OM L ÄROMEDLET Libers Rätten och samhället är ett läromedel för kursen med samma namn. Detta är en kombinerad fakta- och uppgiftsbok som på ett konkret, tydligt, intresseväckande och tilltalande sätt förklarar ämnet utifrån kursplanens centrala innehåll. Anders Pihlsgård • Läromedlet består av nio kapitel, som alla har en tydlig struktur med ett inledande fall eller en händelse som fungerar som intresseväckare. Håkan Martinsson • Varje kapitel består av en faktatext, där intressanta och relevanta exempel, rättsfall, reportage och artiklar får stort utrymme.Katarina Boken inledsStjernfelt med en utförlig redogörelse för den konstitutionella rätten. Därefter fokuserar vi på juridisk metod, rättsfilosofi samt straff- och processrätt. De avslutande kapitlen behandlar EU-samarbetet, internationell rätt samt migration och mänskliga rättigheter. • Varje kapitel avslutas med ett fylligt uppgiftspaket, där uppgifterna är många, varierande och grupperade efter de förmågor som eleverna ska utveckla under kursens gång. Uppgifterna är dessutom graderade efter de olika betygsnivåerna. • Till huvudboken finns en lärarhandledning, kommentarer och lösningar samt digitalt elevmaterial.
OM FÖRFATTARNA Anders Pihlsgård är en erfaren författare som skrivit en mängd titlar för Liber, bland annat M3000 Marknadsföring, Access Företagsekonomi 1 och 2 samt H2000-serien. Anders är gymnasielärare och utbildningskonsult och verkar både i privat och offentlig verksamhet.
Libers Rätten och samhället
Libers Rätten och samhället
Anders Pihlsgård Håkan Martinsson Katarina Stjernfelt
Libers
Rätten och samhället FAKTA OCH UPPGIFTER
Håkan Martinsson, som är civilingenjör och ekonom i grunden, arbetar som lärare i bland annat juridik på Yrgo, Göteborgs stads yrkeshögskola. Håkan har skrivit flera läromedel för Liber, senast Logistik 2019. Katarina Stjernfelt är jurist och har arbetat i både privat och offentlig tjänst, varav tio år som adjunkt i juridik på Linnéuniversitet. Katarina är verksam som gymnasielärare i juridik på ekonomiprogrammet och driver dessutom ett företag inom området familjerätt.
Best.nr 47-13053-5 Tryck.nr 47-13053-5
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet omslag.indd Alla sidor
2019-07-04 12:24
ISBN 978-91-47-13053-5 © 2019 Anders Pihlsgård, Håkan Martinsson, Katarina Stjernfelt och Liber AB Projektledare och redaktör: Patrik Backström Bildredaktör: Marie Olsson Formgivare: Anna Hild Produktionsledare: Adam Dahl Extern redaktör och faktagranskare: Emma Ullbrand Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Livonia, Lettland 2019
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 2
2019-07-02 13:52
Bildförteckning 11 Jessica Gow/TT 13 Jeppe Gustafsson/TT 15 Anders Wiklund/TT 17 Lars Owesson/Johnér 18 Andreas Kindler/Johnér 19 Hussein El-alawi/TT 22 Hanna Franzén/TT 23 Jessica Gow/TT 24 (1) Camilla Svensk/Sveriges riksdag 24 (2) Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag 25 The Granger Collection/TT 28 Magnus Hallgren/TT 32 P-O Sännås/AB/TT 34 Anna-Lena Ahlström/Kungahuset 36 Lorenz Pasch d.ä. Nationalmuseum. Heritage/TT 37 Fredrik Funck/DN/TT 41 Patrik Svedberg/Sveriges Domstolar 43 Henrik Montgomery/TT 45 David Schaffer/Caia/TT 49 Dolores Ocho/AP/TT 57 Andy Wong/AP/TT 58 Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag 60 Maskot/Johnér 63 Anders Wiklund/TT 64 Nicho Södling/Johnér 65 Bridgeman Images/TT 66 EPA Stringer/TT 67 Simeon Ogén/Sydsv/TT 68 Per Mäkitalo/Johnér 71 David Zandén/Johnér 73 Elliot Elliot/Johnér 79 Claudette Colbert. Sunset Boulevard/Corbis/ Getty Images 82 Nora Tam/Getty Images 84 Trons/TT 90 Anders Deros/AB/TT 96 Trons/TT 98 akg-images/TT
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 415
101 Per Knutsson/TT 103 Åsa Sjöström/Sydsv/TT 103 Håkon Mosvold Larsen/TT 105 Jeppe Gustafsson/TT 106 Felipe Morales/AB/TT 110 Johan Nilsson/TT 111 Lars Pehrson/TT 120 Rolf Hamilton/TT 128 Johan Nilsson/TT 129 Pontus Orre/AB/TT 131 Morgan Grip/AB/TT 134 Felipe Ramales/Splash News/TT 146 Marie Olsson 147 Staffan Claesson/TT 149 Björn Larsson Rosvall/TT 150 Janerik Henriksson/TT 153 Andreas Bardell/AB/TT 154 Peter Nicholls/Reuters/TT 158 Hylte Jakt & Lantman 160 Torstein Bøe/NTB/TT 167 Torben Christensen/Scanpix DK/TT 171 Jörgen Wiklund/Scandinav/TT 174 Fredrik Persson/TT 176 Lotta Jarlsdotter/TT 178 Johan Nilsson/TT 180 Adam Ihse/TT 183 Nils Petter Nilsson/TT 184 Suzanne Cordeiro/Reuters/TT 186 Lotta Härdelin/DN/TT 187 Alf Lindberg/Expr/TT 190 Claudio Bresciani/TT 193 Patrik Svedberg/Sveriges Domstolar 199 Isabelle Nordfjell/TT 200 Lars Pehrson/SVD/TT 203 TT 204 Wikipedia eget arbete CC BY-SA 4.0 206 Plakat/Brottsoffermyndigheten 207 Claudio Bresciani/TT
2019-07-02 14:06
211 Ray Mickshaw/FX/Everett Collection/TT 216 Per-Olof Sännås/AB/TT 219 Kamil Krzaczynski/Reuters/TT 221 Jeppe Gustafsson/TT 224 Patrik Svedberg/Sveriges Domstolar 245 Stephanie Wiegner/Handelskammaren 247 Alex Ljungdahl/TT 251 Henrik Montgomery/TT 259 Ulf Palm/TT 261 Jan Erik Henriksson/TT 276 Scandinav/Johnér 283 Justin Tallis/AFP/TT 285 Marie Olsson 294 Urban Andersson/AB/TT 301 Bengt Ekman/TT 302 AP/TT 306 Lennart Hyse/TT 309 Rob Stothard/AFP/TT 312 Johan Nilsson/TT 321 Petra Älvstrand/TT 322 Jorge Estuardo De Leon, IM Swedish Development Partner 325 JOBARD/SIPA/TT 326 Jonathan Head/AP/TT 327 Bjorn-Owe Holmberg/Samfoto/TT
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 416
328 Koen van Weel/POOL/TT 329 Antony Njuguna/Reuters/TT 330 Amel Emric/AP/TT 332 Mike Segar/Reuters/TT 332 Patrick Kovarik/AFP/TT 337 Heritage/TT 338 Anna Hållams/TT 350 Tomas Oneborg/SvD/TT 353 Suman Paul/EPA/TT 354 Jose Cabezas/Reuters/TT 356 Hussein El-alawi/Sydsv/TT 363 Hossein Salmanzadeh/TT 364 Nils Jakobsson/Bildbyrån Photo Agency 365 Granger/REX/TT 366 EPA/AFP/TT 371 Fredrik Sandberg/TT 378 Jean-marc Haedrich/SIPA/TT 378 A Band Apart/Miramax/Kobal/REX/TT 383 Maja Suslin/TT 387 Mohammad Ponir Hossain/Reuters/TT 388 Marcus Ericsson/TT 394 Ingvar Andersson/DN/TT Övriga foton: Shutterstock
2019-07-02 14:06
Förord Libers Rätten och samhället är ett nyutvecklat läromedel för gymnasiekursen med samma namn, som är en del av ämnet juridik. Boken, som är en kombinerad fakta- och uppgiftsbok, passar även för självstudier i ämnet. Till läroboken finns även kommentarer och lösningar, en nedladdningsbar lärarhandledning samt digitalt elevmaterial. Libers Rätten och samhället tar fasta på dagens problematik inom juridiken och vi har strävat efter att göra läromedlet så aktuellt och tilltalande för läsaren som möjligt. Kursplanens centrala innehåll behandlas på ett fylligt och intressant sätt, och faktadelen har en tydlig struktur som liknar kursplanens målformuleringar.
Faktadelen Boken inleds med en utförlig redogörelse för den konstitutionella rätten. Därefter fokuserar läromedlet på juridisk metod (som ges stort utrymme) och rättsfilosofi innan straff- och processrätten tar vid. Läromedlets avslutande kapitel behandlar EU-samarbetet, internationell rätt samt migration och mänskliga rättigheter. Varje kapitel inleds med ett aktuellt fall eller en händelse som fungerar som en intresseväckare. Därefter följer kapitlets innehåll i en tydlig och pedagogisk struktur. I alla kapitel återfinns rikligt med rättsfall och exempel som tydliggör och illustrerar ämnet och relevanta begrepp lyfts ut och förklaras i marginalen. I flera kapitel finns också reportage där läsaren får möta yrkesverksamma inom området. Avslutningsvis finns i alla kapitel en sammanfattning, och i anslutning till denna kommer kapitlets uppgifter.
