9789147130719 by Smakprov Media AB

Börge Ring

börge ring

L I B E R S R E L I G I O N S K U N S K A P för gymnasiet innehåller det individuella livsprojektet belyses utifrån olika infallsvinklar. I den andra delen fördjupar vi oss i de klassiska religionerna och några andra livsåskådningar. I boken kan du läsa om Viktor E Frankl, Rebecca Solnit, Cordelia Fine, Jordan B Peterson, Syster Soﬁe, Gabriella Bernstein, Tony Robbins, Isabella Löwengrip, Imane Asry, Liselotte Frisk, Carl Cederström, Jean M Twenge, Friedrich Nietzsche, David Jonstad, Helena Granström, Sverker Sörlin, Elisabeth Hjort, Joel Halldorf, David Thurfjell, Caroline Gustavsson, G W F Hegel, Abraham, Jesus, Heliga Birgitta, Muhammed, Buddha, Konfucius, Aristoteles, Hillel, Mia Lövheim, Richard Dawkins, Simone de Beauvoir, Frida Stéenhoff, Bengt Kristensson Uggla, Beyoncé, Søren Kierkegaard och många ﬂer.

Libers Religionskunskap

två huvuddelar. Först presenteras ett antal livshållningar och

Libers religions-

I boken ﬁnns mängder av teman att hämta, allt från hbtq, mindfulness, perfektionskult, feminism, miljön, till traditio-

kunskap

nella reﬂektioner kring Gud och tillvaron.

Best.nr 47-13071-9 Tryck.nr 47-13071-9

Liber Religionskunskap.indd 1

2019-05-28 15:11

ISBN 978-91-47-13071-9 © 2019 Börge Ring och Liber AB Redaktör: David From Formgivning: Daniel Sjöfors, Blå Huset Omslag: Lotta Rennéus Bildredaktör: Mikael Myrnerts Produktion: Adam Dahl Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: People printing, Kina 2019

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

0. Framvagn.indd 2

2019-05-28 15:36

Bildförteckning Shutterstock 10 Fine Art Images/Heritage Images/Getty Images 15 Manny Garcia/Shepard Fairey/AP/TT 22 Patrick Smith/Getty Images 24 P W Häger/Länsmuseet Gävleborg 30 Mars, Venus & Cupid, 1520s. Olja av Jacopo Palma il Vecchio/National Museum of Wales/Heritage/TT 31 Carlos Osorio/Toronto Star/Getty Images 33 TT 40 Emil Malmborg/Bildbyrån 41 Jeppe Gustafsson/TT 44 Brian Ach/Getty Images 47 Matthew Naythons/Gamma-Rapho/ Getty Image 48 (1) AP/TT 48 (2) Apic/Getty Images 48 (3) Marie Tillman 50 Benjamin Lowy/Contour/Getty Images 52 Anna-Karin Nilsson/EXP/TT 55 Cover Image 56 Mikhail Pochuyev/TASS/Getty Images 59 Shutterstock 63 Rob Newell/CameraSport/Getty Images 66 (1) Brynn Anderson/AP/TT 66 (2) Brian Snyder/Reuters/TT 67 Harry Borden/Contour/Getty Images 72 Rick Kern/WireImage/Getty Images 74 Eero Hannukainen/TT 75 Robin Lorentz-Allard/Aftonbladet/TT 77 David Dettmann/Netflix/Capital Pictures/TT 78

16. Bakvagn.indd 338

Elis Hoffman/DN/TT 80 Gremlin/E+/Getty Images 82 Gareth Phillips/Eyevine/TT 84 Mark Garlick/Science Photo Library/ TT 88 Hbo/Kobal/REX/TT 90 Lars Tunbjörk 92 Jessica Gow/TT 95 Ted Aljibe/AFP/TT 98 Lars Tunbjörk 103 Helen H. Richardson/MediaNews Group/The Denver Post/Getty Images 104 Karl Bulla 111 Hussein El-alawi/Sydsvenskan/TT 114 TT 117 FHM/Moment RF/Getty Images 118 Anders Hansson/TT 121 Erika Stenlund/TT 122 Leif Å Andersson/Sydsvenskan/TT 123 Sean Gallup/Getty Images 124 Izabelle Nordfjell/TT 128 Jan Håkan Dahlström/TT 129 Evelyn Hockstein/For The Washington Post via Getty Images 130 YTzur/Israel Sun/Rex Features/TT 135 Moses slår sönder lagstenarna. Oljemålning av Rembrandt 1659. 136 David Dahlberg/DN/TT 138 Rex/TT 141 Bart Maat/AFP/TT 142 Shutterstock 146 André Maslennikov/TT 150 Design Pics/SW Productions/Getty Images 153 Kevork Djansezian/AP/TT 154 Bröllopet i Cana. Detalj av målning av Maarten de Vos cirka 1596. 158

2019-05-29 09:01

16. Bakvagn.indd 339

Xinhua/Zuma Press/TT 252 Frank Bienewald/LightRocket/Getty Images 254 Suryo Wibowo/AFP/TT 256 Abbas/Magnum Photos/TT 257 Godong/UIG/Getty Images 258 Shutterstock 259 Kyodo News/Getty Images 260 Carl Court/Getty Images 261 Pontus Lundahl/TT 263 CAP/MFS/Capital Pictures/TT 264 Marvel Studios/Entertainment Pictures/ Zuma Press/TT 275 Benjamin Cremel/AFP/TT 276 Chris McKay/WireImage/Getty Images 282 Henrik Vering/TT 285 Matthew Hertel/Digital Vision Vectors/ Getty Images 288 Cosmos/Fuzzy Door Prods/National Geographic/Six Point Harness/Kobal/ REX/TT 291 Thomas Johansson/TT 294 Johner RF/Getty Images 296 Maarten de Boer/Contour RA/Getty Images 298 Astrid Riecken/The Washington Post/ Getty Images 299 Bo-Aje Mellin Bam/SVT/TT 304 Brad Barket/Getty Images 307 David Himbert/Polaris/TT 310 Okänd fotograf 313 Birgitta Lagerström/TT 316 Larry Busacca/PW18/Getty Images 319 (1) Kevin Winter/Getty Images 319 (2) Sisyphus. Målning av Franz Stuck 1920. 320 Regine Olsen. Målning av Emil Bærentzen 1840. 322 Stina Stjernkvist/TT 324 Dominique Berretty/Gamma-Rapho/ Getty Images 325 Jack Nisberg/Roger-Viollet/TT 326 Shutterstock 328 Sven-Erik Sjöberg/DN/TT 329

BILDFÖRTECKNING

Andreas Bardell/Aftonbladet/TT 160 Alberto Pizzoli/TT 161 Magnus Aronson /IKON 164 Adam Ihse/TT 166 20thCentFox/Courtesy Everett Collection/TT 168 Shutterstock 171 (1) Anders Wiklund/TT 171 (2) Jason Doiy/E+/Getty Images 173 Godong/UIG/Getty Images 175 Sören Wibeck/TT 176 Alessandro Bianchi/Reuters/TT 177 Shutterstock 178 Lars Pehrson/SvD/TT 186 Hanna Teleman/Sydsvenskan/TT 193 Maskot/Getty Images 199 Nadia Boutani-Werner 200 Shutterstock 206 Joachim Adrian/Polfoto/AP/TT 207 Magnus Carlsson MACA/TT 211 Shutterstock 212 Epa/TT 214 Popperfoto/Getty Images 215 Shutterstock 218 Helene Rogers/TT 220 Daj/Amana Images/Getty Images 222 Matilda Lindeblad/Johnér/Getty Images 225 Florian Stern/LOOK/TT 226 Saikat Paul/Pacific Press/LightRocket/ Getty Images 229 Ajay Verma/Reuters/TT 230 (1) Eric Meola/The Image Bank/Getty Images 230 (2) Subhamoy Bhattacharje/TT 231 (1) Peter Adams/TT 231 (2) Vinodbahal 232 Shutterstock 233 Subhendu Ghosh/Hindustan Times/ Getty Images 235 Gilbert Carrasquillo/Getty Images 237 Angelica Söderberg/Aftonbladet/TT 238 Andreas Strömberg 242 Amar Grover/AWL Images/Getty Images 246 Shutterstock 248

