbildning och några arbetar som lärare och undervisar barn och elever i förskole- och skolålder.
Estetiska uttrycksformer i teori och praktik anna ehrlin (red.)
V
Estetiska uttrycksformer i teori och praktik
y
bild-, drama- och musikdidaktik anna ehrlin (red.)
Best.nr 47-13177-8 Tryck.nr 47-13177-8
Omslag Estetiska Uttrycksformer FINAL 2.indd 1
25/6/2019 BE 5:33 AM
Estetiska uttrycksformer i teori och praktik
y
bild-, drama- och musikdidaktik anna ehrlin (red.)
LIBER
Inlaga Estetiska Laroprocesser.indd 1
21/6/2019 BE 4:09 PM
ISBN 978-91-47-13177-8 © 2020 Anna Ehrlin och Liber AB förläggare: Maria Granler projektledare: Annika Sandström redaktör: Carin Soussi-Engman formgivning: Cecilia Frank/Frank Etc. AB illustrationer: Loona Aulik omslagsbild: Loona Aulik produktionsledare: Lars Wallin Första upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina 2020
kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Inlaga Estetiska Laroprocesser.indd 2
21/6/2019 BE 4:09 PM
INNEHÅLL
qrrrrrrrrrs
Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Bokens innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Författarpresentationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
del 1
Estetik och estetiska uttrycksformer i teori och praktik kapitel 1
KARL ASP
Varför måste konst vara så konstigt? Om att förstå estetik och estetiska lärprocesser . . . . . . . . . . . . 14 Ett möte med det konstiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Vad är estetik? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Burmans estetiska register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Estetiska erfarenheter och lärprocesser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Den egna estetiska identitetens betydelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Reflektionsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
kapitel 2
ANNA EHRLIN
Teori och didaktisk handlingskompetens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Handlingskompetens och musikalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Musikalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Undervisning – en medveten didaktisk handling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Didaktiska frågeställningar i forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Estetik som sinnliga upplevelser och erfarenheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Medveten undervisning i estetiska uttryck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Reflektionsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42
n 3 p
Inlaga Estetiska Laroprocesser.indd 3
21/6/2019 BE 4:09 PM
kapitel 3
ANNA EHRLIN
Estetiska uttrycksformer – mål eller redskap . . . . . . . . . . . . . . . 43 Transfer eller överföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Estetiska uttrycksformer i läroplaner och kursplaner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Ett instrumentellt och ett estetiskt värde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Olika perspektiv på undervisning i, om och genom estetiska uttryck . . . . . . . . 49 Reflektionsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51
kapitel 4
CARINA KINDAHL OCH GUNILLA KARLSSON-PYK
Lärares ledarskap och undervisning i estetiska uttrycksformer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Ledarskap och glädjen i att undervisa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Se varje barn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Förutsättningar för undervisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Ett tryggt lärandeklimat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Att vara lyhörd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Självkännedom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Reflektioner över att vara lärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Reflektionsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66
del 2
Bild-, drama- och musikdidaktik i teori och praktik kapitel 5
LOONA AULIK
Bild som kunskapsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Visuell kompetens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Vad är en bild? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Bildens funktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Bild som ämne . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Bild som kommunikation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Didaktisk medvetenhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Bild i ett ämnesövergripande perspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Uppgifter att genomföra och reflektera över . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82
n 4 p
Inlaga Estetiska Laroprocesser.indd 4
21/6/2019 BE 4:09 PM
kapitel 6
LOONA AULIK
Bildskapande i praktiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Bildframställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Förhållningssätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Bildsamtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Kreativitet och idéer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Uppgifter att genomföra och reflektera över . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94
kapitel 7
HELENA LUND
Drama som kunskapsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Drama då, nu och i framtiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Vad är drama? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Ledarskap i drama . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Cirkeln som mötesplats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Drama i ett ämnesövergripande perspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Fantasi, magi och möjligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Reflektionsuppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105
kapitel 8
HELENA LUND
