9789147130627 by Smakprov Media AB

Best.nr 47-13062-7 Tryck.nr 47-13062-7

Dahl, Eek-Karlsson & Perselli (red.)

Bokens redaktörer Marianne Dahl, Liselotte Eek-Karlsson och Ann-Katrin Perselli är alla verksamma lektorer på Linnéuniversitetet. Övriga medförfattare är Mikael Alexandersson, Helene Elvstrand, Emilia Johansson, Peter Karlsudd och Anna-Liisa Närvänen.

Att skapa en professionell identitet

Det självständiga arbetet har en lång tradition inom svensk lärarutbildning. I boken Att skapa en professionell identitet ges exempel på praktiknära utvecklingsarbeten som både kan komplettera och utmana en rådande uppsatstradition på landets lärosäten. Utbildningsverksamheten står inför nya utmaningar och lärare måste få inflytande över vad den egna kunskapsbildningen ska omfatta samt kunskap om utvecklings- och förändringsarbete. Att inom ramen för de självständiga arbetena utveckla detta kunnande, främst bland studerande men även yrkesverksamma, i ett praktik nära samarbete kan vara en framgångsrik väg till ökad kvalitet. Bokens första del återger dels en historisk tillbakablick av den praktiknära forskningens framväxt, dels en diskussion om det ökade intresset för praktiknära frågor. Även aktionsforskning som metod och inspiration i utvecklingsinriktade arbeten behandlas. Del två skildrar ett försöksprojekt som bedrivits på Linné universitet där studenter i sista terminen på lärarutbildningen skriver utvecklingsinriktade självständiga arbeten och tillägnar sig redskap för processtänkande som ett led i systematiskt kvalitetsarbete. Den tredje delen låter studenternas röster komma till tals. Denna del innehåller exempel på ett utvecklingsinriktat arbete samt reflektioner från studenter som genomfört sådana arbeten. Boken vänder sig både till lärarstudenter och verksamma lärare samt till rektorer inom utbildningssektorn.

Marianne Dahl, Liselotte Eek-Karlsson & Ann-Katrin Perselli (red.)

Att skapa en professionell identitet OM UTVECKLINGSINRIKTADE EXAMENSARBETEN I LÄRARUTBILDNINGEN

Marianne Dahl, Liselotte Eek-Karlsson och Ann-Katrin Perselli (red.)

Att skapa en professionell identitet Om utvecklingsinriktade examensarbeten i lĂ¤rarutbildningen

Liber

Innehållsförteckning Förord 6 Inledning 7 Bokens disposition

Bokens författare

DEL 1 Så att de berörda berörs – perspektiv på praktiknära forskning

Auktoritet, tolkningsföreträde och legitimitet

Myndighetsutövningen dominerar skolans utveckling

Decentraliseringen medförde krav på lärarprofessionsutveckling

Skollagen efterfrågar vetenskapligt grundad kunskap

Avslutande reflektioner

Referenser 39

Aktionsforskning som metod i utvecklingsinriktade examensarbeten Aktionsforskning som metod – olika definitioner

42 42

Aktionsforskning i relation till ett utvecklingsinriktat examensarbete 48 Etik 56 Avslutande reflektioner

Referenser 61

”Det bästa sättet att förstå ett problemområde är att utveckla det”

VARFÖR, systematisk kvalitetsutveckling?

VAD, erbjuds studenterna?

