9789147127771

Den här boken skildrar det politiska spelet om skolan.

En viktig utgångspunkt är att skolpolitiken inte bara handlar om politiska beslut i riksdag och regering utan också om lärares och rektorers dagliga gärningar i skolan. Skolpolitiken formas på olika nivåer i skol­ systemet. Lärare och rektorer är nyckelaktörer i dessa processer.

F R Å N R I K S DA G S H U S TILL KL ASSRUM

I den tredje upplagan har författarna reviderat samtliga kapitel och upp­ daterat innehållet utifrån de senaste årens skolpolitiska beslut. Den tredje upplagan innehåller dessutom nya avsnitt om förändringar i skolpolitisk inriktning under de senaste mandatperioderna.

Boken vänder sig till studenter på lärar- och rektorsutbildningar, verk­ samma rektorer och lärare, men också andra läsare med intresse för skol­ politik.

Maria Jarl är filosofie doktor i statsvetenskap och universitetslektor i utbildningsvetenskap, Göteborgs universitet. Linda Rönnberg är docent i statsvetenskap och universitetslek­ tor i tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Båda arbetar bland annat med lärarutbildning vid sina respektive universitet.

Foto: Laila Östlund

UpplagaUpplaga 2

3

Maria Jarl • Linda Rönnberg

Skolpolitik – från riksdagshus till klassrum fokuserar på fyra skolpolitiska huvudfrågor – skolans styrning och organisation, skolans uppdrag, lärares och rektorers arbete samt granskningen av skolans verksamhet – och de spän­ ningar, konflikter och allianser som finns mellan olika skolpolitiska aktörer i de här frågorna.

SKOL POL I T IK

Varför ser skolan ut som den gör? Vilka aktörer försöker påverka de politiska besluten om skolan? Vad vill de olika aktörerna och hur för de fram sina krav?

Foto: Mattias Pettersson

3

Ulf P. Lundgren, professor emeritus, Uppsala universitet, Skolverkets första generaldirektör.

Upplaga

”Under de tre senaste decennierna har svenskt skolväsende genomgått en rad omfattande reformer. I boken Skolpolitik ges en värdefull beskrivning utifrån ett politologiskt perspektiv. Det är ett väl genomfört och intressant arbete som presenteras och som bör få en plats i pedagogikundervisningen.”

Best.nr 47-12777-1 Tryck.nr 47-12777-1

F R Å N RIKSDAG SH US T IL L K L A S SRUM

Maria Jarl • Linda Rönnberg

47-12777-1 Skolpolitik omslag.indd 1

4/6/19 3:58 PM

F R Å N RIKSDAG SH US T IL L K L A S SRUM

Maria Jarl • Linda Rönnberg

Liber

47-12777-1 Skolpolitik.indd 1

4/6/19 4:06 PM

ISBN: 978-91-47-12777-1 © 2019 Maria Jarl, Linda Rönnberg och Liber AB Förläggare: Mattias Nykvist Projektledare: Annika Sandström Redaktör: Cecilia Björk Tengå, Ann-Sofie Lindholm Formgivning: Fredrik Elvander Omslagsbild: Thinkstock Illustratör: Jonny Hallberg Produktionsledare: Jürgen Borchert

Tredje upplagan

1

Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina, 2019

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

47-12777-1 Skolpolitik.indd 2

4/6/19 4:06 PM

Innehåll

Förord till tredje upplagan.........................................................9 1. Det politiska spelet om skolan.................................................11 Centrala områden inom skolpolitiken................................................. 12 Bokens syfte och upplägg...................................................................... 15 Perspektiv på skolpolitiken och aktörernas roll.................................. 16 Närbyråkraten som central aktör.................................................... 16 Närbyråkratens politiska roll och sammanhang............................. 17 Den politiska processen.................................................................... 18 Från förslag till beslut på nationell politisk nivå............................. 21 Perspektiv på beslutsfattande........................................................... 23 2. Spelplanen och aktörerna.........................................................27 Skolans organisation och styrning....................................................... 27 Från regel- till mål- och resultatstyrning........................................ 29 Flernivåstyrning ............................................................................... 31 Skolpolitiska aktörer............................................................................. 32 Politiska beslutsfattare (1)................................................................ 33 Anställda inom förvaltningen (2).................................................... 34 Organiserade intressen på skolområdet (3).................................... 36 Media (4) .......................................................................................... 41 Samhällsmedlemmar (5) ................................................................. 42 Påverkanskanaler ................................................................................. 43 3. Hur och av vilka ska skolan styras? ........................................45 Decentralisering och centralisering..................................................... 48 Decentralisering av vad till vem? .................................................... 49

