Torsten Thurén & Jack Werner
k
l
ä
l
Källkritik k
i
r i
k
t
Upplaga
4
ISBN 978-91-47-12937-9 © 2019 Torsten Thurén, Jack Werner och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Projektledare: Cecilia Björk Tengå Redaktör: Camilla Nevby Omslag och grafisk form: Fredrik Elvander Produktionsledare: Jürgen Borchert Fjärde upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina, 2019
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/ förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopywright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Innehåll Förord ............................................................................................................................... 9
Kapitel 1. Inledning .....................................................................................................10 Vad är källkritik?.........................................................................................................10 De källkritiska principerna .....................................................................................12 Lästips .......................................................................................................................13
Del I. Principer ...................................................................................................15 Kapitel 2. Att precisera och att definiera ..........................................................16 Att precisera frågan ...................................................................................................16 Att definiera begreppen ...........................................................................................18 Vaghet .......................................................................................................................18 Flertydighet ..............................................................................................................19 Fake news ..................................................................................................................20 Tiggare .......................................................................................................................22 Att kvalificera publiceringen ..................................................................................24 Referenser..................................................................................................................26
Kapitel 3. Äkthet och förfalskning .......................................................................27
”Sions vises protokoll” .............................................................................................27 ”Hitlers dagböcker” ..................................................................................................28 ”Massakern” i Timisoara .........................................................................................30 Förfalskade bilder och filmklipp ............................................................................31 Förfalskade debattartiklar ......................................................................................32 Påhittade identiteter................................................................................................34 Slutsats .....................................................................................................................36 Referenser..................................................................................................................36
Kapitel 4. Iakttagelser, glömska och påverkan .............................................37 Iakttagelser ...................................................................................................................37 Att se mönster och orsaker ....................................................................................38 Förväntningar ..........................................................................................................38 Selektiv uppmärksamhet .......................................................................................40 Säkra och osäkra vittnen .........................................................................................42
3
Minne och glömska ...................................................................................................42 Glömska ....................................................................................................................42 Minnets förändring ..................................................................................................43 Påverkan – beroende .................................................................................................43 Falska minnen ..........................................................................................................46 Återuppväckta minnen ...........................................................................................49 Rädsla, tvång och anpassning.................................................................................50 Referenser ..................................................................................................................50
Kapitel 5. Uppgifter i flera led – tradering........................................................52 Tradering i ett kort tidsperspektiv ........................................................................52 Tradering i nyhetsjournalistiken – jordbävningen i Haiti...................................52 Beroende av tolk........................................................................................................55 Ryktesspridning.........................................................................................................58 Vandringssägner.......................................................................................................58 Faktoider ...................................................................................................................61 Tradering i ett långt tidsperspektiv.......................................................................65 Den klassiska källkritiken – Curt Weibull och slaget vid Svolder......................65 Kritik mot nationalromantik – Maja Hagermans Det rena landet.....................67 Tillförlitlig tradering ................................................................................................70 Referenser ..................................................................................................................71
Kapitel 6. Tendens – partiskhet..............................................................................73 Principen om två oberoende källor .....................................................................74 Betydelsen av oberoende källor – Watergate .......................................................75 Schablonsvar och mottendens...............................................................................76 I vilken riktning går tendensen?.............................................................................78 Tendens i sociala medier .........................................................................................79 Lögner ............................................................................................................................80 Lögner i krig...............................................................................................................80 Att försäga sig............................................................................................................81 Berättelsens struktur................................................................................................84 Tendens men inte lögn – halvsanningar, ensidighet, skenbar opartiskhet....................................................................................................................87 Äkthet, beroende och tendens – den jublande kvinnan......................................88 Referenser ..................................................................................................................90
Kapitel 7. Urval, representativitet och generella slutsatser....................92 Representativitet ........................................................................................................92 Iakttagelser och statistik .........................................................................................93 Anekdotisk bevisning ..............................................................................................94
4 • I nneh å ll 4
Rättvisande och skevt urval ....................................................................................96 Perspektiv och skevt urval ......................................................................................96 Sociala medier – snäva urval som utmålas som sanningen ...............................98 Sociala medier – filterbubblans vara eller icke vara ........................................ 101 Referenser ............................................................................................................... 103
Kapitel 8. Kvarlevor – teknisk bevisning........................................................ 105 Vad är en kvarleva?.................................................................................................. 105 Teknisk bevisning i brottmål ............................................................................... 106 Skriftliga källor som kvarlevor............................................................................. 111 Performativer............................................................................................................. 113 Teknisk bevisning och vittnesmål – mordet på Vatchareeya Bangsuan........................................................................................... 114 Kvarlevor av aktivitet på internet....................................................................... 119 Referenser ............................................................................................................... 121
Kapitel 9. Tillförlitlighet.......................................................................................... 122 Forskning ................................................................................................................... 122 Kritik mot vetenskapen ........................................................................................ 122 Försvar för vetenskapen ....................................................................................... 124 Chokladbluffen ...................................................................................................... 125 Wakefieldskandalen.............................................................................................. 126 Humanitära organisationer.................................................................................. 127 Amnesty International.......................................................................................... 129 Öppenhet.................................................................................................................... 131 Skenbart opartiska nyhetssajter.......................................................................... 131 Gapminder ............................................................................................................. 133 Institute for Historical Review............................................................................. 134 Källans situation ...................................................................................................... 136 Referenser ............................................................................................................... 137