HUR? Anvisningar och instruktioner för ett utvecklingsinriktat arbete

Pilotprojekt 70

Självständigt samarbete

Avslutande reflektioner

Referenser 79

DEL 2 ”Man vill ju inte bara vara en hjälplärare”

Relationsarbete på fritidshemmet

Sammanfattning av de fyra arbetena

Avslutande reflektioner

Referenser 103

”Alla ska våga prata och vara delaktiga i gruppen”

105

Studenters egna argument för hur elevinflytande kan bedrivas på fritidshemmet

108

Att fånga barns tankar genom kommunikativa förmågor av Angelica Rihm och Sofie Persson

110

Att bidra till tydligare struktur av Mattias Abramsson

115

Barns möjligheter att komma till tals av Jenny Persson

121

Avslutande reflektioner

126

Referenser 130

Om att utveckla och förändra undervisning med digitala verktyg i fritidshem

132

Digitala verktyg och digital kompetens

134

Skolans och fritidshemmets digitalisering

135

Studenternas motiv

137

Iscensätta lärande och kunskapsmöjligheter

142

Kunskap att hantera problem och utmaningar

150

Avslutande reflektioner

155

Referenser 159 Självständiga arbeten

160

DEL 3 Entreprenöriellt bildskapande på fritidshemmet

165

Syfte 167 Metod 168 Teoretiska begrepp och tidigare forskning

169

Nulägesanalys och förstudieresultat

171

Resultat 177 Diskussion 183 Avslutande reflektioner

186

Referenser 189

Att våga kasta sig ut och vara öppen för det oväntade 191 Ägarskap – känslan av delaktighet

191

Viljan att driva utveckling

193

Kunskap i praktik

196

Avslutande reflektioner

198

DEL 4 En väg till professionell yrkesutövning

201

Samverkan och delaktighet

202

Utveckling till professionell yrkesutövare

204

Kunskapsutveckling och dokumentation

206

Reflektion i utvecklingsarbete och yrkesutövning

207

Referenser 210

Förord

Denna antologi har vuxit fram under ett engagerat utvecklingsarbete med syfte att knyta lärarstudenters självständiga arbeten närmare praktiken. Vi vill rikta ett stort tack till alla er studenter som valde att pröva en alternativ form av självständigt arbete och till er som utöver detta deltog i en uppföljande studie. Tack till de skolor och fritidshem som medverkat och till RUC, Regionalt utvecklingscentrum på Linneuniversitetet, som finansierat nätverket för praktiknära studier. Med hjälp av ovan nämndas insatser har vi vunnit de viktiga erfarenheter som nu överförs genom denna bok. Vår förhoppning är att vidare läsning ska inspirera fler studenter och lärare att pröva utvecklingsinriktade arbeten. Peter Karlsudd Marianne Dahl, Liselotte Eek-Karlsson och Ann-Katrin Perselli Redaktörer

Inledning

Den här boken är ett resultat av ett försöksprojekt som bedrivs på Linnéuniversitetet campus Kalmar. Det är studenter som går sin sista termin på lärarutbildningen med inriktning mot fritidshem som är i fokus. I slutet av denna utbildning ingår att skriva ett självständigt arbete på 15 högskolepoäng inom det fritidspedagogiska området. Bokens övergripande syfte är att bidra med kunskap om hur det självständiga arbetet kan bedrivas som ett praktiknära utvecklings- och förändringsarbete i en verksamhet. Studenternas forskningsfrågor hämtas då i nära anslutning till en verksamhet. Detta skiljer sig från den rådande uppsatstraditionen där frågorna ofta formuleras på universitetet, skiljt från den praktik där studenterna ska verka. I boken benämns de arbeten som utgår från en praktiknära fråga som ”utvecklingsinriktade arbeten”. I boken förekommer även begreppet utvecklingsarbete och syftar då på den aktion som studenter har genomfört på fritidshemmet. Den grundläggande utgångspunkten för projektet är en strävan efter att knyta samman styrdokumentens direktiv att verksamheten i skola och fritidshem ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I betänkandet Forska tillsammans – samverkan för lärande och utveckling framhålls bland annat vikten av praktiknära forskning (SOU 2018:19). I betänkandet står det att ”den praktiknära forskningen är ett forskningsområde som är starkt kopplat till utvecklingen av lärarnas professionella kun 7

