9789147127948 by Smakprov Media AB

Svenska

! t r a l k så

d -boken

Lärarhandledning

SFI-material för kurs D

Svenska sĂĽ klart! D-boken

LĂ¤rarhandledning

Liber

ISBN 978-91-47-12794-8 © 2019 Liber Text: Camilla Ernst Projektledare och redaktör: David Zäther Produktionsledare: Anna Törnqvist Göpel Omslag: Marta Coronel Ombrytning: Integra Software Services Första upplagan 1

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Undantag

Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade ”Kopiering tillåten”. Sådan kopiering får endast ske till eleverna på den egna skolan. Kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Det innebär bl. a. att kopiorna endast får göras digitalt tillgängliga i skolans slutna nätverk. Upphovspersonens ideella upphovsrätt enligt upphovsrättslagen och källangivelse i övrigt ska respekteras på sätt som anges i BONUS-avtalet. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se

svensk a så klart

D- boken

lh , innehåll

Innehåll Välkommen till Svenska så klart! .................................. 5 Tankarna bakom Svenska så klart!

Svenska så klart! och kursplanerna

Kapitel 7: Miljön

Innehåll ..................................................................................... 122 Samtalsprotokoll .............................................................. 141

Strukturen 6 Kapitel 1: Två Sverige

Innehåll ........................................................................................... 8

Facit ............................................................................................. 142 Kapitel 8: Att kunna ett språk

Samtalsprotokoll .............................................................. 162

Facit ................................................................................................ 26 27

Innehåll ........................................................................................ 27

Facit ............................................................................................. 163 Kapitel 9: Sverige – ett fattigt land

Samtalsprotokoll .............................................................. 182

Facit ................................................................................................ 45 46

Innehåll ........................................................................................46

Facit ............................................................................................. 183 Kapitel 10: Svensk kultur

Samtalsprotokoll ............................................................. 204

Facit ................................................................................................64 65

Innehåll ........................................................................................ 65

Facit ............................................................................................. 205 Kapitel 11: Skatt

Samtalsprotokoll ..............................................................224

Facit ................................................................................................ 83 84

Innehåll ....................................................................................... 84

Facit ............................................................................................. 225 Kapitel 12: Novellen

Frågor ......................................................................................... 230

Facit ............................................................................................. 103 104

226

Innehåll ..................................................................................... 226

Samtalsprotokoll .............................................................. 102

Kapitel 6: Bröllop

206

Innehåll .....................................................................................206

Samtalsprotokoll ................................................................. 82

Kapitel 5: Träning och mat

184

Innehåll .....................................................................................184

Samtalsprotokoll ................................................................. 63

Kapitel 4: En bra dag

164

Innehåll .....................................................................................164

Samtalsprotokoll ................................................................ 44

Kapitel 3: En vanlig dag

143

Innehåll ..................................................................................... 143

Samtalsprotokoll ................................................................. 25

Kapitel 2: Sillen

122

Kapitel 13: Efter sfi

Innehåll .....................................................................................104 Samtalsprotokoll .............................................................. 120 Facit ..............................................................................................121

235

Innehåll ..................................................................................... 235 Uttal - Alla kapitel............................................................. 241 Stöd till uppgifterna - Alla kapitel....................... 242 Att skriva dialog - Alla kapitel................................. 246 Stöd: Skriva dialog - Alla kapitel........................... 247 Vad kommer du ihåg? - Alla kapitel ......................................................................... 249

LIBER • 47-12794-8

Kopiering tillåten

svensk a så klart

D- boken

lh , välkommen

Välkommen till Svenska så klart! Välkommen till Svenska så klart! Denna lärarhandledning

Uppgifterna i materialet går att tackla på olika nivåer. Det går att svara kort på frågor och skriva korta skrivuppgifter om

rör D-boken. Du som lärare har kunskap om dina undervisningsgrupper. Du vet hur du vill lägga upp din undervisning. Därför presenterar denna lärarhandledning hur vi tänkt kring Svenska så klart! och inte så mycket kring hur vi tycker att du ska göra. Förhoppningsvis så har vi tänkt på saker som du har glädje av. Förhoppningsvis finns det du och dina studerande det ni behöver i boken och i denna lärarhandledning. Ordet förhoppningsvis låter lite osäker. Vi vågar lova att ni kommer att hitta mycket som ni kommer att gilla Svenska så klart!

man inte kommit så långt i sin svenska. Tanken med Svenska så klart! är att ge stöd för de som behöver det. De som kommit längre behöver naturligtvis också stöd men har möjlighet att i större utsträckning pröva sina vingar ensamma. Något som alltid dyker upp i diskussioner kring andraspråksinlärning är uttal. Vikten av ett lyssnarvänligt uttal kan inte nog understrykas. Därför har Svenska så klart! tagit ett rejält grepp om ämnet och presenterar en gedigen uttalsträning med basprosodin som grund. Avsnittet är skrivet av Liv Linjer Fridefors som är logoped men också lärare. Grammatik är också något som dyker upp i samtalen

Tankarna bakom Svenska så klart! En av de första frågorna man måste ställa sig när man ska skriva ett kursläromedel i sfi är hur man ska tackla utmaningen med kontinuerligt intag. Hur stöttar man läraren och de studerande i denna många gånger besvärliga

kring sfi. Svenska så klart! har kloka och pedagogiska grammatik-delar som är tydligt kopplade till övriga innehållet i kapitlet. Allt för att försöka få in grammatiken som den del av språket det är. Grammatiken ska inte vara något som hänger utanpå. Naturligtvis finns även allt det där andra med också. Lyssna, läsa, tala och samtala …

situation. Svenska så klart! D-boken har ingen direkt progression. Det innebär att inget kapitel är svårare än något annat. Men tanken är att de studerande ska ha en chans att ta till

