9789147131228

APPARNAS PLANET MÄNNISK ANS ROLL I EN DIGITAL VÄRLD

Arash Gilan Jonas Hammarberg

APPARNAS PLANET MÄNNISK ANS ROLL I EN DIGITAL VÄRLD Arash Gilan Jonas Hammarberg

LIBER

ISBN 978-91-47-13122-8 E-bok: ISBN 978-91-47-13355-0 © 2019 Arash Gilan, Jonas Hammarberg och Liber AB Förläggare: Helga Laurin Projektledare: Kajsa Lindroth Redaktör: Ann Pålsson Grafisk form och omslag: Nette Lövgren Illustrationer: David Marklund, människohand: Erich Lessing/akg-images/TT Omslag, robothand: David Marklund Författarfoto: Abraham Engelmark Produktion: Lars Wallin Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: Livonia Print, Lettland 2019

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Innehållsförteckning

Inledning. En värld i förändring 10 Del 1 – Varför sker det som sker och vad innebär det egentligen? 16 Del 2 – Vad krävs för att leva och utvecklas? 16 Del 3 – Hur ska det ske? 17

DEL 1 – VARFÖR SKER DET SOM SKER OCH VAD INNEBÄR DET EGENTLIGEN? 18 1. Digital darwinism 20 Homo sapiens 22 Den första viktiga upptäckten: eld 23 Den första industriella revolutionen (1700- och 1800-talet) 24 Den andra industriella revolutionen (1800- och 1900-talet) 26 Den tredje industriella revolutionen (1900-talet) 27 Den fjärde industriella revolutionen (2000-talet) 28 Betydelsen av människan? 30 2. Teknologins lagbok 32 Lag nummer 1: Teknologi är varken god eller ond men inte heller neutral 33 Lag nummer 2: Uppfinnandet är nödvändighetens moder 39 Lag nummer 3: Teknologi kommer i förpackningar, stora som små 39 Lag nummer 4: Även om teknologi kan vara ett viktigt inslag i många offentliga frågor, är det icke-tekniska faktorer som till slut har företräde i teknikpolitiska beslut 40 Lag nummer 5: All historik är relevant men historien om teknologi är mest relevant 41 Lag nummer 6: Teknologi är en högst mänsklig aktivitet, så ock historien om teknologi 42

3. Apparnas planet – hur algoritmer, mjukvara och AI tar över världen 43 Sagornas värld är här 44 Avgörande teknik på Apparnas planet 48 AI – en fluga eller här för att stanna? 52 4. Vilken värld vill vi forma? Etik och moral på Apparnas planet 60 Etik, moral och digital teknik 65 En värld full av robotar 68 Maskinen och människan 69 Framtiden som väntar 71 Värdet i det icke-digitala 73 Den magiska tvättmaskinen 74

DEL 2 – VAD KRÄVS FÖR ATT LEVA OCH UTVECKLAS? 76 5. Men har vi kraften? 78 Teknikgenerationens organisation är som människan 81 Människa och maskin i symbios 85 Vad gör er till en levande organisation? 86 6. Attraktivitet 88 Trygghet 90 Gemenskap 90 Glädje 91 Frihet 92 Lust 92 Stolthet 93 Nyhet 93 Nytta 94 Talangkriget har bara börjat 94 Goda råd är inte dyra 96

7. Effektivitet 98 Samarbete är grunden för framtidens effektivitet 100 Mänsklig interaktion är grunden i allt samarbete 102 8. Energi 110 1. Engagemang 111 2. Motivation 112 3. Upplevelse 114 4. Välmående 115 5. Lycka 118 Meningsfullhet och syfte 120 Stresshantering och förmåga att leva 121 Tillsammans i ett sammanhang 121 9. Lärande 122 Marknad 125 Försäljning 125 Leverans 125 Kundutveckling och merförsäljning 126 Att lära av och med varandra 126 Mikroinlärning och makroinlärning 129 Action Learning och Målmedveten övning 130 10. Innovation 132 Innovation ur ett historiskt perspektiv 133 Innovation ur ett organisatoriskt perspektiv 135 Hur ser innovation ut i världen? 136 Hemligheten bakom de mest innovativa 138 Innovation ur ett mänskligt perspektiv 139 11. Förändringsvilja 142 Motståndsrörelsen 145 Går det att förändra i en organisation när människor inte vill? 146 Går det att leda förändringen med gamla metoder? 148 Det börjar alltid med ledarskapet 151

DEL 3 – HUR SKA DET SKE? 152 12. Den nya evigheten 154 Människa + Fysiskt 155 Människa + Fysiskt + Digitalt 156 Människa + Fysiskt + Digitalt + AI 157 Den nya evigheten ur ett yttre perspektiv 158 Den nya evigheten ur ett inre perspektiv 159 Internets resa mot evigheten 160 Behovet av ständig utveckling 161 Brist på kundinsikt dödar också 162 Affärsutveckling är nyckeln 163 13. Det yttre perspektivet 166 Den otrogna kunden 169 14. Det inre perspektivet 180 Känguruvård 181 I jakten på bekräftelse kommer ångesten 182 Jobbar du på en akutmottagning? 183 Digitalist – javisst! 184 Familjen och Organisationen 185 En ny organisation växer fram 186 Kan en organisation ha en färg? 187 Men hur gör vi för att se, höra och bekräfta dem som behöver det? 191 Behövs kängurun i kundmötet också? 193 15. Resan från dröm till verklighet 195 Drömresan 199 Nio av tio är lika och samma 205 If I grow up I would like to be a teacher … 207 16. Vad skiljer de framgångsrika från andra? 210 Sisyfos och Superhjältarna 212 Framgång är ingen slump 214 Låna med omsorg ifrån religionen 215 Använd kraften i den nya evigheten 217