skapsbas” (sid. 11). På landets lärosäten pågår olika projekt där studenters självständiga arbete tar sin utgångspunkt från praktikens frågor, vilket i förlängningen kan bidra både till att utveckla en yrkesidentitet och till en utveckling av förskolans, skolans och fritidshemmets kärnområden. Bokens exempel visar hur studenter kan tillägna sig redskap för att utveckla ett processtänkande som ett led i en verksamhets systematiska kvalitetsarbete. Härigenom kan det självständiga arbetet bidra till att utveckla studenters professionella identitet, samt bidra till ökad kunskap i och utveckling av den pedagogiska praktiken. Bokens innehåll vill även synliggöra hur studenters nyfikenhet och lust att lära om den praktik som de snart ska verka i, kan bli ett kraftfullt redskap i ett förändringsarbete om de bara får rätt förutsättningar. I boken diskuteras både framgångsfaktorer och dilemman som framkommit under projektets genomförande.

Bokens disposition

Boken är indelad i fyra delar. I den första delen ger Mikael Alexanderson inledningsvis en historisk tillbakablick på den praktiknära forskningens framväxt och etablering från myndig hetsutövning till professionsutveckling. Han diskuterar på ett övergripande plan hur vi kan förstå det intresse som just nu riktas mot praktiknära forskning både inom kommun och akademi. Därefter diskuterar Helene Elvstrand och AnnaLiisa Närvänen aktionsforskning som vetenskapsteoretisk utgångspunkt och de motiv som kan ligga till grund för detta val. Peter Karlsudd ger sedan en sammanfattande introduktion av utvecklingsinriktade självständiga arbeten i relation till tradition, metod, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Karlsudd diskuterar även betydelsen av systematisk kvalitetsutveckling i förskola, grundskola, förskoleklass och fritidshem. Bokens andra del är empirinära. Alla utvecklingsinriktade arbeten som har skrivits av studenter som har gått grund utbildning med inriktning mot arbete i fritidshem mellan 2014 och 2017 på Linnéuniversitetet har genomlästs och av dessa har tolv valts ut och tematiserats. Innehållet i dessa arbeten tar alla sin utgångspunkt i något av de kunskapsområden som beskrivs i läroplanens (Lgr 11) kapitel fyra. Det första temat behandlar barns sociala relationer i fritidshemmet och detta kapitel är skrivet av Liselotte Eek-Karlsson. Här beskrivs hur studenter har utformat lärarstyrda relationsarbeten mellan 9

elever på fritidshemmet. I kapitlet belyses även studenternas motiv bakom sina val av aktioner, samt deras egna reflektioner under och efter genomförandet av projektarbetet. Det andra temat benämns demokrati och barns delaktighet och är skrivet av Marianne Dahl. I kapitlet synliggörs hur arbete med elevers delaktighet och inflytande kan bedrivas i fritidshemmet. Kapitlet behandlar strategier för att utmana och utveckla barns delaktighet och inflytande som en del av ett demokratiuppdrag. Ann-Katrin Perselli har skrivit nästkommande kapitel, vilket behandlar digitala resurser och kommunikation. Det belyser hur studenter genom sina utvecklingsarbeten vill förändra och utveckla användningen av digitala verktyg i fritidshemmet. Genom val av utvecklingsområde vill studenterna visa hur fritidshemmets pedagogiska verksamhet kan utvecklas med hjälp av digitala verktyg. I bokens tredje del finns inledningsvis en sammanfattning av ett studentarbete, skrivet av Emilia Johansson, som behandlar estetiska lärprocesser i fritidshemmet. Kapitlet ger exempel på hur ett bildskapande projekt kan planeras, genomföras, dokumenteras och utvärderas för att stimulera elevernas estetiska och entreprenöriella lärprocesser. Ett ytterligare kapitel innehåller en redogörelse av studenters reflektioner över att skriva ett utvecklingsinriktat arbete, några år efter avslutad utbildning. Materialet är hämtat från enkäter och fokusgruppssamtal. Kapitlet belyser hur undervisningen inom akademin och den praktiska verksamheten kan möta studenters ambition att arbeta med utvecklingsinriktade arbeten. Bokens fjärde del avslutas med en reflektion om bokens tidigare kapitel genom att diskutera hur samverkan och delaktighet samt dokumentation och reflektion kan vara en väg att utvecklas till en professionell yrkesutövare. 10

