9789147128396 by Smakprov Media AB

•

Boken är avsedd som kurslitteratur för sjuksköterskestudenter på grundläggande och avancerad nivå. Den passar även kliniskt verksamma sjuksköterskor som vill förkovra sig i frågor kring sjuksköterskans ledarroll och få inspiration att utveckla den egna ledarrollen inom omvårdnad. Bokens huvudredaktör Kristina Ziegert, är leg. sjuksköterska, med.dr, professor i omvårdnad vid Akademin för hälsa och väl färd, Högskolan i Halmstad.

Best.nr 47-12839-6 Tryck.nr 47-12839-6

Ziegert (red.)

Våga leda omvårdnad beskriver hur omvårdnadsprocessen och kliniska resonemang hänger ihop och bör användas av sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården. Boken inleds med ett kapitel om sjuksköterskans kärnkompetensområden och ett reflekterande ledarskap samt beslutsstöd. Andra kapitel handlar om Magnetsjukhus samt ledarskap och beslutsfattande inom en rad vårdområden: prehospital akutsjukvård, kommunal hälso- och sjukvård, perioperativ vård och intensivvård, pedi atrisk omvårdnad, sjuksköterskeledda mottagningar, palliativ omvårdnad, psykiatrisk omvårdnad samt förlossningsvård. Alla kapitel innehåller fallbeskrivningar med reflektionsfrågor för fördjupad kunskap.

Kristina Ziegert (red.)

•

Varför behöver sjuksköterskan ha kunskaper om färdig heter att leda omvårdnaden och fatta beslut som baseras på evidens? Hur kan sjuksköterskans ledarskap ta sig uttryck i praktiken? Hur kan den nya vårdinformationsmiljön skapa möjligheter till gemensamma besluts- och processtöd för olika vård givare och leda till ökad patientsäkerhet?

Våga leda omvårdnad

•

Våga leda omvårdnad

ISBN 978-91-47-12839-6 © 2022 Kristina Ziegert och Liber AB Förläggare: Kristina Iritz Hedberg Projektledare: Annika Sandström Redaktör: Elisabeth Åman Formgivning: Nette Lövgren Design Omslag: Lotta Rennéus Illustratör: Jonny Hallberg (bild 2.2, 3.2, 5.2, 11.1 samt bild på s. 81) Omslagsbilder: Zoranm/Getty Images, stilrentfoto/Shutterstock.com, DC Studio/Shutterstock.com

Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2022

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Innehåll

Författarpresentationer.......................................................................... 7 Förord.................................................................................................... 11

Kapitel 1. Introduktion......................................................................................... 13 Kristina Ziegert

Kapitel 2. Teoretisk anknytning till ledarskap i omvårdnad.............................. 25 Kristina Ziegert

Kapitel 3. Prehospital akutsjukvård...................................................................... 36 Glenn Larsson

Kapitel 4. Leda och organisera kommunal hälso- och sjukvård.........................66 Margaretha Norell Pejner

Kapitel 5. Att leda perioperativ vård och intensivvård....................................... 89 Sara Lyckner

Innehåll

Kapitel 6. Psykiatrisjuksköterskans ledarskap................................................... 107 Marjut Blomqvist & Patrik Dahlqvist Jönsson

Kapitel 7. Att leda i pediatrisk omvårdnad........................................................ 129 Elenita Forsberg & Susann Regber

Kapitel 8. Sjuksköterskeledda mottagningar..................................................... 152 Ingrid Larsson

Kapitel 9. Sjuksköterskans ledarskap inom palliativ omvårdnad.................... 170 Lotta Pham

Kapitel 10. Magnetsjukhus och transformerande ledarskap.............................. 191 Ami Hommel

Kapitel 11. Barnmorskans kliniska beslutstagande vid barnafödande.............. 207 Ing-Marie Carlsson