17. Hinder och behovet av mod 219 Individualism 221 Stark reciprocitet 222 Tid 225 Rädsla 227 Frågan ”Varför?” avslöjar sambanden 229 18. Ledarskapets nya ABC 231 Digitaliseringen är ett IT-projekt 232 Köp en app så löser sig allt 232 De sista skola bli de första 234 Från Maslow till oss – inte mycket nytt under solen 235 Ställ först frågan: ”Vad är det vi behöver utveckla?” 235 Vad behöver ledare göra mer av? 236 Förmågor för livskraften 241 Förmågor för utvecklingskraften 242 Ledarskapets viktigaste handlingar 244 Trygghet och tillit 245 Fyra klassiska grundpelare 246 19. Ett högre syfte 249 Media 250 Politiken 250 Ledarskapet 251 Företag är 2000-talets politiska partier 252 FN:s globala mål för hållbar utveckling 258 Vad tror ni på? 259 Slutord. 2000-talet tillhör människan 260 Stort tack! 262 Tankar inför framtiden 263 Litteratur 282 Noter 283

Jag vill tillägna Åke denna bok. Tack för att du fanns där för en förvirrad tonårspojke i ett främmande land. Du kommer alltid att vara saknad och aldrig glömd.

Arash

Tack Rasmus, som förutom att översätta vår förra bok till engelska nu också bidragit med omvärldsanalys, kreativa uppslag och kritisk granskning av denna bok. Din talang är oändlig! Tack Katie, Sam och Colin för att ni alltid finns där för mig när jag behöver er som allra mest.

Jonas

Inledning. En värld i förändring

Året var 2016. Vi släppte boken Get digital or die trying och trodde att vi hade en aning om vad som väntade oss. 2016 – detta historiska år som vi kommer minnas som året då den linjära, förutsägbara tiden övergick till en mer stokastisk. På morgonen den 24 juni 2016 överträffade verkligheten dikten när Storbritannien röstade för ett utträde ur EU; den 8 november samma år avgjordes det amerikanska presidentvalet till Donald Trumps fördel.

Sedan dess har den digitala utvecklingen rusat. Globaliseringens vindar känns tydligt, inte minst i Europa. Tidigare hade det känts som om vindarna blåste från väster till öster: idéerna föddes på den amerikanska västkusten, blåste vidare över New York och mot Europa för att svepa in i Kina där de kopierades. De senaste åren har dock de asiatiska vindarna, med Jack Ma och Alibaba i spetsen, blåst kraftigt åt andra hållet. Nytänkande och innovation är numera ett globalt fenomen.

En gång i tiden var marknaden en fysisk plats, där köpare och säljare möttes. Det var en situation med mängder av hinder: dåliga vägar, långa resor, rövare och feodalherrar som krävde tullavgifter var exempel på det. På medeltiden fanns det mobila marknadsplatser där köpmän mot en avgift kunde möta kunder, och där underhållning i form av teatergrupper med mera utgjorde attraktionskraften vid sidan om kommersen. Även här utgjorde dock den fysiska lokationen en begränsning. Lite längre fram, i 1700-talets Paris, etablerades köpcentrum för överklassen och under följande århundrade gjorde den walesiske tyghandlaren Pryce Pryce-Jones det möjligt för brittiska konsumenter att handla i lugn och ro hemifrån och få varorna levererade till dörren. Postorderhandeln var född.

10

1900-talet passerade, Ingvar Kamprad och IKEA tog Sverige ut i världen med butiker och kataloger och vi kan konstatera att nästa stora handelsrevolution kom under vår livstid, som en konsekvens av den digitala revolutionen. Med hjälp av internet, den digitala, mobila och sociala revolutionen är nu världen global på riktigt. Vi kan nå vem som helst, när som helst. Vi kan köpa i princip vad som helst på nätet och vi kan bygga nya ekosystem och dela data.

De flesta hinder är borta, men som i all utveckling kommer motreaktioner, underblåsta av osäkerhet och rädsla.

Samtidigt som Donald Trump gick till val på att bland annat bygga en mur mot Mexiko, beslutade EU om införandet av en annan sorts hinder, GDPR (General Data Protection Regulation). Fram till den 25 maj 2018 förlamades många organisationer av ett högintensivt arbete för att förstå, förutse och förändra sin hantering av persondata. Individen ska ha makt över sin data, och data om europeiska medborgare måste lagras i … Europa. Vad det kommer innebära i praktiken återstår att se.

Men även om integritet och datasäkerhet är tuffa utmaningar och baksidan av den transparenta värld vi lever i, är det samtidigt utmanande att bygga murar i en global, digitaliserad värld. En sak som är säker är att företag och organisationer behöver anpassa sig till regleringarna, och även om det initialt sätter käppar i hjulen blir det nog ändå en stor fördel att ta integritetsfrågan på allvar.

5 vindar blåser nu med full kraft över Europa och världen: 1. Förändring 2. Innovation 3. Prispress 4. Tempo 5. Medvetenhet.

1. Förändring är ett ord vi lever med konstant och överallt. Skillnaden mellan idag och för tio–tjugo år sedan är att vi har passerat den kritiska massan av uppkopplade människor och enheter. Nya impulser och Inledning. En värld i förändring 11

förändrade spelregler börjar ibland som krusningar på vattenytan, ibland som kraftiga jordskalv med efterföljande tsunamier. Det handlar om förändrade krav och behov, och därmed om en annan efterfrågan.

Människor ser möjligheterna, de jämför sig med andra och då kommer också kraven på förändring.