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 3
2019-07-02 13:52
Uppgiftsdelen Libers Rätten och samhället har många och varierande uppgifter som eleverna löser både enskilt och i grupp. Uppgiftsdelen är indelad i olika kategorier efter de förmågor som eleverna ska utveckla under kursens gång: • Kan du detta? är repetitionsuppgifter som tränar förmågan att beskriva och redogöra för kapitlets begrepp och innehåll. • Tänk till är en uppgiftskategori där läsaren får fundera och resonera kring juridiska frågor utifrån sin förförståelse. • Redogör och förklara är en uppgiftskategori som tränar förmågan att beskriva och redogöra för juridiska frågor och begrepp. • Lös problem innehåller uppgifter där förmågan att tillämpa och genomföra de juridiska kunskaperna tränas. • Reflektera innehåller uppgifter som tränar elevens förmåga att nyansera sitt resonemang och reflektera över resultatet i olika juridiska frågor. • Fördjupa dig innehåller uppgifter som integrerar kunskaperna från hela kapitlet och som går på djupet. Dessa uppgifter är framförallt av typen ”tillämpa” och ”genomföra”, men även ”nyansera” och ”reflektera”. Alla uppgifter är märkta, där BR står för träning av förmågan beskriva och redogöra, TG för träning av förmågan att tillämpa och genomföra samt NR för träning av förmågan att nyansera och reflektera. Utöver att uppgifterna är märkta efter förmåga är de även märkta efter vilka betygssteg som går att uppnå i respektive uppgift: Står för E-nivå
Står för C-nivå
Står för A-nivå
Slutligen Vi författare och Liber önskar dig som läsare lycka till med studierna i kursen Rätten och samhället och hoppas att du kommer finna ämnet och boken givande. Vårt mål är att ständigt utveckla och förbättra detta läromedel, och därför tar vi tacksamt emot synpunkter på boken. Författarna och Liber AB
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 4
2019-07-04 09:13
Innehållhåll 1 Konstitutionell rätt Lagstiftningen skyddar samhället och individen Rättsordningen består av flera olika delar Hur lagar och regler stiftas
Grundlagar beskriver hur Sverige ska styras Grundlagarna har ett starkare skydd än vanliga lagar Regeringsformen (RF) Successionsordningen (SO) Tryckfrihetsförordningen (TF) Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) Riksdagsordningen (RO)
Övriga lagar Lagarnas indelning
Kontrollmakten kontrollerar riksdag och regering
8 10 12 13
20 21 21 33 35 39 40
40 41
42
Konstitutionsutskottet Justitieombudsmannen Riksrevisionen Justitiekanslern
43 44 44 44
Detta har du lärt dig Uppgifter
46 48
2 Rättsfilosofi och juridisk metod Rättsfilosofin förklarar hur lagstiftningen vuxit fram Vad innebär normer och moralregler? Skillnaden mellan etik och moral Skillnaden mellan normer och rättsregler Vad ska lagstiftningen bygga på för tankar? Vad ska då gälla i rättstillämpningen?
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 5
60 62 62 63 64 65 68
Hur arbetar en jurist? Att arbeta med juridisk metod 1. Ta del av en beskrivning av fallet eller situationen 2. Bestäm vilka juridiska frågor beskrivningen handlar om 3. Vilken eller vilka rättsregler ska tillämpas? 4. Finns det några särskilda omständigheter av betydelse för fallet? 5. Ta ställning och bestäm en juridiskt hållbar lösning Lagtolkning är en viktig del av det juridiska arbetet Detta har du lärt dig Uppgifter
3 Brott och straff Vad krävs för att en handling ska vara brottslig? Rekvisit är villkor som ska vara uppfyllda för att ett brott begås Legalitetsprincipen garanterar rättssäkerheten och måste följas
69 70 70 72 72
74 75 76 77 78
90 92 93 97
Syftet med de olika påföljderna
98
Vår tids syn på påföljderna Vilka är de olika påföljderna? Vilken påföljd ska utdömas?
99 100 104
Hur kan brott förebyggas? Att förebygga brott med lagstiftning Brottsförebyggande rådet, ett stöd i det förebyggande arbetet
105 107 108
Detta har du lärt dig
112
Uppgifter
114
2019-07-02 13:52
4 Brottsbalken och specialstrafflagarna 126 Allmän straffrätt Brott mot liv och hälsa Förmögenhetsbrott Brott mot offentliga intressen Nödvärnsrätt Även förberedelse eller stämpling till brott är förbjudet Preskriptionstid
129 129 141 147 151 152 154
Brott mot specialstrafflagar
154
Miljöbrott Trafikbrott Narkotikabrott Smugglingsbrott Brott mot knivförbud och vapenbrott Terroristbrott Skattebrott
154 155 156 157 158 159 161
Detta har du lärt dig Uppgifter
162 164
5 Processrätt i brottmål Brottmålsprocessens regler återfinns i rättegångsbalken
178 181
Vad innehåller rättegångsbalken? Processrätten delas in i straffcivil- och förvaltningsprocessen Några viktiga principer för rättegången
182
Brottmålsprocessen: från brott till dom
185
Ett brott begås (eller ett brott misstänks) Förundersökningen Åtal väcks Huvudförhandling (rättegång) Domen Överklagande av en dom i tingsrätten Överklagande av dom i hovrätten Resning
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 6
181 182
187 188 192 194 197 197 198 199
Rättsvårdande myndigheter stödjer arbetet med rättsprocessen
204
Domstolsverket Rättshjälpsmyndigheten Brottsoffermyndigheten Ekobrottsmyndigheten
204 205 206 207
Detta har du lärt dig Uppgifter
208 210
6 Processrätt vid tvister
230
De olika tvistlösningsprocesserna för att hantera konflikter
233
Civilrättsliga tvister avgörs ofta i domstol
234
Dispositiva och indispositiva mål handlar om parternas frihetsgrad Rättegångsbalken styr hur tvistemål ska hanteras Rättegången i tvistemål
Tvistlösning utanför domstol – framförallt mellan företag
236 238 238
243
Skiljeförfarande Medling Kronofogdemyndigheten
243 244 246
Förvaltningsprocesser – när en myndighet är motpart
248
Förvaltningsdomstolarna
249
Detta har du lärt dig Uppgifter
252 254
7 svenska EU-lagstiftningen och den lagstiftningen Det långtgående EU-samarbetet EU-avgiften baseras på medlemsländernas BNI Schengenavtalet förenklar rörligheten för europeiska medborgare EMU – den europeiska valutaunionen EU:s olika grundläggande fördrag EU:s olika institutioner och vad dessa består av Vilka krav ställs på ett land som vill bli medlem?
276 278 279 280 280 281 281 282
2019-07-02 13:52
EU-samarbetet och lagstiftningen Medlemsländerna är skyldiga att följa EU-lagstiftningen EU:s lagstiftningsprocess
Om EU-domstolen och hur den hanterar tvister
284 285 287
292
EU-domstolens uppgifter
293
Detta har du lärt dig Uppgifter
296 298
8 Internationell rätt och folkrätt Hur skapas internationell rätt? Om internationellt samarbete (folkrätten) När gäller internationella överenskommelser?
FN:s uppgift och organisation FN:s grundläggande dokument är FN-stadgan FN:s olika organ Generalförsamlingen är FN:s centrala organ Säkerhetsrådets uppgift är att avvärja internationella hot Internationella domstolen hanterar konflikter mellan medlemsländerna Internationella brottmålsdomstolen FN samarbetar även om flyktingfrågor, mot fattigdom samt miljöförstörelse
Europarådets uppgift är att bevara tre kärnvärden Europakonventionen skyddar de mänskliga rättigheterna Europarådets organisation Europadomstolen övervakar att Europakonventionen följs Detta har du lärt dig Uppgifter
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 7
310 313 313 315
316 318 318 320 324 327 328
9 Mänskliga rättigheter och migration 354 De mänskliga rättigheterna FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Flyktingkonventionen – för den som är på flykt Barnkonventionen ger särskilt starkt skydd för barn
Migrationen till Sverige Migration från och till Sverige ur ett historiskt perspektiv Dagens fördelning mellan olika migrationsorsaker
Sveriges migrationspolitik Migrationspolitiken styrs av utlänningslagen Visum och uppehållstillstånd Medborgare i EU och EES får fritt bosätta sig i Sverige
De olika reglerna som gäller vid migration Flyktingar och skyddsbehövande Arbetskraftsinvandring är en fråga för det enskilda landet
333 333 335
357 359 362
365 365 367
369 369 370 371
372 372 375
Medborgarskap ger särskilda rättigheter
377
Villkor för medborgarskap
377
Migrationsverket hanterar uppehållstillstånd och medborgarskap 330
357
Detta har du lärt dig Uppgifter
379 380 382
Register
411
Bildförteckning
415
337 339 341
2019-07-02 13:52
1
Konstitutionell rätt
8
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 8
2019-07-02 13:52
Ny lag förbjuder elefanter på svenska cirkusar Efter flera års protester och namninsamlingar blev det år 2019 i lag förbjudet att visa upp elefanter och sjölejon på cirkus i Sverige. Den svenska cirkusbranschen hade redan tidigare frivilligt slutat använda elefanter i showerna. Med den nya lagen blev detta nu helt förbjudet. Lagen gäller även för utländska cirkusar på turné i Sverige. Bakgrunden till lagen var att djurskyddsföreningar och en allt större opinion ville införa ett totalförbud mot elefanter på cirkus. Politiker drev därför frågan om lagstiftning och till slut lade regeringen fram ett förslag till riksdagen om elefantförbud som en majoritet röstade för.