2019-05-29 09:01

Innehåll Förord 9

Livet – olika infallsvinklar 11

Det individuella livsprojektet 45

Vad är meningen med livet? 11

Livsråd 46

Sex infallsvinklar 12

1. Viktor E Frankl – Livet måste ha en mening 13 Koncentrationsläger 13 Värdigheten, hur bevaras den? 14 Har människan en egen vilja i ett koncentrationsläger? 16 Vad ﬁnns det för mening att ﬁnna i detta? 17

2. Rebecca Solnit – Mansplaining och hopp i mörkret 18 Män förklarar saker för mig 18 Kulturmannen i Sverige 19 …och i världen 19 Hopp 20 Vad talar för hopp? 20 Se bakåt 21

3. David Eberhard – Biologins betydelse och kritiken mot radikalfeminismen 23 Jämlikhetsparadoxen 25

4. Cordelia Fine – Testosteron Rex 28 Testosteron Rex 28 Vi är konstruerade 29

5. Jordan B Peterson 32 Myternas budskap 33 Man och kvinna 36 Anknytning till daoism 36

6. Syster Soﬁe, nunna – Älska och gör vad du vill 38

Internetstjärnorna, inﬂuencers 47 Gabriella Bernstein – Lita Till din inre kraft 48 Tony Robbins – I am not your guru 51

Internet- och ivsstilsstjärnor i Sverige, inﬂuencers 54 Blondinbella – Isabella Löwengrip 54 Imane Asry 56

Yoga 58 Yogans historiska bakgrund 58 Yoga i Sverige 60

Mindfulness 63 Yoga och mindfulness endast övningar för kroppen 63 Kritik 64 Yoga med tydlig religiös anknytning 64

Att idrotta – en livsstil 65 Mat och hälsa 68 Fasta 68 Fasta utan religiös anknytning 69 Äta nyttigt och gott 70 Är detta en livshållning som ger svar? 72

Regnbågsﬂaggan – en folkrörelse? 73 Regnbågsﬂaggans historia 73 RFSL 75

Perfektionskult 78 Telefonen 79 Hälsa och kropp 80

Kvinnor och män är olika 40 Kyskhet 41 Kärleken är kopplad till Gud 42

0. Framvagn.indd 3

2019-06-04 10:08

Miljön – en ödesfråga 83

Judendom 115

Civilisationskritik 86

Namnet judendom 118

Teknikens makt 87

Judar i Sverige 119

Ingen vet hur det går 88

Vad tror judar på? 121

Rädslokulturen 89 Varför är vi otrygga? 90

Historisk översikt 116

Att tro och tillhöra ett folk på samma gång 122

Guds folk 123 Omskärelsen – tecknet på att mannen tillhör det judiska folket 124

Regler till det judiska folkets hjälp 125 De tio budorden 126 Vilka följer dessa regler? 126

Hur beskrivs Gud i judendomen? 127

Sverige – ett land i snabb förändring 93

Hur beskrivs människan i judendomen? 127

Religion i Sverige 94

Man och kvinna i judendomen 128

Svenskar och religion 97 Joel Halldorf – Guds återkomst 97 David Thurfjell – Det gudlösa folket 100

Judendomens heliga texter 130 Bibeln och Talmud 130 Bibeln (Tanak) 130 Apokryfer 131 Är texterna i Bibeln (Tanak) sanna? 133 Talmud 133

Judiska högtider 134

Livsåskådningar 105 Livsåskådning 105 Livstolkning 107 Allmänna livshållningar 107 Religion 108 Vad kännetecknar en religion? 108 Olika sätt att utöva sin tro på 109 Andlighet 110

Sabbaten 134 Nyårsdagen (Rosh Hashana) – september 134 Försoningsdagen (Jom Kipur) – september 134 Lövhyddohögtiden (Sukkot) – september– oktober 134 Tempelinvigningsfesten (Chanuka) – december 135 Purimfesten (Purim) – februari 135 Påsken (Pesach) – mars–april 136 Veckofesten (Shavout) – maj–juni 136

Mystik 111 Myten 112

0. Framvagn.indd 4

2019-06-04 10:08

Bar och bat mitzva 137 Bröllop 137 Begravning 138

Olika judiska riktningar 139 Hur ser skillnaderna ut? 139 Olika tankar om Messias 140 Kabbala – chassidism 140

Identitet och motsättningar i religionens namn 141 Judendomen och förföljelser 142 Varför har judar nästan alltid varit förföljda? 143 Antisemitism 144 Förintelsen – Gud och det onda 144

INNEHÅLL

Övergångsriter 137

Regler kring mat och dryck 160 Klädsel 161 Hur beskrivs Gud i kristendomen? 162 Hur beskrivs människan i kristendomen? 163 Attityden 163

Man och kvinna i kristendomen 163 Josef en manlig förebild 164 Kvinnors roll i kristen tradition 164

Kristendomens heliga texter 165 Hur ska texterna i Nya testamentet läsas? 167 Bibeln är Guds ord 167 Bibeln handlar om Gud 168 Bibeln är en vanlig bok 169

Högtider 170 Advent 171 Jul 171 Påsk 172 Pingst 172

Övergångsriter 173

Kristendom 147 Historisk översikt 148 Kristna i Sverige 150 Svenska kyrkan 150 Frikyrkor 151 Invandrarkyrkor 151 Hur utövar en kristen sin tro? 152 Vad tror kristna på? 154 Frälsning 154 Jesus 154 Vad är sant om Jesus? 155 Guds rike 157 Jesu under 157 Jesu liknelser 158 Jesus är hård mot de duktiga och mäktiga 159 Berömda Jesusord 159 Jesus är motsägelsefull 160

Dop 173

Olika kristna riktningar 174 1. Katolska kyrkan 174 2. Ortodoxa och österländska kyrkor 178 Orientaliska kyrkor 179 3. Protestantiska kyrkor 180

Frikyrkor 181 Identitet och motsättningar i religionens namn 182 Förföljelser av kristna och andra religiösa grupper 183

0. Framvagn.indd 5

2019-05-28 15:37

Islam 187

Hinduism 213

Historisk översikt 188

Historisk översikt 214

Muslimer i Sverige 190

Hinduer i Sverige 216

Hur utövar en muslim sin tro? 191

Hur utövar en hindu sin tro? 216

Vad tror muslimer på? 194

Vad tror hinduer på? 219

De fem pelarna vägleder muslimer 196

Omskärelsen 198 Regler kring mat och dryck (halal/ haram) 198 Klädsel 199 Hur beskrivs Gud inom islam? 200 Hur beskrivs människan inom islam? 201 Man och kvinna i islam 201 Äktenskap 202 Skilsmässa 202

Islams heliga texter 203 Koranen 203 Sunna i haditherna 205

Högtider 207 Fredagsbönen 207 Eid al-Fitr (Fastebrottshelgen) 207 Eid al-Adha (Offerhelgen) 208 Ashura 208

Olika muslimska riktningar 208 Muslimska inriktningar 209

Identitet och motsättningar i religionens namn 210

1. Samsara – det eviga kretsloppet 219 2. Karma 219 3. Tron på en gudomlig värld 220

Målet för en hindu 222 Frälsningsvägar 222 Andra vägar 223

Kastsystemet 224 Kastsystemet i praktiken 224

Regler kring mat och dryck 225 Klädsel 225 Hur beskrivs Gud inom hinduismen? 227 Hur beskrivs människan inom hinduismen? 227 Man och kvinna i hinduismen 227 Äktenskap 228