Livslängden på produkter går ned i takt med att innovationstakten ökar. Ur ett leverantörsperspektiv handlar det om retorik som ”Om våra konkurrenter ökar intensiteten i sin produktutveckling måste vi antingen förvärva dem (och med det deras innovationskraft), eller öka vår egen utvecklingstakt och lansera nya eller uppgraderade erbjudanden snabbare”. Ur konsumentperspektivet tenderar vi vilja ha något nytt när det erbjuds: en ny skjorta, en ny teknikpryl, ett nytt hus … ett nytt liv. När man ser vad man ännu inte har, men skulle kunna få, växer sig behovet starkare.

2. Innovation driver både paradigmskiften och nyskapande, men föder oftare helt enkelt nya lösningar på gamla problem. Inte sällan erbjuds liknande produkter och tjänster till ett något lägre pris, och i den digitala världen är detta precis vad vi upplever nu. Allt som går att digitaliseras kommer att digitaliseras, allt som digitaliseras kan kopieras och allt som kopieras faller i värde.

3. Prispress är den tredje marknadskraften som blåser över världen. Konsekvenserna är uppenbara: vi måste antingen öka det upplevda värdet av det vi erbjuder eller sänka priset. Långt ifrån alla har den kreativa kraften och modet att återfödas affärsmodellsmässigt, det vill säga göra något radikalt för att säkra en långsiktig överlevnad. Dessvärre ser vi allt fler exempel på prisreduktion som en lösning. Stressade människor tar sällan varken logiska, genomtänkta eller långsiktiga beslut, vilket driver på den globala prispressen. Det tydligaste tecknet på detta ser vi i vad man kan kalla retail-döden, där antalet stängda butiker och konkurser symboliserar en ny era. Till exempel amerikanska Sears, som startade som postorderfirma för 125 år sedan och en gång var USA:s 12

största butikskedja. I oktober 2018 ansökte Sears om konkursskydd efter år av ständig nedgång och förkroppsligar därmed hur den nya tiden vinner över den gamla. Sears idé var att sälja allt till alla. I en tid med ett oändligt utbud och en lika oändlig konkurrens, blir det helt enkelt en omöjlig ekvation.

4. Tempo, den hastighet med vilket allt sker, upplevs av många som skyhögt, samtidigt som vi tvingas inse att det aldrig kommer att gå så långsamt som nu. Färre personer ska producera mer, med högre kvalitet, till lägre kostnad, på en kortare tid. Stressrelaterade sjukdomar och psykisk ohälsa breder ut sig över världen som en konsekvens av tiden vi lever i. Vi behöver ta tempot på allvar och förändra en hel del för att klara av det.

5. Medvetenhet handlar om att människan, kunder liksom medarbetare, blir allt mer digitalt mogen och därmed ställer högre krav på sin omvärld – också kring etiska och moraliska aspekter på hållbarhet.

Frågan är hur tempo, prispress, innovation och förändring påverkar oss. Bidrar vi till en bättre miljö? Är den överkonsumtion som råder sund i längden? Hur är vi som arbetsgivare? Hur tar jag hand om mig och min data? är också exempel på frågor som blir allt viktigare för den medvetna människan.

För på insidan av varje verksamhet finns just människan, som i sin underbara mänsklighet ska klara av att hantera dessa uppgraderade utmaningar. Lätt är det inte, möjligen nödvändigt. Men här och nu behöver varje ledare, oavsett verksamhet, inse att människor bara är människor med de möjligheter och begränsningar det för med sig.

För att klara av det nya tempot behöver vi först och främst vara friska.

Om du ska springa ett maraton, men vaknar upp på morgonen med 39,5 graders feber, skulle du förmodligen inte ge dig ut. Få skulle rekommendera en vän att försöka sig på att bestiga Mount Everest utan att vara i toppform. Men de senaste åren har många organisationer gett sig av Inledning. En värld i förändring 13

på den digitala förändringsresan utan att veta hur deras personal mår.

Målet för resan skulle väl kunna vara att vi går till jobbet med ett leende och lämnar det på samma sätt?

Prispress möts i de flesta fall genom att skapa mer värde med mindre ansträngning och göra saker lite snabbare, effektivare och billigare. De flesta organisationer har redan jobbat hårt med kostnadsreduceringar och processoptimeringar. Robotisering, automatisering och digitisering, det vill säga att göra något digitalt som tidigare varit analogt, blir viktiga verktyg på vägen. Men en faktor, som långt ifrån alla beaktat, är den mänskliga. Och det är här kopplingen till den hälsosamma organisationen kommer in. Om vi mår bra, presterar vi helt enkelt bättre, vilket ytterligare bevisar att humankapitalet är väl värt att investera i.

Innovation kräver kreativitet, denna mänskliga förmåga som bara får maximal utväxling under rätt förutsättningar. Kreativitet kan inte tvingas fram. Inte heller kan vi motivera fram de bästa idéerna med monetära belöningar. Kreativitet föder innovationen och är själva fundamentet i den framdrift som krävs. Vi behöver tänka utanför den berömda boxen, våga pröva nytt och få misslyckas på vägen. Varje individ behöver uppleva trygghet och känna mod för att våga utvecklas och utveckla. Annars fastnar vi krampaktigt i det gamla.

Såväl kreativitet som framgångsrik förändring kommer först när vi människor är emotionellt engagerade i det vi tar oss för. När vi känner glädje. När vi känner autonomi, får göra egna val och känna att de påverkar. När vi förstår och brinner för syftet och känner att resan är väl värd mödan. Att varje dag tar oss framåt, att vi utvecklas och får våra inre drivkrafter bekräftade.

Och med en ökad medvetenhet kommer de kritiska frågorna i ljuset, från kunder, anställda och andra intressenter.