Fundera på: • Tycker du att det var rätt att förbjuda elefanter och sjölejon på cirkus? • Hur skapas en ny lag? • Varför behövs det nya lagar?
Det svenska samhället styrs och regleras av ett system med olika rättsregler som lagar, förordningar och föreskrifter. Dessa regler skapas av politiska församlingar och av myndigheter. Bland annat beskriver dessa hur landet ska styras. För att rättsreglerna ska fungera behövs det ett rättsväsende. Det är regeringens uppgift att styra landet, men ansvaret för det praktiska genomförandet av reglerna ligger hos olika myndigheter samt på landsting och kommuner. Slutligen behövs ett sätt att följa upp och kontrollera att samhällssystemet fungerar som det ska.
Rättsregler: lagar, förordningar och föreskrifter som styr det svenska samhället. Rättsväsendet: upprätthåller lagen med hjälp av lagstiftning och rättsskipning. Sveriges domstolar, Polismyndigheten och Kriminalvården är en del av detta.
9
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 9
2019-07-02 13:52
Konstitutionell rätt: innefattar dels hur lagar blir till, dels fri- och rättigheter för landets medborgare samt hur den offentliga makten kontrolleras. Till stor del så regleras detta av Sveriges fyra grundlagar.
De områden som du ska studera i detta kapitel är framförallt den konstitutionella rätten, som handlar om hur Sverige ska styras, men vi ska även översiktligt redogöra för den övriga lagstiftningen. I detta kapitel kommer vi således att behandla:
• • • •
Lagstiftningen som skyddar samhället och individen. Grundlagarna som beskriver hur landet ska styras. De övriga, vanliga, lagarna. Kontrollfunktionerna som kontrollerar riksdag och regering.
Lagstiftningen skyddar samhället och individen Demokrati: innebär att de som är medborgare eller bor i ett land ska ha möjlighet att påverka hur landet ska styras genom regelbundna val. Rättstrygghet: innebär en visshet om att rättsväsendet tillgodoser medborgarnas rättigheter.
Rättssäkerhet: innebär att lagar och regler ska vara formulerade så att konsekvensen av en handling går att förutse på förhand.
Sverige styrs enligt några grundläggande principer som gäller alla medborgare i landet. Det svenska samhället är en demokrati, vilket betyder ”folkstyre” eller ”folkmakt”. En grundtanke med demokrati är att de som är medborgare eller bor i ett land ska ha möjlighet att vara med och tycka till om hur landet ska styras, och det sker genom regelbundna val. En annan demokratisk grundtanke är att alla människor är lika mycket värda och ska åtnjuta (ha rätt till) samma rättigheter. Medborgarna ska få tänka och tycka vad de vill och ha möjlighet att uttrycka sina åsikter öppet i både tal och skrift. Vår demokrati bygger på lag och rätt. Det innebär att vi i Sverige har en rättstrygghet för medborgarna och att det råder rättssäkerhet i medborgarnas kontakter med myndigheterna. Rättstrygghet och rättssäkerhet innebär bland annat att det finns en förutsebarhet inbyggd i samhällssystemet, det vill säga att vi vet vad vi kan förvänta oss. Vi vet vad rättssystemet har för möjligheter att agera om vi utsätts för brott eller om vi behöver stöd från samhällsfunktioner, som exempelvis socialtjänsten.
10
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 10
2019-07-02 13:52
Förutsebarhet i myndighetsutövningen är grundläggande i en rättsstat och innebär att olika enskilda fall måste bedömas enligt samma, i förväg, bestämda principer. I en rättsstat ska lagar och regler vara formulerade så att konsekvensen av en handling går att förutse på förhand. Varje enskilt fall behandlas i enlighet med ett etablerat regelverk. Lagar styr domstolar och myndigheter i en rättsstat och en person är ”oskyldig tills motsatsen har bevisats”.
Rättsstat: är en stat där rättssäkerhet råder, med självständiga domstolar och frihet från godtycke.
EXEMPEL 1 Medborgares rättssäkerhet • Om någon begår en brottslig handling har polisen rätt att gripa personen som sedan kan lagföras, det vill säga ställas till ansvar för brottet i domstol. Den eventuellt brottsliga handlingen ska sedan utredas enligt gällande lagar, regler och principer. • En person som inte kan försörja sig kan ansöka om försörjningsstöd hos kommunens socialtjänst. Socialnämnden är då tvungen att pröva ansökan enligt socialtjänstlagens regler. Nämnden måste sedan fatta beslut och det beslutet kan därefter överklagas till Förvaltningsrätten om beslutet gått den sökande emot.
Skolinspektionen stängde Lundsbergs internatskola efter att det framkommit uppgifter om misshandel. Stängningen upphävdes av förvaltningsrätten, skolan öppnades igen och föräldrar och elever bjöds då in till ett informationsmöte.
Dessa två situationer visar att det i ett rättssäkert samhälle går att förutse enligt vilka regler myndighetsutövningen sker.
11
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 11
2019-07-02 13:52
EXEMPEL 2 Inget godtycke i en rättsstat Domstolar kan inte döma någon till ett straff för ett brott utan att handlingen som begåtts finns beskriven i lag. En domstol får inte straffa någon på godtycklig grund, till exempel: ”domstolen tyckte att han var en mycket otrevlig människa och dömde honom till fem års fängelse” eller ”hon har politiska åsikter som domstolen inte gillar, därför dömdes hon till fängelse på obestämd tid”. Detta är förbjudet i en rättsstat. Om en domstol ska kunna döma någon till ett straff ska handlingen vara beskriven i förväg, exempelvis: ”den som berövar annan livet, dömes för mord till fängelse i tio år eller på livstid”, som det står i brottsbalken (BrB), 3 kap. 1 §. Dessutom är personen, som vi tidigare noterat, oskyldig tills dess domstolen kunnat bevisa att personen i fråga är skyldig. Ovanstående exempel är bara några av de många situationer där samhällets rättstrygghet och rättssäkerhet har betydelse.
Rättsordningen består av flera olika delar Rättsordning: Sveriges regelsystem, som innehåller lagar, förordningar och föreskrifter. Lagar: är rättsregler som beslutas av riksdagen. Förordningar: beslutas av regeringen. Föreskrifter: är lokala ordningsregler och anvisningar. Författningar: är lagar och förordningar tillsammans.
Vårt regelsystem med lagar, förordningar och föreskrifter utgör tillsammans vår rättsordning. Alla människor är skyldiga att rätta sig efter dessa regler för att samhället ska fungera så som vi önskar. Rättsordningen består av:
• • •
Lagar. Förordningar – som är mer detaljerade regler om en specifik lag. Föreskrifter – som är praktiska regler och anvisningar.
Det finns olika slags lagar, som grundlagar, riksdagsordningen och andra lagar. Lagar och förordningar kallas tillsammans för författningar. Föreskrifter kan vara både anvisningar, författade av myndigheter, och lokala ordningsregler som beslutas av kommunfullmäktige i berörd kommun.
12
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 12
2019-07-02 13:52
EXEMPEL 3 Skatteverket utfärdar föreskrifter Skatteverket är en av flera myndigheter som utfärdar ett stort antal föreskrifter. I dessa beskrivs vilka regler som gäller i en viss skattefråga som exempelvis Skatteverkets föreskrifter om kassaregister, där lag (2007:592) om kassaregister kompletteras med exempelvis anvisningar om vad som menas med ”kvitto” och vad ett kassakvitto ska innehålla för information.
Hur lagar och regler stiftas Rätten att skapa dessa regler som vår rättsordning består av kallas normgivningsmakten och den är uppdelad på:
• • • •
Riksdagen. Regeringen. Förvaltningsmyndigheterna. Kommuner och landsting.
Riksdagen har den absolut viktigaste uppgiften i att skapa Sveriges rättssystem och dess lagar. Även landsting och kommuner skapar normer och de har dessutom rätt att utforma föreskrifter, vilket även myndigheter får meddela. Regering, förvaltningsmyndigheter, landsting och kommuner behöver dock riksdagens bemyndigande, eller tillåtelse, för att kunna utfärda egna regler.
Normgivningsmakten: är rätten att skapa de regler som den svenska rättsordningen består av. Normer: oskrivna regler. Rättssystem: är det system av rättsliga normer som är gällande. Bemyndigande: tillåtelse att exempelvis utfärda egna regler.
13
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 13
2019-07-02 13:52
Riksdagen stiftar lagar Stifta lagar: innebär att riksdagen beslutar om lagar.
Riksdagen är den lagstiftande församlingen i Sverige och det är således där alla lagar stiftas. Lagstiftningsarbetet sker normalt på förslag av regeringen eller genom ett initiativ från någon enskild riksdagsman. Att stifta nya lagar, eller ändra befintliga, kan riksdagen besluta om direkt. Att ändra grundlagarna, som är så pass viktiga för Sveriges demokratiska styre, kräver två likalydande beslut med ett riksdagsval mellan. Det är normalt regeringen som driver arbetet med att ta fram nya lagar i vårt land. Arbetsgången för att ta fram en ny lag ser ut så här:
•
Förslag. Startpunkten för en ny lag är ofta att regeringen beslutar sig för att ändra eller skriva en ny lag. Det kan också vara en riksdagsmotion, som är ett förslag till beslut om exempelvis en ny lag, från något parti som startar arbetet.