Svenska så klart! och kursplanerna

sig kunskap på den nivå de befinner sig var de än börjar i boken. Det kommer att vara svårare för de som kommer

På sidan 5 finns en tabell som beskriver hur Svenska så

nya in i en grupp än för de som läst ett tag. Men det är

klart står i förhållande till kursplanen för d-kursen i sfi.

det oavsett hur lektionerna ser ut och hur materialet är uppbyggt. Eftersom kapitlen är uppbyggda på samma sätt kommer den studerande relativt snabbt att förstå struktur och arbetsgång. Detta underlättar för hen att ta till sig kunskaperna. Dessutom kan hen ta hjälp av gruppen om alla arbetar med samma texter och uppgifter. Språkinlärning gynnas av samarbete. Genom att samtala om och på målspråket övas det på ett effektivt sätt.

LIBER • 47-12794-8

Kopiering tillåten

svensk a så klart

D- boken

lh , strukturen

Strukturen Kapitel 1—11 Bokens elva första kapitel är alla uppbyggda efter samma

vokaler respektive att finna de betonade långa ljudet i ett

princip, nämligen att kapitlets två (oftast två) texter ska gås

ord. Dessutom finns, i flera kapitel, ytterligare övningar.

igenom från många olika håll. Texterna läses och lyssnas

Alla ord som övas här, är hämtade från kapitlets texter. Allt

på. Temat diskuteras. Textens grammatik skärskådas. Uttal

för att visa sambanden mellan färdigheterna. Och för att de

slipas med hjälp av ljud, ord och meningar från texten.

studerande ska ha fått en chans att förstå vad orden de övar

Skrivandet stärks med kapitlets text som stöd.

uttal med betyder.

Ord

Tala och samtala

Kapitlet inleds med utvalda ord. Tanken är att den

Att prata svenska, att våga öppna munnen och samtala med

studerande ska kunna slå upp ord som hen inte förstår

andra, är för många väldigt svårt medan det för andra känns

för att kunna vara förberedd inför vad som komma skall.

naturligt. I vilket fall så är det viktigt att de studerande

Här finns också en lite fråga som hänvisat till något

kommer igång med talet så fort som möjligt. Därför har

grammatiskt. Ett försök att skapa lite nyfikenhet kring

varje kapitel en sida som ska stötta och uppmuntra talet.

kopplingar till språkets strukturer. Orden finns också inlästa i webbappen.

Grammatik Grammatikundervisning är alltid populärt men frågan är

Lyssna

hur effektivt det är med långa grammatikgenomgångar

Den första uppgiften kring texten kretsar kring lyssna.

som inte har någon riktig förankring i undervisningen i

Uppgiften presenteras före texten. Detta är medvetet för att

övrigt. Tanken bakom grammatik-uppslaget i kapitlen är

den studerande ska kunna börja med att höra texten utan

att de studerande ska få en chans att reflektera över hur

att först ha sett det i skrift. Möjligheten ska finnas.

grammatiken fungerar i den text de arbetat med. Genom

Här finns också möjligheten att lyssna på texten med

att de redan är bekanta med texten kan de lättare tillägna

inklippta frågor. Dessa frågor är relativt enkla och rör det

sig det grammatiska perspektivet. Det går naturligtvis inte

som mer eller mindre sägs uttryckligen i texten. Frågorna

att ta upp alla aspekter i en text utan boken tar upp olika

och svaren på dem finns här under varje kapitel.

delar i varje kapitel. På sidan 171 ges en överblick över vilka

Dessutom ges möjlighet att lyssna på ett sammatal

moment som tas upp var. Här flaggas också för de delar som

om texten i fråga. Dessa samtal har inget manus utan är

är lite svårare. Det finns nämligen ingen riktig ordning i

autentiska samtal mellan två personer. Tempot är relativt

när moment tas upp. Detta för att kapitlen inte har någon

högt och talet är inte tillrättalagt. Till dessa samtal finns

tydlig progression, läs mer på under rubriken Tankarna

frågor i boken. Dessa frågor är öppna och kräver lite längre

bakom Svenska så klart!. Det är viktigt att du som lärare är

svar. Förslag på svar finns här under respektive kapitel.

lite flexibel här. Kanske får du be vissa studerande att hoppa över ett grammatikmoment eftersom hen inte riktigt är redo för det än. Kanske kan du para ihop studerande på ett

Läsa Läsförståelsefrågorna till texten är av lite olika karaktär men har alla det gemensamt att de ska rikta uppmärksamheten till det viktiga i texten. Allt för att få läsaren att förstå den så effektivt som möjligt.

sätt som gör att de kan hjälpa varandra. Tanken bakom upplägget i grammatikuppgifterna är att de studerande ska tillsammans (eller på egenhand) kunna läsa och förstå. I några fall behövs facit och då finns det i här under respektive kapitel, men i de flesta fall finns svaren på frågorna mer eller mindre direkt under rubriken ”märkte ni?”.