Sammanfattningsvis kan vi se hur marknadskrafterna utmanar allt som kan utmanas, vilket sätter fingret på det som många söker just nu: lösningen. Hur gör vi egentligen för att överleva och bli framgångsrika och hur transformerar vi vår verksamhet till den nya digitala tidsåldern?

14

Digital transformation har stått i fokus sedan 2016 och har eskalerat hos de stora bolagen. Den offentliga sektorn har vaknat, Sverige fick sin första CDO (Chief Digital Officer) och Myndigheten för digital förvaltning inrättades 2018, för att stödja den offentliga sektorns digitalisering.

Digitaliseringen har också flyttat ned i de medelstora bolagen vilket gör att frågan nu når en stor mängd människor, även om det kommer att ta några år innan de flesta möter dess effekter fullt ut på arbetet.

Kvar står fortfarande småföretagen, som inte riktigt vaknat ännu och som i hög utsträckning saknar kraft, kapital och kompetens att genomföra de förändringar som är nödvändiga.

Det vi ser framför oss blir bara mer och mer tydligt: • Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras.

• Allt som digitaliseras kan kopieras.

• Allt som kopieras, sjunker i värde.

Samtidigt, i en värld där allt fler möten blir allt mer digitala, tenderar det mänskliga mötet att bli allt mer viktigt. Banker, hotell och butikskedjor tränar alla sin personal i att bli magiska i kundmötet eftersom det är där man får chansen att göra skillnad – människor emellan. Sakta men säkert börjar det gå upp för världen att det som teknik, robotar, algoritmer och mjukvara inte kan ersätta, det djupt mänskliga, stiger i värde.

Och med det får vi en fjärde sanning: • Allt som inte kan digitaliseras, stiger i värde.

Denna bok tar sin utgångspunkt i just detta faktum, att människa och maskin kommer leva och samexistera med varandra. Människan klarar sig inte utan maskinen och vice versa, vi har olika uppgifter och är bra på olika saker. Det gäller att först förstå, och därefter göra allt vad vi kan, för att kapitalisera på våra komparativa fördelar. Målet med denna bok är att hjälpa dig på vägen. Vi vill ge dig ett tydligt varför och tillsammans med konkreta vad visa hur du går det till mötes.

Inledning. En värld i förändring 15

Boken är indelad i tre resor: Del 1 – Varför?, Del 2 – Vad?, Del 3– Hur? Här kommer en kort sammanfattning av respektive avdelning.

Del 1 – Varför sker det som sker och vad innebär det egentligen?

För att förstå den värld vi lever i behöver vi först zooma ut. I bokens första del kommer du därför få följa med på en resa in i den fjärde industriella revolutionen. Det är en naturlig men samtidigt onaturlig utveckling som kommer påverka människor, företag, samhället och världen vi lever i.

Till syvende och sist handlar det om liv och död. Förändringen som sker flyttar spelplanen för företagen, konkurrensen driver ned resultatet och företag som inte kan ställa om till den nya tiden, tvingas successivt att läggas ned. Människor som utför tjänster som kan automatiseras, robotiseras eller digitaliseras, och som inte gör sig redo med ny kompetens, riskerar arbetslöshet. En ökad arbetslöshet skapar ett utanförskap som samhället tvingas hantera, vilket driver upp skattetrycket.

Så oavsett vad vi vill och hur vi ser på det, kommer vi att utmanas på alla nivåer: i samhället, i organisationen och som människor.

Samtidigt ser vi redan idag den möjlighet som dessa förändringar kan medföra. Nya tjänster och arbetstillfällen skapas varje dag för dem som har matchande kunskap och kompetens. I skrivande stund hämmas dock många organisationer av svårigheten att finna rätt arbetskraft – vi är mitt i kriget om talangerna.

Del 2 – Vad krävs för att leva och utvecklas?

Bokens andra del handlar om vad det innebär att leva i den nya tidsåldern. Här får du lära känna nya begrepp som organisationens livskraft och utvecklingskraft och med det får du ett nytt och i högsta grad mätbart perspektiv på din verksamhet. Vilken är nyckeln till framgång, vilka komponenter är viktigast att ha med sig och på vilket sätt behöver struktur och kultur samspela för att ge bästa möjliga resultat? Du får ett 16

tydligt ramverk som du enkelt kan använda för att se på ert nuläge och ifrån detta skapa ett nytt önskat läge.

Del 3 – Hur ska det ske?

I bokens tredje del lär vi känna vad vi valt att kalla den magiska brytpunkten och den nya evigheten. Vi lägger fokus på hur och ger dig praktiska tips och idéer på vad du kan göra redan i morgon, tillsammans med verktyg som du kan använda i ditt arbete. Det handlar om ledarskap, kultur och organisation, om marknadsföring, kunder, försäljning och partner. Och allt börjar och slutar med det vi människor har gemensamt, det som maskinen än så länge saknar: känslor och upplevelser.

Allt behöver inte gå så snabbt, allt behöver inte mätas i pengar och såväl nyckeltal som ledarskap bör vara allt annat än hårda. Effekten av det mjuka, långsamma och kärleksfulla kan bli så fantastiskt mycket större. Är du redo? För nu kör vi!

Maj 2019 Arash & Jonas

Inledning. En värld i förändring 17

DEL 1 VARFÖR SKER DET SOM SKER OCH VAD INNEBÄR DET EGENTLIGEN? Delfigur 1 in

1. Digital darwinism

According to Darwin’s Origin of Species, it is not the most intellectual of the species that survives; it is not the strongest that survives; but the species that survives is the one that is able best to adapt and adjust to the changing environment in which it finds itself.