•
Utredning. Första steget är att göra en utredning och undersöka olika alternativ. Utredningen görs av experter eller tjänstemän, det vill säga anställda personer hos myndigheter och förvaltningar.
Betänkande: är ett förslag till regeringen från en utredning.
•
Betänkande. Utredningen lämnar sedan ett förslag, ett så kallat betänkande, till regeringen. Dessa publiceras sedan löpande i en serie som heter Statens offentliga utredningar (SOU).
Remiss: att inhämta synpunkter på ett förslag från berörda myndigheter och andra intressenter.
•
Remiss. Utredningen går på remiss för att berörda myndigheter, organisationer och kommuner ska kunna lämna synpunkter på förslaget. Även privatpersoner har möjlighet att lämna synpunkter under remisstiden, som är minst tre månader.
Proposition: regeringens förslag till riksdagen om ny lagstiftning.
•
Proposition. När remisstiden är över skriver regeringen ner sina förslag till ny lagstiftning i en proposition som läggs fram inför riksdagen.
Lagrådet: granskar vanligtvis lagförslag innan de behandlas av riksdagen.
•
Lagrådet kontrollerar lagförslaget. En ny lag ska vanligtvis granskas av Lagrådet så att den inte strider mot grundlagarna eller andra gällande lagar. I Lagrådet ingår domare från Högsta domstolen (HD) och Högsta förvaltningsdomstolen (HFD).
14
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 14
2019-07-02 13:52
Civilministern Ardalan Shekarabi (S) skakar hand med Vänsterparties ledare Jonas Sjöstedt efter att regeringen och Vänsterpartiet kommit överens om ett lagförslag som begränsar vinster i skola och omsorg. Lagförslaget dömdes dock ut av Lagrådet, och riksdagen röstade senare nej till förslaget.
•
Förslaget kommer till riksdagen. Riksdagen bordlägger förslaget, vilket innebär att det ska tas upp vid ett senare möte. Därefter skickas förslaget till ett utskott som har hand om det aktuella rättsområdet, till exempel Trafikutskottet eller Utbildningsutskottet. Ett utskott är en arbetsgrupp som förbereder riksdagens beslut.
•
Utskotten arbetar med förslaget. Utskottet går igenom lagförslaget och tar ställning till det. Utskottet lämnar sedan ett förslag till beslut. Den utskottsmedlem som inte håller med utskottets förslag kan reservera sig (gå emot förslaget) och lämna en motivering till varför.
•
Ledamöterna stämmer av med sina partigrupper. Partierna tar ställning till hur de ska rösta om förslaget.
•
Riksdagen debatterar och beslutar. Alla riksdagsledamöter kan yttra sig och när riksdagen är klar fattas ett beslut, som skickas till regeringen.
•
Regeringen verkställer riksdagens beslut. Den nya lagen ska publiceras i Svensk författningssamling (SFS) och sedan ska beslutet verkställas av de inblandade myndigheterna. Regeringen beslutar därefter om förordningar.
Bordlägger: innebär att ett förslag tas upp vid ett senare tillfälle.
15
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 15
2019-07-02 13:52
Regeringen beslutar om förordningar Regeringen kan själv besluta om regler som alla i Sverige måste följa, utan att först lämna ett förslag till riksdagen. Sådana regler kallas förordningar. I regeringsformen (RF) anges det vad som måste bestämmas genom en lag, och vad som kan bestämmas genom en förordning. En förordning bygger på en lag och utgör förtydliganden och tilllämpningsföreskrifter. Både lagar och förordningar publiceras i Svensk författningssamling (SFS), vilket är den officiella versionen av gällande lagar, förordningar och vissa myndighetsföreskrifter.
Förvaltningsmyndigheterna beslutar om regler och föreskrifter De statliga förvaltningsmyndigheterna lyder normalt under regeringen, med undantag för Riksrevisionen, Justitieombudsmannen och Riksbanken – som alla lyder under riksdagen. Förvaltningsrätten: är de regler som styr myndigheternas arbete. Ministerstyre: gör sig regeringen skyldig till om denna blandar sig i myndigheternas arbete eller dess beslut.
Några exempel på statliga förvaltningsmyndigheter är Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Försäkringskassan. Myndigheter styrs av styrelser eller nämnder med politiskt tillsatta ledamöter. De olika myndigheternas arbete styrs i sin tur av regler, den så kallade förvaltningsrätten. De enskilda myndigheterna kan sedan skapa föreskrifter inom sitt respektive verksamhetsområde. Det är inte tillåtet för regeringen att direkt blanda sig i ett myndighetsbeslut eller dess arbete. Det kallas ministerstyre och är förbjudet.
EXEMPEL 4 Arbetsmiljöverket spelar en viktig roll Arbetsmiljöverket har en viktig roll i att beskriva kraven på arbetsmiljön för företagen i Sverige. Det finns inga regler i arbetsmiljölagstiftningen för hur arbetsmiljön ska vara utformad utan det är i stället Arbetsmiljöverket, vilket är en statlig förvaltningsmyndighet, som skriver dessa regler i Arbetsmiljöverkets författningar (AFS).
16
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 16
2019-07-02 13:52
Arbetsmiljöverket utfärdar exempelvis regler om skyddsutrustning vid farliga arbeten.
Kommuner och landsting kan besluta om föreskrifter Beslutanderätten i kommunerna utövas av kommunfullmäktige. Den delegerar sedan beslutanderätten till olika nämnder, till exempel socialnämnden, byggnadsnämnden eller miljönämnden. Kommunerna har, via dessa nämnder, rätt att fatta beslut om egna föreskrifter och ordningsregler inom flera områden som gäller för alla som bor och vistas i kommunen. De kommunala föreskrifterna (reglerna) finns inom exempelvis miljö- och hälsoskydd, allmän ordning och trafik. Dessa kan exempelvis slå fast att det är förbjudet att kasta papper på marken eller att det är otillåtet att dricka alkohol på vissa platser i kommunen.
Kommunala föreskrifter: är de ordningsregler som gäller för alla som bor och vistas i kommunen.
17
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 17
2019-07-02 13:52
EXEMPEL 5 Förbud mot att parkera tunga fordon i Malmö kommun Malmö kommun har utfärdat lokala trafikföreskrifter och en av dessa handlar om parkering av tunga fordon. På väg eller gata som inte är enskild får tung lastbil, tung buss, traktor, motorredskap eller frikopplat släpfordon med en totalvikt på över 3,5 ton inte parkeras. Förbudet gäller mellan klockan 22.00–06.00. Förbudet gäller inte där parkering av sådana fordon är tillåten enligt föreskrift och vägmärke.
Normhierarkin – den inbördes ordningen
Normhierarki: den inbördes ordning som visar vilka lagar och regler som styr andra lagar och regler.
Rättsregler får inte formuleras hur som helst. Det finns en inbördes ordning som visar vilka lagar och regler som styr andra lagar och regler, och som därmed väger tyngre. Denna inbördes ordning kallas för normhierarki, och ser ut på följande sätt: 1. Grundlagar (enligt RF, 8 kap. 14 §). 2. Riksdagsordningen (enligt RF, 8 kap. 17 §). 3. Lagar (enligt RF, 4 kap. 7 §). 4. Förordningar (enligt RF, 8 kap. 7 §). 5. Föreskrifter (enligt bemyndigande). Normhierarkin innebär att en lag inte får strida mot grundlagen och att en lag endast kan ändras eller upphävas genom en annan lag. En förordning kan i sin tur inte upphäva en lag eftersom den står lägre i normhierarkin. En förvaltningsmyndighets föreskrifter får i sin tur inte stå i strid med en överordnad förordning eller lag.
18
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 18
2019-07-04 12:11
§ R ÄTT S FA LL Strider tiggeriförbud mot annan lag? Kommunfullmäktige i Vellinge kommun i Skåne har beslutat att införa förbud mot passiv insamling av pengar inom vissa områden i Vellinge, Skanör och Höllviken i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna för kommunen. Förvaltningsrätten stoppade det lokala förbudet med motiveringen att det stred mot gällande lag. Vellinge kommun överklagade dock beslutet till kammarrätten och därefter till Högsta förvaltningsdomstolen, som upphävde underrätternas beslut och tillät Vellinge att införa tiggeriförbud. Frågan handlade om huruvida föreskrifterna stred mot överordnad förordning eller lag och det ansåg inte Högsta förvaltningsdomstolen att de gjorde.
19
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 19
2019-07-02 13:53
Grundlagar beskriver hur Sverige ska styras För att en stat ska kunna fungera är det nödvändigt med regler som både privatpersoner, organisationer och företag måste följa. De grundläggande reglerna för hur politiska beslut ska fattas samlas i ett dokument, en så kallad ”författning”.
Grundlagar: är grundläggande regler för hur politiska beslut ska fattas. Politiskt system: det system av institutioner och aktörer (personer, i detta fall tjänstemän) som tillsammans påverkar hur Sverige ska styras genom exempelvis vilka lagar och regler som ska råda.