Drama i praktiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Vad behövs för att arbeta med drama? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 I planeringsfasen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Ett dramapass . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Drama i olika grupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Förslag och utvecklingsmöjligheter för lärarutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Reflektionsuppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124
kapitel 9
BERIT WESTIN
Musik som kunskapsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Vad är musik och var kommer den ifrån? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Möjligheter att utvecklas musikaliskt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Musikaliska grundelement . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Musikdidaktiska utgångspunkter i förskola och skola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Tystnad, fokus och cirkeln som utgångspunkt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132
n 5 p
Inlaga Estetiska Laroprocesser.indd 5
21/6/2019 BE 4:09 PM
Att undervisa om, i, med och genom musik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 Musik i ett ämnesövergripande perspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Reflektionsuppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136
kapitel 10
BERIT WESTIN
Musik i praktiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Ljud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Sång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Undervisa i och genom sång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 Spel på instrument . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 Rörelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 Musiklyssning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 Uppgifter att genomföra och reflektera över . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153
Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154
n 6 p
Inlaga Estetiska Laroprocesser.indd 6
21/6/2019 BE 4:09 PM
INLEDNING
D
qrrrrrrrrrs
en här boken handlar om undervisning i, om och genom de estetiska uttrycksformerna bild, drama, dans, musik och rytmik. Boken har ett didaktiskt fokus och målsättningen är att den ska vara till hjälp för lärare och blivande lärare som vill utveckla både teoretisk kunskap och didaktisk handlingskompetens för undervisning kopplad till estetiska uttrycksformer. Vi blir dagligen berörda av estetiska uttryck, till exempel när vi ser och upplever bilder av olika slag, hör musik i olika sammanhang, läser en bok, inreder ett rum, går på teater eller möter estetiska uttrycksformer i undervisningssituationer. Utöver att ge en inblick i några estetiska uttrycksformer som kunskapsområden vill vi med den här boken förmedla något av den glädje vi tycker att undervisning i bild, drama, dans, musik och rytmik ger. Vår ambition är att med boken erbjuda didaktiska redskap som kan vara användbara i undervisning där estetiska uttrycksformer är i fokus, och därtill belysa att de kan tillföra unika dimensioner också i annan undervisning. Sådana unika dimensioner har vi funnit i ett utforskande förhållningssätt och i den glädje och entusiasm som barn och elever kan ge uttryck för i sitt lärande kopplat till estetiska uttrycksformer. Att få vara med när någon utvecklar tilltro till sin förmåga och ger uttryck för stolthet över sig själv i sitt skapande är helt enkelt något alldeles särskilt. Med den här boken hoppas vi att du som lärare eller blivande lärare ska få inspiration och redskap för att fortsätta ditt utforskande och få en ökad tilltro till din förmåga att undervisa i, om och genom estetiska uttrycksformer. När boken skrivs är två av tjugofem examensmål i förskollärarexamen inriktade mot så kallade estetiska lärprocesser och skapande verksamhet.
n 7 p
Inlaga Estetiska Laroprocesser.indd 7
21/6/2019 BE 4:09 PM
I nledning
Under rubriken Kunskap och förståelse står att den blivande förskolläraren ska ”visa kunskap om praktiska och estetiska lärprocesser” och under Färdighet och förmåga preciseras det att man ska ”skapa förutsättningar genom lek och skapande verksamhet för alla barn att lära och utvecklas”. Av de tjugosex examensmål som ska uppnås för en grundlärarexamen F–3 finns ett som säger att den blivande läraren ska ”visa kännedom om praktiska och estetiska lärprocesser” (SFS 2010:541). Det är därför inte särskilt förvånande att undervisning i, om och genom estetiska uttrycksformer har ganska litet utrymme i dessa lärarutbildningar. Fem av oss som bidrar med kapitel i den här antologin arbetar eller har arbetat som lärare och eller forskare i lärarprogrammen på Mälardalens högskola. På den högskolan läser idag förskollärarstudenter och grundlärarstudenter F–3 en femveckorskurs om 7,5 högskolepoäng som fokuserar estetik och estetiska lärprocesser i teori och praktik. Företrädelsevis genomförs undervisningen i uttrycksformerna bild, musik och drama. Utöver denna kurs får studenterna undervisning genom workshops eller seminarier som är integrerade i andra kurser under utbildningen. Självklart skulle vi önska att undervisning i och om estetiska uttrycksformer fick ännu större utrymme, men det är mycket som ska rymmas i lärarprogrammen och vi ser möjligheten att integrera undervisning i estetiska uttrycksformer i övriga kurser som ett värdefullt komplement. När man som lärare brinner för ett innehåll eller ett ämne är det mycket man vill dela med sig av, och eftersom examensmålen inte preciserar vad så kallade estetiska lärprocesser omfattas av ger det lärarutbildare utrymme att själva tolka begreppet och omsätta det i undervisning. I den här boken delar vi med oss av vår tolkning. I ett av kapitlen beskriver också två lärare som är verksamma i förskola, grundskola och kommunal musikskola vad de ser som mest betydelsefullt i sin undervisning och sitt ledarskap kopplat till estetiska uttrycksformer.