Hinduismens heliga texter 228 Högtider 230 Divali (oktober/november) 230 Holi (mars/april) 230 Janmastami (augusti/september) 231 Kumbh Mela 231

Övergångsriter 231 Snörceremonin 232 Bröllop 232 Begravning 234

Olika hinduiska riktningar 234 Vishnuism 234 Shivaism 235 Shaktism 235

Identitet och motsättningar i religionens namn 236

0. Framvagn.indd 6

2019-05-28 15:37

Etik 265

Historisk översikt 240

Vilka regler bör människor följa? 266

Buddhister i Sverige 242

Dygder 267

Hur utövar en buddhist sin tro? 244 Vad tror buddhister på? 247 Målet är nirvana 247 1. Jag tar min tillflykt till Buddha 248 2. Jag tar min tillflykt till läran (dharma) 249 3. Jag tar min tillflykt till församlingen (sangha) 250

Dygder i religioner och andra livsåskådningar 268

Sinnelagsetik 272 Moraliska konﬂikter 272

Etiken och upplysningen 273 Pliktetik (eller regeletik) 273 Värdestege 274

Regler kring mat och dryck 251

Konsekvensetik 274

Klädsel 251

Utilitarism 275

Hur beskrivs Gud inom buddhismen? 252

Sammanfattningsvis 277

Hur beskrivs människan inom buddhismen? 253

Etiken i praktiken 277

Man och kvinna i buddhismen 254 Buddhismens heliga texter 255 Högtider 256 Övergångsriter 257 Pirit 257 Begravning 257

Olika buddhistiska riktningar 258 1. Theravada 258 2. Mahayana 259 3. Tibetansk buddhism 260 4. Zenbuddhism 261

Identitet och motsättningar i religionens namn 262 Buddhismens inﬂytande i Sverige 263

INNEHÅLL

Buddhism 239

Sjukvård 277 Självmord 279 Vad ligger bakom ett självmord 280 Hur förhåller man sig? 280 Politiska initiativ 281 Vad händer med dem som ﬁnns runt omkring? 281 Hur vet man om någon bär på självmordstankar? 281

Dödshjälp 283 Vad säger lagen? 283 Dödshjälp och de etiska modellerna? 284

Genteknik 285 Fosterdiagnostik 285 Vilka erbjuds fosterdiagnostik? 286 Vad gör vi med kunskapen? 286 Fosterdiagnostik och de etiska modellerna? 286 Etiska frågor 287 Den stora frågan 287

0. Framvagn.indd 7

2019-05-28 15:37

Att veta – att tro 289

Feminism 311

Vetenskap 290

Begreppet feminism 312

Olika vetenskaper och metoder 291 Religionsvetenskap 293 Religionshistoria 293 Religionspsykologi 294 Religionssociologi 295 Religionsﬁlosoﬁ 296

Ateism 297 Vår tids ateism 297 Sunday assembly 299

Religion och vetenskap i konﬂikt 300 New age och energi 300 Kreationismen och evolutionsteorin 301 Vetenskapens och religionens roll 302 Katedralens hemlighet - sekulariseringen är positiv 303

Hur utövar en feminist sin övertygelse? 313 Skrifter 314 Riktningar 314 Historisk överblick 315 Högtid 316 Feminister i Sverige 316 Feminism mer än bara kön 317 Ständigt ﬂöde av bloggande, poddande och tyckande 318

Existentialism (eller existensﬁlosoﬁ) 321 Søren Kierkegaard 322

Humanism 305 Humanister i Sverige 306 Humanismen – en lång historia 306 Renässanshumanismen 306 Upplysningshumanismen 307 Senare humanism 307 Skrifter 308

Riktningar 308

Känn dig själv 323 Tre stadier 323 Ångest 325

Simone de Beauvoir och Jean-Paul Sartre 325 Fenomenologi 327 Essens och existens 328 Frihet och ansvar 329

Kristen humanism 308 Sekulär humanism 309

0. Framvagn.indd 8

2019-05-28 15:37

Förord Att skriva Libers religionskunskap har varit ett sant nöje, ett lustfyllt arbete där jag har lärt mig massor. Religioner och andra livsåskådningar är fenomen i ständig förändring och på samma gång desamma år ut och år in. Första delen av boken speglar mestadels det ”nya”, i betydelsen nya sätt att närmar sig livsfrågorna på. Influencers, miljö-, hälso-, mat- och kostinspiratörer hjälper oss tillsammans med feminister, fotbollsentusiaster, bloggare och andra att se världen och livet från nya perspektiv. Andra delen av boken fångar in urgamla traditioner i de fem världsreligionerna, interfolierat med nya tolkningar och synsätt. En ambition har varit att visa på mångfalden i varje åskådning. Etiken presenteras kronologiskt och förutom klassiska etiska modeller tas ämnen som fosterdiagnostik, genteknik, självmord och dödshjälp upp. Tro och vetande, humanism, feminism och existentialism avslutar boken. I denna andra del av boken har jag uppdaterat, utvecklat och till viss del omarbetat texter från mina tidigare böcker. Min förhoppning är att Libers religionskunskap ska bli ett bra stöd för lärare och elever i olika sätt att studera religionsämnet på, tematiskt eller mer sida för sida. Tack till Elisabeth Ring som läst, rensat och sorterat med skarp blick. Tack David From, min redaktör, som inspirerat och förmedlat inblickar i dagens värld på ett strålande sätt. Börge Ring

0. Framvagn.indd 9

2019-05-28 15:37

1. Livet.indd 10

2019-05-28 15:42

LIVET – OLIKA INFALLSVINKLAR Vad är meningen med livet? Vad är meningen med livet? Hur svarar man på den frågan? Oftast genom att samtidigt beskriva en övergripande syn på tillvaron och livet och många gånger utifrån sina egna personliga erfarenheter. Vissa vill ändra på frågan till: Vad är meningen i livet? Så här svarar läkaren och psykiatern Viktor E Frankl (19051997) som överlevde flera år i koncentrationsläger där han förlorade hela sin familj. I boken Livet måste ha en mening hävdar han att vi inte ska fråga om livet har en mening, men att livet ställer frågan till oss: Varje människa tillfrågas av livet, och hon kan bara svara livet genom att svara för sitt eget liv. Livet måste ha en mening (s. 121)

Alltså, ta hand om ditt liv, det är uppgiften. Finn en mening.

1. Livet.indd 11

2019-05-28 15:42

1. ”Mitt uppdrag i livet är inte att endast överleva, men att frodas; och att göra det med lite passion, lite medlidande, lite humor, och lite stil.” Maya Angelou

2. ”Måttet på livets krav är endast din egen kraft. Och din eventuella bragd – att icke ha deserterat." Dag Hammarskjöld

3. ”Följ aldrig någon annans stig, såvida du inte är vilse i skogen och ser en stig. Då ska du följa den stigen.” Ellen DeGeneres

Det Frankl upptäckte i koncentrationslägret var att de som hade bäst möjlighet att överleva var de som kunde hitta något som gav dem mening. Han själv fann meningen i att skriva ner sina idéer om hur människan fungerar psykologiskt. Det blev sedan en grundbok för en ny psykologisk skola, logoterapin.

SEX INFALLSVINKLAR Här följer sammanfattningar av sex tänkare som på olika sätt beskriver livet. Förutom psykologen Viktor E Frankl är det journalisten, författaren, historikern Rebecca Solnit, psykiatrikern och författaren David Eberhard, professorn i psykologi Cordelia Fine, professorn i psykologi och författaren Jordan B Peterson och slutligen den katolska nunnan Syster Sofie. De har gemensamt att de tar livet på allvar, men skiljer sig samtidigt väldigt mycket åt i synen på hur det ska levas och beskrivas.

