Segregation
BeGreppbart
Jonas Lindstrรถm
Segregation ISBN 978-91-47-13059-7 © 2019 Jonas Lindström och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Redaktör och projektledare: Cecilia Björk Tengå Omslag och grafisk form: Fredrik Elvander Sättning: LundaText AB Repro: Exakta Print, Malmö Produktionsledare: Jürgen Borchert
Första upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina, 2019
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Innehåll Tänk dig …
7
Del I. Segregation – ett klart men också oklart begrepp 11
Inledning: Vad är segregation, egentligen? 11 Framväxten av det moderna samhället och tillkomsten av segregation 30 Chicagoskolan – studier av ett fängslande kaos 40 Los Angelesskolan – studier av en reserverad solskensidyll 53 Segregation – en motsatsernas logik 62 Segregation och dess förbindelser till begreppet integration 81 Del II. ”Dom där områdena” – om samhällsomvandlingar och segregation 87
Inledning 87 Visionen och segregationen 89 Innerstadens renässans – eller att bygga nytt igen 100 Integrationssatsningar som det givna men komplexa motgiftet till segregation 107 Den orättvisa segregationen 115 Tänk på …
120
Referenser 121 Register 124
5
Tänk dig …
Tänk dig att du påbörjar en universitetsutbildning och inte känner någon av dina nyblivna kurskamrater. Med tanke på att du är den första i din släkt att studera på universitet är det mycket som är nytt och du känner dig lite vilsen till en början. Efter en tid börjar du dock bli bekant med en del och i samband med den första tentan är ni några stycken som bestämmer er för att gå till studentpuben efteråt. Ni har det trevligt och pratar om lite av varje. Givetvis pratar ni om tentafrågorna men också om förväntningarna på utbildningen och vad den ska leda till. Efter en stund blir konversationen mer personlig och bland annat kommer ni in på var ni bor någonstans, och när du får frågan och svarar, reagerar dina studentkamrater oreflekterat ”Va, bor du där!” Och så börjar de ställa frågor om vad du tycker om att ungdomar kastar sten mot blåljuspersonal, att bilar sätts i brand, att unga människor skjuts ihjäl och om den senaste tidens diskussioner om ”no go-zoner” och att sätta in militär för att lösa problemen. Samtidigt visar det sig att ingen av dina studentkamrater någonsin har satt sin fot på den plats som är din hemort. Hur kan de då veta så mycket om platsen du bor på? De har naturligtvis läst i tidningar, sett på tv och säkert följt olika diskussionstrådar på sociala medier och, som många andra, tagit sig rätten att avgöra hur det är på vissa platser. Därmed inte sagt att platsen som du bor på är problemfri, men du blir förstås irriterad över att få höra av andra hur dåligt eller farligt det är på din hemort. Ditt bostadsområde är ett av de 61 områden som enligt polisens lista från år 2017 klassas som utsatt område. Det betyder ett område som skiljer sig från andra områden i Sverige på så sätt att den socioekonomiska statusen är låg, trångboddTÄ N K D I G …
7
heten är utbredd och en alternativ samhällsordning har skapats (Nationella operativa avdelningens underrättelseenhet 2017). Av dessa 61 områden är det dessutom 23 som klassas som särskilt utsatta. Med det menas områden där det är svårt eller nästintill omöjligt för polisen att fullfölja sitt uppdrag, vilket kräver regelmässig anpassning av arbetssätt eller utrustning. Ett särskilt utsatt område inbegriper också, enligt polisen, i viss mån parallella samhällsstrukturer där många personer begår kriminella handlingar eller reser iväg för att delta i strid i konfliktområden (ibid.). Översatt i siffror innebär det att du är en av drygt 500 000 människor, eller omkring sex procent av Sveriges befolkning, som bor på platser som etiketteras utsatta och gång på gång pekas ut som både dåliga och farliga. Du är med andra ord inte ensam och vi kan nog utgå från att liknande scenarier som det på studentpuben förekommer så gott som varje dag i vitt skilda sammanhang. Det är också dessa 61 bostadsområden och dess invånare som allt som oftast står i brännpunkten när vi talar om segregation. Smaka på ordet segregation. Hur känns det och vilka bilder får du? Om du frågar en vän, släkting eller en bekant vad hen tänker på när hen hör ordet segregation får du kanske till svar förorter eller bostadsområden där det bor många människor med utländsk bakgrund. Eller möjligen det på senare tid allt mer förekommande ”no go-zoner” som betyder ungefär samma sak som ett särskilt utsatt område. Det är alltså ett uttryck för en plats eller ett område där det ofta förekommer hot och våld som en konsekvens av en ovilja att delta i rättsprocessen och där det finns organiserad brottslighet i kombination med våldsam extremism. Måhända har ”no go-zone” en mer dramatisk klang jämfört med ett särskilt utsatt område. Att begreppet är kontroversiellt och skapar rubriker råder det inga tvivel om. I juni 2018 skrev det moderata trafiklandstingsrådet och ordförande för Storstockholms lokaltrafik, SL, Kristoffer Tamsons följande i en debattartikel i Expressen: ”Detta är på riktigt. Det hän8