n 8 p
Inlaga Estetiska Laroprocesser.indd 8
21/6/2019 BE 4:09 PM
I nledning
BOKENS INNEHÅLL Denna antologi är indelad i två delar och består av totalt tio kapitel. Varje kapitel avslutas med några frågor att ta utgångspunkt i för didaktiska reflektioner. Del 1: Estetik och estetiska uttrycksformer i teori och praktik syftar till att ge en teoretisk orientering i begreppen estetik och estetiska lärprocesser. Här diskuteras även betydelsen av att som lärare äga både teoretisk och didaktisk handlingskompetens samt frågor om vad som legitimerar undervisning i estetiska uttrycksformer. Del 1 avslutas med två verksamma lärares beskrivningar av sin undervisning och sitt ledarskap kopplat till undervisning i estetiska uttryck. I kapitel 1 Varför måste konst vara så konstigt? Om att förstå estetik och estetiska lärprocesser förklarar och diskuterar Karl Asp begreppen estetik, estetiska lärprocesser och konst både ur ett historiskt och ett teoretiskt perspektiv. I sina resonemang tar han stöd av filosofer, forskning och egen undervisningserfarenhet. I kapitel 2 Teori och didaktisk handlingskompetens understryker Anna Ehrlin betydelsen av att som lärare tillägna sig ämneskunskap, didaktisk teoretisk kunskap och didaktisk handlinskompetens. Kapitlet ger exempel på hur forskning som ställer didaktiska frågor kan utgöra ett stöd för undervisning i, om och genom estetiska uttrycksformer. Vidare berörs frågor som relaterar till begreppet musikalitet och lärares upplevda kompetens kopplad till estetiska uttrycksformer. I kapitel 3 Estetiska uttrycksformer – mål eller redskap belyser Anna Ehrlin frågor om vad som ger legitimitet åt undervisning i estetiska uttrycksformer. Begreppet transfer eller överföring används för att belysa att det är angeläget att kunna beskriva hur undervisning i, om och genom estetiska uttrycksformer kan skapa överföringseffekter men också på vilket sätt denna undervisning är betydelsefull för att kunna bidra med kunskap och färdigheter i det specifika uttryck som fokuseras. I kapitel 4 Lärares ledarskap och undervisning i estetiska uttrycksformer beskriver Carina Kindahl och Gunilla Karlsson-Pyk vad de ser som
n 9 p
Inlaga Estetiska Laroprocesser.indd 9
21/6/2019 BE 4:09 PM
I nledning
betydelsefullt i sin undervisning och i sitt ledarskap kopplat till de estetiska uttrycksformerna musik, rytmik och dans. Kapitlet ger en inblick i en undervisning som syftar till att erbjuda barn och elever ett tryggt och lustfyllt möte med dessa uttrycksformer. Del 2: Bild-, drama- och musikdidaktik i teori och praktik ger inblickar i bild, drama och musik som kunskapsområden och beskriver ämnesdidaktiska grunder för undervisning i förskola och grundskolans lägre årskurser i dessa uttrycksformer både ur ett ämnesspecifikt och ett ämnesövergripande perspektiv. Kapitel 5, 7 och 9 har fokus på respektive uttrycksform som kunskapsområde och belyser didaktiska frågeställningar värda att beakta. Kapitel 6, 8 och 10 ger förslag på övningar och utgångspunkter för undervisning och reflektion i uttrycksformerna bild, drama och musik. I kapitel 5 Bild som kunskapsområde förklarar Loona Aulik begrepp relaterade till bild som kunskapsområde. Kapitlet ger teoretisk förankring till bild som ämne och lyfter fram några teoretiska begrepp kopplade till bild och bildskapande som kan vara lärare och blivande lärare till hjälp vid didaktisk planering och reflektion. I kapitel 6 Bildskapande i praktiken ger Loona Aulik exempel på olika tekniker för bildarbete. Kapitlet ger en orientering i material och redskap som kan användas, ger några förslag på uppgifter och visar på ingångar till att föra samtal om bilder med barn och elever. I kapitel 7 Drama som kunskapsområde beskriver Helena Lund vad drama kan innebära och vara i ett utbildningssammanhang. Kapitlet behandlar även ledarskap i drama samt uppmuntrar lärare att ta till vara fantasins möjligheter. I kapitel 8 Drama i praktiken ger Helena Lund exempel på vad dramaundervisning kan innehålla. Kapitlet beskriver hur ett dramaarbete kan läggas upp och vad som behövs för att kunna undervisa i drama. I kapitel 9 Musik som kunskapsområde förklarar Berit Westin musikaliska begrepp relaterade till musik som kunskapsområde. Kapitlet uppmärksammar även några musikpedagogiska förgrundsgestalter som än idag influerar musikpedagogisk verksamhet inriktad mot yngre barn
n 10 p
Inlaga Estetiska Laroprocesser.indd 10
21/6/2019 BE 4:09 PM
I nledning
och elever. Avslutningsvis redogör hon för skillnader i att undervisa i, om, med och genom musik. I kapitel 10 Musik i praktiken ger Berit Westin exempel på grundläggande innehåll för musikundervisning. Kapitlet visar även hur musikundervisning kan planeras och genomföras.