Författarpresentationer Kristina Ziegert är huvudredaktör, leg. sjuksköterska, med.dr och professor i omvårdnad vid Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad. Hon har mångårig erfarenhet av ledarskap i omvårdnad som leg. sjuksköterska inom akutsjukvården, redaktör för Sjukskötersketidningen och med fleråriga satsningar på sjuksköterskans språk och kunskapsutveckling. Hennes forskning har huvudsakligen under de senaste åren syftat till utveckling av proaktiv hälsovård och ökat psykosocialt välbefinnande för utsatta grupper i samhället. Marjut Blomqvist är leg. specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård, fil.dr och hon har lång erfarenhet av vuxenpsykiatrisk heldygns- och öppenvård. Hon är universitetslektor i omvårdnad vid Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad. Hennes forskning har fokuserat på levnadsvaneintervention i psykiatrisk öppenvård och avhandlingen Health among people with psychotic disorders and effects of an individualized lifestyle intervention to promote health har fokus på hälsa och levnadsvaneintervention hos personer med psykosdiagnos. Ing-Marie Carlsson är leg. barnmorska, doktor i medicinsk vetenskap samt docent i omvårdnad. Hon arbetar som lektor vid Akademin för hälsa och välfärd, Avdelning hälsa och omvårdnad, vid Högskolan i Halmstad. Hon har huvudsakligen varit mest verksam som barnmorska inom traditionell förlossnings- och BB-vård. Hennes forskning fokuserar på födandets rum och vårdmiljö samt delaktighet inom hälso- och sjukvård och hälsofrämjande livsstilsinterventioner.

Författarpresentationer

Patrik Dahlqvist Jönsson är leg. specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård och fil.dr i omvårdnad. Han har en lång erfarenhet av vuxenpsykiatrisk heldygns- och öppenvård. Patrik är verksamhetschef för Digitalisering av hälso- och sjukvården inom Region Halland, Regionkontoret i Halmstad. Hans forskning har framför allt fokuserat på hälsofrämjande omvårdnadsinterventioner såsom utbildningsinsatser och delat beslutsfattande i psykiatrisk öppenvård, samt socialpsykiatri som syftar till ökad delaktighet i vårdprocessen och möjlighet att själv hantera sin vardagliga situation för personer som lever med långvarig psykisk funktionsnedsättning och deras närstående. Elenita Forsberg är med.dr och leg. sjuksköterska med specialistexamen inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar vid Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad. Elenitas forskning bedrivs i första hand inom det vårdpedagogiska forskningsfältet. En del av forskningen innebär att utveckla webbaserade patientfall för att främja kliniskt resonemang samt reflektion. Övrig forskning bedrivs om pedagogiskt stöd till högskolestudenter med funktionsnedsättning/-variation. Ami Hommel är leg. sjuksköterska, professor vid Institutionen för vårdvetenskap, Malmö universitet och verksam vid ortopedkliniken, Skånes universitetssjukhus. Hon arbetar även som registerhållare för det nationella kvalitetsregistret Rikshöft. Hennes forskning är inriktad på patienter med höftfraktur, trycksår och nutrition, säker vård samt personcentrerad vård. Ingrid Larsson är leg. sjuksköterska, fil.dr i hälsa och vårdvetenskap, samt docent och universitetslektor i omvårdnad vid Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad. Hennes forskning fokuserar på sjuksköterskeledda mottagningar inom reumatologisk omvårdnad och personcentrerad vård där barns delaktighet i vård och habilitering ingår. Likaså har forskningen fokus på hälsofrämjande faktorer såsom levnadsvanor och sömn hos både barn och vuxna där en stor del innefattar interventions- och implementeringsforskning.

Författarpresentationer

Glenn Larsson är specialistutbildad sjuksköterska och doktor i medicinsk vetenskap. Han är verksam som lektor vid Högskolan i Borås och undervisar på ambulans- och masterprogrammet. Glenns forskningsområde är prehospitalt omhändertagande av patienter som drabbats av trauma och fallskador. Sara Lyckner är leg. sjuksköterska och specialistutbildad inom intensivvård. Hon har mångårig erfarenhet av arbete inom intensivvården och som teamledare inom postoperativ vård. Sara arbetar nu som verksamhetsutvecklare på anestesikliniken, Mälarsjukhuset Eskilstuna/Kullbergska sjukhuset Katrineholm, och arbetar även som nationell koordinator för kvalitetsregistret SPOR (Svenskt Perioperativt Register). Hon har också ett uppdrag som deltagande i Riksföreningen AnIva:s postoperativa råd. Ett särskilt intresseområde är patientens resa inom perioperativ vård och Sara är antagen som doktorand vid Linköpings universitet för att studera området vidare. Margaretha Norell Pejner är distriktssköterska och med.dr. Hon arbetar som medicinskt ansvarig sjuksköterska. Margaretha har tidigare arbetat som lektor på specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, Högskolan i Halmstad, och har före det mångårig erfarenhet av kommunal hälso- och sjukvård, både i kliniskt arbete och i ledande ställning. Hennes forskningsinriktning är hur egenansvar och självständighet kan stärkas hos sköra äldre personer. Lotta Pham är leg. sjuksköterska. Hon har en masterexamen i Hälsa och livsstil och är doktorand inom samma ämne vid forskarutbildningen, Högskolan i Halmstad. Hennes forskning syftar till prevention och tidigare bedömning av sviktande hälsa. Susann Regber är docent i omvårdnad och leg. sjuksköterska med specialistexamen inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar vid Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad. Susanns forskning bedrivs i första hand inom området övervikt och fetma hos barn. Cen-