Kapitel 10. Sannolikhet ........................................................................................... 138 Bigfoot .................................................................................................................... 138 Garantipension ...................................................................................................... 139 Risken med att äta ris............................................................................................ 141 Dag Hammarskjölds död...................................................................................... 143
Konspirationsteorier .............................................................................................. 145 HIV/aids.................................................................................................................. 145 Chemtrails............................................................................................................... 146 Attacken mot World Trade Center ..................................................................... 148 Slutsatser ................................................................................................................ 152
I nneh å ll
• 5
Att bedöma sannolikhet ....................................................................................... 152 Referenser .............................................................................................................. 153
Del II. Exempel ................................................................................................ 155 Kapitel 11. Erfarenhet och främlingskap i Östeuropa och USA .......................................................................................................................... 156 Att vänta .................................................................................................................... 156 Östeuropeisk vardag ............................................................................................. 158 Amerikansk fattigdom .......................................................................................... 161 Referenser ................................................................................................................. 164
Kapitel 12. ”Bronsåldersmordet” ...................................................................... 165
Bakgrund ................................................................................................................ 165 Tid och plats .......................................................................................................... 166 Hälsa, utseende med mera .................................................................................. 167 Föda ........................................................................................................................ 168 Kläder ..................................................................................................................... 168 Utrustning ............................................................................................................. 169 Flytt och resor ........................................................................................................ 170 Social ställning ..................................................................................................... 171 Vad gjorde Granhammarsmannen på mordplatsen? ...................................... 172 Mordet ................................................................................................................... 172 Gärningsmannen ................................................................................................. 174 Nytt scenario ......................................................................................................... 175 Slutsatser ............................................................................................................... 177 Referenser .............................................................................................................. 178
Kapitel 13. Fallet Enbom ....................................................................................... 179 Enbom .................................................................................................................... 181 Gjersvold ................................................................................................................ 183 Ett kritiskt perspektiv .......................................................................................... 186 Slutsats .................................................................................................................. 190 Referenser .............................................................................................................. 191
Kapitel 14. Palmemordet ....................................................................................... 192 Händelseförloppet ................................................................................................ 192 Bevisningen ........................................................................................................... 193 Argumenten .......................................................................................................... 195 Christer Pettersson .............................................................................................. 195 Lisbet Palmes vittnesmål ..................................................................................... 199 Kunde Lisbet Palme minnas gärningsmannens utseende? ............................ 199
6 •
INNEHåLL
Stor konspiration ................................................................................................... 204 Liten konspiration, ”polisspåret” ........................................................................ 206 Referenser ............................................................................................................... 208
Kapitel 15. Fallet Thomas Quick......................................................................... 209
Bakgrund ................................................................................................................ 209 Domarna ................................................................................................................ 210 Utgångspunkt......................................................................................................... 210 Argument för att Quick var skyldig..................................................................... 212 Argument för att Quick var oskyldig................................................................... 214 Förklaringar till bristerna i hanteringen av fallen............................................. 216 Bevisningen ............................................................................................................ 218 Slutsatser ................................................................................................................ 222 Referenser ............................................................................................................... 223
Kapitel 16. James Comeys Twitterkonto......................................................... 224 Referenser............................................................................................................... 230
Kapitel 17. En konservativ sajt och en liberal.............................................. 231
Referenser............................................................................................................... 237
Kapitel 18. Clownhysterin...................................................................................... 238
Masshysteri............................................................................................................. 238 Den första clownskådningen................................................................................ 240 Skräcken sprids på sociala medier...................................................................... 242 Historia.................................................................................................................... 243 Referenser ............................................................................................................... 245
Kapitel 19. Sandvikenrapporten......................................................................... 246 Referenser............................................................................................................... 253
Kapitel 20. Manuel Knight och ”kaserngårdssyndromet”.................... 255 Referenser............................................................................................................... 261
Kapitel 21. Sammanfattning ................................................................................ 263
Att precisera frågan................................................................................................ 263 Osäker kunskap ..................................................................................................... 264 Experter .................................................................................................................. 265 Kvantifiering .......................................................................................................... 266 Tillförlitlighet och sannolikhet ............................................................................ 269 Att tänka källkritiskt ............................................................................................. 270
Register ........................................................................................................................... 271
I nneh å ll
• 7
Förord Den här upplagan har blivit grundligt reviderad. Den största förändringen är att vi nu är två författare, Torsten Thurén och Jack Werner. Det beror på de sociala mediernas stora roll som informationskälla i det moderna samhället. Det behövdes en medarbetare med kompetens på det området och därför har Jack Werner gått in som medförfattare. Vi har delat upp arbetet så här: Jag, Torsten Thurén, har skrivit huvuddelen av kapitlen 1–10, kapitlen 11–15 och det avslutande kapitel 21. Jag är docent i journalistik och fil.lic. i historia. Jag, Jack Werner, har skrivit de delar av kapitlen 1–10 som behandlar sociala medier samt kapitlen 16–20. Jag är frilansjournalist och författare. Stockholm i februari 2019 Torsten Thurén & Jack Werner
9
K A PIT EL 1.