De flesta länder i världen har en skriven författning och i Sverige har vi skrivna grundlagar. I dessa finns bland annat regler om vad landet har för statsskick och regler som styr vad det finns för politiskt system. Sverige behöver, precis som alla andra länder i världen, ordning och stabilitet för att samhället ska fungera så som vi önskar. Grundlagarnas uppgift är att skapa denna stabilitet och de beskriver de grundläggande värderingar som Sverige bygger på, exempelvis rätten att fritt uttrycka sina åsikter. Grundlagarna anger också vilka fri- och rättigheter som den enskilda människan har och syftet är delvis att skydda denna mot statens makt. Staten kan inte bestämma vad den enskilda människan kan tänka eller tycka, yttra eller skriva eller vilket politiskt parti den ska rösta på. Därför finns det grundlagsskyddade regler för exempelvis yttrandefrihet och för rösträtt. Grundlagarna i Sverige är:
• • • • Riksdagsordningen: innehåller regler kring riksdagens arbete.
Regeringsformen (RF). Successionsordningen (SO). Tryckfrihetsförordningen (TF). Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Dessutom finns regler kring riksdagens arbete i riksdagsordningen. Denna är inte en grundlag men har högre rang än en vanlig lag och kan beskrivas som ett mellanting av en grundlag och en vanlig lag.
20
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 20
2019-07-02 13:53
Grundlagarna har ett starkare skydd än vanliga lagar Grundlagarna är viktiga för vår demokrati och för styrelseskicket. De behöver därför skyddas så att inte en tillfällig politisk opinion kan ändra dem. De flesta länder har ett skydd för sina grundlagar som gör att det är svårt att ändra dem. I Sverige krävs det, som vi skrev i början av detta kapitel, två likalydande beslut med ett ordinarie riksdagsval emellan för att en ny grundlag ska kunna stiftas eller för att förändra en gällande. På så vis får medborgarna i Sverige en möjlighet att rösta för eller rösta bort en föreslagen och beslutad förändring av en grundlagsbestämmelse via ett riksdagsval. Det är även möjligt att genomföra en folkomröstning om ett grundlagsförslag, vilket än så länge inte har skett.
Regeringsformen (RF) Regeringsformen, som förkortas RF, är en grundlag som innehåller regler om bland annat vårt lands statsskick samt regler om medborgarnas fri- och rättigheter. Regeringsformen har flera olika delar men vi ska i detta kapitel koncentrera oss på några av reglerna i det första kapitlet, som behandlar statsskickets grunder, samt det andra kapitlet, som behandlar de grundläggande fri- och rättigheterna.
Regeringsformen (RF): innehåller regler om bland annat Sveriges statsskick samt regler om medborgarnas frioch rättigheter.
Landets styrelseskick I regeringsformens första kapitel, Statsskickets grunder, anges följande i inledningen: ”1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.”
Vad innebär det? Jo, det innebär att vi i Sverige har ett demokratiskt styrelseskick som är representativt och parlamentariskt. Ett representativt styrelseskick innebär att de 349 ledamöter som sitter i riksdagen (det vill säga i parlamentet) är valda representanter, av och för folket. Vi har med andra ord en folkrepresentation i Sveriges
Representativt: de representanter som sitter i riksdagen är folkvalda. Parlamentariskt: den offentliga makten utgår från folket, och regeringen måste ha riksdagens förtroende. Folkrepresentation: av och för folket.
21
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 21
2019-07-02 13:53
riksdag. Parlamentarism innebär att regeringen ska ha parlamentets, det vill säga riksdagens, förtroende och en majoritet i parlamentet ska alltid kunna tvinga en regering att avgå om denna anses ha misskött sitt arbete. I Sverige har vi allmän och lika rösträtt. Det innebär att en röst på ett parti är lika mycket värd oavsett vem som röstat och att alla medborgare som är myndiga, det vill säga fyllt 18 år, får rösta. Vi har val var fjärde år och då väljer vi till riksdag, landsting och kommun vid ett och samma tillfälle. Endast svenska medborgare, även de som är bosatta utomlands, har rösträtt i riksdagsvalet medan alla som är bosatta i landet (oavsett om de är svenska medborgare eller inte) har rätt att rösta i landstingsoch kommunalvalen. Systemet med att de politiska partierna utser företrädare fungerar på samma sätt för landsting och kommuner som för riksdagen.
Regioner: självstyrande enheter som tidigare kallades för ”landsting”.
Landstingen är regionala självstyrande enheter och sköter sådant som inte lämpar sig att administrera för varje kommun enskilt, exempelvis sjukvård och kollektivtrafik. Det finns 20 landsting i Sverige och från och med 2019 kallar sig dessa för regioner. Det kommunala självstyret innebär att Sveriges kommuner har rätt att sköta sina egna angelägenheter som exempelvis skolverksamhet, barnomsorg, äldreomsorg samt vatten och renhållning. Det finns 290 kommuner i Sverige och dessa är självstyrande inom sitt respektive geografiska område.
22
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 22
2019-07-04 09:13
EXEMPEL 6 Botkyrkas kommunala lönesatsning År 2016 beslutade Botkyrka kommun i södra Stockholm om att satsa 46 miljoner kronor extra på kommunens skolverksamhet. Pengarna gick både till ökade löner (i genomsnitt 1 200 kronor extra per månad för varje tillsvidareanställd) men även till skolor som kommunen ansåg stod inför stora utmaningar och därmed hade ökade behov av extra resurser.
Människors lika värde I regeringsformens första kapitel 2 § anges att: ”Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.”
Detta stadgande i RF är kärnan i den svenska samhällsmodellen. Det är så vi vill att vårt samhälle ska fungera och stadgandet tydliggör de värderingar som ska råda i Sverige. När berörs då den enskilda människan av den så kallade ”offentliga makten”?
EXEMPEL 7 Om en person blir sjuk och behöver uppsöka sjukhus, då ska personen få vård oberoende av vem personen är, hur gammal personen är eller om personen är rik eller fattig. Den sjuke ska också behandlas med värdighet av vårdpersonalen, vilket det finns regler om i hälso- och sjukvårdslagen. Ett annat exempel på när en människa berörs av den offentliga makten är om en person ansöker om sjukpenning eller sjukersättning för att denna är sjuk och inte kan arbeta. Då måste Försäkringskassan pröva ansökan enligt Socialförsäkringsbalkens regler – oberoende av vem det är som ansöker. Den som uppfyller kraven för sjukpenning i lagen har rätt till den förmånen.
23
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 23
2019-07-02 13:53
Riksdagshuset i Stockholm. En partiledardebatt i Riksdagshuset.
24
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 24
2019-07-02 13:53
FAKTA FAKTA
Hur makten ska fördelas Den franske upplysningsfilosofen Charles-Louis de Secondat Montesquieu (1689–1755) utvecklade på 1700-talet en modell för hur makten skulle kontrolleras och fördelas i ett samhälle. Hans modell för maktdelning består av tre olika delar. • Den lagstiftande makten. • Den verkställande makten. • Den dömande makten. Grundtanken bakom denna modell var att fördela dessa tre maktdelar på olika instanser för att inte all makt ska samlas hos en person eller ett parti, som därmed skulle kunna missbruka den. Montesquieus tankar om bland annat maktdelning låg delvis till grund för den franska revolutionen 1789, som i sin tur påverkat Sveriges grundlagar.
Riksdagen – den lagstiftande makten I regeringsformens första kapitel (4 §) behandlas riksdagens roll, och där anges att: ”Riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning.”
Maktdelning: principen om att makten, enligt Montesquieu, behöver kontrolleras och vara fördelad på flera instanser. Den lagstiftande makten: är riksdagen.
Det är riksdagen som har den lagstiftande makten och som bestämmer vilka lagar som ska gälla i Sverige samt vad dessa lagar ska innehålla för regler. I riksdagen sitter representanter som företräder de partier som de röstberättigade röstat på. Riksdagen beslutar också om skatt och om hur de pengar som folket betalar in i skatt ska användas.
25
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 25
2019-07-04 09:13
Riksdagen har dessutom en annan mycket viktig uppgift, och det är att granska och kontrollera att regeringen utför sitt arbete på rätt sätt och att skattepengarna används på det sätt som är beslutat i statsbudgeten. Riksdagen avsätter till exempel ett visst antal miljarder till utbildning varje år och de resurserna ska via Utbildningsdepartementet fördelas till bland annat de svenska högskolorna, till gymnasieskolan, vuxenutbildningen och till grundskolan.
Regeringen – den verkställande makten I regeringsformens första kapitel (6 §) beskrivs regeringens roll, och där anges att: ”Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen.” Den verkställande makten: har regeringen, som förverkligar de lagar som riksdagen har stiftat.
Regeringen har den verkställande makten och ska förverkliga de lagar som riksdagen har stiftat. Det innebär att regeringen ser till att de olika myndigheterna får resurser genom statsbudgeten och dessutom regeringens instruktioner för att genomföra det som riksdagen har bestämt. Regeringen har som bekant möjlighet att utfärda förordningar, med riksdagens bemyndigande. När en regering ska utses av riksdagen har riksdagens talman till uppgift att presentera ett förslag på en person som ska vara statsminister. Riksdagen röstar sedan om förslaget och finns det ingen majoritet emot förslaget blir den personen utsedd till statsminister. Därefter utser statsministern de övriga ministrarna i regeringen, som alla har olika ansvarsområden. Bland annat har försvarsministern ansvar för försvaret, finansministern har ansvar för Sveriges finanser och utrikesministern har ansvar för Sveriges utrikespolitik. Dessa ministrar är ansvariga inför riksdagen, som också har möjlighet att avsätta en minister med hjälp av en förtroendeomröstning.