Författarpresentationer

tralt för detta arbete är hälsofrämjande och preventivt arbete med fokus på föräldrarnas roll, samt (o)jämlikhet i hälsa i relation till barnfetmans prevalens inom olika samhällsgrupper. Ytterligare forskning bedrivs om nordiska barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer samt om pedagogiskt stöd till högskolestudenter med funktionsnedsättning/variation.

Förord

Idén till den här boken kan dateras till slutet av 1990-talet när jag med viss förvåning noterade att begreppen omvårdnadsprocess och kliniskt resonemang uppmärksammades på omvårdnadskonferenser och sjuksköterskeutbildningarna i Sverige och runt om i världen. Utbildare, studenter och verksamma sjuksköterskor kände intuitivt att begreppen omvårdnadsprocess och kliniskt resonemang hänger ihop och bör användas av sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården. Men det saknades då kunskap om både begreppen och hur de kunde tillämpas i verksamheten. När man började arbeta utifrån omvårdnadsprocessen och kliniskt resonemang, stötte man snabbt på svårigheter. Den största svårigheten var gapet mellan teori och praktik samt brist på konkreta strategier som minskade gapet. Fler begrepp tillkom: kompetensutveckling blev ett nytt begrepp för utbildning, och kärnkompetenserna för sjuksköterskor kom därtill. Det ständiga flödet av nya begrepp ställer krav på utbildning och tydlighet om deras användningsbarhet. Omvårdnad bygger på kunskaper om människan. Förmågan att skapa en dialog med människan är avgörande för utfallet. I omvårdnaden lämnar människan sin livshistoria i andras händer. Tidigt i min sjuksköterskekarriär fick jag kunskap om tre områden att fokusera dialogen på: upplevelse, erfarenhet och preferens. Det är också viktigt att ha en tydlig plan inför mötet med den sjuka människan. Omvårdnadsprocessen i sin tur utgör själva systematiken i tänkandet, och det kliniska resonemanget öppnar upp för reflektion och analys. Sjuksköterskan resonerar med sig själv: Vad vet jag? Hur vet jag? Var-

Förord

för vet jag inte? Hur eller var kan jag söka kunskap eller information? Forskningen visar att omvårdnadshandledning är en av strategierna som bidrar till systematiskt tänkande och användning av kliniskt resonemang i vårdsituationerna. En central slutsats i sjuksköterskans professionella orientering är självkännedom om sina egna kunskaper och brister och kunskap om var hen kan söka ny kunskap. Flera aktörer inom hälso- och sjukvården arbetar med att skapa framtidens vårdinformationsmiljö som kan ses som en modernare it-miljö för vårdinformation. Målet är att samla all information på ett ställe i stället för utspridd i olika system. Detta är tänkt att underlätta för både patienter och närstående och för medarbetarna inom hälso- och sjukvården. Den nya tekniken inom it och nya arbetssätt med digitalt beslutsstöd ska förenkla arbetet och ge mer tid till patientarbetet. Den nya vårdinformationsmiljön innebär även möjligheter till gemensamma besluts- och processtöd för olika vårdgivare, vilket leder till ökad patientsäkerhet och säkrare omställning. Kristina Ziegert oktober 2021

Kapitel 1.

Introduktion Kristina Ziegert

Detta kapitel besvarar frågan om varför sjuksköterskan behöver ha professionella kunskaper och färdigheter för att leda omvårdnaden och fatta beslut som baseras på evidens. Dagens hälso- och sjukvård och omsorg är både informationsdrivande och i ständig förändring med begrepp som omställning och nytänkande i fokus. Därför är det personliga ledarskapet centralt för ett personligt ansvar för omvårdnaden. Det handlar om att kunna svara på frågor som: Varför agerar jag som jag gör i min roll som sjuksköterska? Vilken kunskap grundas mina beslut på? Dagens sjukvård bör organiseras för att ta hand om patienter med komplexa symtom av skiftande orsaker och som kräver olika behandlingar och lösningar. Ett viktigt redskap i sjuksköterskans organisering och planering av omvårdnaden har i allt högre grad blivit ledarskapet, som kan definieras som ett ansvarstagande och ett vägval för att fatta beslut (Barr & Dowding, 2012). I detta kapitel förmedlas kunskap som sjuksköterskor behöver ha för att kunna fatta komplicerade beslut inom olika vårdkontexter och omvårdnadssituationer. Det finns två aspekter som är centrala för omvårdnadsområdet, nämligen 1) att yrkesverksamma sjuksköterskor noggrant, systematiskt och konsekvent använder omvårdnadsresonemang som grund för sitt handlande 2) att omvårdnad allmänt erkänns som ett eget område inom hälso- och sjukvården.