Inledning Vad är källkritik? Hur vet jag det jag tror att jag vet? Hur kan jag avgöra vad som är sant och vad som är falskt i den information jag tar del av? Vem är trovärdig, och vem är inte trovärdig, och varför? Källkritik är en metod att besvara sådana frågor. Den är inte ofelbar men den är ett praktiskt verktyg som kan användas i många olika sammanhang. Källkritik är särskilt viktig inom tre områden. Det första är historia. Det var inom historievetenskapen som de källkritiska metoderna utarbetades under 1800-talet. I Sverige lanserades de vid sekelskiftet 1900 då bröderna Curt och Lauritz Weibull gick till storms mot de nationalistiska myter som florerade i 1800-talets historieskrivning. Det andra området är journalistik. Nyhetsjournalistik är egentligen ett slags historieskrivning. Liksom historikern skildrar journalisten det förflutna. I princip är det ingen skillnad mellan att berätta om det som hänt föregående dag och om det som skett för hundra år sedan, men i praktiken är skillnaden stor. Historikern kan arbeta med samma fråga i månader och år medan journalisten har timmar, på sin höjd dagar, på sig att leverera. Det tredje området är rättsväsendet. När någon står åtalad för ett brott är det domstolens uppgift att avgöra om hen är skyldig eller oskyldig. Också då handlar det om att reda ut något som har hänt i det förflutna. De flesta exemplen i den här boken är hämtade från historia, journalistik och rättsväsen men också i andra sammanhang har vi nytta av att tänka källkritiskt. När vi ska ta ställning i politiska
10
frågor måste vi bedöma de olika partiernas påståenden och när vi diskuterar politik med människor i vår omgivning måste vi kunna bedöma vad deras eller våra egna argument är värda. I en konflikt på arbetet eller i privatlivet är det viktigt att reda ut vad som har hänt. I vardagen möter vi mängder av anekdoter, bilder, påståenden och uppgifter, tillräckligt för att bli utmattade och förvirrade många gånger om. På bara några decennier har internet inneburit att den promille av befolkningen som tidigare regelbundet hade tillgång till att publicera sig i dag blivit till en majoritet som inte längre måste förhålla sig till vad redaktörer eller andra grindvakter tycker eller tänker. Att resonera källkritiskt och kunna omsätta källkritiken i praktiken i vardagen måste numera betraktas som en del av en grundläggande allmänbildning. Källkritik är en generell metod. De källkritiska reglerna är lika giltiga när vi studerar något som hänt under bronsåldern som när vi analyserar händelser under 2000-talet, lika användbara applicerade på Nordisk familjebok som på Facebook. De gäller i Sverige, i Amerika, i Afrika, överallt. Men vi måste ta hänsyn till att sammanhangen skiftar med tid och plats. Principerna får inte tillämpas mekaniskt utan måste anpassas efter omständigheterna. Därför är exemplen i den här boken hämtade från olika tider och platser. Vad är det som ska kritiseras i källkritiken? Vad är en ”källa”? En källa är ursprunget till vår kunskap. Den kan vara skriftlig – brev, protokoll, böcker, tidningar, sociala medier-poster etc. Den kan vara muntlig – intervjusvar, uttalanden vid presskonferenser, offentliga tal etc. Den kan vara materiell – krukskärvor, byggnader, fotspår, fingeravtryck, IP-adresser och liknande. Allt som vi bygger vår kunskap på är källor. Källkritik handlar om att värdera källorna, bedöma deras tillförlitlighet. Det handlar om att besvara frågor som:
• vad har hänt? • hur har det gått till? • varför har det skett? Kapitel 1. I nledning
• 11
Alla sanningsfrågor är inte källkritiska. Källkritiken handlar bara om människor och mänskliga aktiviteter. Naturvetenskapen ligger utanför källkritikens område. Källkritiken behandlar bara konkreta frågor. För att besvara teoretiska frågor som orsakerna till krig och konflikter, till framsteg och kriser, historiens mening och människans natur krävs andra metoder än de källkritiska.
De källkritiska principerna De källkritiska principerna går att presentera på några få rader. Det handlar om fyra kriterier och en distinktion. Kriterierna är:
• Äkthet. Källan ska vara det den utger sig för att vara och inte förfalskad.
• Tidssamband. Ju längre tid som har gått mellan en händelse och berättelsen om den, desto större skäl finns det att tvivla på berättelsen.
• Oberoende. Källan ska ”stå för sig själv”. Den ska inte vara en avskrift eller ett referat av en annan källa. Om källan är en person ska hen inte ha varit utsatt för suggestion eller tvång.
• Tendensfrihet. Den som har personligt, ekonomiskt eller politiskt intresse av att ge en falsk bild av verkligheten är en otillförlitlig källa.
• Dessutom måste vi skilja mellan berättelser om något och kvarlevor eller lämningar av något. Ett vittnesmål är en berättelse, ett fingeravtryck är en kvarleva.