Uttal Svenska så klart! tar uttalsträningen på största allvar. I sista kapitlet finns en genomgång över grunderna i vägen till ett lyssnarvänligt tal. Läs mer om det under rubriken Kapitlet 15 Uttal nedan. I varje kapitel finns några nyckelövningar

Självklart kommer du som lärare säkert att behövas för att förtydliga, förklara och hitta andra förklaringsmodeller. Men förhoppningsvis kan dessa sidor reda ut en del frågetecken kring den inte helt lätta svenska grammatiken.

vad gäller uttal. Dels är det vokalljudsövningar, dels är det betoningsövningar. Övningarna består i att särskilja två

LIBER • 47-12794-8

Kopiering tillåten

svensk a så klart

D- boken

lh , strukturen

Skriva

Kapitel 14 Grammatik och ord

När innehållet i kapitlet har stötts och blöts ordentligt

Grammatikgenom-gången i Svenska så klart! innehåller

avslutas det hela med en skrivuppgift.

inte långa förklaringar utan bygger på exempel. Detta för att man med långa förklaringar riskerar att snärja in sig i

Vad kommer du ihåg? Men kapitlet är inte slut med skrivuppgiften. Det behövs en utvärdering också. Första delen av den finns i form av ett antal frågor. Frågor som rör alla kapitlets delar. Dessa frågor ska den studerande svara på egen hand. Sen ska hen jämföra med en kompis för att se hur svaren stämmer överens sinsemellan. Tanken med detta är att den

avancerade resonemang och behöva gå in på mängder av undantag och detaljer. Tanken är att de studerande ska få en överblick över vad som är viktigt här och sedan jobba med momentet i kapitlen 1—11. Utöver grammatik tas även viktiga ord upp i detta kapitel.

studerande ska ges en möjlighet att själv hitta svaren på

Kapitel 15 Uttal

frågorna och bilda sig en uppfattning om hur mycket hen

Det är viktigt att de studerande får en chans att öva uttal

förstått och tagit till sig under arbetet med kapitlet.

från start. Därför är det att rekommendera att så gott som

I detta material finns sedan ett test som har samma

dagligen arbeta med uttal. Om ni tillsammans utvecklar ett

namn som denna sida och som också liknar frågorna där.

gemensamt språk kring detta så kan du som lärare hänvisa

Detta test är däremot tänkt att göras som ett test utan hjälp.

till det när du vill kommendera ett uttal. De moment som

Testet har en summativ utformning men det går inte att dra

boken tar upp är de moment som behövs. Sätt dig in i

så stora växlar på detta test. Se det som en möjlighet att få

tankarna och gå igenom dem med dina grupper. Öva och

ett kvitto på vad den studerande kommer ihåg från kapitlet

visa så ofta det går!

och en möjlighet att jämföra med föregående kapiteltest.

Bokens uttalsdel utgår från basprosodins principer. Tanken här är att man genom att förlänga rätt ljud i den betonade stavelsen kan hitta rätt uttal på ordet. Detta kan

Hur går det? Detta är ett underlag som du kan ha när du stämmer av med eleven efter varje kapitel. Gå igenom vad som är svårt. Vad som flyter på och vad som behöver övas mer på för att det svåra ska bli lättare.

sedan gå från ord till meningar. Detta är verkligen inte så krångligt. Boken tar upp vad som är viktigt och erbjuder gott om exempel. Naturligtvis är även rätt uttal av vokal- och konsonantljud viktiga och detta tas upp här. Precis som

Kapitel 12 Novell: Den stora dagen Att läsa skönlitteratur är en härlig väg in i ett språk och erfarenheten säger att det är populärt att läsa med en

i övningarna i kapitlen 1—11 så finns alla exempelord inspelade och ligger i webbappen. Allt för att förtydliga och ge chansen att öva, öva och öva.

grupp. Därför har Josefin Schygge skrivit en fin historia om en äldre kvinnas väntan på att barnen ska dyka upp till hennes födelsedagsfirande. I denna Lärarhandledning finns frågor till texten.

Kapitel 13 Efter sfi När man läser D-kursen finns naturligtvis många tankar och frågor kring vad man ska göra sen. Här presenterar fem personer sina planer för framtiden.

LIBER • 47-12794-8

Kopiering tillåten

svensk a så klart

D- boken

lh , k apitel

Kapitel 1 Två Sverige Innehåll kapitel 1 1. Inleda och motivera 2. Ord 3. Lyssna 4. Läsa 5. Skriva dialog 6. Uttala 7. Tala och samtala 8. Grammatik 9. Skriva 10. Avsluta arbetsområdet 11. Vad kommer du ihåg? (test) 12. Hur går det? (samtalsprotokoll) 13. Facit till frågor och uppgifter I det första kapitlet får eleverna läsa en faktatext om skillnaderna mellan sommaren och vintern i Sverige. Eleverna får också läsa en dialog mellan Leila och Steve som samtalar om fördelar och nackdelar med sommaren och vintern. Kapitlet inleds med viktiga ord och fraser som återkommer genom kapitlet. Eleverna får lyssna på texter och svara på frågor men även lyssna på ett samtal, där två personer samtalar om texterna. Eleverna får träna på att skriva ett brev till en vän, där de berättar om sommarsverige och vintersverige. De får också tala och samtala om temat och skriva en egen dialog med hjälp av ord och fraser. I grammatiken tar kapitlet upp ordföljd i huvudsatser med exempel från texterna i kapitlet. I uttalsdelen får eleverna träna på vokalljuden Y och U, att hitta det långa ljudet i ett ord, sje-ljudet och stavningsregler vid hård respektive mjuk vokal.