Kapitel 1. Introduktion

Sjuksköterskans profession är viktig i den högkvalitativa verksamheten och har fått växande betydelse i samverkan med andra professioner i hälso- och sjukvården. För att kunna möta de lagkrav som finns på patientsäkerhet och förväntningar på säker vård behövs en kunskapsbas i form av kärnkompetenser som omspänner centrala kunskaper för vårdens alla professioner (Furåker & Nilsson, 2019; Leksell & Lepp, 2019). Kärnkompetenserna utgör nödvändiga centrala kunskaper för att kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla både omvårdnaden och hälso- och sjukvården.

Kärnkompetensområden Personcentrerad vård bygger på att vårdpersonalen utgår från patienten som person och planerar och genomför vård utifrån personens individuella behov, värderingar, förväntningar och föreställningar, med bevarande av personens integritet och värdighet. Samverkan i team handlar om samarbete mellan professioner för att komplettera kompetenser, främja kontinuitet och säkerheten för patienten. Evidensbaserad vård bygger på systematiskt insamlad och värderad kunskap som sammanställs vetenskapligt. Det innebär en implementering av god och effektiv vård med utgångspunkt i bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, beprövad erfarenhet och kunskap om individuella patienters situation och upplevelser. Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling handlar om lärandestyrt förändringsarbete av vårdprocesser och system inom hälso- och sjukvården. Detta görs för att kontinuerligt följa vårdens kvalitet i termer av struktur, processer och resultat i förhållande till patienter och befolkningsgrupper samt för att förändra vårdsystem för förbättrad kvalitet. Säker vård bygger på ett säkerhetsarbete som syftar till lärande av, och till att förhindra, individ- och systemrelaterade misstag som kan medföra skador för såväl patient som personal inom hälso- och sjukvården.

Kapitel 1. Introduktion

Informatik handlar om de informations- och kommunikationssystem som stödjer hälso- och sjukvården på olika nivåer för att bidra till att vården svarar mot enskilda patienters behov och säkerhet. Journalsystem och kvalitetsregister kan utgöra exempel. Kärnkompetensernas underlättar för sjuksköterskor att arbeta systematiskt och effektivt tillsammans med andra hälso- och sjukvårdsprofessioner.

Ledarskap i omvårdnad Bakom flera ledarskapsteorier finns en tanke om effektivitet. Själva poängen med ledarskap är att finna lösningar som underlättar pågående processer, vilka i sin tur underlättar måluppfyllelse. Tidigare studier om ledarskap visar hur det har breddats från att enbart uppmärksamma ledaren själv till intresset för samspelet mellan ledare och ledda, inklusive människors förväntningar och mentala bilder av ledarskap (Lord & Maher, 1993). Ledarskap i omvårdnad kan ses som alla initiativ som underlättar för människor att samverka effektivt tillsammans och att ge vägledning till patienter och närstående. I omvårdnaden samverkar sjuksköterskan med patienten och hens närstående samt med andra professioner och yrkesgrupper. Varje patient är en unik person, och samma behandling kan ha olika effekt på olika patienters fysiska och psykiska välbefinnande (Barr & Dowding, 2012). Det finns därför en strävan att välja rätt omvårdnadsåtgärd, men det kan förekomma ett inslag av osäkerhet om huruvida beslutet var rätt. När en patient drabbas av en allvarlig sjukdom som leder till att vårdpersonalen tar livsavgörande beslut finns det många gånger en osäkerhet om utfallet ska bli lyckat. Det krävs förberedelse och mod av sjuksköterskan att samtala och förklara livsavgörande behandlingsbeslut för patienten när hen drabbas av livshotande sjukdom. Det kan handla om kirurgiska ingrepp, behandlingsregim och förändrad livsstil. Förberedelser till mötet med patienten består oftast av utarbetade kunskapsunderlag och digitala beslutsstöd (se nedan). Patientinformation, som finns digitalt men också i andra for-