– Leon C. Megginson, professor emeritus i ledarskap

”Återuppfinn dig själv eller dö”, skrev vi i boken Get digital or die trying, och det är en provokativ tanke men likväl en kraftfull sanning. Förändring är det enda som är konstant och det finns inget mellanläge. Utan utveckling dör vi som varelser men även som organisationer och företag. Sanningen är att digitaliseringen har förändrat precis allt. Konsult­ företaget Accenture fastslår att just digitalisering är orsaken till varför över hälften av USA:s tidigare Fortune 500-bolag inte längre existerar.1 Digitalisering är därmed orsaken till att ett antal branscher befinner sig i kris och långt fler kommer dit inom ett par år. Likt en orkan så berör den allt och alla och ingen kommer undan. Många beskriver det som sker just nu för digital darwinism och liknelsen är slående.

Vad är då digital darwinism? Det är när teknologi, kund och marknadsbeteenden evolverar, utvecklas, snabbare än vad företag förändras.

När det elvaåriga bokförlaget Storytel år 2016 köpte anrika Norstedts förlag, med sina nästan 200 år på nacken, fick den digitala darwinismen ett ansikte.

Digital darwinism diskriminerar inget och ingen. Alla företag är därmed hotade. Och det här är grejen. Det spelar ingen roll vad vi tycker 20 Del 1 Varför sker det som sker och vad innebär det egentligen?

om det som sker, hur vi ”känner” för det eller vad vi anser är rätt och fel. Åsikter och tyckande är helt enkelt irrelevanta. Lärande och framförallt görande blir A och O. Marknadsekonomi är en naturkraft som hanterar det som behövs hanteras, utan att någon individ eller företag kan stoppa det. Just anpassning är ett nyckelord vi behöver ha med oss, då en stor missuppfattning kring evolution är att det handlar om förbättring. Det är inte sant, evolution har aldrig handlat om förbättring utan evolution har alltid handlat om anpassning. Anpassning till en ny verklighet, anpassning till ny teknik, anpassning till nya beteenden, anpassning till nya vanor och ja, anpassning till en ny värld.

Det vi är med om i vår tid är helt revolutionerade. Teknik, maskiner, internet, artificiell intelligens och robotar har vänt upp och ned på varje spelplan som någonsin har existerat. Vår tid kallas för den fjärde industriella revolutionen, ett relativt tråkigt begrepp men låt oss sätta det i kontext och zooma ut, för att förstå varför det aldrig kommer gå långsammare än det gör just nu.

1. Digital darwinism 21

Homo sapiens Vår människoart, Homo sapiens, är däggdjur av arten Homo, som är ett släkte av primater. Homo har man hittat så långt tillbaka som 2,5 miljoner år, men den moderna människan Homo sapiens, det vill säga du och jag, sägs enligt vetenskapen ha funnits mellan 70 000 till 200 000 år.2 Historien om sapiens beskrivs alldeles föredömligt av historikern Yuval Harari i bästsäljaren med samma namn, men låt oss ge en kort tillbakablick och en sammanfattning av vår art utifrån ett teknologiskt perspektiv.

Namnet Homo sapiens myntades av Carl von Linné, som ansåg att människan biologiskt sett tillhör djurriket och därmed måste inrymmas i det. Vår art har dock några unika förmågor. Vi särskiljer oss från andra arter genom vår förmåga att kunna samarbeta i hög utsträckning. Vi har också förmågan att anpassa oss till rådande omständigheter och har en unik egenskap i att kunna kombinera fysik med abstrakt tänkande, en paradox som ingen annan art kommer i närheten av. Vi har alltså förmågan att tänka abstrakt och utifrån detta skapa något som tidigare inte funnits rent fysiskt.

Faktum är att alla mänskliga bedrifter genom historien, oavsett om det har handlat om att bygga pyramider, uppföra den kinesiska muren eller flyga till månen, har börjat som en tanke hos någon och omvandlats till handling tillsammans med andra människor. Människan är sannerligen en fascinerande varelse.

Genom historien – stenåldern, bronsåldern och järnåldern – har människan gjort stora upptäckter. Men sedan urminnes tider har hon bara haft tillgång till tre energikällor för att tillverka och utföra arbete: vind, vatten och muskelkraft, från henne själv eller från djur. Teknologi och innovation byggde där och då på levande materia: träd, hästar, vind, vatten. Stenåldern till exempel varade i drygt 10 000 år, bronsåldern i drygt 2 000 år och järnåldern i drygt 500 år.3 Kan du ens tänka tanken att vi, i en högteknologisk tidsålder, skulle stanna kvar i en tidsepok så länge?

22 Del 1 Varför sker det som sker och vad innebär det egentligen?

Tänk dig att vi fortfarande är kvar i den första industriella revolutionen. Skorstenar rök och sot. Blickar vi tillbaka tio år från idag, blir det i det närmsta hårresande att reflektera över vad som faktiskt hänt på så kort tid. Människor idag blir tokiga om en hemsida inte laddar på en sekund och den yngre generationen undrar om vi ens existerar när wifi ligger nere. För tio år sedan var fenomenet smartphone nytt. Idag känns det som många föräldrar ägnar mer tid i sina telefoner än med sina barn. Och vi mår fysiskt dåligt om vi, mot förmodan, skulle lyckas lämna hemmet utan vår telefon. Är detta relevant? Vi tror det. Saker och ting förändras idag i ett historiskt snabbt tempo, men ur ett historiskt perspektiv har det gått väldigt långsamt. I historien finns det några saker värda att studera närmare, som alla har en stor betydelse för mänsklighetens framfart.