Domstolarna – den dömande makten Regeringsformens första kapitel (8 §) beskriver hur rättsskipningen ska gå till i Sverige:
26
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 26
2019-07-02 13:53
”För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter.”
I Sverige har domstolarna den dömande makten. Det finns dels de allmänna domstolarna och dessa är tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Det finns även förvaltningsdomstolar, vilka är förvaltningsrätter, kammarrätter och Högsta Förvaltningsdomstolen. Dessutom finns det specialdomstolar, exempelvis Arbetsdomstolen, Miljödomstolen och Patent-och marknadsdomstolen.
Den dömande makten: är de allmänna domstolarna, förvaltningsdomstolarna samt specialdomstolarna.
”Likhet inför lagen” I regeringsformens första kapitel (9 §) beskrivs en viktig princip för det svenska rättsväsendet: ”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet”.
Detta betyder att till exempel Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och den kommunala socialtjänsten i sina verksamheter ska behandla alla arbetssökande, sjukskrivna och biståndssökande lika, oavsett vilka personer de är, oavsett vilken nationalitet de har och oavsett utbildning eller inkomst. Denna princip kallas för likhetsprincipen. De tjänstemän som arbetar på myndigheter ska dessutom vara sakliga och opartiska. Det innebär att de bara ska ta hänsyn till sådana omständigheter som har betydelse för ärendet de ska besluta i och att de inte får ta egen ställning, vilket innebär att de inte får ”tycka” något. De ska följa de regler som finns för den verksamhet de arbetar i. Om en person exempelvis ansöker om bygglov för att få bygga ett hus görs ansökan hos kommunens byggnadsnämnd. Byggnadsnämnden ska då pröva ansökan utifrån de regler och riktlinjer som styr nybyggnationer i kommunen. De tjänstemän som utreder och förbereder ansökan om bygglov inför kommande beslut i byggnadsnämnden får inte lägga till några egna åsikter eller ”tycka” något om det eventuella bygglovet, vilket går under objektivitetsprincipen.
Likhetsprincipen: innebär att myndigheter ska behandla alla lika, oavsett exempelvis nationalitet eller utbildning.
Objektivitetsprincipen: innebär att alla de som arbetar på myndigheter ska vara sakliga och opartiska.
27
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 27
2019-07-02 13:53
R E PORTAG E
”Vem skulle vilja bli dömd av en känslolös robot?” Folk i allmänhet utgår nog ofta ifrån att den som är åtalad också är skyldig. Som domare får man fler perspektiv på saken och ”ser människan” i alla parter, säger hovrättsrådet Ulrika Stenbeck Gustavson. Ett tecken på att det förekommer starka känslor under en rättegång är att det finns näsdukar och vatten till parterna – till den misstänkte, brottsoffret och vittnena. Men inte till domarna och nämndemännen. Ulrika Stenbeck Gustavson är hovrättsråd och arbetar på Svea hovrätt: – Vi har näsdukarna bakom oss – men det är mest till för om vi skulle vara förkylda. Det kanske inte är så lämpligt om en domare börjar gråta, säger hon lite roat.
Har du gjort det någon gång under en förhandling? – När jag var ny som tingsnotarie i början av 1990-talet förde jag protokoll. Ett fall handlade om en väldigt grov och sorglig misshandel. Då kunde jag inte hålla tillbaka tårarna. Men jag lutade ned huvudet ännu mer mot bordet och fortsatte att skriva. I dag säger Ulrika Stenbeck Gustavson att hon är mer van att se otäcka saker, och att lyssna till otäcka berättelser. Hon reagerar inte lika starkt känslomässigt som den som tar in allt detta
28
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 28
2019-07-02 13:53
första gången. Att se hemska bilder är en del av yrkesrollen, en naturlig del i jobbet. Men blir du ändå inte påverkad? – Så klart blir jag det, och jag bearbetar naturligtvis det jag upplever. Ibland på egen hand och ibland med kollegorna här på hovrätten. Särskilt svårt är det att värja sig när barn är utsatta för våld eller pedofilibrott. Vi träffar Ulrika i hennes arbetsrum på Svea hovrätt, som är inrymt i flera gamla byggnader på Riddarholmen i centrala Stockholm. Samtalet kommer att handla om hur viktigt hon tycker att det är med vänlighet i rättssalen, om bemötandets betydelse och om vikten av att en domare alltid är objektiv. Den stela och till och med känslokalla domaren har länge betraktats som en grundpelare i svensk rättsskipning. Det ska utgöra en garant för opartiska domar, där de tilltalade får en rättssäker behandling. Skillnaden mot hur det går till i exempelvis amerikanska domstolar är stor, i alla fall att döma av skildringar i filmer och annan populärkultur. Där talar domaren om ”sin” domstol och styr arbetet med fast hand. Ofta genom att med starka känslor markera sin inställning till den åtalade, försvarsadvokaten, vittnena och åklagaren. – Det är en schabloniserad bild av hur det går till där. Men jag vet att en del tycker att vi svenska domare har lite dåligt självförtroende och att vi borde kunna vara mer öppna och visa mer pondus i rättssalen. Själv är jag utåtriktad som person och gillar att ha en dialog med parterna, säger Ulrika Stenbeck Gustavson. Jag har kanske en mindre formell framtoning än vad som är vanligt.
Svea hovrätt håller bland annat till i Wrangelska palatset på Riddarholmen, där har man haft lokaler sedan 1756 då den svenska kungafamiljen flyttat till det nybyggda slottet. Ulrika och de andra domarna som arbetar i hovrätten verkar därmed i en flera hundra år gammal tradition av hur arbetet i en rättssal ska gå till. Nu som förr är det mycket känslor som kommer upp till ytan under en förhandling. – Även vi domare har känslor som alla andra människor. Men vi kan inte använda oss av dem. Vi ska vara objektiva och är ofta mycket uppmärksamma på hur vi uppfattas i rättssalen. Vi får ju inte visa sympati för någon av parterna, något som skulle undergräva förtroendet för domstolen. Ja, vi ska vara neutrala. Men, påpekar Ulrika Stenbeck Gustavson, objektiviteten innebär inte att domaren ska vara otrevlig och sitta som en stenstod. Ingen vill väl ha sin sak prövad av en robot eller maskin helt i avsaknad av känslor, säger hon. Man vill väl snarare ha en mänsklig domare, föreställer hon sig. – Jag drivs av tanken om en humanistisk rättsskipning, och har alltid varit intresserad av människor. Jag tror att det leder till en bättre process – och kanske också till bättre domar.
29
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 29
2019-07-02 13:53
Ulrika Stenbeck Gustavson säger att folk i allmänhet nog utgår från att den som är åtalad är skyldig. Som domare får man fler perspektiv på saken och ser ”människan” i alla parter.
– Vi domare kan självklart inte låta oss bli påverkade av demonstrationer eller uppmärksamhet i medierna. Vi ska syssla med bevisvärdering och utifrån detta fälla eller fria.
– Jag kan till exempel förstå att en tilltalad har en trasslig bakgrund som påverkat livet, och jag kan känna medkänsla med den personen. Men det får så klart inte påverka mitt dömande att jag fattar sympati för den tilltalade, så att jag till exempel utdömer en lindrigare påföljd eller helt friar.
Under senare år har de anställda på hovrätten arbetat med att få större insikter om vilka effekter deras bemötande kan få. Medvetenheten har ökat märkbart, säger Ulrika Stenbeck Gustavson.
Ulrika läste juridik på Stockholms universitet och gick därefter en flera år lång domarutbildning. För elva år sedan blev hon hovrättsråd vid Svea hovrätt, och är i dag en av rättens vice ordföranden och leder i den egenskapen förhandlingar tre-fyra dagar i veckan. – Under en rättegång är det viktigt att som domare ha ett tydligt grepp om processen. Jag är alltid påläst, och ser till att det är ordning i rättssalen. Ibland kan det förstås bli stökigt men det är sällan man behöver ryta till eller så, oftast räcker det att förklara och prata med personerna så lugnar de ner sig. Om någon visar starka känslor och blir ledsen försöker jag vara vänlig. Ja, det är som sagt mitt sätt att arbeta. I hovrätten förekommer inte lika många liveförhör som i tingsrätten. Ledamöterna tittar och lyssnar i stället ofta på inspelade förhör. Målsägaren är sällan närvarande, däremot alltid den tilltalade. Det leder ofta till en lugnare stämning än under tingsrättsförhandlingen – och så har det också gått längre tid från själva händelsen. Starka känslor kan även finnas utanför själva rättssalen i samband med en förhandling, som vid ett våldtäktsmål där det förekom demonstrationer utanför hovrättens lokaler. Demonstranterna krävde att den tilltalade skulle fällas.