TÄ N K D I G …
der här och nu. Det finns ”no go-zoner” i Stockholm och det är vår förbannade plikt att tala klarspråk om de insatser som krävs för att vända utvecklingen” (2018-06-13). De områden som Tamsons pekade ut i debattartikeln var Rinkeby, Tensta, Hjulsta och Rissne, alla belägna på Järvafältet i nordvästra Stockholm. Två dagar senare uttalade sig Christoffer Bohman, tillförordnad lokalpolisområdeschef på Järvafältet, i samma tidning och ställde sig frågande till Tamsons utspel: ”Vi har en problematik i området, inget snack om det. Vi har både en allmänhet och en servicefunktion som är utsatt. Jag kommer aldrig att förringa det, men jag är lite förvånad att man pratar om ’no go-zoner’ nu när vi hade en betydligt värre situation för tre år sedan” (201806-15). Att segregation är att betrakta som ett samhällsproblem skriver nog de flesta under på, men för vem eller vilka är den ett problem? För studenten på studentpuben är den definitivt ett problem. För många politiker är segregation ett problem som ska lösas, och helst kvickt. För samhällsforskningen är segregation ett vetenskapligt problem som ska studeras. Skillnaden mellan en politiker och en forskare är att den senare nödvändigtvis inte behöver komma med lösningar på problemen, utan mer ge fördjupade insikter i hur segregationen kan förstås. För vad menas egentligen när vi säger att vi har segregation i Sverige eller att vissa platser är segregerade och vad gör segregationen med oss? Med dessa frågor som utgångspunkt ska vi i den här boken redogöra för segregationsbegreppets bakgrund, teoretiska betydelser och komplexitet. De som förväntar sig en rad förslag till snabba lösningar på ett synnerligen aktuellt samhällsproblem kommer kanske att bli besvikna. Det finns ingen kvick fix. De som däremot förväntar sig insikter och bredare perspektiv kring begreppet segregation kommer förhoppningsvis att få en ökad kunskap kring segregationens orsaker och konsekvenser. Därmed inte sagt att det presenteras en fullständig begreppsredogörelse, för det skulle kräva mycket mer utrymme. Syftet TÄ N K D I G …
9
är att diskutera segregation utifrån såväl aktuella som historiska horisonter och sätta det i relation till både det vardagliga och det vetenskapliga samt belysa den komplexitet som omger begreppet. Förhoppningen är att boken ska bidra till reflektion kring ett begrepp som emellanåt blivit lite missförstått. Som vi ska se handlar segregation om mer än bara förorter eller ”no go-zoner”. Vi har att göra med ett begrepp som angår oss alla.
10
TÄ N K D I G …
Del I.
Segregation – ett klart men också oklart begrepp Inledning: Vad är segregation, egentligen? Det går knappast en dag utan att vi hör segregation i något sammanhang: i vardagligt tal, i de politiska debatterna eller i samhällsforskningen. Segregation är ett begrepp som innefattar mycket och uppstår som en följd av de sociala uppdelningar som dagligen pågår i samhällets skilda sfärer. Vanligtvis handlar det om boendet utifrån olika infallsvinklar, men sociala uppdelningar kan exempelvis också handla om arbete, skola, kön och hbtq-frågor, ålder eller funktionshinder. Ett annat förekommande ord för detta är social skiktning vilket betyder en systematisk ojämlikhet mellan olika grupper av människor inom samma samhälle (Edling & Liljeros 2010). Skillnaden mellan begreppen segregation och social skiktning är att det senare generellt sett inte behöver ha samma klara kopplingar till rumsliga dimensioner, även om det ofta förekommer (Hort 1992:28). Därmed inte sagt att alla former av segregation nödvändigtvis är geografiska, men de fysiska – eller rumsliga – dimensionerna är klart tydligare. Även om segregation kan yttra sig på många olika sätt utgör boendet en viktig grund för att förstå den, och hur vi än vrider och vänder finns det nästan alltid explicita eller implicita kopplingar till olika former av platsperspektiv när vi talar om segregation. I Vetenskapsrådets rapport Svensk forskning om segregation – en kartläggning skrivs bland annat hur ”segregationens orsaker står att finna i ett växelspel mellan bostadsmarknadens struktur, bostadsområdens sammansättning av bostäder I N L E D N I N G : VA D Ä R S E G R E G AT I O N , E G E N T L I G E N ?