• Vi måste också granska urvalet av fakta samt ställa frågor om källans tillförlitlighet och sannolikhet.
• Bokens första del behandlar källkritikens principer. I den andra delen diskuteras större och mer komplexa exempel. Boken avslutas med ett sammanfattande och analyserande kapitel.
12
Lästips Berge, Anders (1995). Att begripa det förflutna. Lund: Studentlitteratur. Evans, Richard J. (2000). Till historiens försvar. Stockholm: SNS förlag. Frans, Emma (2017). Larmrapporten. Stockholm: Volante. Jarrick, Arne & Söderberg, Johan (1993). Praktisk historieteori. Stockholm: Almqvist & Wicksell. Kjeldstadli, Knut (1998). Det förflutna är inte vad det en gång var. Lund: Studentlitteratur. Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber. Thurén, Torsten (2012). Slavar, kungar och byråkrater – så tänker historiker. Stockholm: Liber. Wikforss, Åsa (2017). Alternativa fakta. Stockholm: Fri Tanke.
Kapitel 1. I nledning
• 13
Del I.
Principer
KA P I T E L 1. I N L E D N I N G
• 15
K A PITEL 2.
Att precisera och att definiera Innan jag börjar lösa ett källkritiskt problem måste jag bestämma mig för vad det är för problem som ska lösas. Jag måste precisera vilken fråga som ska besvaras. Vidare måste viktiga ord och begrepp definieras. Till sist måste man, i vissa fall och då framför allt på sociala medier, kvalificera publiceringen.
Att precisera frågan När missförhållanden avslöjas i medierna händer det ofta att anklagelser hopas på varandra. Läsarna/tittarna/lyssnarna får intrycket att några makthavare har skott sig på allmänhetens bekostnad. Men det är inte alltid de får klart för sig vem som anklagas för vad och på vilka grunder.
Exempel 1 På en konferensresa till ett främmande land har en tjänsteman låtit sin fru följa med på kommunens bekostnad. Kostnaden har dolts i bokföringen. Nu har det rätta förhållandet uppdagats. I det här fallet är det tjänstemannen som är ansvarig tillsammans med eventuella medhjälpare. Det handlar om ett regelbrott som kanske kan leda till åtal.
16 •
DEL I. PRINCIPER
Exempel 2 En konferensresa visar sig ha varit en maskerad nöjesresa. De seriösa programpunkterna har varit få. Tiden har till största delen ägnats åt sightseeing och nöjen. I det här fallet är det rimligt att kritisera de politiker och tjänstemän som har deltagit i resan. Men det största ansvaret bör läggas på den instans som har beslutat om resans uppläggning, låt oss säga kommunstyrelsen. Den relevanta kritiken gäller inte lagbrott utan dåligt omdöme. Det ansvar som ska utkrävas är inte juridiskt utan politiskt. De skyldiga ska straffas vid valurnorna, inte i domstolen. Exempel 3 Några politiker reser ofta utomlands i tjänsten. De reser i affärsklass och tar in på femstjärniga hotell. Det kritiseras i medierna. Politiker ska välja det billigaste färdmedlet och bo enkelt, sägs det. En politiker ska inte leva lyxliv utan leva som vanligt folk. I första hand är det en moralisk fråga. Har man moralisk skyldighet att avstå från en förmån som är alltför generös? Det kan också ifrågasättas om det handlar om lyx. Det är inte självklart en förmån att resa över Atlanten varje månad om det handlar om seriöst arbete. Ska man arbeta är det viktigt att vara utvilad och då kan det vara bra att resa och bo bekvämt. Det är skillnad mellan arbetsresor och turistresor. Om de här tre exemplen läggs fram utan att skillnaden mellan dem görs klar blir resultatet förmodligen upprördhet. Men det blir en allmän, oartikulerad upprördhet mot ”dom där uppe”. Mediernas publik får svårt att uppfatta att det är skillnad mellan brott och dåligt omdöme och att olika instanser är ansvariga.
Kapitel 2. Att precisera och att definiera
• 17
Att definiera begreppen Det är viktigt att vi gör klart för oss vad vi menar med de ord och uttryck vi använder.
Vaghet Ord är ofta vaga, diffusa, luddiga i konturerna.
• Samhällsklass är ett vagt begrepp. Landets befolkning består av människor med olika levnadsförhållanden. Det är inte självklart vilka som tillhör arbetarklassen, medelklassen eller överklassen.
• Fattigdom kan definieras olika. Att vara fattig i Sverige är inte samma sak som att vara fattig i Somalia.
• När det gäller statsskick finns det en skala från demokrati över olika former av auktoritära regimer till diktaturer och totalitära stater.
• Vad är hälsa? Världshälsoorganisationen, WHO, har formulerat en definition som lyder: ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro av sjukdom eller skröplighet.” Vanligen definieras hälsa betydligt snävare.
• Ålder är också ett vagt begrepp. Biologiskt sett åldras vi lite varje dag utan att märka någon övergång från barn till vuxen eller från medelålders till gammal. Den biologiska åldern varierar också mellan olika människor. Barn med samma kronologiska ålder kan vara mycket olika utvecklade både fysiskt och psykiskt. En vältränad 70-åring kan vara biologiskt yngre än en skraltig 50-åring. Ibland finns det precisa definitioner som ofta glöms bort. Krigsförbrytelse, brott mot mänskligheten och folkmord är juridiska begrepp med bestämda betydelser som ligger till grund för domslut, exempelvis i krigsförbrytartribunalen i Haag.