Bokens författare

MIKAEL ALEXANDERSSON är

professor i pedagogik samt professor i allmändidaktik, och har under sin yrkeskarriär i huvudsak varit kopplad till Göteborgs universitet. Hans forsknings intresse berör främst utbildningspolitik, läraryrkets utveckling och elevers lärande via nya medier och teknologier.

är lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Hennes forskningsområden handlar om barns sociala liv och pedagogiskt arbete med relationer samt verksamhetsutveckling inom fritidshemmet. MARIANNE DAHL

är lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Hon arbetar i lärarutbildningen, främst med frågor som rör ungas sociala relationer och livsvillkor. Hennes forskning handlar om exkluderings- och inkluderingsprocesser i olika pedagogiska praktiker. LISELOTTE EEK-KARLSSON

är lektor i pedagogik vid campus Norrköping. Hennes forskningsintressen rör flera områden, som demokratifrågor i relation till utbildning, fritidshem och teknik och förskola. Hon har erfarenhet av att arbeta i forskningsprojekt med stöd av aktionsforskning i fritidshemmet. HELENE ELVSTRAND

är grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, arbetar som lärare i fritidshem och undervisar i ämnet bild i skolan.

EMILIA JOHANSSON

är professor i pedagogik vid Linnéuniver sitetet. Hans forskningsintressen är riktade mot områdena högskolepedagogik, specialpedagogik och flexibelt lärande. PETER KARLSUDD

ANNA-LIISA NÄRVÄNEN är docent och lektor vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning har bland annat behandlat olika frågor på förskola, fritidshem och språkintroduktion för nyanlända samt unga migranters påverkansfaktorer inför gymnasievalet, såsom socialisation, ålder, delaktighet och föreställda framtider i utbildning och yrkesliv. Hon har erfarenhet av att arbeta i forskningsprojekt med stöd av aktionsforskning i fritidshemmet.

är lektor i pedagogik och arbetar på Linnéuniversitetet. Hennes forskningsintressen rör olika frågor som behandlar lärares pedagogiska och didaktiska arbete i fritidshem och skola samt multimodal undervisning via digitala verktyg i fritidshemmet. ANN-KATRIN PERSELLI

del 1 Bokens första del består av tre kapitel som är skrivna av Mikael Alexanderson, Helene Elvstrand och Anna-Liisa Närvänen samt Peter Karlsudd.

I kapitel ett ger Mikael Alexanderson inledningsvis en historisk tillbakablick på den praktiknära forskningens framväxt och diskuterar hur vi kan förstå det intresse som just nu riktas mot praktiknära forskning både inom kommun och akademi. I kapitel två diskuterar Helene Elvstrand och Anna-Liisa Närvänen aktionsforskning som vetenskapsteoretisk utgångspunkt och de motiv som kan ligga till grund för valet av denna utgångspunkt. I kapitel tre ger Peter Karlsudd en sammanfattande introduktion av utvecklingsinriktade självständiga arbeten. Karlsudd diskuterar även innebörden av systematisk kvalitetsutveckling i förskola, grundskola, förskoleklass och fritidshem.