LIBER • 47-12794-8

Kopiering tillåten

svensk a så klart

D- boken

lh , k apitel

Inleda och motivera En positiv inledning av temat är viktig för att motivera eleverna inför arbetet och för att ta vara på deras tidigare erfarenheter och kunskaper i ämnet. Här följer några förslag på olika arbetsmetoder. Välj ut de moment som kan passa dig och din grupp bäst. Förslag på inledningar

Förslag på diskussionsfrågor

•• Inled temat med att presentera en tankekarta med alla

Diskussionsfrågorna kan även användas i slutet av

ord från kapitlets inledning. Låt sedan eleverna gissa

arbetsområdet för att sammanfatta kapitlet eller repetera

vad kapitlet kommer att handla om och vilket tema som

viktiga ord eller fraser:

är centralt genom att diskutera orden tillsammans.

1. Vad är typiskt för sommaren i Sverige?

•• Ge eleverna en omvänd tankekarta med temats namn

2. Vad är typiskt för vintern i Sverige?

i mitten. Låt sedan eleverna skriva ner ord eller fraser

3. Vad är typiskt för våren i Sverige?

som de redan kan om t ex sommaren eller vintern.

4. Vad är typiskt för hösten i Sverige?

•• Du kan också använda den omvända tankekartan till att

5. Vilken årstid mötte du när du kom till Sverige?

låta eleverna skriva ner frågor som de har om temat. I

6. Vilken är din favoritårstid? Varför?

slutet av kapitlet kan ni sedan återvända till kartan för

7. Vilken årstid tycker du minst om? Varför?

att se om eleverna fått svar på sina frågor.

8. Vilken var din favoritårstid i ditt tidigare hemland?

•• Titta på bilden på sidan 6 och prata om bilderna. Vad ser ni på bilderna? Vilka detaljer ser ni på bilderna? Vilka årstider är era favoritårstider? Vad är typiskt för de olika årstiderna i Sverige, tror ni? Vilka är de största skillnaderna mellan årstiderna i Sverige och i era tidigare hemländer? •• Ha en gemensam diskussion om elevernas tidigare

Varför? 9. Vilken årstid tyckte du minst om i ditt tidigare hemland? Varför? 10. När är naturen som vackrast, på hösten eller våren? Varför tycker du så? 11. När är naturen som vackrast, på sommaren eller vintern? Varför tycker du så?

erfarenheter av årstider i Sverige eller i deras tidigare

12. Vad äter du helst på sommaren?

hemländer. Diskussionen kan ske i helgrupp eller i par.

13. Vad har du helst för kläder på vintern?

Varje par kan också få en fråga i var på ett kort som de

14. Tycker du om att vara inne eller ute på vintern? Varför?

sedan berättar om för de övriga i klassen.

15. Vad gör du helst på en underbar sommardag?

LIBER • 47-12794-8

Kopiering tillåten

svensk a så klart

D- boken

lh , k apitel

Tankekarta kapitel 1

minusgrader

plusgrader

ljusare

myggen

varmare

bättre

skogsbränder

tvärtom

tjocka

i en park

i trädgården

kläder

grillar

ute i naturen

mer isolerad

tystare

uteserveringar

slappna av

mörkare

mer stängt

mer avslappnat

bråttom

tråkigare

tända ljus

gladare

ta det lugnt

öppnare

LIBER • 47-12794-8

Kopiering tillåten

svensk a så klart

D- boken

lh , k apitel

Omvänd tankekarta kapitel 1

Två Sverige

LIBER • 47-12794-8

Kopiering tillåten

svensk a så klart

D- boken

lh , k apitel

Frågekort kapitel 1

Vad är typiskt för sommaren i Sverige?

Vad är typiskt för vintern i Sverige?

Vad är typiskt för våren i Sverige?

Vad är typiskt för hösten i Sverige?

Vilken årstid mötte du när du kom till Sverige?

Vilken är din favoritårstid? Varför?

Vilken årstid tycker du minst om? Varför?

Vilken var din favoritårstid i ditt tidigare hemland? Varför?

Vilken årstid tyckte du minst om i ditt tidigare hemland? Varför?

När är naturen som vackrast, på hösten eller våren? Varför tycker du så?

När är naturen som vackrast, på sommaren eller vintern? Varför tycker du så?

Vad äter du helst på sommaren?

Vad har du helst för kläder på vintern?

Tycker du om att vara inne eller ute på vintern? Varför?

Vad gör du helst på en underbar sommardag?

LIBER • 47-12794-8

Kopiering tillåten

svensk a så klart

D- boken

lh , k apitel

Ord De inledande orden och fraserna återkommer genom kapitlet och är viktiga för förståelsen av temat. De är hämtade direkt ur texten ”Två Sverige”. Förslag på arbetsgång •• Ta fram en tankekarta med alla ord och fraser och låt eleverna berätta om vilka ord de känner igen och vilka som är nya för dem. Fokusera sedan på att gemensamt diskutera alla nya ord och begrepp. •• Låt eleverna diskutera orden i tankekartan två och två. I denna övning kan eleverna lära av varandra och diskutera sig fram till vad orden betyder. •• Låt eleverna arbeta själva med ordlistan. Här kan du välja om eleverna ska översätta orden till sitt eget modersmål eller förklara dem på svenska. Låt sedan eleverna jämföra sina översättningar i grupp. •• Titta på adjektiven i ordlistan tillsammans med eleverna och diskutera vad de betyder. Det finns 10 adjektiv i komparativform i ordlistan. •• När eleverna arbetat färdigt med ordlistan, kan de sätta sig två och två och arbeta med ordkorten. Varje elev drar ett kort och ska förklara för sin kamrat vad orden betyder. Eleverna kan också försöka att sätta in orden och fraserna i egna meningar. Denna övning kan också fungera som en redovisning.