18 • D el I . P rinciper
Flertydighet Ord och uttryck kan också vara flertydiga, ha olika betydelser.
• Vilken samhällsklass man tillhör kan definieras som vad man arbetar med, till exempel kroppsarbete eller kontorsarbete, vilken inkomst man har, vilken utbildning man har eller vilken samhällsklass man själv anser sig tillhöra. Begrepp som elit och etablissemang har kommit att användas för att beskriva såväl fattiga kulturarbetare och nyanlända invandrare som företagsledare och politiker, beroende på vem som använder dem.
• När börjar livet? När ska ett foster betraktas som en människa med en människas rätt till liv? Den vanligaste uppfattningen är att gränsen är flytande. Men det finns de som anser att livet uppkommer vid befruktningen. För dem är livets början något precist. Definitionen av mänskligt liv har en stark ideologisk laddning. Om man anser att redan det befruktade ägget är en människa blir abort detsamma som mord.
• Vad menas med död? Tidigare ansågs en människa vara död när hjärtat hade slutat att slå. Numera går det att få i gång ett hjärta som har stannat och få liv i ”döda” människor. Men när hjärnan är definitivt utslagen kan människan inte återuppväckas. Därför har man ändrat definitionen av ”död” så att en människa anses vara död när hjärnan inte fungerar, oavsett om hjärtat slår eller ej. Hjärndödsbegreppet möjliggör organtransplantationer som inte kan utföras om man håller fast vid hjärtdödsbegreppet. Det finns alltså starka skäl att definiera ”död” som hjärnans död.
• Nationalitet kan definieras på olika sätt och varierar med den politiska utvecklingen. En gång talade man om ”tjeckoslovaker” och ”jugoslaver”. I dag talar man om tjecker, slovaker, serber, kroater, slovener och kosovoalbaner. De vanligaste definitionerna av nationalitet är efter medborgarskap och efter modersmål. En svensk medborgare som har kurdiska som modersmål räknas som svensk men kan också uppfatta sig som kurd. Kapitel 2. Att precisera och att definiera
• 19
• Ålder är ett både vagt och flertydigt begrepp. Juridisk ålder är något annat än biologisk. Vid 18 år blir man myndig och i juridisk mening vuxen. Juridisk ålder är ett vagt begrepp eftersom den kan ändras genom riksdagsbeslut. Fram till 1969 blev man i Sverige myndig vid 21 års ålder. Då sänktes myndighetsåldern till 20 år. År 1974 blev myndighetsåldern 18 år. Pensionsåldern som övergång från medelålders till gammal är också vag. Tidigare gick gränsen vid 65 år. I dag finns möjlighet att pensionera sig vid 61 års ålder och att arbeta tills man blir 67 år. Social ålder handlar om hur vi uppfattas och hur vi uppfattar oss själva. Tonåren är exempelvis ett begrepp som började användas under 1900-talet när skoltiden förlängdes och tonårskulturen uppstod. Före mitten av 1900-talet började ungdomar förvärvsarbeta tidigare och då fanns ingen anledning att tala om tonåringar som en speciell kategori.
• Terrorism brukar anses som ett vagt begrepp. Den enes terrorist är den andres frihetskämpe brukar man säga. Folkrättsexperten Ove Bring accepterar inte den åsikten. Han skriver: En terroristattack är en attack mot civilpersoner, vars avsedda effekt är att framkalla fruktan i samhället, och vars syfte är kopplat till vissa politiska, ideologiska eller religiösa mål. Man vill påverka politiska beslutsfattare i en viss riktning.
Enligt Bring är frihetskämpar som detonerar bomber bland besökarna på en marknadsplats terrorister i juridisk mening. Attacker mot civila är förbjudna enligt folkrätten.