FÖRFATTARPRESENTATIONER är docent i pedagogik. Hon disputerade i musikpedagogik 2012 vid Musikhögskolan Örebro universitet med en avhandling om musik i förskolan i en flerspråkig miljö. Idag arbetar hon som forskare och lärare vid Mälardalens högskola. Anna är även utbildad och legitimerad grundskollärare 1–7 och har arbetat som lärare i grundskolan i tjugo år. a n n a e h r li n
är universitetsadjunkt i pedagogik med inriktning musik och rytmik och arbetar som lärare i lärarutbildningarna vid Mälardalens högskola. Berit är utbildad rytmiklärare vid Svenska Dalcroze-Seminariet och Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och har arbetat med musik och rytmik inom förskola, grundskola och gymnasium samt med lärarfortbildning i trettiofem år. Hon har även varit rektor för kommunal kulturskola.
b e r it w e s ti n
är danspedagog och arbetar vid Eskilstuna Musikskola. Hon undervisar inom musikskolans El Sistema-verksamhet i förskola, förskoleklass, särskola, träningsskola, grundskolans årskurs 1–3 samt i musikklasser årskurs 7–9. Hon är koreograf till barnkörer och ensembler inom Musikskolans verksamhet samt regisserar och arbetar som koreograf vid Musikskolans konserter. Carina är utbildad vid Väddö folkhögskola och Danshögskolan i Stockholm och har sedan 1984 arbetat som danspedagog i Eskilstuna kommun.
c a r in a k i n da h l
är rytmik- och musiklärare och arbetar vid Eskilstuna musikskola som processledare för musikverksamheten El g u n i ll a k a r l ss o n - p y k
n 11 p
Inlaga Estetiska Laroprocesser.indd 11
21/6/2019 BE 4:09 PM
I nledning
Sistema. Hon är även rytmik- och musiklärare i förskola och grundskola samt i den frivilliga orkesterverksamheten i Eskilstuna kommun. Gunilla är utbildad vid Musikhögskolan i Stockholm och har arbetat som rytmikoch musiklärare inom förskola, grundskola och särskola i trettio år. h e le n a lu nd är auktoriserad dramapedagog (RAD) och arbetar som universitetsadjunkt i pedagogik med inriktning drama vid Mälardalens högskola. Hon undervisar i lärarutbildningarna samt inom uppdrags utbildningar. Helena har tidigare arbetat som dramapedagog i kommunal regi i förskola och grundskola i tjugo år.
är adjunkt i pedagogik vid Mälardalens högskola där han arbetar som forskare och lärare. Han disputerade i musikpedagogik 2015 vid Lunds universitet med en avhandling som behandlar musiklärares val av undervisningsinnehåll i gymnasieskolans ensembleundervisning. Han har musiklärarexamen från Örebro universitet och har arbetat som musiklärare i grund-, gymnasie- och kulturskolor i femton år.
karl asp
lo o na au l i k är legitimerad bildlärare för grundskola och gymnasium och arbetar som bildlärare i grundskolan i Eskilstuna kommun. Hon är utbildad konsthantverkare vid Tartu konstskola, Estland, utbildad illustratör vid Mälardalens högskola samt utbildad bildlärare vid Umeå universitet. Hon har tidigare arbetat som universitetsadjunkt i pedagogik med inriktning bild vid Mälardalens högskola. Där undervisade hon inom lärarutbildningarna.