– Särskilt viktigt är det att tänka på bemötandet om jag känner mig stressad, om jag vet att vi ligger efter tidsschemat och andra mål väntar på att avgöras. Alla måste få den tid de behöver. Ett påtagligt nervöst vittne måste få möjlighet att lugna ned sig. Kanske erbjuder jag ett glas vatten och småpratar lite – trots att jag egentligen är stressad. – Men ibland märks det säkert på mig att jag blir otålig när det drar ut på tiden. Och de professionella aktörerna, advokater och åklagare, kan man ju också ställa högre krav på, att de ska hålla sig till tidsplaneringen och så. Får en domare vara glad i rätten? – Nja, det passar ofta inte så bra. Men jag kommer ihåg ett misshandelsmål med ett barn inblandat. Det var en pappa som utdelat ett slag. Vi tittade på ett inspelat förhör med barnet, och barn säger ju ibland lite tokroliga saker. Det hände under det här förhöret och pappan skrattade till och tittade mot mig. Jag blev överrumplad och rörde inte en min, satt bara som den där stenstoden. – Om jag funnit mig snabbare hade jag kanske lett tillbaka. Det hade känts som ett mer naturligt beteende. Källa: DN (190306)
30
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 30
2019-07-02 13:53
Grundläggande fri- och rättigheter Regeringsformen innehåller regler om bland annat statsskick och grundläggande fri- och rättigheter för medborgarna. Det andra kapitlet i RF innehåller regler som förstärker de demokratiska principerna och ger ett stöd för yttrandefrihet, mötesfrihet och religionsfrihet i vårt land. Dessa beskrivs i regeringsformens andra kapitel (1 §):
”1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad 1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, 2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden, 3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk, 4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats, 5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.”
Fri- och rättigheterna kompletterar varandra och hänger därmed ihop, och vi ska nu förklara dessa lite närmare. Yttrandefriheten är en fri- och rättighet som ett demokratiskt land som Sverige bör slå vakt om, och denna begränsas bara i yttersta nödfall. Det finns exempelvis en begränsning som gäller skyddet för den enskildes personliga integritet då yttrandefriheten inte får kränka människors privatliv.
Yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.
31
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 31
2019-07-02 13:53
Klotter saneras från Stockholms moské vid Medborgarplatsen på Södermalm.
FAKTA FAKTA
Begränsningar av yttrandefriheten Det finns regler i brottsbalken om brottet förtal som ska straffa den som gör sig skyldig till sådana kränkningar. En annan begränsning av yttrandefriheten är förbudet mot hets mot folkgrupp. Den regeln i brottsbalken vill förhindra uttalanden som kan anses uppmana till hat mot en folkgrupp, utan att för den sakens skull på något sätt hämma den fria debatten i samhället.
32
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 32
2019-07-02 13:53
Informationsfriheten är friheten att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden. Mötesfriheten och föreningsfriheten behöver finnas samtidigt för utan varandra är de rättigheterna inte mycket värda. Det är en lagstadgad rättighet att anordna olika slags sammankomster för att uttrycka politiska uppfattningar eller för andra syften.
Mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster.
Demonstrationsfrihet innebär att vem som helst får anordna en demonstration på allmän plats. Av ordnings- och säkerhetsskäl behövs det dock tillstånd för detta.
Demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer.
Föreningsfriheten är rättigheten att bilda (eller att stå utanför) föreningar med skiftande intresseinriktningar, exempelvis politiska, ideella eller religiösa. Friheten är inte lika värdefull om det inte finns en grundlagsskyddad rättighet att ha möten i dessa föreningar. Slutligen kan som exempel på grundläggande fri- och rättigheter nämnas att religionsfriheten i Sverige är absolut, vilket innebär att den inte ens kan begränsas via lag. Anledningen är att religionstillhörighet och religionsutövning anses vara en så pass viktig och meningsfull del av livet för många människor i vårt land.
Religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.
Successionsordningen (SO) Sverige är en monarki där kungen är statschef, och därmed behövs regler för hur landets statschef ska utses. I vårt fall har vi ett arvrike och successionsordningen reglerar successionsrätten, det vill säga arvsrätten till Sveriges tron. I successionsordningen finns också regler för hur statschefen ska utses om nuvarande kung eller drottning inte kan fullgöra sina plikter eller om konungahuset utslocknar, det vill säga om en statschef inte får några arvingar som kan ta över tronen.
Monarki: ett statsskick där statschefen är en monark. Successionsordningen (SO): är den grundlag som reglerar arvsrätten till Sveriges tron.
33
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 33
2019-07-02 13:53
Kungafamiljen vid Sollidens slott på Borgholm, Öland.
EXEMPEL 8 År 1980 infördes kvinnlig tronföljd i Sverige År 1980 ändrades grundlagen och kvinnlig tronföljd infördes i Sverige. Tidigare kunde enbart manliga efterkommande ärva tronen. Enligt den tidigare successionsordningen skulle den förstfödda sonen till Carl XVI Gustaf därmed bli tronarvinge. Hade Sverige inte gjort den grundlagsändringen skulle Carl Philip blivit monark efter Carl XVI Gustaf, inte Victoria, trots att hon är äldst. Kung Carl XVI Gustaf är själv yngsta barnet av fem syskon och hans fyra äldre systrar hade enligt den förändrade grundlagen blivit tronarvingar i tur och ordning.
34
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 34
2019-07-03 07:41
Tryckfrihetsförordningen (TF) Tryckfrihetsförordningen innehåller bland annat regler om tryckfrihet och rättigheten att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter, den så kallade offentlighetsprincipen. De första två paragraferna i tryckfrihetsförordningens andra kapitel lyder så här:
”1 § Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar. Lag (1976:954). 2 § Rätten att taga del av allmänna handlingar får begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till 1. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation, 2. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik,
Tryckfrihetsförordningen (TF): den grundlag som innehåller regler om tryckfrihet och delaktighet. Allmänna handlingar: är handlingar som förvaras hos en statlig myndighet eller en kommun. Det kan exempelvis vara mötesprotokoll eller betyg. Offentlighetsprincipen: innebär att alla medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar.
3. myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn, 4. intresset att förebygga eller beivra brott, 5. det allmännas ekonomiska intresse, 6. skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, 7. intresset att bevara djur- eller växtart. Begränsning av rätten att taga del av allmänna handlingar skall angivas noga i bestämmelse i en särskild lag eller, om så i visst fall befinnes lämpligare, i annan lag vartill den särskilda lagen hänvisar. Efter bemyndigande i sådan bestämmelse får dock regeringen genom förordning meddela närmare föreskrifter om bestämmelsens tillämplighet. Utan hinder av andra stycket får i bestämmelse som där avses riksdagen eller regeringen tilläggas befogenhet att efter omständigheterna medgiva att viss handling lämnas ut.” Lag (1976:954).
35
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 35
2019-07-02 13:53
Rättigheten att medborgarna får ta del av allmänna handlingar hos myndigheter är en viktig del av den offentlighetsprincip som råder i det svenska samhället. Det finns regler i tryckfrihetsförordningen (TF) som bestämmer vad som ska anses vara en handling, och förutom pappersdokument räknas även elektroniskt lagrad information (se TF 2 kap. 3 §) som en sådan. Ett telefonsamtal är exempelvis inte en offentlig handling men däremot är anteckningar i samband med samtalet eller en inspelning av det en handling. Privatpersoner har därmed möjlighet att gå in på ett myndighetskontor och begära att få läsa en handling som finns där, till exempel en utredning. Det finns vissa undantag från offentlighetsprincipen, exempelvis för att skydda uppgifter om privatpersoners personliga förhållanden, och dessa undantag måste regleras i lag vilket står angivet i TF 2 kap. 2 §. Offentlighetsprincipen ger rätt till insyn i hur myndigheter, landsting och kommuner sköter den statliga verksamheten. Dessa kan alltid granskas för att undersöka om de följer lagar och förordningar i sin verksamhet. Offentlighetsprincipen är tänkt att leda till en högre kvalitet på det arbete som utförs genom att personer och myndigheter blir granskade av allmänheten och medierna. Mediegrundlagarna: omfattar tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Tryckfrihetsförordningen är tillsammans med yttrandefrihetsgrundlagen de så kallade mediegrundlagarna. Sverige har en stolt tradition av öppenhet och insyn och faktum är att offentlighetsprincipen har sina anor tillbaka ända från 1766. Offentlighetsprincipen skapades för att bryta den statliga censur som rådde tidigare. Det var framförallt den politiska grupperingen ”Mössor” i riksdagen som under Frihetstiden ville främja ett fritt meningsutbyte och upplysning genom att införa offentlighetsprincipen. Mösspartiet leddes av Arvid Horn, en före detta militär och sedermera inflytelserik politiker.
36
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 36
2019-07-02 13:53
Tryckfrihetsförordningen från 1766, som innehöll två delar: rätten för alla att publicera tankar, fakta och idéer i tryck samt rätten för alla att ta del av myndigheternas och de styrande organens handlingar (offentlighetsprincipen).
I tryckfrihetsförordningen finns också en regel om att anställda har rätt att lämna information till media, vilket kallas för meddelarfrihet. För att skydda den som lämnar information finns också ett förbud för exempelvis en myndighetschef att försöka ta reda på vem som lämnat informationen. Det kallas efterforskningsförbud. Tryckfrihetsförordningen innehåller också regler om rätten att trycka och sprida tidningar. Det finns en långtgående rätt att uttrycka sig fritt i dessa medier. För att det som skrivs ska vara skyddat behöver en tidning eller ett mediebolag ha ett utgivningsbevis, som är en registrering av utgivaren, och en ansvarig utgivare som kan ställas till svars för om företaget begår ett brott mot tryckfrihetsförordningen eller annan lag. Det finns ingen rätt att förhandsgranska texter, men dessa får trots det inte bryta mot denna eller andra lagar.