3

47-12777-1 Skolpolitik.indd 3

4/6/19 4:06 PM

Innehåll

Decentraliseringens tre dimensioner............................................... 51 Reglering .......................................................................................... 51 Finansiering ..................................................................................... 52 Huvudmannaskap............................................................................ 53 Skolsystemets marknadsanpassning och de fristående skolorna........ 53 Tema 1: Kommunaliseringen av lärar- och skolledartjänsterna......... 57 Motsättningar inom regeringen....................................................... 59 Motsättningar mellan blocken ........................................................ 61 Motsättningar mellan lärarförbunden............................................ 62 Frågan är ständigt aktuell................................................................. 65 Passerade kommunaliseringen av skolledartjänsterna obemärkt?.66 Tema 2: Det statliga bidraget till skolan............................................... 67 En ickefråga trots konflikter inom regeringen ............................... 67 Skolprojektet tillsätts på Utbildningsdepartementet...................... 70 Frågan i ny belysning ....................................................................... 71 Kommunala ekonomiska prioriteringar......................................... 73 Tema 3: Fristående skolor – här för att stanna.................................... 75 Den socialdemokratiska regeringen initierade frågan …............... 76 … men den nytillträdda borgerliga regeringen tog kommandot.. 78 … och ett beslut fattades.................................................................. 80 Politisk enighet men intensiv friskoledebatt................................... 80 En stridsfråga i den kommunala politiken? ................................... 82 Den marknadsorienterade läraren................................................... 83 4. Vad ska skolan göra? ..............................................................87 Att fastställa och genomföra skolans uppdrag..................................... 89 Styrning av skolans innehåll............................................................ 90 Styrdokumenten tolkas av närbyråkraterna.................................... 91 Att främja lärande och överföra värden .............................................. 91 Skolan och fostran................................................................................ 93 Begreppet värdegrund...................................................................... 94 Kontinuitet och nuvarande retorik ................................................. 96

4

47-12777-1 Skolpolitik.indd 4

4/6/19 4:06 PM

Innehåll

Tema 1: En uppslitande läroplansstrid................................................. 97 Läroplanskommittén och lärarutredningen.................................... 98 Propositioner och utskottsarbete..................................................... 99 Dags för riksdagsdebatt.................................................................. 101 Den slutliga uppgörelsen ............................................................... 103 Vad hände sedan? Den omtalade skrivningen som försvann ...... 104 Dagens värdegrundsdebatt: ordning och reda ............................. 105 Att bedriva värdegrundsarbete ..................................................... 106 Tema 2: Kunskaperna i fokus ............................................................. 108 Kursplaner som styrmedel............................................................. 110 Dags för översyn ............................................................................ 110 Skarpare innehållsstyrning versus lärarens handlingsutrymme.. 112 Kursplaneprocessen........................................................................ 113 Implementering: Att tolka och använda kursplaner .................... 114 Lärarens centrala roll...................................................................... 118 Tema 3: Ämnestiden reformeras på försök ....................................... 119 Initiering, beredning och beslut: Politisk enighet ........................ 121 Implementering: Vag nationell styrning och lokal variation....... 123 Efterkontroll: Politisk malpåse följs av återreglering.................... 124 Timplanespelet – aktörer och strategier ....................................... 126 5. Vilka bestämmer över lärares och rektorers arbete? ..............129 Yrkeskårer med professionella ambitioner ....................................... 132 Vad betyder begreppet profession? ............................................... 132 Lärare och rektorer som kollektiva aktörer................................... 133 Staten och professionerna .................................................................. 134 Professionens beroende av staten.................................................. 135 Statens beroende av professionen.................................................. 137 Tema 1: Lärarutbildning i ständig förändring .................................. 138 Centrala lärarutbildningsreformer................................................ 142 Lärarutbildningsreformen 1988: Beredning................................. 142 Lärarutbildningsreformen 1988: Beslut ....................................... 144