Kapitel 1. Introduktion

mat, har visat sig vara bra verktyg när patienter själva ska komma fram till det valalternativ som bäst passar utifrån deras preferenser. Inom flera stora sjukdomsområden som cancer, diabetes, kardiologiska sjukdomar, neurologiska sjukdomar, psykiska sjukdomar med flera pågår en ständig utveckling av utbildnings- och informationsprogram som riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonalen och de drabbade. Patientens kunskap och delaktighet

Utvecklingen och användningen av olika sociala medieplattformar har stärkt patienters och närståendes möjligheter till att samtala och utbyta erfarenheter med personer i samma situation (Sosnowy, 2014). Det sociala stödet och överföring av hälsoråd, information och emotionellt stöd som bidrar till välbefinnandet kan ske framgångsrikt via sociala medier (Lin & Kishore, 2021; Sosnowy, 2014). Många patienter söker information genom olika kanaler och den är viktig att bemöta och om relevant inkludera i beslutsfattandet i omvårdnaden. Studier visar att många patienter vill vara delaktig i sin vård och dela beslutsfattande med hälsooch sjukvårdens professioner. Patienter med tillgång till hälso- och sjukvårdsinformation, som finns uppdaterad på 1177 Vårdguiden, är mer aktiva i beslut om sin hälsa, och detta leder i sin tur till bättre hälso resultat (Göransson et al., 2019; Petersson, Rydmark & Thurin, 2021). Forskning inom omvårdnadsområdet visar att digital rapportering och direkt visualisering av hälsan stärker den egna förmågan att fatta korrekta egenvårdsbeslut när hälsan försämras, och när det digitala verktyget kontaktar ansvarig sjuksköterska ökar känslan av trygghet (Langius Eklöf et al., 2017; Göransson, 2019). Det mänskliga ledarskapet behåller sin roll på de områden där tekniken har svårast att ersätta män niskan. Sannolikt är det områden som bygger på människans kognitiva förmåga. Digitala informationssystem har potential att göra mänskliga ledare avsevärt skickligare

Kapitel 1. Introduktion

Att fatta beslut Varje gång sjuksköterskan möter en patient får hen en enorm mängd information. Flera faktorer påverkar därför sjuksköterskans förmåga att organisera och avgränsa observationsområdet: dels hens kunskapsorientering inom omvårdnadsuppdraget, dels vad som är viktigt för patientens hälsa, det vill säga alltifrån patientens egna upplevelser, kulturell bakgrund, fysiska tecken, symtom och sociala levnadsförhållanden. Organisering av omvårdnad inträffar från första stund i patientkontakten, där sjuksköterskans första omvårdnadsbeslut har att göra med: ”Vad är viktigt att jag som sjuksköterska observerar i den här speciella situationen?” Sjuksköterskan observerar vissa tecken, och bortser eventuellt från andra, beroende på patientens aktuella hälsotillstånd. Förmågan att observera tecken i den speciella situationen bygger på utbildning, praktik och erfarenhet. Det är när kunskapen används i observationerna som det sker en kunskapsöverföring, vilket ger sjuksköterskan mod att värdera olika aspekter av situationen. Beroende på omvårdnadssituationens art utvecklas omvårdnadsresonemangen i olika riktningar (Olson & Oudshoorn, 2020). I nästa steg sker omvårdnadsbeslut med frågeställningar som till exempel: ”Hur klassificerar och förklarar jag det jag observerar så att jag kan hjälpa patienten/personen att handskas med det på bästa möjliga sätt?” Resonemanget i omvårdnad, som även kallas problemlösningsprocess, består av en komplicerad, ibland omedveten, integrering av kritiskt tänkande och de datainsamlingsprocesser som sjuksköterskor använder för att identifiera och klassificera företeelser i de aktuella omvårdnadssituationerna. Sjuksköterskans resonemang utgör en nödvändig grundval för senare beslut om omvårdnadsåtgärder och beskrivs oftast som omvårdnadsresonemang (Benner, Hooper Kyriakidis & Stannard, 2011). Patientens delaktighet i beslutsprocesserna är lagstadgad i patientlagen (SFS 2014:821), men flera forskningsrapporter beskriver komplexiteten med patientens delaktighet i beslutsfattandet. Det kan bero på patientens olika önskemål om graden av delaktighet, kommunika-