1. Livet.indd 12

2019-05-28 15:42

Frankl blev på 1920-talet elev hos dåtidens psykologiska gigant Sigmund Freud som grundade den psykoanalytiska läran om hur människan styrs av mer eller mindre medvetna och omedvetna tankar och känslor. Freud myntade begrepp som överjag och undermedvetet. Frankl ville lära känna Freud men blev besviken på att psykoanalysen inte kunde hjälpa honom med den meningslöshet han kände med tillvaron. Ganska snart lämnade Frankl besviket Freud och gick vidare till andra läromästare, men inte heller där fann han svaret på orsakerna till sin känsla av meningslöshet. Frankl var vid den här tiden av sitt liv nihilist. Nihilismen menar att det inte finns några fasta värden, att inget är objektivt sant eller att ingenting är rätt eller fel, vilket leder till att allt är tillåtet. Den ryske författaren Ivan Turgenev beskrev en nihilist i sin roman Fäder och söner från 1862 som ”en människa som inte böjer sig för några auktoriteter, som inte tror på några principer”. De frågor Frankl ville få svar på var de existentiella frågorna: Var kommer jag från? Fanns jag innan jag föddes? Finns det mening? Vad händer efter döden? och många andra frågor som anknyter till vår existens.

LIVET – OLIKA INFALLSVINKLAR

1. Viktor E Frankl (1905–97) Livet måste ha en mening

KONCENTRATIONSLÄGER Frankl var jude och fördes därför till koncentrationslägret i Auschwitz och där han fråntogs allt han ägde och hade med sig, till och med allt hår på kroppen rakades bort. Svårast för honom var att han inte fick behålla den bok han skrivit, en avhandling om människan. Efter kriget skrev han boken Livet måste ha en mening där han berättar om lägerlivet utifrån ett psykologiskt perspektiv. Han skriver enkelt och tydligt vad han observerar och upplever, beskriver vilka olika faser en människa går igenom när hon utsätts för fruktansvärda livsförutsättningar där varje dag är en kamp för överlevnad. Vad gör det med en människa? Han skriver att för långtidsfångarna måste allt nedvärderas som ”… inte tjänar den mest primitiva livsbevarelsen”. Alltså, det som gör att man överlever, mat, dryck och sömn. Efter ett tag i lägret blir människan likgiltig och avtrubbad inför synen av allt ont.

1. Livet.indd 13

2019-05-28 15:42

Då bevittnar han lugnt hur man bär in en tolvårig pojke, som har stått i timmar i snön under appellen och har arbetat ute hela dagen utan skor på fötterna, eftersom det inte ﬁnns ﬂer skor i lägret. Nu är hans tår sönderfrusna, och läkaren plockar bort de svartnade tålederna med en pincett. Avsky, fasa, medlidande, upprördhet – sådana reaktioner har vår åskådare inte längre förmåga att uppleva i detta ögonblick. Livet måste ha en mening (s. 37)

Ett annat exempel på detta är: Jag bevittnar hur den ena kamraten efter den andra närmar sig det ännu varma liket. Den ene lurar till sig de smutsiga potatisarna som är kvar efter middagen. Den andra har upptäckt att likets träskor trots allt är lite bättre än hans egna och byter par. Livet måste ha en mening (s. 37)

I lägret utses några av medfångarna till lägerpoliser, så kallade kapomän, och de var värst. Kapomännen får lite mer mat och små privilegier som tack för hjälpen av nazisterna. De egna blev de som plågade sina kamrater mest. Förhållandena i lägret var så fruktansvärda att ingen kunde upprätthålla hög moral eller sitt förstånd. Författaren Frankl citerar Doris Lessing, som sa ”att den som inte förlorar förståndet inför vissa ting, inte har något förstånd att förlora”. (Livet måste ha en mening s. 35)

VÄRDIGHETEN, HUR BEVARAS DEN? Om inte fången i koncentrationslägret kämpar emot och mobiliserar känslan av sitt eget värde, förlorar han känslan av att överhuvudtaget vara ett subjekt. Livet måste ha en mening (s. 63)

1. Livet.indd 14

2019-05-28 15:42

Felix Nussbaum â&#x20AC;&#x201C; Self-Portrait in the Camp

1. Livet.indd 15

2019-05-28 15:42

För att överleva med värdighet ska människan lida upprätt, och försöka locka fram en andlig bild som hon bär inom sig. Ett sätt kan vara genom att tänka på sin älskade, sina nära och kära, locka fram bilder av kärlek mitt i vardagen. I fantasin för Frankl ett samtal med sin fru och upplever att han svingar sin själ uppåt. Detta i sin tur leder enligt Frankl till att fångarna intensivt njuter av konst och natur, där den kan finnas. De fraktas mellan olika läger och ibland får de en glimt av det böljande landskapet och en vacker solnedgång kan få fångarna att samlas utanför baracken de bor i. De ordnar sångkvällar och under arbetets gång drar de skämt för varandra, humorn är liksom konst och musik det som får dem att lida upprätt.

HAR MÄNNISKAN EN EGEN VILJA I ETT KONCENTRATIONSLÄGER? Finns det någon frihet kvar för en människa som förtrycks och styrs av sadistiska vakter, apati, sömnbrist, ständig hunger, rädsla, trötthet, sjukdomar…? Är människan en produkt av omständigheterna? Styr miljön den uppfattning jag har av mig själv? På frågan om människan har frihet att välja trots omständigheterna svarar Frankl: Ja! Människan kan något annat än det som tvingas på henne. Alla klarade inte av det i lägret men de fanns, de som inte kapitulerade och som orkade se andra, som kunde ha en fri hållning till miljön och som gav sin sista brödbit tillsammans med ett vänligt ord till andra. Människans andliga frihet, som hon bevarar intill sista andedraget, låter henne också in i det sista ﬁnna en möjlighet att gestalta sitt liv på ett meningsfullt sätt. Livet måste ha en mening (s. 80)

1. Livet.indd 16

2019-05-28 15:42

Är det bara njutning, skönhet, lycka, en bekväm vardag som ger livet mening? Nej! Om livet överhuvudtaget har någon mening måste även lidandet ha en mening. Livet måste ha en mening (s. 80)

Frankl hänvisar till den ryske författaren Dostojevskij som säger att det enda han fruktar är att inte vara värdig sitt lidande, att inte kunna möta lidande med värdighet. Frankl drar slutsatsen att utan döden och svårigheterna är inte livet en helhet, så det gäller att förhålla sig till detta, först då blir vi värdiga. Precis som i koncentrationslägren står vi varje dag inför valet att kapitulera eller inte kapitulera. Men ingen får ta ifrån oss vår inre frihet, vi ska inte tillåta oss att bli ingenting. En förankring i ett högre väsen och i något andligt, ger kraft till att människan i sitt inre blir starkare än det yttre ödet, menar Frankl. Det är också helt avgörande för människan att ha ett mål, en framtid att tro på. Lägerfångarna som kunde uppehålla en bild av något i framtiden, en känsla av att en framtida existens var de som klarade sig bäst, oavsett den fysiska förmågan. Det fanns de som rent fysiskt borde ha klarat sig bättre men inte orkade på grund utav att de inte såg någon framtid. Tillvarons mening är inte densamma för alla utan skiftar från person till person. Det är något som avgörs från ögonblick till ögonblick och blir på så sätt en aldrig avslutad process.

LIVET – OLIKA INFALLSVINKLAR

VAD FINNS DET FÖR MENING ATT FINNA I DETTA?