LIBER • 47-12794-8

Kopiering tillåten

svensk a så klart

D- boken

lh , k apitel

Ordlista kapitel 1 Ord:

Vad betyder orden på svenska?

Vad heter orden på ditt modersmål?

minusgrader plusgrader varmare bättre i en park i trädgården grillar ute i naturen uteserveringar slappna av mer avslappnat bråttom gladare öppnare ljusare myggen skogsbränder tvärtom tjocka kläder mer isolerad tystare mörkare mer stängt tråkigare tända ljus ta det lugnt

LIBER • 47-12794-8

Kopiering tillåten

svensk a så klart

D- boken

lh , k apitel

Ordkort kapitel 1

minusgrader

plusgrader

varmare

bättre

i en park

i trädgården

grillar

ute i naturen

uteserveringar

slappna av

mer avslappnat

bråttom

gladare

öppnare

ljusare

myggen

skogsbränder

tvärtom

tjocka kläder

mer isolerad

tystare

mörkare

mer stängt

tråkigare

tända ljus

ta det lugnt

LIBER • 47-12794-8

Kopiering tillåten

svensk a så klart

D- boken

lh , k apitel

Lyssna Texten Två Sverige (sidan 9)

Förslag på arbetsgång

Eleverna får lyssna på texten Två Sverige. Detta är också

•• Gå först igenom följande två frågor:

en bra övning att ge eleverna i läxa inför lektionen. Lyssna

Fråga 1. Vad tänkte Peter när han läste texten?

på texten tillsammans samtidigt som eleverna följer med i

Fråga 2. Vad tycker Peter om vintern?

texten.

•• Lyssna sedan igenom samtalet och låt eleverna

Förslag på arbetsgång •• Lyssna igenom hela texten och låt eleverna anteckna det som de sedan vill diskutera. Det kan vara ord eller begrepp som är svåra eller något som de tycker är nytt eller spännande. Ha sedan en gemensam diskussion utifrån elevernas egna anteckningar. •• Lyssna på ett kort stycke i taget och diskutera vad stycket betyder innan ni fortsätter att lyssna. •• Låt eleverna lyssna på texten och besvara frågorna som läses upp under textens gång. Stanna efter varje fråga och skriv upp frågan innan eleverna svarar eller låt eleverna försöka höra och förstå frågan själva. Eleverna kan sedan jämföra sina svar och kontrollera mot facit eller så kan man kontrollera svaren vid en gemensam genomgång. Frågor som läses upp under textens gång är:

anteckna. Svara sedan på de två frågorna tillsammans med hjälp av elevernas egna anteckningar. Diskutera sedan följande frågor: Fråga 1. När börjar Peter tröttna på vintern? Fråga 2. Vad älskar Peter med sommaren? Fråga 3. Hur reagerar den andra personen på Peters synpunkter? Fråga 4. Håller ni med Peter? •• Det kan finnas en poäng i att lyssna på eller återvända till detta samtal mot slutet av arbetet med kapitlet då eleverna hunnit bli ordentligt insatta i ämnet.

Dialogen En bra vinterjacka (sidan 11) Här får eleverna lyssna på en dialog mellan Leila och Steve som samtalar om fördelar och nackdelar med sommaren

Fråga 1. Vilken månad vad det varmast hittills i Sverige?

och vintern.

Fråga 2. Vilket åt vad det varmast hittills i Sverige?

Förslag på arbetsgång

Fråga 3. Nämn något positivt med sommaren. Fråga 4. Nämn något negativt med sommaren. Fråga 5. Nämn något positivt med vintern. Fråga 6. Nämn något negativt med vintern. •• Avsluta med att lyssna på texten en gång till. Låt eleverna anteckna under tiden. Be sedan eleverna att skriva en kort sammanfattning av texten. Denna övning kan också fungera som en redovisning av hörmomentet. •• Du kan även använda detta moment som en hörövning utan att gå igenom texten i förväg. Det kan vara ett bra sätt att få reda på hur långt eleverna har kommit i sin hörförståelse och att kunna se vilka delar som de uppfattar av texten.

Samtalet om Två Sverige

•• Böƒrja med en kort sammanfattning av textens innehåll för att ge eleverna en bild av var dialogen utspelar sig. •• Låt sedan eleverna lyssna på dialogen utan att följa med i texten. Exempel på frågor att diskutera efter första lyssningen: 1. Varför känner Leila inte igen Steve? 2. Vad gjorde Steve och Leila förra sommaren? 3. Varför gillar inte Steve kylan? 4. Vad tycker Leila om vintern? 5. Varför älskar Leilas barn vintern? 6. Vilka saker tycker Steve är bäst med sommaren? 7. Tycker Leila om alla årstider? 8. Varför avslutar Steve samtalet? 9. Vem är mest positiv i samtalet, Steve eller Leila? Varför tycker du så? Ge exempel från texten.

Här får eleverna lyssna till två personer som samtalar om

•• Lyssna sedan på texten en gång till och låt eleverna följa

texten Två Sverige. Denna hörövning passar bäst att göra

med i texten. Gå sedan tillbaka till frågorna och svara på

tillsammans. Personerna talar ganska snabbt och utan

frågorna skriftligt. Låt eleverna jämföra sina svar.

manus, vilket gör det relativt svårt att förstå. Tanken är att

•• Dela in eleverna i par och ge en roll till varje elev. Låt

eleverna ska få chans att lyssna på autentiskt tal kring ett

eleverna träna på att läsa sin del av dialogen med rätt

känt ämne.

uttal. Låt de lyssna flera gånger på dialogen för att höra hur orden uttalas. Sedan får eleverna spela upp scenen för de övriga i gruppen.