Fake news Fake news har kommit att bli ett skällsord i allmänhet för påståenden, åsikter eller historier som på ett eller annat sätt brister
20 • D el I . P rinciper
antingen i relevans, hederlighet eller sanningshalt. Eller som helt enkelt bara inte passar ihop med användarens världsbild. Begreppet har funnits i över 100 år. I en satirisk illustration av oärliga kampanjjournalistiklöpsedlar från 1894 finns det med, tillsammans med ”humbug news” och ”cheap sensation”, och används därmed snarast som en nedsättande term för kampanjjournalistik. Närmare vår egen tid beskrevs Jon Stewarts satiriska tvprogram ”The Daily Show” som en ”fake news-show” redan 2005, och i Norstedts engelsk-svenska lexikon översätts det till ”förfalskning” eller ”påhittad historia”, och syftar därmed då alltså snarare mer generellt på någonting som inte är sant. Först under den amerikanska presidentvalskampanjen 2016 kan man säga att dess användningsområde spetsades till då journalister slogs av att det spreds många märkliga, nyhetshärmande men totalt påhittade artiklar i flödet. Det visade sig att de kom inte bara från politiska propagandister som ville framställa sina motståndare som de ondast tänkbara skurkarna, utan också från fattiga makedonier som upptäckt att de små ören man kunde tjäna i annonspengar på en sensationell lögn faktiskt räckte till en hyfsad månadslön – om bara lögnen fick tillräckligt mycket spridning (se även kap. 17). Diskussionen om dessa förfalskade nyheter i ordets riktiga bemärkelse – publiceringar som härmade nyhetsartiklar men var helt påhittade eller kraftigt överdrivna – präglade den amerikanska valkampanjen 2016. Sedan vann Donald Trump valet och chockade debattörer och tänkare. Eftersom det ansetts så otänkbart att han skulle kunna vinna började man med ljus och lykta söka ett begripligt skäl till att en sådan politisk jordbävning kunde inträffa. En simpel och lättbegriplig förklaring fanns i de falska nyheterna, som man menade hade lurat tillräckligt många amerikaner att rösta på Trump. Vändningen för hur ”fake news” användes kom när den nyvalda presidenten Trump började utnyttja begreppet själv, men då som ett vapen mot de kritiska journalister han profilerade sig mot. ”Du Kapitel 2. Att precisera och att definiera
• 21
är fake news”, sade han med fingret utsträckt mot en CNN-reporter vars frågor han vägrade besvara under en presskonferens i januari 2017. Plötsligt var begreppet återigen laddat med det etablissemangsförakt som inte bara märkts under 1890-talets bruk, utan också genomsyrat hela Trumps budskap. Hans övertygade supportrar började genast använda det som ett mediefientligt skällsord. Misstänksamheten mot medier har blivit intimt förknippad med begreppet. När man hösten 2017, på University of Texas i Austin, i en studie undersökte medieförtroendet hos olika grupper uttryckte de som på förhand hade fått se rubriker som innehöll orden ”fake news” mindre förtroende, allt annat lika. Och man behöver inte läsa många texter på temat för att märka hur varierande begreppet tycks definieras. Begrepp som bättre beskriver den exakta företeelse man vill prata om existerar – ”propaganda”, ”missförstånd”, ”kampanjjournalistik”, ”näthat” – men ”fake news” inrymmer också styrkan i ett modeord: man kan placera sin egen poäng mitt i tidens strömning. Faktum kvarstår dock: att kalla något för ”fake news” är inte bara att politisera sin poäng, utan också att göra den svårare att förstå.
Tiggare I februari 2018 greps en man på centralstationen i Uppsala. Han hade stått och bett förbipasserande om pengar till en tågbiljett så pass aggressivt att några ringde polisen. Då upptäcktes att mannen redan hade pengar på sig. ”När poliserna gjorde en närmare kontroll av mannen rasade det ner sedelbuntar från bland annat hans jacka. Det kom bara fler och fler buntar”, berättade Jale Poljarevius, lokalpolisområdeschef för Uppsala och Knivsta för Upsala Nya Tidning, UNT. Mannen greps misstänkt för grovt brott mot penningtvättslagen. Först att skriva om händelsen var UNT. Rubriken var självklar: ”Tiggare greps i Uppsala med sex miljoner.”
22 • D el I . P rinciper
Det som följde kan bara beskrivas som ett rikstäckande missförstånd. Ordet tiggare har nämligen genomgått en begreppsförskjutning under de senare åren. I sin kandidatuppsats i sociologi, ”Föreställningar kring tiggeri och tiggare”, beskriver Alma Alic 2014 bilden av vilka begreppet syftar på som förändrad över tid med utgångspunkt i ett par dussin artiklar publicerade i Dagens Nyheter mellan 1998 och 2013. Inledningsvis, noterar Alic, konstruerades tiggare i betraktarens ögon […] till personer som först och främst har ett missbruk och sedan till personer som inte kan ta hand om sig själva. […] Genom denna konstruktion dras alla som tigger in i samma kategori, nämligen hjälpbehövande missbrukare. Tiggare beskrivs som oförmögna att ta hand om sig själva och därför behövs insatser som får stopp på dessa människors beteende.
Alic ser i sitt material en vändpunkt 2009. I resterande artiklar efter detta årtal beskrivs tiggaren inte längre som ”hemlös med missbruksproblem” utan som ”romsk migrant”. De ord som finns med och skapar tre framställningar av dessa personer är ”romer”, ”kriminella”, ”ligor”, ”fattiga”, ”utsatta”, ”analfabeter”, ”EU-migranter”.