Den första viktiga upptäckten: eld Utan att överdriva kan vi säga att det mest avgörande i mänsklighetens utveckling är upptäckten av hur vi kontrollerar eld och därmed får energi. De första människorna såg kraften i solen, vilken hetta den gav och sedan dess har människan både tillbett och skapat religioner runt solen. Man såg även eld på jorden genom blixtnedslag som startade.

Sannolikt tänkte man också tankar kring hur det vore att kunna kon­ trollera denna kraft.

Just den kontrollen är någonting som blev helt avgörande för mänsklighetens historia. De första upptäckterna kring eld gjordes av förfadern till sapiens, människoarten Homo erectus4 och den moderna människan sapiens har förvaltat kraften i eld allt sedan dess. Genom eld kunde vi både laga och värma mat. Att värmen i sig dödade bakterier så att människors livslängd ökade, visste man ingenting om då.

Att värma mat ledde även till att människan började äta mer kött vilket gav kroppen kalorier och protein och ledde till större ork. Genom värmen lärde vi oss röka kött som därmed kunde lagras längre. Elden höll oss även varma om natten, och genom det så flyttade våra förfäder 1. Digital darwinism 23

från tropiska platser längre och längre bort till kallare områden. Elden gav oss även möjlighet till nattliga aktiviteter och inte minst till att forma verktyg som kniv och spjut.

Socialt var de människor som kontrollerade elden högst upp i hierarkin, såväl politiskt som religiöst. Elden hade förstås en enorm betydelse för människans tillväxt på planeten. Men den gjorde även människan smartare, mer kreativ och innovativ då hon genom eld kunde hitta på nya saker med allt från maträtter till att skapa konst. Upptäckten av eld står sig för alltid som det första riktigt stora framsteget som människoarten gjorde. Elden är mänsklighetens första koppling till energi, vilket senare tog saker och ting till en helt annan nivå.

För första gången någonsin användes nu en kraft, bortom vår egen förmåga att skapa, producera eller förstöra. Elden är än idag indirekt själva fundamentet i teknisk utveckling. Om vi stannar upp och funderar en stund, är ju det mesta vi gör idag beroende av energi. Datorn, mobilen, kylen, bilen, huset … Listan kan göras lång och ingen av dessa saker fungerar om de inte får energi.

Upptäckten av eld gav människan fundamentala insikter i kraft och energi, och över tiden växte insikten till kunskap om hur detta kunde användas till produktion utan mänsklig involvering.

Den första industriella revolutionen (1700- och 1800-talet) Oavsett historisk tidsålder så handlar mycket längs vägen om mänsklig överlevnad och en strävan efter expansion och utveckling. Med svärdet eller hammaren i handen krigar människor eller bygger för att utforska respektive utveckla.

Om man tänker efter så är det inte länge sedan vi levde i ett agrikulturellt samhälle där det i stort sett handlade om hur mycket mark man ägde och kunde bedriva jordbruk på. Människorna vid lägerelden betraktade hur tekannan puttrade och vattnet kokade över, de såg en ny kraft där men det skulle ta fram till slutet av 1600-talet innan några 24 Del 1 Varför sker det som sker och vad innebär det egentligen?

ingenjörer uppfann den första versionen av en ångmaskin, som sedan gjordes mer praktisk av Thomas Newcomen år 1712.5 Och drygt 55 år senare, år 1765, kom James Watt med sin förbättring av Newcomens idé.

Det var här och nu maskinen gjorde entré i mänsklighetens historia.

Den ersatte eller kompletterade den mänskliga kraften och vi tog steget in i det industriella samhället.

Upptäckten var revolutionerande och blev startskottet på en brant kurva av mänsklig utveckling, där allt som kunde industrialiseras kom att industrialiseras. De första fabrikerna inom textilindustrin byggdes vid åar eller floder, för att kunna drivas av vattenhjul. Med ångmaskinen blev det möjligt att anlägga fabriker även på platser som saknade tillgång till vattenkraft. Resultat blev att industrier förflyttades till städerna, där det fanns arbetare att anställa.

Vi gick från ruralisering till urbanisering och städerna befolkades explosionsartat. Industristaden Manchester i England är ett tydligt exempel. Staden växte under 1800-talet från 330 000 till 2,3 miljoner invånare. För första gången producerade maskiner saker åt människan och den industriella revolutionen var därmed född. Det som förut krävde hundra eller tusentals mänskliga händer skedde nu genom att starta en maskin, som kunde jobba så länge den fick energitillförsel.

Tidigare energikällor var förnybara men med ångmaskinen föddes fossila bränslen som kol och senare olja.

Människan rörde sig nu runt något som varken var beroende av väder eller vind. Hon färdades på land med ånglokets hjälp och var fri att färdas över haven och upptäcka världen från en ångbåt.

I samhället och kyrkorna var rädslan stor. Domedagsprofeterna predikade om det onaturliga i att färdas på dessa konstiga sätt. Man hävdade rent av att det var en fara för själen att färdas i en sådan hastighet. Och då ska vi veta att det första ångloket som lämnade Liverpool station år 1832 färdades i den hisnande farten av 30 km i timmen …

Redan 1769 uppfann fransmannen Nicolas-Joseph Cugnot dock vad som troligen var det första ångdrivna fordonet, en ångvagn i trä på tre hjul med en hastighet av drygt 4 km i timmen. Värdelöst vetande är att 1. Digital darwinism 25

han året efter blev den första i världshistorien att dömas för vårdslöshet i trafik, när hans ångvagn kraschade in i en vägg.6 Denna trehjuling blev föregångaren till den första praktiska bilen som den tyske ingenjören Carl Friedrich Benz introducerade för världen drygt 110 år senare.7 När automobilen kom eldade tidningarna på rädslan för vad dessa maskiner kunde innebära för mänskligheten och inte minst för alla stackars hästar som snart skulle vara passé.