Meddelarfrihet: innebär att anställda har rätt att lämna information till media. Efterforskningsförbud: innebär att exempelvis en myndighetschef inte får försöka ta reda på vilken anställd som lämnat ut information om företaget. Utgivningsbevis: är en registrering av utgivaren av exempelvis en tidning. Ansvarig utgivare: är en person som kan ställas till svars för om företaget begår ett brott mot tryckfrihetsförordningen eller annan lag.
EXEMPEL 9 Kommer skolan i Lenas kommundel att läggas ned? I kommunen där Lena bor går det ett obekräftat rykte att kommunen ska lägga ned skolan i hennes by. Hon undrar om det är sant eller ens nödvändigt? Tillsammans med några föräldrar bestämmer sig Lena för att begära ut alla handlingar kring skolans ekonomi, elevunderlaget och kommunens planer för skolorna i framtiden. Lena begär också att få se alla protokoll och anteckningar som har med denna fråga att göra.
37
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 37
2019-07-02 13:53
Enligt tryckfrihetsförordningen får inte medieföretag i sin publicering uppvigla till högförräderi (att förråda sitt land till annan stat) eller krig, medverka i spioneri, uppvigla till brott eller publicera hemlig information och andra handlingar som riskerar att hota rikets säkerhet. Publiceringar som innebär olaga våldsskildringar, förtal, förolämpningar, olaga hot eller hot mot tjänstemän är andra brott mot tryckfrihetsförordningen.
EXEMPEL 10 Tidningar har inte rätt att kränka eller förtala någon En dagstidning skriver på förstasidan att statsministern har fattat helt fel beslut och borde avgå. Enligt tryckfrihetsförordningen har tidningens journalist rätt att skriva så eftersom det är en åsikt som tidningen har rätt att ha. Tidningen har däremot inte rätt att kränka någon eller att förtala någon person. Tidningen får exempelvis inte skriva att statsministern är ” inkompetent och obildad”, vilket är nedvärderande åsikter om statsministern som person.
38
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 38
2019-07-02 13:53
Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) Yttrandefrihetsgrundlagen reglerar rätten som varje medborgare har att yttra sig i, och via, olika medier. Den gäller både radio, tv, webbplatser och sociala medier. Yttrandefrihetsgrundlagen är den yngsta av Sveriges grundlagar och infördes så sent som 1992.
Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL): är den yngsta av Sveriges grundlagar och reglerar rätten att yttra sig.
Precis som för tryckta medier krävs utgivningsbevis och en ansvarig utgivare. Den som vill veta vad som är tillåtet och vilka regler som gäller behöver studera både tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att få svar på detta.
EXEMPEL 11 Yttrandefrihet i tidning I oktober 2018 fattade Pressens opinionsnämnd (PON) beslut om att klandra tidningarna Aftonbladet, Expressen, Metro, Norran och Svenska Dagbladet för en publicering av en artikel där en busschaufför skulle ha visat en erotisk film för en skolklass i bussens tv. I verkligheten visade det sig dock vara en romantisk komedi. Eftersom chauffören gick att identifiera i artiklarna var publiceringen att betrakta som brott mot ”god publicistisk sed” och alla fem tidningar fälldes i Pressens Opinionsnämnd. I januari 2019 beslutade Justitiekanslern om att inleda en brottsutredning enligt tryckfrihetsförordningens regler mot 16 olika tidningar som på olika sätt har spridit uppgifterna om fallet med busschauffören.
Yttrandefrihet i tv I ett tv-program yttrades det att en läkare, vars bild och namn visades, var en oseriös skojare. Läkaren stämde därför tv-kanalen för förtal. Den ansvarige utgivaren för programmet fälldes för brott enligt yttrandefrihetsgrundlagen och tv-kanalen tvingades att betala ut skadestånd till läkaren.
39
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 39
2019-07-02 13:53
Riksdagsordningen (RO) Riksdagsordningen är ingen grundlag, men heller ingen vanlig lag, utan ett mellanting och den innehåller bestämmelser om riksdagens interna arbete. Det är naturligtvis viktigt för stabiliteten och rättssäkerheten att reglerna för riksdagens arbete finns reglerade i lag, men inte så viktigt att dessa ”behöver” ha grundlagsstatus.
Replik: en kommentar (från en ledamot eller en minister) om ett tidigare anförande.
I riksdagsordningen anges exempelvis att ordinarie val till riksdagen hålls i september, att talmannen leder riksdagsarbetet, om talarordningen i riksdagen, om hur lång en replik får vara och att åhörare ska få plats.
Övriga lagar Civilrätt: består av lagar som behandlar förhållandena mellan privatpersoner och företag eller mellan företag.
Den svenska lagstiftningen täcker ett stort antal områden som behöver regleras i lag, och grundlagarna utgör endast en liten del av all lagstiftning. Det finns andra, övriga lagar och tillsammans delas de in i två typer av lagar: civilrätt och offentlig rätt.
Offentlig rätt: består av lagar som berör förhållanden mellan myndigheter och privatpersoner eller företag.
Lagar som behandlar förhållandena mellan privatpersoner och företag eller mellan företag kallas med ett gemensamt namn för ”civilrätt” och utgörs exempelvis av konsumentlagar och arbetsrättsliga lagar. Det finns dels tvingande regler inom civilrätten som ska skydda svagare parter mot starkare, dels dispositiva regler som kan förändras genom avtal.
Tvingande lag: är en lag som inte går att avtala bort eller förändra i ett avtal, exempelvis miljölagstiftning eller lagstiftningen i brottsbalken.
Dispositiv lag: är en lag som går att avtala bort eller förändra i ett avtal. Ett sådant exempel är reglerna i köplagen.
Lagar som berör förhållanden mellan myndigheter och privatpersoner eller företag kallas med ett gemensamt namn för ”offentlig rätt” och exempel på detta är brottsbalken och skattelagstiftningen. Det är värt att notera att den offentliga rätten i princip enbart har tvingande regler för medborgarna att följa gentemot samhället, vilket innebär att dessa regler inte på något sätt går att förhandla bort.
40
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 40
2019-07-02 13:53
Lagarnas indelning De flesta som söker efter en lag på internet funderar nog inte på hur lagar är organiserade. Redan 1734 gjordes en indelning efter ämne för att förenkla för användarna av den lagbok som då var aktuell. Denna indelning kallas för balkar och har anor både från 1300talets landskapslagar och från 1734 års lag. En balk kan innehålla en eller flera lagar och de balkar som numera finns är:
• • • • • •
Äktenskapsbalken. Föräldrabalken. Ärvdabalken. Jordabalken. Miljöbalken.
• • • • •
Balkar: är den svenska lagbokens indelning av lagarna.
Handelsbalken. Brottsbalken. Rättegångsbalken. Utsökningsbalken. Socialförsäkringsbalken.
Byggningabalken.
Det finns dessutom ett stort antal lagar som inte ingår i balkindelningen ovan, exempelvis lagarna inom arbetsrättens område eller enskilda lagar som upphovsrättslagen.
Upphovsrättslagen: reglerar det skydd (upphovsrätten) som den person som skapat ett verk med en viss verkshöjd (en viss nivå av skapande) har.
41 41
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 41
2019-07-02 13:53
OM L ÄROMEDLET Libers Rätten och samhället är ett läromedel för kursen med samma namn. Detta är en kombinerad fakta- och uppgiftsbok som på ett konkret, tydligt, intresseväckande och tilltalande sätt förklarar ämnet utifrån kursplanens centrala innehåll. Anders Pihlsgård • Läromedlet består av nio kapitel, som alla har en tydlig struktur med ett inledande fall eller en händelse som fungerar som intresseväckare. Håkan Martinsson • Varje kapitel består av en faktatext, där intressanta och relevanta exempel, rättsfall, reportage och artiklar får stort utrymme.Katarina Boken inledsStjernfelt med en utförlig redogörelse för den konstitutionella rätten. Därefter fokuserar vi på juridisk metod, rättsfilosofi samt straff- och processrätt. De avslutande kapitlen behandlar EU-samarbetet, internationell rätt samt migration och mänskliga rättigheter. • Varje kapitel avslutas med ett fylligt uppgiftspaket, där uppgifterna är många, varierande och grupperade efter de förmågor som eleverna ska utveckla under kursens gång. Uppgifterna är dessutom graderade efter de olika betygsnivåerna. • Till huvudboken finns en lärarhandledning, kommentarer och lösningar samt digitalt elevmaterial.
OM FÖRFATTARNA Anders Pihlsgård är en erfaren författare som skrivit en mängd titlar för Liber, bland annat M3000 Marknadsföring, Access Företagsekonomi 1 och 2 samt H2000-serien. Anders är gymnasielärare och utbildningskonsult och verkar både i privat och offentlig verksamhet.
Libers Rätten och samhället
Libers Rätten och samhället
Anders Pihlsgård Håkan Martinsson Katarina Stjernfelt
Libers
Rätten och samhället FAKTA OCH UPPGIFTER
Håkan Martinsson, som är civilingenjör och ekonom i grunden, arbetar som lärare i bland annat juridik på Yrgo, Göteborgs stads yrkeshögskola. Håkan har skrivit flera läromedel för Liber, senast Logistik 2019. Katarina Stjernfelt är jurist och har arbetat i både privat och offentlig tjänst, varav tio år som adjunkt i juridik på Linnéuniversitet. Katarina är verksam som gymnasielärare i juridik på ekonomiprogrammet och driver dessutom ett företag inom området familjerätt.
Best.nr 47-13053-5 Tryck.nr 47-13053-5
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet omslag.indd Alla sidor
2019-07-04 12:24