Bilden av begreppsförskjutningen understryks i ett annat examensarbete, ”Allmosegivarens ångest”, av Lovisa Brännström och Frida Säll Andersson. De har undersökt publiceringar i Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter under fyra månader i slutet av 2017 och början av 2018, och finner där samma bild av tiggaren som Alic. ”Tiggeri beskrivs vara ett problem som kommer från andra länder”, skriver Brännström och Säll Andersson och fortsätter: ”Tiggeri positioneras som ett socialt problem men som huvudsakligen inte betraktas som Sveriges ansvar.” Det rådde alltså 2018 mer eller mindre konsensus om att begreppet tiggare syftade på en romsk EU-migrant vid den tidpunkt då UNT publicerade sin artikel om tiggaren i Uppsala. Den fick
Kapitel 2. Att precisera och att definiera
• 23
enormt genomslag. I stort sett alla rikstäckande medier skrev om fallet, och i rubrikerna kallades han ”tiggare”. Men kort därefter förändrades bilden. UNT intervjuade en åklagare, som berättade att mannen inte försörjde sig som tiggare och att han hade ”ett nordiskt utseende”. Det verkade som att alla fick syn på ordets laddning. UNT och andra medier ändrade sina rubriker: ”tiggare” blev ”tiggande”, vilket också bokstavligt bättre speglade mannens sysselsättning – han livnärde sig inte på tiggandet utan tiggde bara just där och då. När det mediegranskande radioprogrammet Medierna i P1 helgen därpå gjorde ett inslag om fallet intervjuades en man på stan som speglar denna syn. ”Han var inte tiggare”, sade mannen som medverkade anonymt. ”Han hade bett om biljettpengar. Han satt inte någonstans i passagen och gjorde så”, fortsätter han och verkar beskriva det vi i dag uppfattar som en tiggare. Han var inte ensam om att finna den distinktionen meningsfull. När UNT beskrev mannen som tiggare blev han sannolikt i de flesta läsares huvuden till ännu ett exempel på de utländska tiggare som kommer hit för att försörja sig och som många betraktar med misstänksamhet. En ofta förekommande uppfattning är att tiggarna i själva verket är förmögna och att de tigger bara av lathet. De sex miljoner kronorna styrkte den bilden. Möjligheten att det i själva verket kunde handla om en svensk man ansågs förmodligen så osannolik att ingen ens kom på tanken.
Att kvalificera publiceringen På sociala medier publicerar man sig. Samtidigt sker inte publiceringarna på det sätt som vi blivit vana vid i traditionella och redaktionella medier, som fram till relativt nyligen hade monopol på publicistik. I till exempel en dagstidning kunde man utgå från att det fanns ett antal olika sorters publiceringar, var och en i ett tydligt definierat, ofta vinjetterat format. Ledare, nyhetstexter, krö-
24 • D el I . P rinciper
nikor, kolumner och insändare var lätta att känna igen och skilja åt. Samtliga skrevs med förförståelsen att de skulle nå och tolkas av offentligheten, och författaren skrev också oftast med strävan att låta texten representera hans eller hennes världsbild så långt det var möjligt eftersom skribenten räknade med att behöva stå för publiceringen. Ställningstaganden i en ledarartikel eller krönika förväntades man hålla fast vid under överskådlig framtid, och allt annat skulle uppfattas som att man var opålitlig, opportunistisk eller en undfallande vindflöjel. Publiceringar innebar att man tog ansvar för vad man skrev. Prat, däremot, är sällan föremål för ansvarsutkrävande. I vardagligt tal har vi friare tyglar och mindre krav. I sociala medier saknas oftast både vinjetteringen, ja över huvud taget idén om att skriva enligt ett par fördefinierade format, och förförståelsen att våra publiceringar kan komma att nå en bred offentlighet. Där skriver vi snarare enligt den muntliga dialogens regler: till färre åhörare under mer informella omständigheter, och utan förväntan att det vi säger kan komma att bli föremål för ansvarsutkrävande. Detta krockar med att skriven text fortfarande av många, bara i sig, bär den tyngd den gjorde när den publicerades i traditionella och redaktionella medier. Vi läser text som text, trots att den skrivs som prat. Denna dissonans mellan producent och konsument av text leder till många missförstånd, feltolkningar och problem som innebär att den som vill granska ett påstående på sociala medier närmare tjänar på att först definiera hur det är avsett att tolkas. Är det avsett att läsas av en bred allmänhet? Är det avsett att fungera som ett långsiktigt ställningstagande? Är det någonting avsändaren förväntat sig behöva ta ansvar för? Oavsett vad svaret på dessa frågor är behöver det inte betyda att man vare sig ska avhålla sig från att granska publiceringen eller göra det ännu noggrannare. Det betyder bara att man kommer närmare en förståelse för hur publiceringen ska tolkas.
Kapitel 2. Att precisera och att definiera
• 25
Referenser Alic, Alma (2014). Föreställningar kring tiggeri och tiggare: En diskursanalys av artiklar i Dagens Nyheter mellan dec. 1998 och dec. 2013, uppsats. Stockholm: Stockholms universitet. Bring, Ove (2011). De mänskliga rättigheternas väg – genom historien och litteraturen. Malmö: Atlantis. Brännström, Lovisa & Säll Andersson, Frida (2018). Allmosegivarens ångest, en kritisk diskursanalys av tiggeri i svensk nyhetsmedia, uppsats. Malmö: Malmö universitet. Føllesdal, Dagfinn, Walløe, Lars & Elster, Jon (2001). Argumentationsteori, språk och vetenskapsfilosofi. Stockholm: Thales. Peterson, Erik (2018). Tiggare blev till tiggande i UNT:s klickraket. Sveriges radio, Medierna i P1 (2018-02-19). Van Duyn, Emily & Collier, Jessica (2018). Priming and fake news: The effects of elite discourse on evaluations of news media. Mass Communication and Society, 1–20. Wolters, Staffan (2018). Tiggare greps i Uppsala med sex miljoner. Upsala Nya Tidning (2018-02-13), unt.se.