Om vi antar att Homo sapiens har funnits i 200 000 år så tog det alltså 198 288 år innan vi kom i kontakt med Newcomens ångmaskin och teknologi i form av maskiner som arbetade, rörde sig och skapade, utan mänsklig inblandning. Så länge kommer vi dock aldrig mer att få vänta, för nu går det undan!

Den andra industriella revolutionen (1800- och 1900-talet) Sedan antiken har människan känt till elektricitet, men först på 1800talet hände det saker när fysikern H.C. Ørsted upptäckte elektromagnetismen år 1820.8 Med Nikola Teslas upptäckt av växelström i slutet på 1800-talet kom en ny värld att formas.

Vi kan tala så mycket vi vill om digitalisering, internet eller artificiell intelligens, men inget av detta skulle ens existera utan elektricitet. Elektricitet är som syre för vår värld. Efter upptäckten av eld är elektricitet utan tvekan mänsklighetens största upptäckt. På 1870-talet uppfinner amerikanen Thomas Edison likströmsgeneratorn och den första glödlampan. År 1881 levererar han ström till 59 kunder. År 1886 bygger George Westinghouse ett elverk som levererar växelström och nu sprider sig elektriciteten som en löpeld; nya innovationer gör allt det som människan tidigare vetat och gjort föråldrat.

Detta tar den industriella revolutionen till en helt annan nivå, eller rättare sagt, den tar allt till en annan nivå. Elektriciteten tar sig in såväl i industrin som i hemmen, den används för att driva maskiner, till transport och för uppvärmning. På bara några år revolutionerades livet 26 Del 1 Varför sker det som sker och vad innebär det egentligen?

i västvärlden. Och samtidigt kom telefonen, med vilken man kunde kommunicera över kontinenterna.

Inom industrin övergår produktion till massproduktion, vilken kanske bäst illustreras av Henry Fords besatthet av effektivitet och hans vision om att motorisera Amerika.

De privata hemmen får telefon från 1885, dammsugare runt 1908, kylskåp 1913 och tvättmaskiner på 1930-talet. I vardagen ändrade elbelysningen dygnsrytmen. Och i hushållsarbetet försvann tunga uppgifter, vilket fick en stor betydelse – inte minst för kvinnorna.

Sverige sägs faktiskt vara det första landet i världen där praktiskt taget alla hushåll blev elektrifierade. Under 1960-talet drevs de flesta basfunktioner med el: tvättmaskiner, kylskåp, spisar, dammsugare och strykjärn. Elektriska strykjärn, som började säljas redan runt 1910, blev i många hem den första elektriska apparaten. Det är ingen tvekan om att elektricitetens intåg medförde en högre livskvalitet. Nu för tiden är vi nästan hjälplösa om vi måste tillbringa en dag med strömavbrott.

Maskinen blir även basen för hur allt från arméer till företag kom att organisera sig. Alla ville efterlikna den produktiva och effektiva maskinen. Maskinen avbildades och användes som exempel ända in i 2000-talet med metaforer som att ”olja maskineriet”.

Den tredje industriella revolutionen (1900-talet) I den tredje eran av den industriella revolutionen föds innovation, mycket till följd av elektrifieringen av världen. Nu skalas allting upp och världen utvecklas genom transportindustrin från bilar till flygplan.

Kärnan i den tredje industriella revolutionen handlar om hårdvara, att göra datorer och maskiner mindre och samtidigt mer tillgängliga för den stora massan. Människan sträcker sig under denna tid även bortom jorden och landar med hjälp av maskiner och datorer på månen. Man kan kalla det här stadiet från analog elektronik till en digital revolution. Här föds datorn, robotiken, internet och informationsteknologin.

Och ärligt talat hände ganska mycket, med den tidens mått mätt, från 1. Digital darwinism 27

s­ tordatorerna på 1950-talet som upptog ett helt rum till hemdatorn som introducerades för allmänheten från 1980-talet och framåt.

Relativt länge trodde man att datorn var tänkt för industrin, för effektivisering av produktion samt för militärt bruk och därmed ingenting för hemmen eller kommersiellt bruk. Så sent som 19779 fällde datorföretaget Digital Equipment Corporations grundare Ken Olsen de bevingade orden ”Det finns ingen anledning att tro att någon skulle vilja ha en dator hemma …” som en kommentar till Steve Jobs lansering av Apple-datorn.

Under den här tiden föds internet, i början som en tanke om att datorer från olika platser skulle ha förmågan att tala med varandra. År 1969 skedde ett misslyckat försök på universitetet UCLA: meddelandet ”LO” gick iväg från en dator till en annan. Tanken var att det skulle stå LOGIN men efter två bokstäver kraschade datorn. Där och då, med det misslyckandet, föddes internet och världen skulle aldrig bli densamma igen. Det skulle dock dröja tills 1990-talet innan internet börjar användas kommersiellt och i privata hem.

Den fjärde industriella revolutionen (2000-talet) Vi befinner oss just nu i det fjärde stadiet av den industriella revolutionen. Här handlar det inte längre om maskiner eller datorer som programmeras och producerar, utan om att dessa blir intelligenta, proaktiva och tänkande. Vi har sett Cloud computing, eller molntjänster, bli en ny norm för lagring och distribution av tjänster, och härnäst kommer de uppkopplade sakerna, Internet of Things (IOT), som tar mobilitetsbegreppet till en ny nivå. I takt med detta växer datamängderna exponentiellt och med det möjligheten för maskinen att lära sig att lära. Artificiell intelligens (AI) är det nya svarta.