Att leva innebär ytterst att bära ansvar för att livsfrågorna blir rätt besvarade och att fylla de uppgifter som livet ger varje individ, att fylla ögonblickets krav. Livet måste ha en mening (s. 90)

1. Livet.indd 17

2019-05-28 15:42

2. Rebecca Solnit (1961–) Mansplaining och hopp i mörkret Rebecca Solnit är journalist, historiker och författare från USA. År 2014 kom hon ut med boken Män förklarar saker för mig som redan blivit en feministisk klassiker. I den ingår en text där självupptagna kulturmän ifrågasätts för att de strör sanningar omkring sig. Begreppet mansplaining myntades av någon som inspirerades av denna text. Mansplaining syftar på att någon förklarar, explain och gärna en man, för någon, gärna en kvinna, på ett nedlåtande sätt. Typ: Så här är det lilla vän. Dessutom förklaras sådant som kvinnan redan känner till.

MÄN FÖRKLARAR SAKER FÖR MIG Redan 2008 skrev Rebecca Solnit en text med samma rubrik som publicerades på nätet på en blogg TomDispatch och där fick den genast stor spridning. Solnit beskriver fenomenet män som inte lyssnar och framför allt män som inte ser kvinnor. Dessa män älskar att lägga ut texten, förklara och tala om sådant de många gånger inte vet så mycket om. Boken börjar med en skildring av en man som för Solnit och hennes kvinnliga vän berättar om en bok han läst och han lägger ut texten. Det han inte vet är att det är Solnit som har skrivit boken. Solnits väninna försöker få mannen att förstå att författaren till boken står framför honom. Men han hör inte utan fortsätter glatt vidare med sina beskrivningar av boken. Så småningom uppfattar han vad kvinnan säger. Det visar sig senare att han inte ens läst boken, utan bara om den. Enligt Solnit själv har hon inte myntat begreppet ”mansplaining” och hon är lite skeptisk till begreppet för hon är rädd för att det ger för mycket tyngd åt tanken att det är en medfödd brist hos män, i stället för att belysa att vissa män inte kan lyssna och har en tendens att förklara för andra saker som de redan vet. Och, att detta kan ses som en kil som …skapar utrymme för män och stänger det för kvinnor, utrymme att tala, att bli lyssnad på, att ha rättigheter, att delta, att bli respekterad, att vara en hel och fri människa. Män förklarar saker för mig (s. 2)

1. Livet.indd 18

2019-05-28 15:42

I Sverige startade en debatt kring kulturmannen kring år 2016. Den initierades av bland andra litteraturvetaren Ebba Witt-Brattström, som var gift med ledamoten i Svenska Akademien Horace Engdahl. Här finns tydliga likheter och kopplingar till Solnits beskrivning av kulturmän. Kulturmannen är ingen särskild person utan en viss typ av män som är sexistiska, självgoda och har hög status i kulturvärlden. Denne typ av man skymmer de minst lika begåvade och geniala kvinnor i kultursverige, han lever på bekostnad av kulturkvinnans insatser, enligt Witt-Brattström. Denna debatt var föregångaren till den kommande #Metoo-rörelsen som hösten 2017 gick fram som en präriebrand.

LIVET – OLIKA INFALLSVINKLAR

KULTURMANNEN I SVERIGE

…OCH I VÄRLDEN Den inledande beskrivningen av Solnit av mannen som inte lyssnade, utan bara pratade på, blir sinnebilden, sammanfattningen av hur kvinnan satts på undantag, tvingats undan, som osynliggjorts och därför kunnat våldtas och förnedras. Lagarna, traditionerna, rädslan och männens våldsamhet har styrt. Solnit ritar en karta över alla de hemskheter kvinnor fått utstå, bara för att de är kvinnor och inget annat. Antal våldtäkter i exempelvis USA är skrämmande, 1000 kvinnor mördas av sina partners varje år …vilket innebär att antal dödsoffer på tre år överstiger dödssiffran för 11 september-dåden, men det är ingen som förklarar krig mot just den här sortens terrorism. Män förklarar saker för mig (s. 33)

Över hela världen begås dagligen hemska brott mot kvinnor. Boken belyser inte bara hur förfärligt detta är utan också att det är fel på proportionerna, vilket leder till att våld mot kvinnor oftast hamnar i andra rummet, förklaras bort och förminskas. Solnit uppmanar oss att se bakåt i tiden för att förstå att förändringar är möjliga att genomföra. Se bara på hur vi (även i Sverige) långt in i modern tid diagnostiserat homosexuella som psykiskt sjuka. I Sverige fanns en sådan lag fram till 1979. Genom att ändra tankemönster kommer vi se stora förändringar, enligt Rebecca Solnit. Dessa tankar utvecklade hon i boken Hopp.

1. Livet.indd 19

2019-05-28 15:42

HOPP Boken Hopp kom ut år 2004 och där belyser Rebecca Solnit betydelsen av hopp, i vilka sammanhang det finns hopp, hur det görs levande utan att för den skull bli naivt och förenklat. Hoppet tar sin boning i grundsatserna att vi inte vet vad som kommer att hända och att det i ovisshetens oändliga vidd ﬁnns utrymme att agera. När man accepterar ovissheten, accepterar man också att man kanske kan påverka resultatet – ensam eller tillsammans med några dussin eller ﬂera miljoner andra. Hopp är att bejaka det okända och det som inte går att veta något om, ett alternativ till både optimisters och pessimisters tvärsäkerhet. Hopp (s. 13)

Som Solnit beskriver det är hopp en livshållning, att vårda hoppet om förändring är att vårda livet med en attityd som är modig och livsbejakande utan att bli förenklad.

VAD TALAR FÖR HOPP? Hennes analys säger att det finns en styrka i att oegennyttigt (utan egen vinning) engagera sig, arbeta idealistiskt, vilket vi redan gör ”… i familjeliv, vänskapsförhållanden, fritidsintressen, medlemskap i sociala, andliga och politiska organisationer” (s. 16), detta trots att vi lever i ett kapitalistiskt samhälle. Det är en förklaring till hur hoppet lever, enligt Solnit. En annan förklaring är hur vi människor reagerar vid katastrofer som jordbävningar och krig. Människor som förlorat allt söker sig till varandra och söker ett meningsfullt engagemang. Vi är av naturen mer kollektiva och empatiska än vi kanske tror, menar Solnit. Solnit skulle troligtvis kunnat peka på det engagemang som den stora flyktingströmmen till Sverige 2015 ledde till, där enskilda och politiska som religiösa organisationer frivilligt ville hjälpa. Hoppet i sig är grundläggande men det krävs också handling, om det så bara är en enskild person som gör något, så kan det starta en hel revolution. (År 2010 tog den tunisiske gatuförsäljaren Muhammed Bouazizi sitt liv i protest och genom det spreds den revolution som att kallas den arabiska våren i stora delar av arabvärlden.) Eller, om stora organisationers gör insatser som får betydelse, för det avgörande är att det görs något. 20

1. Livet.indd 20

2019-05-28 15:42

Du behåller hoppet om du ser tillbaka. Tänk på alla förändringar som skett, fattiga har blivit färre i världen, ekologiskt tänkande har fått fäste och kvinnor har fått det bättre, det är bara några exempel. Vi behöver böner eller dikter eller monument över de här segrarna, så att de blir till orienteringspunkter i allas medvetande. På ett allmännare plan blir förändringar av till exempel kvinnors ställning lätt förbisedda av människor som inte minns att reproduktiva rättigheter (att få bestämma över sin egen kropp) ännu inte var ett begrepp för ett par årtionden sedan, och att man såg mellan ﬁngrarna med exkludering, diskriminering, sexuella trakasserier på arbetsplatsen, de ﬂesta former av våldtäkt och andra brott mot kvinnor som rättsväsendet inte kändes vid, eller till och med sanktionerade. Det var inte heller frågan om några naturgivna förändringar – folk kämpade för dem och vann.