26 • D el I . P rinciper
Register A
H
B
I
algoritm 101, 228 alternativa fakta 233 anekdotisk bevisning 94, 267 beroende 43, 44, 88, 89 berättelse 12
C
clownskräck 243, 244
D
dagboksanteckningar 79 dagböcker 28, 29, 42 definiera begrepp 16, 18
F
fake news 20–22, 232 faktoid 61 falskt minne 46–49, 94 fejknyhetssajt 232, 236 filterbubbla 101–103 flertydighet 19, 20 förfalskade bilder 31 förfalskade debattartiklar 32 förfalskning 27–29, 34, 36, 106 förväntningar 38
G
generella slutsatser 92, 94 glömska 42 grupptänkande 44, 217, 263
halvsanning 87 hemsida 234, 235 HTML-kod 235 iakttagelse 37, 39, 93, 146 ID-nummer 235 inifrånperspektiv 158
K
kaserngårdssyndrom 260 kognitiv förhörsteknik 221 konspiration 147, 149–152, 204, 206–208 konspirationsteoretiker 146, 148, 149, 152, 204 konspirationsteori 145, 146, 148 kritisk granskning 124 kritiskt perspektiv 186 kvalificera publicering 16, 24 kvarleva 12, 105, 106, 108, 111, 119, 139, 214, 265 källa 11, 45, 53, 73–75, 89, 105, 106, 131, 266 källans situation 136
L
ledande fråga 45, 218, 219, 223 lämning 12, 105, 111 lögn 80
271
M
masshysteri 238 masspsykos 238 memoarer 43 minne 42, 43, 47, 49, 200, 203, 212, 213, 221, 264 minnesbild 43, 47, 200, 203 mottendens 78
O
oberoende 12, 44 oberoende källor 74, 75, 106 omedelbarhetsprincipen 42, 216 operatorer 226, 227 osannolik 196, 214, 269 osäker kunskap 264 osäker källa 242 ovisshet 242
P
parallella sanningar 253 partiskhet 73 peer review 124, 266 performativer 113 performativt dokument 113 perspektiv 96, 97, 267 precisera frågan 16, 263 primär källa 52, 56, 65 påverkan 43
R
referentgranskning 124 representativ 89, 90 representativitet 92 representativt urval 92 ryktesspridning 58
S
sanning 146, 147 sannolik 147, 195, 196
272 • R egister
sannolikhet 12, 122, 138, 150, 152, 178, 264, 269 sekundär källa 52, 56, 65 selektiv uppmärksamhet 40, 41, 97, 268 skenbar opartiskhet 87 skevt urval 96, 97, 100 statistik 93, 134, 267 sökning 226, 227
T
teknisk bevisning 105, 106, 108, 110, 114, 144, 177, 193, 210, 213, 214, 222, 265 tendens 73, 78, 79, 87, 88, 265 tendensfrihet 12 tendentiös 73, 74, 89, 123 tidssamband 12 tillförlitlig 73, 123, 124, 134, 146 tillförlitlighet 12, 122, 129, 131, 136, 200, 266, 269 tolk 55, 56 tradering 52, 65, 68, 70, 71, 100, 265
U
underifrånperspektiv 158, 164 urval 12, 92, 96–98, 100, 268 urvalsförfalskning 97
V
vaghet 18 vandringssägner 58, 60, 265 vetenskapssamhället 124 vinkel 96 vinklade nyheter 232, 235 vittne 39, 42, 44, 45, 216 vittnesmål 39, 42, 44, 45, 114, 138, 139, 194, 199, 201, 207, 216, 240, 264
Ä
äkta 106, 107 äkthet 12, 27, 28, 88
Ö
ögonvittne 38, 53, 138, 194, 210, 214, 222, 265 önsketänkande 105, 263 öppenhet 124, 131, 135, 266
R egister
• 273
Hur kan jag veta vad som är sant? Den källkritiska metoden är ett effektivt instrument för att värdera och bedöma olika källors tillförlitlighet. I teorin är källkritiken relativt enkel. Den består av några få regler som kan förefalla självklara. Men i praktiken är källkritik ofta mycket svår. Boken är därför uppbyggd kring konkreta exempel hämtade från en rad olika områden som arkeologi, historia, rättsväsen och journalistik. Källkritik vänder sig i första hand till studenter inom humaniora och samhällsvetenskap. Men källkritik berör alla människor – vi ställs inför problem att avgöra vad som är sant och vad som är falskt. Därför är boken av intresse för var och en som vill ta ställning till sanningshalten i den information hen möter. Den 4:e upplagan har genomgått en grundlig revidering. Tio kapitel är nyskrivna och de övriga omarbetade. Dessutom har ytterligare en författare tillkommit: Jack Werner. Han diskuterar källkritiska problem relaterade till sociala medier.
Torsten Thurén är docent i journalistik och lic. i historia.
Jack Werner är frilansjournalist.
Best.nr 47-12937-9 Tryck.nr 47-12937-9