14â&#x20AC;&#x192;

Så att de berörda berörs – perspektiv på praktiknära forskning MIKAEL ALEXANDERSSON

1981 anställdes jag som adjunkt i pedagogik vid Göteborgs universitet. Jag hade verkat som lärare i skolan några år och ville fördjupa mig kunskapsmässigt om det som då var min kärnfråga: Hur lär elever egentligen och hur ska man som lärare rent konkret skapa förutsättningar så att alla elever lär och utvecklas? Detta visste väl akademin bäst, tänkte jag då. Men min konkreta fråga väckte inte någon större genklang i mitt nya sammanhang. Och relationen mellan skolans värld och den universitetsvärld jag då befann mig i var ganska enkelriktad: akademin utvecklar kunskap som skolans yrkesverksamma skulle kunna omsätta om de både bejakar och förstår forskarnas kunskapsanspråk. Det stod snabbt klart för mig att forskningsintresset för klassrumsnära frågor, som var lösningsorienterade, i princip saknades. Visserligen förekom viss forskning som skulle kunna etiketteras som praktiknära men den hade antingen fokus på ett specifikt skolämne (ämnesdidaktik) eller så var den udda eller perifer. Denna forskning hade också lägre status vid akademin. Detta väckte min nyfikenhet och höll mig kvar inom akademin resten av mitt yrkesliv. Under 40 år har jag således rört mig mellan dessa världar: mellan akademi och lärares yrkesverksamhet. Det har inneburit att jag både teoretiskt och praktiskt arbetat med frågor kring akademins samverkan med sin omvärld i vidare bemärkelse. I detta kapitel kommer jag att presentera idéer, begrepp, tankemodeller 15

och reformpolitiska beslut som legat till grund för praktiknära forskning. Urvalet är då mitt, vilket begränsas av utrymmet i kapitlet men också av min egen blick på området. Det går aldrig att beskriva allt. Det går heller inte att se allt. Följande kapitel omfattar fem avsnitt som följer utvecklingen från 1950-talet fram till idag vad det gäller den praktiknära forskningens successiva framväxt och etablering. Parallellt sätts då olika teman under luppen. Myndighetsutövningens betydelse för den praktiknära forskningen, som går som en röd tråd genom kapitlet, introduceras i det första avsnittet. I det andra avsnittet uppmärksammas decentraliseringens och målstyrningens effekter för lärares professionsutveckling och behovet av lärare med forskningskompetens. Här diskuteras också innebörden i den ”reflekterande läraren”. I det tredje avsnittet behandlas skollagens fokus på vetenskapligt grundad kunskap. Denna tematik fördjupas i det fjärde avsnittet där en diskussion förs om innebörden i den vetenskapliga basen för läraryrket och betydelsen av att den praktiknära forskningen bygger på läraryrkets kärnfrågor. Hur forskarutbildning för verksamma lärare har utvecklats redovisas kortfattat i avsnitt fem. Kapitlet avslutas med en argumentation för att fördjupa samspelet mellan olika aktörer kring den praktiknära forskningen.

Auktoritet, tolkningsföreträde och legitimitet Att använda rubriken ”Så att de berörda berörs” ovan sammanfattar kapitlets budskap: Om forskning som studerar vad som sker i skolan ska sätta spår i skolan måste forskningen handla om läraryrkets kärnfrågor, exempelvis hur undervisning ska planeras, genomföras och följas upp så att elever lär och ut16