5

47-12777-1 Skolpolitik.indd 5

4/6/19 4:06 PM

Innehåll

Lärarutbildningsreformen 2001.................................................... 146 Centrala innehållsliga förändringar .............................................. 149 Lärarutbildningsreformen 2011 ................................................... 150 Även innehållet ska förändras ....................................................... 152 Är ytterligare en lärarutbildningsreform att vänta? ..................... 153 Tema 2: Lärarlegitimationen – en reform kantad av problem ......... 154 Legitimationsreformen: Beredning och beslut............................. 158 Implementeringen brister och beredningen kritiseras ................ 161 Det politiska spelet om lärarlegitimationerna ............................. 165 Efter 2014: fortsatt implementering och ytterligare justeringar . 168 Bidrar reformen till ökad status för läraryrket? ........................... 169 Tema 3: Kampen om rektorernas yrkesinnehåll ............................... 171 Etiska riktlinjer synliggör interna motsättningar inom rektorskåren.................................................................................... 173 Även lärarförbunden hade en åsikt............................................... 174 Rektorsutbildningen som politiskt styrinstrument...................... 175 Rektorsutbildningen på 1990-talet ............................................... 176 Rektorsutbildningen på 2000-talet ............................................... 179 Rektorsprogrammet – en ny utbildning infördes 2009................ 180 Förslaget om att göra utbildningen obligatorisk krävde ytterligare belysning....................................................................... 182 Rektorernas yrkesinnehåll i praktiken........................................... 185 6. Hur vet vi att skolan gör det den ska?...................................188 Skolan och granskningssamhället ..................................................... 190 Vad är granskning och vilka granskar?.......................................... 191 Granskning handlar om makt och politik.................................... 192 Varför granska?.................................................................................... 193 Granskningsaktiviteter i skolan.......................................................... 195 Granskningar, offentliggörande och konkurrens.......................... 197 Medias centrala roll........................................................................ 198

6

47-12777-1 Skolpolitik.indd 6

4/6/19 4:06 PM

Innehåll

Tema 1: Spelet om den centrala skolmyndighetens roll och funktion............................................................................................... 198 Raskt ut med det gamla.................................................................. 199 In med Skolverket .......................................................................... 202 Skolverket delas............................................................................... 204 En ny kontrollmyndighet: Statens skolinspektion........................ 205 Politik genom och av myndigheter................................................ 206 Tema 2: Den eviga betygsfrågan......................................................... 209 En beredning tar tag i betygsfrågan............................................... 210 Mot ett betygsbeslut....................................................................... 212 Regeringsskifte................................................................................ 213 Betygsskalan revideras 2009........................................................... 213 Betygen i praktiken......................................................................... 215 Läraren: coach eller domare? ........................................................ 217 Betyg i skottlinjen........................................................................... 218 Tema 3: Kunskapsmätningar – internationellt och nationellt ......... 219 Internationella kunskapsjämförelser............................................. 220 Inflytande i svensk skolpolitik....................................................... 222 Testkonstruktörer som politiska aktörer....................................... 224 Hemma på Sveriges planhalva: Nationella prov .......................... 225 Med eller utan betygsgränser?........................................................ 226 Aktörer och strategier..................................................................... 228 Läraren och de nationella proven ................................................. 229 Granskningen och läraren ............................................................. 231 7. Skolpolitiken, spelet och aktörerna........................................233 Splittring eller samsyn?....................................................................... 235 Både konfrontation och samarbete............................................... 236 Samsynens ställning i skolpolitiken............................................... 237 Kontinuitet eller förändring?.............................................................. 239 Politisk återvinning: Idéer som återkommer................................ 239 Den svåra konsten att åstadkomma förändring............................ 241

7

47-12777-1 Skolpolitik.indd 7

4/6/19 4:06 PM

Innehåll

Aktörerna............................................................................................ 242 Aktörsuppsättning, strategier och ståndpunkter.......................... 242 Aktörernas omgivning.................................................................... 243 Referenser..................................................................................245 Offentligt tryck ................................................................................... 266 Direktiv........................................................................................... 266 Utredningar.................................................................................... 266 Propositioner.................................................................................. 267 Motioner......................................................................................... 269 Utskottsbetänkanden...................................................................... 269 Riksdagsprotokoll........................................................................... 270 Författningar................................................................................... 271 Appendix ...................................................................................272 Register......................................................................................274

8

47-12777-1 Skolpolitik.indd 8

4/6/19 4:06 PM

Förord till tredje upplagan

Vår tanke med boken Skolpolitik – Från riksdagshus till klassrum är att bidra till en ökad förståelse för varför skolan ser ut som den gör. Skolan är ett område som berör och just därför är det många olika aktörer som försöker påverka de politiska besluten. Som statsvetare är vi intresserade av frågor som rör det politiska systemet och hur det fungerar, inklusive olika gruppers och aktörers makt eller brist på makt. I boken skildrar vi därför det politiska spelet om skolan och vi lyfter särskilt fram den betydelse alltifrån politiska partier och statliga myndigheter till enskilda lärare och rektorer har för den verksamhet som dagligen möter eleverna.