n 12 p
Inlaga Estetiska Laroprocesser.indd 12
21/6/2019 BE 4:09 PM
DEL 1
Ă&#x;
Estetik och estetiska uttrycksformer i teori och praktik
Inlaga Estetiska Laroprocesser.indd 13
21/6/2019 BE 4:09 PM
KAPITEL 1
Ø
Varför måste konst vara så konstigt? Om att förstå estetik och estetiska lärprocesser KARL ASP
I
följande kapitel diskuterar jag estetik utifrån ett teoretiskt perspektiv. Jag inleder med erfarenheter från mitt arbete som musiklärare och diskuterar därefter estetik som begrepp med hjälp av filosofer och forskare, visar upp hur estetik kan förstås i relation till lärande samt avslutar med hur den egna estetiska identiteten kan bli ett verktyg för att undervisa i och genom estetiska uttrycksformer. Men jag vill börja med att beskriva hur konst ibland kan uppfattas som mycket konstigt.
ETT MÖTE MED DET KONSTIGA Efter visst trugande hade jag till slut lyckas få med mig mina elever till konstmuseet i stan. Tanken var att eleverna skulle få ta del av modern konst på riktigt, få se konstverken på plats. Det dröjer inte länge innan en av dem uppbragt utbrister ”Det där hade ju jag kunnat göra!”. Gruppen stannar upp och sakta sprids elevens reaktion för att tas över av andra. Tavlan som eleven kommenterar föreställer egentligen ingenting. Snarare ser det ut som färgresterna på ett underlag som blivit över efter att någon
n 14 p
Inlaga Estetiska Laroprocesser.indd 14
21/6/2019 BE 4:09 PM
K apitel 1 · Varför måste konst vara så konstigt ?
har målat en tavla. En stor vit duk med färgfläckar längst ut i kanterna. Tavlans titel ger inga ledtrådar till vad det handlar om och på det hela taget blir upplevelsen för eleverna provocerande. Jag försöker i stunden förklara och diskutera med eleverna, men föga framgångsrikt. För dem är konstupplevelsen inte alls ett inspirerande möte med estetiska erfarenheter så som jag hade tänkt mig, utan snarare blir besöket på museet bara en bekräftelse på hur konstig icke-föreställande konst kan vara. Vi går vidare till utställningen som visar Marcel Duchamps konstverk och några av hans ready-mades, vardagliga föremål som ”blivit” konst. Ett cykelhjul upp och ner på en pall. En urinal med en mystisk titel. En flasktorkare1). Föremålen gör eleverna stumma, tills de får en liknande reaktion som den vid tavlan i rummet intill: Kan konst verkligen se ut på det här sättet? Så som eleverna vill förstå konst och estetik blir det provocerande att se något så enkelt positioneras som ett märkvärdigt konstföremål. ”Har vi rest ända hit för att se det här?” ligger liksom i luften. Jag försöker locka fram andra tankar och nämner att det nog mer handlar om idéer, snarare än hantverksskicklighet och att estetiska erfarenheter kan vara mer än att beundra skickligheten hos en målare som realistiskt återger något. Tvivlet lägger sig en aning och andra konstverk gör eleverna nyfikna. Geten med ett bildäck runt magen väcker hos eleverna medlidande och skapar dessutom viss irritation över hur människor kan behandla djur. En guide går förbi och i förbigående börjar hon nyfiket samtala med eleverna om geten. Hon ställer uppriktigt nyfikna frågor till eleverna om hur de ser och förstår konstverken och förklarar hur konstnären förmodligen har tänkt. Sakta börjar en fascination växa fram i vår grupp. En närliggande installation får eleverna att skratta och skrattet förlöser. Vi tar ställning till möjliga tolkningar och grips av huruvida den ena är mer trovärdig än den andra. Efter en stund på museet är gruppen muntrare, även om en viss skepsis finns kvar. Efteråt inser jag att guiden lyckades med att 1) Konstverken finns på Moderna museet i Stockholm och heter i tur och ordning: Roue de Bicyclette (1913/1969/1970), Fountain (1917/1963) samt Porte-Bouteilles (1914/1963/1976). De olika årtalen avslöjar att det handlar om repliker tillverkade eller förbättrade vid ett annat tillfälle än själva originalet.