vecklas. Forskningen kommer då nära lärarprofessionen och skolan som praktik. Det går då att tala om praktiknära forskning. Uppfattas forskningen som angelägen och tillitsfull öppnar detta för att lärarnas egen vetgirighet blir vägledande för det dagliga skolarbetet. Det är då auktoriteten och tolkningsföreträdet i den egna yrkesverksamheten kommer att finnas hos lärare. Idag är det alltför ofta lekmän, massmediala debattörer eller politiker som främst vill visa handlingskraft som anger vad som är viktigt för skolan och lärarkåren. Auktoritet och tolkningsföreträde bidrar till ökad legitimitet. Och legitimitet hänger samman med att yrkeskunskapen grundas på vetenskaplig kunskap. Praktiknära forskning kommer, så som jag ser det, att bidra till ökad legitimitet åt lärarprofessionen. Den praktiknära forskningens rötter och framväxt är intressant. För att förstå hur dessa har växt fram kommenteras i detta kapitel utredningar och utbildningspolitiska beslut som legat till grund för att den praktiknära forskningen exempelvis idag har en egen myndighet (SFS 2014:1578) – Skolforskningsinstitutet – och att hundratals forskarutbildade lärare systematiskt undersöker läraryrkets kärnfrågor. I denna dryga tjugoåriga utvecklingsprocess spelar skolhuvudmännen, som har ansvaret för skolans utveckling och elevers lärande, och universitetssektorn, som svarar för utbildning av forskare och genomför forskning om skolan, stor roll. Utan engagemang från dessa parter hade knappast praktiknära forskning blivit mer än ett politiskt hugskott för två decennier sedan. Vid landets lärosäten, som svarar för lärarutbildning, pågår dessutom idag projekt i ett antal kommuner där studenters självständiga arbete tar sin utgångspunkt i praktikens frågor. I förlängningen kan detta bidra till att stärka lärarnas yrkesidentitet och legitimitet. Historiskt finns åtskilliga exempel på att utbildnings politiska beslut har medfört ökad legitimitet hos lärare. Lärar 17

legitimation ger viss ökad legitimitet men det gör framför allt forskning med relevans för läraryrket och att lärare via forskarutbildning själva forskar i och om sin verksamhet (Alexandersson, 2006; Alexandersson, 2007c). Ökad legitimitet i läraryrket ger sannolikt bättre förutsättningar för att skolans mål ska nås. Detta kan synas som en självklarhet. Men genom skolans historia finns många motstridiga perspektiv på hur läraryrket i sig, skolan och elevers lärande bäst utvecklas. Två av dessa perspektiv, som varit ständiga följeslagare i den svenska skolans framväxt, benämns i detta kapitel som myndighetsutövning respektive professionsutveckling. Det senare uppmärksammar hur självinitierade kunskapsprocesser hos lärare som inbegriper systematisk samverkan med kollegor kan stödja elevers kunskapsutveckling. Något förenklat skulle man kunna säga att det också handlar om hur auktoritet och tolkningsföreträde kan bidra till ökad legitimitet för läraryrket. Vad detta innebär utgör ett av flera fundament för den praktiknära forskningen och kommer att diskuteras i detta kapitel. Men först ska vi granska innebörden i ett myndighetsperspektiv.

Myndighetsutövningen dominerar skolans utveckling1 Myndighetsutövning för skolväsendet innebär att en statlig myndighet kontrollerar utfallet av skolreformer och läroplaner, dvs. vad den långsiktiga effekten (i konkret bemärkelse) blir av fattade politiska beslut. Den svenska skolans utveckling har främst varit kopplad till kontroll och myndighetsutövande (se Detta avsnitt utgör en sammanfattning av Alexandersson (2019). Vem i hela världen kan man lita på? Om myndighetsutövning och kollegial kunskapsbildning.