Kapitel 1. Introduktion

tionsvägar och bristande koordination av involverade parter i beslutsprocessen. Vidare kan processen försvåras av att det finns skilda målsättningar och konfliktlösningsförmågor samt varierande behandlingsmöjligheter och brist på effektivt beslutsfattande. Beslutsstöd

Beslutsstöd är digitala system som ger råd baserat på patientens symtom eller situation. Ett växande område är digitala beslutsstöd som kan ge sorteringshjälp (triage) i svåra beslutssituationer och bidra till beslutsfattandet. Algoritmerna i expert- och beslutsstöd erbjuder individuella lösningar och olika bearbetningar av information som kan användas i realtid (Petersson, Rydmark & Thurin, 2021; Tegmark, 2017). Sjuksköterskor, läkare och annan hälso- och sjukvårdsvårdpersonal som är involverade i vårdverksamhet fattar dagligen beslut som får konsekvenser för patienternas liv och hälsa. Förmågan att fatta relevanta beslut är en förutsättning för en säker och effektiv omvårdnad och behandling. Beslut bör leda till att välja vad som är bättre, eller riktigare, än något annat. Ett beslut kan tyckas bra ur ett perspektiv, men helt oacceptabelt ur ett annat. Verkliga beslutsproblem uppstår när problem området är i konflikt med normerna som råder inom verksamheten. Hälso- och sjukvårdsorganisationerna bygger främst på lagar och författningar, men det finns synliga och osynliga normer som sätter gränser för användning av digitala stöd inom omvårdnad. Användning av beslutsstöd och dess innehåll kan balansera osäkerheten om resultaten med beslutsfattarens omdöme och preferenser. Ett exempel kan vara en patient som är osäker inför ökad fysisk akt ivitet som att ta en längre cykelrunda efter nyinsatt insulinbehandling av nyupptäckt diabetes. Hur påverkar den fysiska aktiviteten blodglukosnivåerna och hur ska patienten anpassa insulindosen?

Kapitel 1. Introduktion

Reflekterande ledarskap Omvårdnadsarbete kan innebära att sjuksköterskor och vårdpersonal befinner sig i situationer där livet ställs på sin spets. Det handlar om födelse, förlust, separation och död. I dessa vårdsituationer möter sjuksköterskan glädje, ångest, frustration och rädsla. Sådana situationer kräver ofta en jag–du-relation mellan sjuksköterska och patient. En relation uppstår när två människor möts, men relationen mellan patient och sjuksköterska är asymmetrisk, eftersom patienten söker upp vårdaren för att få hjälp, och vårdaren är där för att ge hjälp. Att vara och att göra är två aspekter i omvårdnadsarbetet som är starkt relaterade till varandra (Paterson & Zderad, 1976). I dessa vård situationer ställer sig sjuksköterskan oftast frågan: ”Vad gjorde jag hos patienten som gjorde att vårdmötet blev bra?”, som inte sällan besvaras med: ”Inget speciellt”. Om den ställda frågan i stället löd: ”Vad hände mellan mig och patienten?” skulle kanske svaret bli ett annat. Det är svårt att särskilja handlandet från varat. Att enbart beskriva handlandet leder till en ofullständig beskrivning av omvårdnadens innehåll. Omvårdnad innebär ett möte med en annan människa som leder till en levande dialog. Genom reflektion får sjuksköterskan möjlighet att fånga kärnan i omvårdnad. Paterson och Zderad (1976) menar att kunskap om omvårdnad växer fram ur erfarenheter av omvårdnadssituationer, och betonar därför att sjuksköterskor måste utveckla en vana och en beredskap att stanna upp och reflektera över vad som händer i omvårdnadssituationen. Beslutsfattande i omvårdnad bygger på kunskap, bedömning och skicklighet. Med kunskap avses olika faktakunskap, förekommande teorier och principer, men även värderingar som kan förklara fenomen i omvårdnaden. Genom kunskap kan frågan ”Varför?” besvaras. Utöver denna typ av kunskap finns det en praktisk kunskap som svarar på frågan ”Hur?”. Frågorna ”Vad?” och ”Hur?” är centrala i sjuksköterskans bedömning. Frågan ”Varför?” besvaras med utgångspunkt i kunskaper som sjuksköterskan har i sitt minne medan frågan ”Vad?” besvaras genom det praktiska handlandet.

•

Best.nr 47-12839-6 Tryck.nr 47-12839-6

Ziegert (red.)

Kristina Ziegert (red.)

•

Våga leda omvårdnad

•

Våga leda omvårdnad