11
och samhällsfunktioner, samt hushållens preferenser och val” (2018:32). Alltså hur platsen där vi bor påverkar livschanser, trygghetsaspekter, hälsoaspekter, hur gamla vi förväntas bli, barnens utbildning, vuxnas möjligheter att få arbete samt det demokratiska deltagandet. Alla (eller åtminstone de allra flesta av oss) bor ju någonstans och adressen blir i många fall ett socialt sigill som både kan upphöja och förminska din identitet. Språkhistoriskt kommer segregation från latinets segregatio eller segrare som betyder avskilja, alltså en process där människor och befolkningsgrupper skiljs åt från varandra. Människor och befolkningsgrupper har segregerats från varandra långt innan det kallades för segregation. Fenomenet har alltså funnits länge, ända sedan uppkomsten av de första städerna. Exempelvis var staden Babylon för omkring 3500 år sedan strikt uppdelad i yttre och inre delar där de senare var reserverade för makten, det vill säga kungen och prästerna (Andersson & Fransson 2008). Själva begreppet segregation, så som vi nuförtiden känner till det i såväl vetenskapliga som vardagliga sammanhang, är dock relativt ungt. Det lanserades för ungefär hundra år sedan när en grupp sociologer vid Chicagos universitet lämnade sina arbetsrum för att bege sig ut och utforska den framväxande storstaden och framförallt synliga problem som fattigdom, utanförskap och gängbildningar (Lindberg 1971). Att gå ut i verkligheten och observera den gemenskap vi kallar för samhället är idag ett etablerat tillvägagångsätt inom samhällsforskningen, men när Chicagosociologerna gick ut för att studera stadens sociala struktur och drivkrafterna bakom uppdelningen av människor i bestämda områden var det något nytt. I samband med det utvecklades inte bara en empiriskt grundad vetenskap utan i många avseenden också den moderna sociologin. Det förklarar varför segregation i många avseenden ses som ett sociologiskt begrepp även om det också är vanligt förekommande inom andra samhällsvetenskapliga discipliner som exempelvis etnologi, kulturgeografi och statsvetenskap. Det förklarar också varför begreppet så starkt sammankopplas med stadsut12
D E L I . S E G R E G AT I O N – E T T K L A RT M E N O C K S Å O K L A RT B E G R E P P
vecklingsprocesser och segregation i storstaden. Vi ska återkomma till Chicago och dess betydelse för segregationsbegreppet i bokens tredje kapitel. Att människor och befolkningsgrupper segregeras från varandra behöver inte nödvändigtvis vara dåligt, men som vi ska se i den här boken har vi att göra med ett begrepp som allt som oftast har negativa sammankopplingar. Historiskt ligger det nära till hands att tänka på apartheidsystemets Sydafrika eller Jim Crow-lagarna i USA som systematiskt och lagstadgat segregerade den afroamerikanska befolkningsgruppen från att delta i samhällsgemenskapen (Jim Crow är typnamnet på en afroamerikan). Det allra mest tragiska exemplet på segregation som ett manifesterande av att människor har olika värde var det som hände i Tyskland under 1930-talet och som förorsakade förintelsen. Ett annat exempel från samma land var Berlinmuren som mellan åren 1961–1989 inte bara segregerade en stad i två delar utan också ett folk och en ideologisk världsordning. Vi ska inte heller glömma bort segregationen mellan katoliker och protestanter på Nordirland som i slutet av 1960-talet övergick till en väpnad konflikt och som fram till fredsavtalet i slutet av 1990-talet krävde över 3 000 människoliv. I nutid ligger det nära till hands att tänka på situationen mellan Israel och Palestina och den mur på Västbanken som fysiskt och påtagligt segregerar judar och palestinier eller den sedan 1950-talet oavslutade konflikten mellan Nord- och Sydkorea som i denna tid är att betrakta som världens kanske mest spända segregationsgräns. Eller ”världens farligaste gräns” som Aftonbladet skrev i september 2017 i samband med Nordkoreas kärnvapentest och det upptrissade läget mellan Kim Jong-Un och Donald Trump. Även om dessa exempel skiljer sig från varandra i både tid och rum har de alla två saker gemensamt: Det handlar om tydliga gränsdragningar mellan befolkningsgrupper och att människor har dött på grund av segregation. Överhuvudtaget har sannolikt alla världens konflikter på olika sätt framkallats som en följd av segregation om vi utgår från den språkhistoriska beI N L E D N I N G : VA D Ä R S E G R E G AT I O N , E G E N T L I G E N ?