LIVET – OLIKA INFALLSVINKLAR

SE BAKÅT

Hopp (s. 21)

Alltså, låt dig uppmuntras av segrar och fortsätt kämpa, kämpa och kämpa. Det finns hopp. Det går aldrig att förutse vad som kommer att hända. Stora händelser som när Sovjetblocket föll samman och muren revs i 1989 kunde ingen förutse, plötsligt hände det. Så små som stora engagemang har betydelser. Men det är folket som har makten, säger Solnit. Hon pekar på att den totala segern där allt vänds till bättre och alla problem är lösta kommer inte att inträffa. Det är de små stegen, segrarna som uppnås genom ditt och mitt engagemang som är avgörande. Och se tillbaka, se på vad vi vunnit, säger Solnit. Tillsammans är vi starka. Vi behöver en växelbön, en rosenkrans, en sutra, ett mantra, ett stridsrop om våra segrar. Hopp (s. 26)

Rosenkrans är en meditativ bön som främst förekommer i Katolska kyrkan.

Sutra är en särskild typ av texter i Indien, ofta kortfattande och förklarande.

Mantra är ett heligt ord med inneboende kraft i hinduisk och buddhistisk religion.

1. Livet.indd 21

2019-05-28 15:42

När Barack Obama tillträdde som president 2009 var rubriken på hans tal: ”On this day, we gather because we have chosen hope over fear."

1. Livet.indd 22

2019-05-28 15:42

LIVET – OLIKA INFALLSVINKLAR

3. David Eberhard (1966–) Biologins betydelse och kritiken mot radikalfeminismen David Eberhard, psykiater, författare, debattör och föreläsare har skrivit flera böcker som väckt uppmärksamhet. Två av dem är I trygghetsnarkomanernas land och Hur barnen tog makten. I sin bok Det stora könsexperimentet (2018) kritiserar han starkt den feminism som han menar glömmer bort biologin. Han börjar sin bok med: Detta är en bok om manligt och kvinnligt beteende. Om de skillnader man kan se. Om vad som orsakar dess skillnader dem emellan. Om vad som händer när man betraktar oss alla som likadana när vi faktiskt inte är det. Det stora könsexperimentet (s. 8)

Han tar upp skillnader avseende kroppssjukdomar mellan kvinnor och män. Kvinnor drabbas oftare än män av benskörhet, problem med sköldkörteln och vissa typer av reumatism. Män drabbas oftare än kvinnor av hjärtinfarkt och gikt (ledinflammation). Eberhard ställer frågan hur den så kallade könsmaktsordningen kan ha påverkat detta. Feminismens idé om könsmaktsordning går ut på att det finns strukturer i samhället som leder till att män har en dominans över kvinnor i samhället. Nationalencyklopedin förklarar könsmaktsordning så här:

Termen syftar främst på de underliggande mekanismer som ger upphov till ojämlikheten, och analyser av könsmaktsordning försöker blott-

lägga dessa, exempelvis genom att visa vilka processer i det dagliga samspelet mellan könen som leder till att en ojämlik struktur vidmakthålls.

Eberhard går till skarpt angrepp mot de så kallade radikalfeministerna vilka han menar hävdar …att den enda biologiska skillnaden som ﬁnns mellan män och kvinnor är själva könsorganen. Det stora könsexperimentet (s. 51)

1. Livet.indd 23

2019-05-28 15:42

Vilken betydelse har det manliga könshormonet testosteron? Frågan aktualiseras av att Cordelia Fine, feministisk forskare verksam i Australien, driver tanken om att testosteronet inte alls har den betydelse som sagts för hur män och kvinnor är. Eberhart tar då upp den omfattande dopningen med testosteron på kvinnor och vilken stor effekt det haft på resultaten och att det därför är förbjudet. Det finns också kvinnor som naturligt har höga halter av testosteron även om det är ovanligt. Den sydafrikanska 800-meterslöparen Caster Semenya som vann OS-guld i Brasilien 2012 tvingade internationella friidrottsförbundet att införa nya regler som hindrade Semenya att tävla i egenskap av kvinna, trots att hennes värden inte orsakades av dopning utan av hennes höga testosteronvärden som fanns naturligt i kroppen och bidrog till hennes resultat. Frågan som ställs är: Föds vi som blanka blad som sedan fylls på utifrån miljö, förväntningar, traditioner, strukturer…Radikalfeministerna svarar ja på frågan, medan Eberhard svarar, I maj 2019 fastslog idrottens skiljedomstol (Cas) att kvinnor med till viss del formas vi av miljön, ovanligt hög testosteronproduktion (intersextillstånd) måste men mycket styrs av biologin, med hjälp av medicinsk behandling sänka sin testosteronnivå för att få tävla på elitnivå. Caster Semenya är en av dem. exempelvis testosteronet.

Tabula rasa Föds vi som mer eller mindre färdiga varelser med egenskaper och förmågor som vi inte kan ändra så mycket på. Finns det mesta inlagt i vår DNA (= den arvsmassa, ritningen efter vilken våra celler byggs upp)? Har vi en gudomlig själ i oss? Eller, föds vi som ett blankt blad, ett blankt papper som måste fyllas i med erfarenhet och kunskaper under livets gång?

Tabula rasa är ett latinskt uttryck som betyder tom tavla och som syftar på oss människor, att vi föds som tomma tavlor utan några speciella egenskaper. Idén fanns redan hos de gamla grekiska ﬁlosoferna men kopplas oftast till den engelske ﬁlosofen John Locke (1632–1704).

1. Livet.indd 24

2019-05-28 15:42

En fråga som ibland kallas jämställdhetsparadoxen lyder: Varför väljer kvinnor och män traditionella och typiska kvinno- och mansyrken i de samhällen som är mest jämlika? Kvinnor arbetar med barn, män med byggen exempelvis. Kanske finns förklaringen i att kvinnors och mäns hjärnor är olika enligt Eberhard. De hittills förmodligen största studierna av hjärnfunktionsskillnader mellan män och kvinnor med hjälp av funktionell magnetröntgen är gjorda av Raquel Gur och Ragini Veri och medarbetare. Gur och medarbetare fann i sina studier tydliga och därefter helt replikerbara skillnader mellan könens olika sätt att fungera. I boken Hon, han och hjärnan av professorn i psykiatri Markus Heilig återﬁnns deras slutsats av studierna.

LIVET – OLIKA INFALLSVINKLAR

JÄMLIKHETSPARADOXEN

Det stora könsexperimentet (s. 57)

(Raquel Gur är professor i psykiatrineurologi och radiologi. Replikerbara innebär att försöken kan göras om likadant som första gången, för att kunna säkerställa att resultatet stämmer.) Enligt studien framgår att kvinnors och mäns hjärnor arbetar på olika sätt, vilket resulterar i att kvinnor exempelvis har generellt sett bättre språksinne och uttrycker sig smidigare än män. Kvinnor är mer empatiska, inkännande än män och det visar sig bland annat i att närmare 99% av psykopater (personlighetsstörda) är män. Män är däremot bättre på att systematisera (s. 57-61). Eberhard hänvisar till boken Hon, han och hjärnan där författaren psykiatriprofessorn Markus Heilig redogör för denna forskning. Eberhard betonar att skillnaderna gäller grupperna män respektive kvinnor. Män som grupp är 12 cm längre än kvinnor, vilket inte utesluter att enskilda kvinnor kan vara längre än enskilda män. Detta gäller i princip hela vägen när kvinnor och män jämförs. Men i ytterkanten gäller inte detta. Ett exempel: De människor som är längst i världen är alltid män. Det som enligt Eberhard också är viktig att se, är att skillnaderna mellan kvinnor kan vara större än mellan grupperna män och kvin-