I denna tredje upplaga av boken har vi genomgående reviderat samtliga kapitel och uppdaterat innehållet utifrån de senaste årens skolpolitiska beslut. Vi har också lagt till nya avsnitt som tar upp förändringar i skolpolitisk inriktning framför allt under de senaste mandatperioderna.

Boken vänder sig till studenter på lärar- och rektorsutbildningar, redan verksamma lärare och rektorer, men också andra läsare med intresse för skolfrågor och det politiska spelet om skolan.

Vi vill tacka alla kollegor som har läst våra texter och bidragit med kommentarer till bokens första upplaga. Tack till Inger Erixon Arreman, Anders Fredriksson, Olof Johansson, Ulf P. Lundgren, Lisbeth Lundahl, Sofia Persson och Ann Quennerstedt. Ett kollektivt tack också till våra kollegor i Göteborg och Umeå. Vi har också haft flera givande samtal om boken med företrädare från Liber. Anders Fredriksson vill vi också tacka för värdefulla kommentarer till vissa av bokens delar i samband med den andra upplagan.

Avslutningsvis vill vi tacka studenter, kollegor, verksamma lärare och rektorer och andra som har läst boken. Vi är särskilt tacksamma för den 9

47-12777-1 Skolpolitik.indd 9

4/6/19 4:06 PM

S ko l p o l i t i k

givande återkoppling och feedback som vi fått från bokens läsare under de snart tio år som gått sedan den gavs ut första gången.

Göteborg och Umeå, mars 2019 Maria Jarl och Linda Rönnberg

10

47-12777-1 Skolpolitik.indd 10

4/6/19 4:06 PM

Kapitel 1

Det politiska spelet om skolan

Höstterminen 2019 börjar den så kallade läsa-skriva-räkna-garantin att gälla efter ett riksdagsbeslut att ändra skollagen (2010:800). Elever som är i behov av stöd ska identifieras redan under sina första skolår och stödåtgärder ska sättas in. Det innebär att förskollärare och lärare ska bedöma om det är troligt att eleverna i förskoleklassen och lågstadiet kommer att uppnå de kunskapsmål i svenska, svenska som andraspråk och matematik som finns för årskurs 1 och årskurs 3. Med hjälp av obligatoriska kartläggningsmaterial och särskilda bedömningsstöd ska de upptäcka om en elev riskerar att inte uppnå kunskapsmålen. Om det finns en sådan risk ska stöd sättas in. Kommunala och fristående skolhuvudmän ansvarar för att det finns tillräckliga resurser för att uppfylla garantin.

Riksdagens beslut (Riksdagens protokoll 2017/18:122) hade föregåtts av en statlig utredning (SOU 2016:59) och två propositioner från regeringen (prop. 2017/18:18; prop. 2017/18:195). Det fanns en stor politisk uppslutning bakom beslutet när det fattades i maj 2018. Men vägen till beslut var inte rak. Regeringen fick dra tillbaka sin första proposition efter kritik från den politiska oppositionen om att förslaget skulle öka lärarnas arbetsoch dokumentationsbörda. I den andra propositionen hade regeringen bemött kritiken och alla partier utom Sverigedemokraterna röstade för förslaget. De statliga myndigheterna Skolverket och Specialpedagogiska Skolmyndigheten fick i uppdrag att förbereda genomförandet av garantin, bland annat genom att ta fram och erbjuda olika kompetensutvecklingsinsatser för lärare, specialpedagoger och rektorer.