LIBER • 47-12794-8

Kopiering tillåten

svensk a så klart

D- boken

lh , k apitel

Läsa Texten Två Sverige (sidan 9)

Dialogen En bra vinterjacka (sidan 11)

Förslag på arbetsgång

•• Låt eleverna läsa igenom texten tyst för sig själva.

•• Låt eleverna läsa igenom dialogen tyst för sig själva.

Hjälp gärna till om de har frågor om uttalet. Låt

Hjälp gärna till om de har frågor om uttalet. Låt sedan

sedan eleverna läsa texten högt för varandra. Sedan

eleverna läsa dialogen högt för varandra i par. Sedan

kan eleverna hjälpas åt att besvara frågorna som

kan eleverna hjälpas åt att besvara frågorna som hör

hör till texten. Gå sedan igenom svaren på frågorna

till dialogen. Gå sedan igenom svaren på frågorna

tillsammans.

tillsammans eller låt eleverna jämföra sina svar.

•• Läs en mening i taget högt för eleverna och fokusera på betoning och prosodi. Låt eleverna körläsa efter dig. •• Läs en mening i taget och låt eleverna lyssna efter reduceringar i meningen. Låt sedan eleverna läsa meningen högt en i taget. •• Läs igenom texten tillsammans och ta hjälp av orden i ordlistan. Stanna upp när orden kommer och titta på hur de används i meningen. Diskutera t ex adjektivens placering eller komparativböjningar.

•• Läs en mening i taget högt för eleverna och fokusera på betoning och prosodi. Låt eleverna körläsa efter dig. •• Läs en mening i taget och låt eleverna lyssna efter reduceringar i meningen. •• Dela in eleverna i par och låt de få varsin roll. Sedan kan alla elever läsa upp dialogen för ett annat par eller för hela gruppen. •• Använd arbetsbladet och klipp ut replikerna och låt eleverna träna in varsin roll, utan att de läst den andra

•• Gör en diktamensövning. Läs ett stycke ur texten högt

personens repliker. Det kan vara spännande för eleverna

för eleverna och låt eleverna skriva ner det som de hör.

att inte ha sett vad den andra personen ska svara, när de

Ta in texterna och rätta eller låt eleverna rätta sina texter tillsammans.

lär in sina egna repliker. •• Gör en diktamensövning. Läs ett stycke ur texten högt för eleverna och låt eleverna skriva ner det som de hör. Ta in texterna och rätta eller låt eleverna rätta sina texter tillsammans.

LIBER • 47-12794-8

Kopiering tillåten

svensk a så klart

D- boken

lh , k apitel

Replikerna ur ”En bra vinterjacka” (sidan 11) En bra vinterjacka Steve möter Leila på gatan. Steve: Hej! Leila: Hej hej! Jag kände inte igen dig. Steve: Haha, jag har min stora vinterjacka på mig. Den är ny. Leila: Den är fin. Det är verkligen kallt idag. Steve: Ja, jag längtar efter sommaren. Kommer du ihåg när vi satt i parken i somras. Det var härligt! Leila: Just det. Vi var ute nästan hela natten. Det var så fint väder. Steve: Nu känns det som jag springer till skolan, sedan till affären och sedan hem igen. Jag vill inte vara ute en sekund längre än jag måste. Jag hatar när det är så kallt. Jag fryser hela tiden, mina fingrar och tår är så kalla och det känns alltid som att jag ska bli sjuk. Jag tycker inte om vintern. Leila: Jag gillar faktiskt vintern. Det gör inget att det är så kallt. Man kan ta på sig bra kläder, som din jacka! Mina barn älskar när det snöar och så är naturen så fin när det kommer snö. Allt känns lugnare på vintern. Inte så högt tempo hela tiden. Steve: Jag gillar ändå sommaren bättre. Uteserveringarna! Ljuset! Alla glada människor! Leila: Haha, ja. Alla årstider har något bra tror jag. Steve: Ja, alla utom vintern! Nu börjar det bli för kallt att stå här, trots jackan, jag måste gå till bussen. Vi ses! Leila: Ja, det gör vi. Ha det så bra!

LIBER • 47-12794-8

Kopiering tillåten

svensk a så klart

D- boken

lh , k apitel

Skriva en dialog Här ska eleverna skriva en dialog tillsammans. Ta hjälp av orden och fraserna på sidan 10. Förbered eleverna genom att diskutera följande frågor: •• Var ska dialogen utspela sig?

19 Om du vill genomföra uppgiften tillsammans med eleverna: •• Titta tillsammans på substantiven i rutan på sidan 16 och diskutera vilka ord som hör till sommaren och vilka som hör till vintern. Se till att alla elever kan förklara vad orden betyder genom att låta alla elever få förklara minst ett av orden i helklass. •• Gå sedan igenom frågorna tillsammans och se till att

•• Vilka personer ska vara med i dialogen?

eleverna förstår dem. Låt eleverna arbeta i grupp och

•• Vad ska dialogen handla om?

svara på frågorna. I den här övningen kan eleverna ta

•• Hur ska dialogen sluta?

hjälp av varandras erfarenheter av olika årstider och

•• Vad ska dialogen heta?

berätta för varandra om likheter och skillnader i deras

Låt sedan eleverna göra en tankekarta eller använda dialogschemat (se sidan 247 i LH) för att planera sin dialog innan de börjar skriva. Rätta sedan elevernas dialog och låt de läsa sina dialoger för ett annat par eller inför hela gruppen. Du kan också låta eleverna läsa dialogen för dig för att lyssna på deras uttal. Denna övning kan också användas som en dramaövning.

respektive hemländer. Eleverna skriver samtidigt ner viktiga saker som de diskuterar. •• När eleverna diskuterat frågorna får de byta grupp och berätta om sina diskussioner för den nya gruppen med hjälp av sina anteckningar. •• Avsluta med en diskussion i helklass för att repetera viktiga ord och begrepp. Skriv gärna upp nya ord på tavla eller white-board under diskussionens gång.