1. Livet.indd 25

2019-05-28 15:42

nor. Det leder till att kvotering av en speciell grupp blir svår, eftersom den som sägs representera en viss grupp inte är särskilt representativ. Om en kvinna ska kvoteras in i ett sammanhang är det inte säkert att hon representerar gruppen kvinnor, det vill säga som de flesta kvinnor är. Det är därför som den bäst lämpade ska få ett visst arbete eller annan befattning, inte på grundval av hudfärg, kön eller etnicitet, enligt Eberhard. Som en röd tråd genom boken går kritiken mot att radikalfeminismen fått för stort utrymme i det svenska samhället: I Sverige är radikalfeminismen inlemmad i hela samhällsstrukturen. Det ﬁnns verkligen inte en enda institution, inget policydokument, ingen företagsstrategi eller något lagstiftande organ som inte är genomsyrat av genusteoretiskt tankegods. Det stora könsexperimentet (s. 221–222)

I slutet av sin bok Det stora könsexperimentet funderar Eberhard också kring de existentiella frågorna i stort: Vi människor är alla olika, och själv har jag en tendens att tröttna när det blir för tillrättalagt. Att just söka ordningen är en fantastisk väg att hitta mening. När sedan ordningen är där blir det svårare att motivera åtminstone mig. Och där ﬁnns en nyckel till varför många människor i västvärlden i allmänhet och i Skandinavien i synnerhet tycks så vilsna. […] Ju säkrare vi har det desto otryggare känner vi oss och ju mer rättigheter vi har desto lättare känner vi oss förfördelade och kränkta. Vi blir offer för den enorma utveckling vi genomgått. Det stora könsexperimentet (s. 214)

I en kolumn publicerad den 27 september 2018 skriver Paulina Neuding som är journalist, jurist och tidigare chefredaktör för tidskriften Kvartal följande:

1. Livet.indd 26

2019-05-28 15:42

Om världen vore rättvis skulle pojkar och flickor, män och kvinnor, välja likadant; Lika leksaker, yrkesval och arbetstider. Om detta råder konsensus från vänster till en bit in i borgerligheten, och det är också den idé som legat till grund för svensk jämställdhetspolitik de senaste decennierna. Men det är också en idé som ständigt störs av empiriska observationer. Småbarn sträcker sig efter könstypiska leksaker innan de haft en chans att bli genuskodade av omgivningen. I ett av världens mest jämställda länder fortsätter unga kvinnor att söka sig till yrken med fokus på omvårdnad och fostran, i betydligt högre utsträckning än män. Det är ett faktum, och det motsägs inte av att det givetvis finns stora individuella variationer. Kvinnor har generellt mindre fötter än män, vilket inte faller på att jag känner en kvinna med storlek 42 i skor. Frågan är vad konsekvensen blir av att dessa skillnader – från den lilla flickans val av sagobok till en 20-årings val av karriärväg – ständigt problematiseras utifrån ett normkritiskt perspektiv. Om jämställda val över populationer är målet, innebär det att varje flicka som väljer att leka med en bil framför att leka med en docka blir en seger för jämställdheten. Likaså är varje ny kvinnlig sökande till KTH:s mest mansdominerade linjer, ett tecken på att samhället går i rätt riktning. Huruvida det är ett uttryck för

en genuin inre önskan hos den enskilda flickan eller kvinnan, hör överhuvudtaget inte till saken. Men att flickor ofta väljer just traditionella flickleksaker tycks inte bara spegla en nedärvd benägenhet som varierar mellan könen. Man kan också tänka sig att lek som kretsar kring omvårdnad förbereder flickor på den omvårdnad som krävs av den som bär på och ammar ett barn. En dag kommer gränserna att lösas upp mellan den nu lilla flickan och knytet i famnen. Barnets behov blir hennes. Det är en omvälvande erfarenhet som flickor borde tillåtas att närma sig genom lek med dockor, utan att det problematiseras som ett hot mot högre ställda samhällspolitiska mål. Frågan är också vilka konsekvenser det får att kvinnors yrkesval problematiseras och därmed ofrånkomligen också nedvärderas. När det betraktas som ett misslyckande att kvinnor oftare väljer traditionellt feminina yrken, innebär samma val också ett personligt misslyckande för den enskilda kvinnan. Därmed förskjuts också den allmänna uppfattning om sakers status på ett sätt som kan påverka hur kvinnor mår. Den kvinnliga brandmannen är en hjälte, medan hon som är hemma med barnen på deltid har misslyckats. Och det oavsett vilken självuppfyllelse hon finner i sitt val. Inte undra på att kvinnor är stressade.

LIVET – OLIKA INFALLSVINKLAR

Kvinnors deltid är inget misslyckande

Paulina Neuding

1. Livet.indd 27

2019-05-28 15:42

4. Cordelia Fine (1975–) Testosteron Rex Cordelia Fine, född i Kanada, numera bosatt i Australien, professor i psykologi vid University of Melbourne och uppmärksammad feminist. År 2017 fick hon det prestigefyllda priset Royal Society Science Book Prize för sin bok Testosteron Rex. Själva begreppet Testosteron Rex (Kung testosteron) myntades av vetenskapsskribenten Richard Francis. Han ville driva med uppfattningen att hormonet testosteron skulle vara som en superagent när typiska manliga egenskaper växer fram.

TESTOSTERON REX Myten om våra hjärnor är underrubriken till boken som fått namnet Testosteron Rex. Testosteron Rex är för Fine en berättelse: Den där välbekanta, plausibla (rimliga), genomgripande, kraftfulla berättelsen om kön och samhälle. Den väver ihop en mängd med varandra sammanhängande påståenden om evolutionen, hjärnan, hormoner och beteende och ger så en prydlig och övertygande förklaring till våra samhällens ihållande och till synes obevekliga brist på jämställdhet. Testosteron Rex (s. 20)

Fine utgår ifrån att det finns en allmän uppfattning om och förklaring till att det är ojämlikt i samhället, nämligen att mannen styrs av testosteron. Testosteronet gör mannen aggressiv och konkurrensinriktad, och skillnaden mellan män och kvinnor kan förklaras biologiskt. Män har högre halter av testosteron medan kvinnor lägre och är därför mer omhändertagande. Kvinnor sökte/söker sig till starka män för att få skydd, det var/är den naturliga könsordningen. Det var/ är så det naturliga urvalet gick/går till. Men, hävdar Fine: Detta stämmer inte enligt modern forskning. Det är långt mer komplicerat, könsskillnader konstrueras i stor utsträckning av många andra skäl och testosteronets betydelse är inte avgörande utan används mest för att förenkla: Män är män och kvinnor och kvinnor. Och sådana påståenden leder till ojämställdhet där kvinnan blir underställd. 28

1. Livet.indd 28

2019-05-28 15:42

LIVET – OLIKA INFALLSVINKLAR

Hon hänvisar till en mängd forskning och experiment, bland annat ett experiment som gjorts under ledning av Sari M van Anders, forskare på Queens University, där skådespelare fick spela upp en situation på en arbetsplats där de utövade makt genom att ge en anställd sparken. Testosteronnivån mättes hos både de manliga och kvinnliga skådespelarna före och efter experimentet. Männens testosteronnivå ändrades ytterst lite medan kvinnornas nivåer av testosteron höjdes väsentligt. Slutsatsen som forskarna drar är att när kvinnor intar klassiska manliga maktpositioner påverkar det deras hormoner. På motsvarande sätt sjunker mäns testosteronnivå när de intar vårdande roller. Fine säger: Så är det, killar. Låter ni kvinnor ta över era högstatusjobb kommer de hux ﬂux att ta över era hormoner. Testosteron Rex (s. 176)

Cordelia Fines huvudtanke är alltså att det inte är testosteronet som skapar genus, vad som är typiskt manligt och kvinnligt utan en hel rad av faktorer och orsakskedjor. Det är konstruerat av exempelvis ekonomi, kultur och politik. Något nytt är på gång, det gamla synsättet på kön och könsroller sjunger på sista versen. Testosteron Rex (s. 71)

VI ÄR KONSTRUERADE I stora delar av boken går Fine igenom evolutionsforskning och hur olika djur beter sig, hur det har forskats kring deras beteenden. Nu och då kan hon jämföra oss med djuren. När en babianhane ger honan mat, för att i utbyte få sex, kan hon ana att en man kan ge en kvinna en present av samma skäl. Men samtidigt hänvisar Fine till en analys av hur människor ger varandra gåvor, att den visar på helt andra skäl, exempelvis att ge för att skapa känsla av mänsklighet. Hon återkommer flera gånger i boken till ett experiment med råttor där hanråttor blir inlåsta tillsammans med ungar.