n 15 p
Inlaga Estetiska Laroprocesser.indd 15
21/6/2019 BE 4:09 PM
K apitel 1 · Varför måste konst vara så konstigt ?
locka fram nyfikenhet inför det som först väcker misstro och irritation. Guiden kunde både visa förståelse för elevernas reaktioner och hantera deras frågor. Dessutom blev hennes förslag på möjliga analyser av konstverken en utgångspunkt för en intressant diskussion, och elevernas första frustration förbyttes i nyfikenhet. En utgångspunkt för guidens frågor var att börja reflektera över vad konst kan vara. Vad är egentligen konst och varför ser den ut som den gör? Hur kan vi förstå konst? Genom att ställa den typen av frågor kan vi också bättre synliggöra våra föreställningar kring vad konst kan vara. Med hjälp av ett reflekterande förhållningssätt kan vi kanske förstå konst på ett nytt och givande sätt.
VAD ÄR ESTETIK? På lärarutbildningarna där jag numera undervisar återkommer ofta händelsen ovan, och av den anledningen tar jag gärna fram Duchamps konstverk ”Fountain” för att starta en diskussion kring vad konst skulle kunna vara. Vi börjar så, för begreppet estetik är mångtydigt och precis som ett märkligt konstverk är det ofta svårt att förstå sig på. Konst, som begrepp, känns då enklare att förhålla sig till och mina studenter kan ofta relatera till ordet: vackra tavlor (kanske på ett museum), vacker musik (kanske i ett konserthus), balett i ett operahus, teater på en stor teaterscen. ”Men brukar ni gå på det där?” undrar jag och många av mina studenter skrattar till: ”Nej …”, blir ofta svaret, ”vi nöjer oss med Mello och Spotify!”. I den här situationen återkommer jag gärna till musikvetaren Lars Lilliestams tankar om musik och hur musik används (Lilliestam, 2009). Musik, om vi betraktar den så som Lilliestam gör, blir i så fall betydligt mer än det som ryms inom den västerländska konstmusiken, som ofta spelas i konserthus och operahus. Dansband, DJ:s, sångerna på skolavslutningen, disco, Spotifylistor, replokaler, dataspelsmusik, folkdanslag, filmmusik, signalen på vår mobiltelefon, att få nynna för sig själv – musik ser ut att vara något som kan ackompanjera oss ofta i vår vardag och som används på en rad olika sätt. Så är det nog med de flesta andra konstnärliga uttrycksformer och begreppet ”konst” blir ofta alldeles för snävt.
n 16 p
Inlaga Estetiska Laroprocesser.indd 16
21/6/2019 BE 4:09 PM
arje dag påverkas vi av estetiska uttryck som kommunicerar till oss på olika sätt. Men hur kan vi lära barn att tolka och förstå dessa uttryck? Och hur kan vi ge dem möjligheter att uttrycka sig genom bild, drama, dans, musik och rytmik? Förutom den uppenbara glädje och entusiasm som skapande verksamhet ger innebär den att både barn och lärare lär och utvecklas. Estetiska uttrycksformer i teori och praktik handlar om hur lärare och blivande lärare för barn i förskola och grundskolans lägre stadier i sitt arbete kan använda sig av olika slags estetiska uttryck. Författarna ger inspiration och ökad tilltro till den egna förmågan att undervisa i, om och genom olika slags estetiska uttrycksformer. I boken ges konkreta tips och redskap som lärare kan använda sig av i sin undervisning. Boken är indelad i två delar. Den första delen behandlar estetik och estetiska uttrycksformer i teori och praktik och den andra delen fokuserar på bild-, drama- och musikdidaktik i teori och praktik. Varje kapitel avslutas med några frågor för didaktiska reflektioner. Författarna som bidrar med kapitel i denna antologi har alla flerårig erfarenhet av undervisning i förskola, grundskola eller musik- och kulturskola. Några arbetar idag som forskare och lärare inom högre utbildning och undervisar studenter i lärarutbildning och några arbetar som lärare och undervisar barn och elever i förskole- och skolålder.
Estetiska uttrycksformer i teori och praktik anna ehrlin (red.)
V
Estetiska uttrycksformer i teori och praktik
y
bild-, drama- och musikdidaktik anna ehrlin (red.)
Best.nr 47-13177-8 Tryck.nr 47-13177-8
Omslag Estetiska Uttrycksformer FINAL 2.indd 1
25/6/2019 BE 5:33 AM