Uttala Här får eleverna träna på vokalljuden Y och U och långa och korta ljud. Sje-ljudet och hård och mjuk vokal är också bitar son tas upp. Se sidan 241 i LH för stöd kring arbetet med uttal.

Tala och samtala Nu har eleverna en hel del förkunskaper om sommaren och vintern i Sverige. Låt eleverna arbeta i grupp. Förslag på arbetsgång Om eleverna ska arbeta självständigt: Förbered inte eleverna utan låt dem arbeta med frågeställningarna och orden på sidan 16 helt själva. Detta kan vara ett bra sätt för dig att se vad eleverna har förstått av kapitlet och hur de kan samtala med varandra. Gå runt och observera elevernas arbete och hjälp till om det behövs. Låt varje grupp utse en sekreterare och be eleverna skriva ner svaren på frågorna efter deras samtal. Låt sedan eleverna redovisa sina svar för en annan grupp eller i helklass eller ta in elevernas anteckningar. Om redovisningen sker i helklass kan du låta varje grupp redovisa ett svar i taget och sedan diskutera frågan i klassen. Hade grupperna olika svar på frågorna? Om du tar in anteckningarna kan du antingen rätta dem eller sammanställa elevernas svar och återkoppla muntligt, enskilt eller i helklass.

LIBER • 47-12794-8

Kopiering tillåten

svensk a så klart

D- boken

lh , k apitel

Grammatik I det här kapitlet tränar eleverna på ordföljd i huvudsats och vad som ska stå på fundamentets plats. Förslag på arbetsgång •• Börja med att gemensamt titta på huvudsatsschemat på sidan 15 i boken eller 21 i LH. Gå igenom alla platserna i huvudsats och kontrollera att alla förstår dem. •• Låt eleverna diskutera frågorna på sidan 14 i par och gå sedan igenom svaren tillsammans: 1. Vilka verb finns i huvudsatserna? 2. Hitta subjekten i huvudsatserna. 3. Hitta platser och tider i huvudsatserna. 4. Vad står i fundamenten till huvudsatserna (subjekt, plats eller tid)? •• Ge eleverna ett tomt satsschema och låt dem skriva in orden på rätt plats under din genomgång med exempelövningarna från sidan 14. Du kan även använda det tomma schemat i slutet av momentet för att kontrollera vad eleverna lärt sig. •• Exempelmeningar som eleverna kan fylla i sina tomma satsscheman: (från sidan 14) 1. Temperaturen påverkar också hur människorna är. 2. På sommaren är det varmare. 3. På restaurangerna finns det uteserveringar, bord och stolar på gatan utanför restaurangen. 4. Det är tystare ute i naturen och hela landet känns mörkare och mera stängt. 5. När det är bättre väder, kan man sitta i en park eller i trädgården. •• Under rubriken ”Märkte ni?” finns viktiga saker att repetera efter detta arbetsmoment. •• Repetera slutligen vad som kan finnas med i fundamentet och låt eleverna hitta på egna meningar som börjar med subjekt, objekt, tid, plats eller bisats. Fyll sedan i ett satsschema tillsammans med några av elevernas egna meningar. •• I slutet av momentet får eleverna varsin Exit ticket. Här kan du som lärare få en större inblick i vad eleverna har lärt sig och vad som fortfarande är utmanande eller svårt med grammatikavsnittet. Du hittar mallen för detta på sidan 148 i Lh.

LIBER • 47-12794-8

Kopiering tillåten

svensk a så klart

D- boken

lh , k apitel

Satsschema - huvudsats kapitel 1 huvudsats 1 fundament bisats

LIBER • 47-12794-8

2 verb 1

3 subjekt

satsadverbial

verb 2 partikel

predikativ objekt plats, tid

Kopiering tillåten

svensk a så klart

D- boken

lh , k apitel

Skriva

rättningen kan läraren välja ut några grammatiska delar

Nu är eleverna rustade för att skriva ett eget brev till en vän

Efterarbete

som visat sig vara svåra för eleven och återkoppla muntligt.

och berätta om hur det är att leva i Sverige på sommaren och på vintern och hur de själva påverkas av sommaren och vintern i Sverige.