Den 10 februari 1996 vann en dator för första gången ett schackparti mot den regerande världsmästaren Garri Kasparov. Efter matchen sa Kasparov de berömda orden att han och mänskligheten nu har stött på en ny form av intelligens. Femton år senare, år 2011, vann IBM Watson

28 Del 1 Varför sker det som sker och vad innebär det egentligen?

över den mänskliga mästaren i Jeopardy. Sex år senare skrevs ny digital historia, denna gång var det Googles superdator Alpha Go som vann över världsmästaren i det asiatiska brädspelet Go, ett spel som i mångt och mycket bygger på mänsklig intuition. En förmåga som länge ansetts vara omöjlig för datorer.

Den fjärde industriella revolutionen, även kallad ”Industri 4.0”, handlar mer om mjukvara än hårdvara. Om människan grävde efter olja under 1800- och 1900-talet så gräver människan nu efter den nya oljan:

1. Digital darwinism 29

data. Det vill säga informationen om oss. Vi lever i en unik tidsepok där den tänkande, artificiellt intelligenta datorn kommer att passera vår mänskliga kapacitet. Universum har fått en ny härskare och med det har en ny planet fötts: Apparnas planet. Vad som kommer ut av detta och vad vi gör med de möjligheter som uppstår, är än så länge upp till oss.

Men en sak är säker: den fjärde industriella revolutionen handlar inte bara om industri och företagande, utan om hela jorden, det mänskliga samhället och till syvende och sist om vår överlevnad. Ty med nya möjligheter kommer nya hot. I drygt 200 000 år levde människan utan maskiner, robotar och internet. Vi omgavs av och producerade endast det som var av naturen givet. På knappt 300 år har världen förändrats.

Men, den stora frågan är: Har verkligen allting förändrats? Har vi som människor förändrats?

Betydelsen av människan?

Vad händer med oss och vilken blir vår roll när datorer tänker bättre än vi, skriver och skapar långt bortom mänskliga förmågor? Vad blir männi­ skans roll i den nya värld av artificiell intelligens som vi har format? Vad finns det då för värde i människan? Det här är högst berättigade frågor som vi vill utforska lite mer längre fram i boken.

Det gäller att inte gå vilse i den digitala dimma och stress som omger oss just nu. Den förändring som har påbörjats är en yttre förändring och rör materiella saker: verktyg, maskiner, datorer och övrigt i vår omgivning. Men det som rör det inre då, det som definierar människan, hennes själ? Vi kan idag färdas var som helst på jorden inom ett dygn, vi kan ha möten med vem som helst, när som helst och var som helst. Vi utforskar rymden, och vissa planerar för en kolonisering av Mars. Men återigen, det som är inuti oss, hur mycket har det egentligen förändrats?

Att drömma, utforska, skratta, gråta, beröra och känna är djupt mänskligt och har så varit sedan tiden när vi satt kring elden i Afrika.10 Människan är konstant och teknik är en variabel.

30 Del 1 Varför sker det som sker och vad innebär det egentligen?

Allt är starkt sammanvävt med tänkandet, det mänskliga som grund för allting. Det är genom tänkande vi förstår och det är när vi förstår som vi kan agera. Hur allt detta hänger ihop ska vi gradvis utforska tillsammans. I nästa kapitel tar vi en närmare titt på vad teknologi egentligen är och vad den i förlängningen innebär för människan.

1. Digital darwinism 31

I begynnelsen sträckte sig människor mot gudarna för att få stöd, de senaste åren har vi fått en ny frälsare – i det digitala. Den digitala tidsåldern är för många en drömresa full av äventyr och möjligheter. Samtidigt har allt fler upptäckt att livet på apparnas planet riskerar att bli tyst, kallt och ensamt.

Maskinen är här för att stanna. Artificiell intel­ ligens ger superkrafter och en nästan oändlig kapacitet, men vi människor har något som maskiner saknar: visioner, känslor, värderingar och viljan att bidra. Framtidens vinnare är de som hittar brytpunkten mellan det digitala och det mänskliga.

Apparnas planet hjälper dig att hitta ett digitalt varför, ett konkret vad och beskriver hur du blir morgondagens vinnare. www.apparnasplanet.se #apparnasplanet

I Apparnas planet ger Gilan och Hammarberg oss spännande teori varvat med praktiska exempel på hur vi människor kan utveckla superkrafter – tillsammans.

Rekommenderas varmt!

Hélène Barnekow, vd Microsoft Sverige

Är du osäker på hur den tekniska utvecklingen påverkar framtidens människor, organisationer och ledare? Eller bara nyfiken? Då ska du läsa Gilans och Hammarbergs digitaliseringsbibel.

Tuva Palm, strategisk rådgivare inom tech och digitalisering

Jag sträckläste boken. Tusen tack Arash och Jonas för att ni tar upp och besvarar viktiga och utmanande frågor i dagens samhällsutveckling kopplat till hur vi ska bygga långsiktigt hållbara organisationer.

Anna Jonson, vd Grant Thornton

Jag som aldrig läser managementlitteratur inser att detta undantag blev en succé. Halvvägs in i Apparnas planet konstaterar jag att detta är en utomordentlig ledarskapsbok som kan läsas av ung som gammal.

Johan Dennelind, koncernchef Telia

Arash Gilan är digital expert, medgrundare och vd för en av Nordens största byråer inom marknadsföring, Viva Media. Arash är en uppskattad föreläsare, både nationellt och internationellt inom ledarskap, digitalisering och marknadsföring.

Jonas Hammarberg är en av landets mest anlitade föreläsare inom kultur, ledar­ skap och digital transformation. Jonas var medgrundare till ett av Sveriges största affärs­systemskonsultbolag och senior partner i Awesome Group.

Best.nr 47-13122-8 Tryck.nr 47-13122-8