t.ex. Alexandersson, 1999; Alexandersson, 2007a, samt Alexandersson, 2019). Myndighetsutövande ger de politiska beslutsfattarna sakunderlag i form av kunskapsresultat för att kunna följa upp reformer men också för att kunna utkräva ansvar av de som ska genomföra reformarbetet med alla dess tillämpningar (SOU 2007:75). Här finns dock en svaghet i myndighetsutövandet, framför allt svårigheten att återföra centralt framtagna kunskapsresultat så att dessa bidrar till skolans utveckling och elevers lärande. Idag vet vi att omfattande och komplexa kunskapsmätningar, utvärderingar och inspektioner som myndigheter prioriterar inte alltid leder till bättre resultat i skolan (Skolverket, 1998). Men tilltron till myndighetsutövningen via kontroll och uppföljning är starkt rotad i Sverige och synes inte avta i omfattning (SOU 2007:75). Däremot varierar inriktning och tillvägagångssätt över tid. Av kapitlet kommer detta att framgå. Utvecklingen av det svenska utbildningsväsendet via reformer har under flera decennier bottnat i grundliga analyser och utprövning av skolväsendet (t.ex. via forskning, utredningar och utvärderingar). På så sätt kan den politiska nivån både styra sina myndigheter och skapa legitimitet åt reformer. Medan 1980- och 1990-talen ytterst handlade om att via decentraliering av skolväsendet skapa en bättre skola med högre kvalitet och ökad grad av måluppfyllelse, kom 2000talets inledning att påminna om skolreformsarbetet under perioden 1950–1970. Det första decenniet under 2000-talet blev det svenska skolväsendet föremål för ett intensivt reform arbete. Exempelvis genomfördes under ett drygt decennium (med början ca 2005) en rad förändringar på skolans område, t.ex. infördes lärarlegitimation, ny betygsskala, karriärtjänster för lärare och förstelärarreformen, ny läroplan, ny lärarutbildning, tidigare betyg, fler nationella prov och en ny skolinspektion. Flera av dessa reformer grundades varken på forskning, 19

utredningar eller utvärderingar. De visade däremot på politisk handlingskraft. Enligt den statliga utredningen Det tar tid – om effekter av skolpolitiska reformer (SOU 2013:30) rörde det sig om ett tjugotal reformer under knappt tio år. I samband med reformer som individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen (2008), utökade nationella prov (2009/2010) och nya läroplaner för grundskolan (2011/2012) stärktes betydelsen av systematisk granskning på alla nivåer i skolväsendet. Reformintensiteten resulterade i att lärarnas sammantagna administration ökade högst påtagligt2. Det flesta håller med om att beslut om nya skolreformer skulle vinna på en mer noggrann prövning innan de implementeras. Det är heller inte försvarbart att det saknas gedigna kunskaper om huruvida politiska beslut har avsedda effekter eller hur statliga myndigheter bäst kan bidra till att öka genomslaget för reformen. Ska detta ske måste beslutsprocesserna få ta tid, så att beslut i högre grad baseras på forskningsbaserad kunskap. Och då inte bara via kunskap som utvecklas vid statliga myndigheter eller vid universitet. Kunskap om effekter måste också utvecklas av lärarna själva. Det senare ställer krav på att skolans verksamma ges reella möjligheter att via egen kunskapsproduktion (dvs. ta fram och utveckla) bidra till skolans utveckling. Utöver reformer på skolans område baseras dessutom skolans utveckling på ett myller av studier och utvärderingar. Exempelvis får resultat från

Tre skilda studier resulterade i samma slutsats (tid för undervisning minskade som en effekt av att de administrativa uppgifterna ökade högst påtagligt): Ds 2013:23. Tid för undervisning – lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner; Skolverket (2013) Lärarnas yrkesvardag. En nationell kartläggning av grundskollärarnas tidsanvändning; Lärarförbundet (2017) Synen på lärares arbetsuppgifter och förtroende för lärare.

ISBN 978-91-47-13062-7 © 2019 Marianne Dahl, Liselotte Eek-Karlsson, Ann-Katrin Persellli och Liber AB Förläggare: Mattias Nykvist Projektledare: Annika Sandström Redaktör: Martina Sohlberg Formgivning: Anna Hild Design Produktionsledare: Lars Wallin

Första upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina 2019

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Best.nr 47-13062-7 Tryck.nr 47-13062-7

Dahl, Eek-Karlsson & Perselli (red.)

Att skapa en professionell identitet

Marianne Dahl, Liselotte Eek-Karlsson & Ann-Katrin Perselli (red.)

Att skapa en professionell identitet OM UTVECKLINGSINRIKTADE EXAMENSARBETEN I LÄRARUTBILDNINGEN