När eleverna har skrivit och rättat sina texter är det roligt och spännande för eleverna att man även uppmärksammar innehållet i deras texter. Låt eleverna få berätta om sina

Förslag på arbetsgång •• Titta tillsammans på orden och fraserna i rutan på sidan 17 eller låt eleverna diskutera orden i par. Här kan eleverna ta del av varandras kunskap och ge varandra idéer till brevet. •• Låt sedan eleverna arbeta själva för att förbereda sig inför sitt eget skrivande. Eleverna får förbereda sig genom att arbeta med en tankekarta där de gör upp en plan över sitt brev och bestämmer vilka delar som ska finnas med i brevet. Eleverna kan använda tankekartan för att skriva ner nyckelord eller meningar som ska finnas med i brevet. •• Eleverna får sedan skriva ett utkast till sitt brev. Påminn eleverna om att de själva måste läsa igenom sin text och kontrollera den, innan de lämnar in den till dig. Ta hjälp av checklistan och berätta vad eleverna kan tänka på. Du kan också välja ut några saker från checklistan som kommer att bedömas under just den här skrivuppgiften. •• Det kan vara bra för eleverna att skriva utkastet för hand och sedan skriva rent sitt brev på datorn. Det är bra att under arbetets gång arbeta med formativ bedömning och ge eleverna återkoppling på utkasten innan de skriver rent. Det kan du göra genom att gå runt i klassrummet och kommentera utkasten eller ta in dem och rätta. Det är viktigt för eleverna att även få återkoppling på sina färdiga brev. Att rätta elevtexter Det finns många olika uppfattningar om hur man ska rätta elevtexter skrivna av andraspråksinlärare och många elever vill gärna att läraren rättar alla språkliga fel. Om man väljer att rätta allt i texten måste eleven gå igenom rättningarna och kontrollera att de förstår dem, gärna tillsammans med läraren. Om läraren enbart återkopplar skriftligt är det viktigt att vara tydlig och förklara de språkliga eller grammatiska felen så att eleven förstår dem. Gå gärna igenom hur dina rättningar brukar se ut tillsammans med

färdiga texter genom att: •• läsa texten för en kamrat och diskutera innehållet. Eleverna kan även hjälpa varandra genom att rätta varandras brev. •• läsa texten för övriga gruppen (för de som vill). •• trycka upp elevernas brev i en brevsamling som delas ut till alla i gruppen. •• göra ett vernissage där eleverna får gå runt och läsa varandras brev. •• låta eleverna svara på varandras brev. Man kan också använda elevernas texter i momentet muntlig framställning. Då kan eleverna använda nyckelorden från tankekartan när de genomför sin muntliga presentation. I den muntliga presentationen kan det också ingå digitala moment t ex att eleverna ska välja ut och visa en bild som passar ihop med innehållet i deras presentation och som de visar under presentationens gång. Eleverna kan också få göra en egen power-point med både text och bilder och även spela in texten med sig själva som berättarröst. Liten checklista vid skrivuppgifter: Be eleverna att alltid läsa igenom sin text noga innan de lämnar in den. Du kan också välja ut några delar som eleverna ska tänka lite extra på när de skriver en text. Du kan t ex be eleverna att lägga extra fokus på: •• rubrik, inledning och avslutning •• textens anpassning till genre och läsare •• innehåll och ”röd tråd” •• stor och liten bokstav och skiljetecken •• stavning och vokaler •• styckeindelning •• ordföljden i huvudsats och bisats •• verbformer och tempus •• bestämd och obestämd form i substantiv •• adjektivböjningar •• prepositioner

eleverna, annars är risken stor att eleverna gör om samma misstag vid nästa skrivtillfälle. Det är också gynnsamt att be eleven skriva om sin text en gång till efter rättningen för att befästa sina nya kunskaper. Läraren kan också välja att titta på några utvalda delar från checklistan och enbart rätta dessa delar i texten. Efter

LIBER • 47-12794-8

Kopiering tillåten

svensk a så klart

D- boken

lh , k apitel

Avsluta arbetsområdet Nu är det dags att avsluta arbetsområdet och utvärdera hur arbetet har gått för eleverna. Detta moment består av ett skriftligt test, en muntlig utvärdering tillsammans med läraren och en kort skriftlig utvärdering som eleverna kan göra själva. Man kan välja att göra alla delar eller välja den del som passar bäst för elevgruppen.

Vad kommer du ihåg? Detta är ett skriftligt test som kan avsluta arbetsområdet. Du kan också göra testet muntligt med eleverna eller gå igenom testet tillsammans med hela gruppen. Du kan också dela in eleverna i grupper och låta varje grupp ansvara för ett visst antal frågor. Sedan får gruppen redovisa svaren för de övriga i klassen. Eleverna kan också göra testet enskilt och sedan jämföra sina svar med en kamrat.

Hur går det? (samtalsprotokoll) Detta är en muntlig avstämning mellan läraren och eleven. Det är ett bra sätt för dig att se vad eleven lärt sig men också ett bra sätt för eleven att få en överblick över sina kunskaper och vad som fortfarande är utmanande i de olika delarna av skolarbetet. Du kan föra anteckningar under samtalet och har möjlighet att gå tillbaka till dokumentet vid betygsättning av eleven. Det finns också möjlighet att följa elevens utveckling genom flera arbetsområden samt kontrollera att eleven utfört sitt arbete.

LIBER • 47-12794-8

Kopiering tillåten

svensk a så klart

D- boken

lh , vad kommer du ihåg ?

–

k apitel

Vad kommer du ihåg? Kapitel 1 Namn: ______________________________________ 1. Vad betyder ”tvärtom”?

______________________________________________________________________________ 2. Skriv en mening som innehåller ordet ”ute i naturen”.

______________________________________________________________________________ 3 Förklara vad en skogsbrand är.

______________________________________________________________________________ 4. Vad betyder ”härligt”?

______________________________________________________________________________ 5. Vilken årstid gillar du bäst, sommaren eller vintern? Varför?

______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ 6. Fundament är ett grammatiskt ord. Förklara vad fundament är.

______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ 7. Vad var det mest intressanta du lärde dig i kapitlet ”Två Sverige”?

______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ LIBER • 47-12794-8

Kopiering tillåten