1. Livet.indd 29

2019-05-28 15:42

Så vad händer när en forskare, under kontrollerade laboratorieförhållanden, simulerar en första vågen gnagfeministrörelse genom att placera alla hanar i burar med ungar, men utan honor? Det dröjer inte länge förrän hanarna börjar agera mammor åt de små, på precis samma sätt som honorna gör. Testosteron Rex (s. 229–230)

På samma sätt är det med oss människor, vi konstruerar det vi kallar för kvinnligt och manligt, och när omständigheterna ändras, förändras vi också. Hon pekar på att lagar kring jämställdhet, pappaledighet och könskvoteringar leder till att …våra hjärnor, hormoner, beteenden och roller förändras. Testosteron Rex (s. 233)

Män och kvinnor är i grunden väldigt lika, enligt Fine och det kommer bli tydligare i framtiden. Men att ändra på den syn på män och kvinnor som Testosteron Rex står för, att kvinnor är si och män är så, det tar tid. Ett av skälen till det är att vi ärver genuskonstruktioner, vilka roller vi ska ha och vem som är över och vem som är under. Sen kommer exempelvis reklam, filmer, leksaksaffärer, tv-serier, hur vuxna är, med fasta och gammaldags könsroller med sin påverkan. Redan i 2-3-årsåldern känner barn av vad som gäller, vissa barn är särskilt bra på att vara genusdetektiver och lista ut vad som förväntas av en som flicka eller pojke. I framtiden kommer de rent fysiska skillnaderna mellan män och kvinnor, enligt Fine, att betyda allt mindre och vi kommer att inse att det inte finns några konstanta beteenden som hos kvinna respektive man är väsentliga (det som brukar kallas för essentiella egenskaper). Vi skapar Här ser vi sångaren och bandyspelaren Gösta "Snoddas" hela tiden våra genus, kön och roller. Nordgren som var en rikskändis på 50-talet. Hur kan ha ha påverkat synen på könsrollerna?

1. Livet.indd 30

2019-05-28 15:42

Män är från Mars, kvinnor från Venus Läkaren John Gray publicerade 1992 boken om män och kvinnor. Den är såld i sju miljoner exemplar och översatts till 40 språk. Boken omnämns nu och då i sammanhang där feminism behandlas, ibland med entusiasm, ibland med förfäran. Alltså, en bok som väcker känslor. I boken vill Gray ge råd om hur vi kan lösa de ﬂesta konﬂikterna mellan män och kvinnor som uppstår av det

enkla skälet att vi kommer från olika planeter. På planeten Venus är man intresserade av känslor, vilket man inte är på planeten mars. Boken beskriver de gamla och traditionella uppfattningarna om män och kvinnor och betraktas av dagens feminister med mycket kritiska ögon. Boken nämns nu och då i sammanhang där feminism diskuteras och titeln har blivit till ett talesätt.

LIVET – OLIKA INFALLSVINKLAR

Testosteron Rex är en bok om biologi, som vill visa på att biologin inte har så stor betydelse som vi kanske tror och särskilt inte testosteron. När den gamla berättelsen om Testosteron Rex är död, så kan vi se fram emot ett samhälle där alla värderas lika oavsett kön, enligt Cordelia Fine.

Jacopo Palma il Vecchio – Mars, Venus and Cupid

1. Livet.indd 31

2019-05-28 15:42

5. Jordan B Peterson (1962–) Jordan B Peterson, psykolog, författare och professor i psykologi vid University of Toronto i Kanada är en mycket omdiskuterad och uppmärksammad person. Hans föreläsningar på Youtube och intervjuer med honom har setts av miljontals människor. Under 2017 höll Peterson 15 längre föreläsningar där han utgår från Bibelns berättelser i Första Mosebok. Det är myterna om Adam och Eva, Noa och arken, Abraham, Sodom och Gomorra…alla klassiska berättelser i Bibeln. Dessa svåra och långa föreläsningar drog massor av folk. Vad är det som väcker sådant intresse? Det finns flera spår hos honom, men det han gärna betonar är betydelsen av de klassiska myterna i Gamla testamentet. Han menar att i dessa finns svar på hur vi ska förhålla oss till livets olika svårigheter och möjligheter. Sedan är han starkt kritisk till dagens feminism, marxism och all typ av politisk korrekthet och lyfter fram skillnaderna mellan män och kvinnor. Peterson hävdar att de flesta människor inte lever ut hela sin potential och att vi lever i en tid då utgångspunkten för många är att livet är meningslöst. För att komma ur detta kaos pekar han på regler och strukturer som finns i tillvaron och som beskrivs i de gamla myterna. Människan ska odla dygder, hållningssätt som kan övas in, ärlighet, stolthet, trohet…Det finns i tillvaron en mening, ett mål att sträva efter att finna. I sin bok 12 livsregler, ett motgift mot kaos ställer han upp tydliga och konkreta regler som: Stå rak i ryggen och skjut bak axlarna, Tala sanning – eller låt åtminstone bli att ljuga, Förutsätt att den du lyssnar på kanske vet något som du själv inte vet.

Det är några exempel. Ett av skälen till att vi bör leva disciplinerat är den rangordning, den makthierarki som styrt oss genom historien kräver att vi gör det. Vi (…) har levt i en dominanshierarki mycket, mycket länge. Vi kämpade för att uppnå en position redan innan vi hade hud, händer, lungor eller ben. 12 livsregler, ett motgift mot kaos (s. 15)

1. Livet.indd 32

2019-05-28 15:42

LIVET – OLIKA INFALLSVINKLAR Jordan B Peterson

De gamla hierarkierna återfinns i myterna, där kan vi lära oss mycket, säger Peterson.

MYTERNAS BUDSKAP Myterna finns där för att vi ska förstå hur vi ska handla för att kunna utnyttja vår fulla potential, men Det kan bli för mycket ordning och det är inte bra, men kaos kan översvämma oss så att vi dränks – och det är inte heller bra. 12 livsregler, ett motgift mot kaos (Förord XXXVii)

Peterson utgår från att livet är lidande och hänvisar bland annat till berättelsen om Adam och Eva. När de drivs ur paradiset förstår de att livet är fullt av möda. Kvinnan ska föda med smärta och mannen slita i sitt anletes svett för att få ut något ur jorden. I Bibeln är det inte svårt att hitta berättelser och beskrivningar av livet som något obegripligt, och Peterson ställer frågan: Hur ska berättelserna läsas och förstås? Finns det egentligen någon anledning att leva?

1. Livet.indd 33

2019-05-28 15:42

Börge Ring

börge ring

Libers Religionskunskap

två huvuddelar. Först presenteras ett antal livshållningar och

Libers religions-

I boken ﬁnns mängder av teman att hämta, allt från hbtq, mindfulness, perfektionskult, feminism, miljön, till traditio-

kunskap

nella reﬂektioner kring Gud och tillvaron.

Best.nr 47-13071-9 Tryck.nr 47-13071-9

Liber Religionskunskap.indd 1

2019-05-28 15:11