13
tydelsen. Därmed går det att säga att segregation är något som ger bränsle åt människors uppfattningar om sig själva och andra och hur detta leder till det som socialantropologen och statsvetaren Benedict Anderson (1992) kallar för föreställda gemenskaper. Alltså hur till exempel en nationell gemenskap grundar sig på en gemenskap mellan alla nationens nu levande medborgare, liksom även i det förflutna och i framtiden. En sådan gemenskap kan inte vara annat än föreställd; vi kan omöjligt känna alla. Det är endast i föreställningen som vi blir medvetna om de otaliga okända som också ingår. Varje gemenskap utöver den direkta vän- och bekantskapskretsen är givetvis föreställd och som vi ska se i den här boken bygger dessa föreställda gemenskaper nästan alltid på att exkludera andra på ett eller annat sätt. Därför är det – såväl politiskt som vetenskapligt – i det närmaste en självklarhet att segregation är ett samhällsproblem och därtill ett moraliskt problem. Segregation blir ett problem genom att den uppfattas som dålig, som en brist på erkännande av andra människor, men också genom att den uppfattas som en fara eller hot som kan komma att kränka ett moraliskt ideal (Magnusson Turner 2008:21). Det handlar om att åskådliggöra segregation utifrån flera infallsvinklar där frågan är, enligt sociologen Mats Franzén, att försöka förstå vad det är som bekymrar. Om vi utgår från ett samhälleligt perspektiv blir ofta följderna av att grupper och människor segregeras dåliga, och segregation kan därför ses som orättfärdigt och ovärdigt ett anständigt samhälle (Franzén 2008:27). Samtidigt handlar det ju också om skilda tolkningar och uppfattningar kring vad det dåliga inbegriper. Det som uppfattas på ett visst sätt av en del uppfattas kanske på ett annat sätt av andra. Eller för att låna en passande illustration från serietecknaren Martin Kellerman. I en av hans seriestrippar får vi följa Kellermans alter ego Rocky som med en vän diskuterar skillnaderna mellan Stockholm och New York. Vännen pratar om hur coolt det vore med ett Chinatown eller Little Italy i Stockholm, att varje stadsdel hade sin etniska prägel med res14
D E L I . S E G R E G AT I O N – E T T K L A RT M E N O C K S Å O K L A RT B E G R E P P
BeGreppbart BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.
Aktuella titlar På www.liber.se/begreppbart kan du läsa mer om övriga redan utgivna titlar i BeGreppbart-serien.
Kontaktpersoner Serieredaktörer Mats Börjesson, professor vid barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet mats.borjesson@buv.su.se Alf Rehn, professor i företagsekonomi, Åbo Akademi alfrehn@mac.com
Ansvarig förläggare Helena Ekholm helena.ekholm@liber.se
Segregation Det talas mycket om segregation, men vad betyder begreppet egentligen? Och vad menas med att exempelvis vissa platser är segregerade, och vad gör segregationen med oss? Jonas Lindström presenterar en översikt av segregation utifrån såväl aktuella som historiska perspektiv och sätter det i relation till både det vardagliga och det vetenskapliga. ”På ett övertygande sätt vägleder författaren oss genom begreppets historia och mångtydighet samt relaterar det till det svenska samhället och samtida sociologisk teoribildning. Med hjälp av bokens olika exempel, bland annat från populärkulturens och sportens värld, blir begreppet segregation beGreppbart och lättare att förstå.” Hassan Sharif, fil.dr i utbildningssociologi och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Uppsala universitet. BeGreppbart
BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.
Best.nr 47-13059-7 Tryck.nr 47-13059-7