11

47-12777-1 Skolpolitik.indd 11

4/6/19 4:06 PM

S ko l p o l i t i k

Ställda inför beslutet om garantin och de arbetsuppgifter den medför kan man tänka sig att en rad frågor väcks hos förskollärare, lärare och skolledare. Föreställ dig att följande diskussion utspelar sig på någon av landets många grundskolor. En lärare undrar: Kan vi lita på att det här inte kommer att leda till merarbete och ökade dokumentationskrav för oss? Mår eleverna verkligen bra av att deras kunskaper scannas direkt i förskoleklassen, det blir ju som en slags sortering redan från dag ett? inflikar en kollega som är förskollärare. Hur ska skolan ha resurser för detta? utbrister rektorn. Vi måste vara fler lärare och specialpedagoger för annars klarar vi det inte, kommenterar en av lärarna. Men andra kommer till garantins försvar. Det är bra att staten säger till huvudmannen att varje barn ska garanteras det stöd det har rätt till, säger en lärare och tillägger att nu måste kommunen stiga fram och ta ansvar. Att garantin ska gälla för alla oavsett var man bor och vilken skola man går i är bra för skolans likvärdighet, menar en annan. Och vi måste faktiskt se till att både elever och föräldrar får bra underlag och information om kunskapsutvecklingen, det är en del av vårt professionella uppdrag, påtalar ytterligare en lärare. Men en annan kollega funderar: Tänk om informationen används för andra syften än den är tänkt, till exempel att jämföra oss lärare med varandra inför lönesamtal eller så?

Beslutet om att införa en läsa-skriva-räkna-garanti är intressant på flera sätt. Det visar hur skolpolitiken genomförs via lärarnas och rektorernas professionella yrkesutövning. Det visar att lärare och rektorer tolkar politikernas beslut och genom sitt agerande påverkar de politikens slutliga utformning i verksamheten. Det är i lärarnas och rektorernas dagliga arbete på varje skola och i varje klassrum som de politiska besluten får sin slutliga form. Men beslutet är också intressant eftersom det berör vad vi menar är fyra centrala områden inom skolpolitiken.

Centrala områden inom skolpolitiken För det första har beslutet bäring på vem som ska ha makten över skolan. En av lärarna i exemplet ovan tycker att det är bra att staten ställer tydligare krav 12

47-12777-1 Skolpolitik.indd 12

4/6/19 4:06 PM

K a p i t e l 1. D e t

p o l i t i s k a s p e l e t o m s ko l a n

på huvudmännen. Det sätter fingret på en av de mest omdebatterade frågorna i svensk skolpolitik under de senaste decennierna, nämligen ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna. Under det skolpolitiskt turbulenta 1990-talet blev kommunerna huvudmän för grund- och gymnasieutbildningen, och flera av de befogenheter som tidigare hade beslutats av nationella politiker övertogs av kommunala politiker. Men det är omtvistat hur uppdraget har förvaltats och vilket ansvar kommunerna egentligen tar som huvudmän. I februari 2014 presenterades en statlig utredning om dessa frågor som bar titeln Staten får inte abdikera (SOU 2014:5) och de aktualiserades också i förslagen från 2015 års Skolkommission (SOU 2017:35). Skolkommissionen berörde även frågor om det fria skolvalet och friskolesystemet som också är exempel på frågor om vem som ska ha makten över skolan.

För det andra har beslutet om läsa-skriva-räkna-garantin betydelse för diskussionen om skolans innehåll och vad skolan ska göra. Traditionellt sett brukar man något förenklat uttrycka att skolan har två uppdrag: ett kunskapsuppdrag och ett fostransuppdrag. De båda uppdragen är ständigt närvarande men under olika perioder kan det ena uppdraget väga tyngre än det andra. Riksdagens beslut om garantin sänder signalen att kunskapsuppdraget står i fokus för den nutida politiska diskussionen. Andra frågor för politiken om skolans innehåll rör exempelvis värdegrund och fostran, ämnesmässigt innehåll i läroplaner och kursplaner och vilket utrymme som olika skolämnen ska ges i form av undervisningstid.

För det tredje berör garantin frågan om vilka som bestämmer över lära­ res och rektorers arbete. I exemplet berörde lärardiskussionerna risken för ökad arbetsbörda till följd av beslutet. Det handlade också om huruvida det är det rimligt att staten går in och reglerar vilken typ av kunskapsbedömningar förskollärare och lärare ska göra och borde inte staten visa förtroende för professionen att själv avgöra när förutsättningarna för elevernas lärande sviktar? Sådana frågor belyser det ständiga spänningsförhållande som finns mellan politiska och professionella krafter i styrningen av skolan. Skolan är visserligen en politiskt styrd organisation, men samtidigt utförs arbetet i skolan av professionella aktörer med stora anspråk på att bestämma över verksamheten och de egna arbetsvillkoren.

13

47-12777-1 Skolpolitik.indd 13

4/6/19 4:06 PM

S ko l p o l i t i k

För det fjärde är beslutet relevant för diskussioner som handlar om hur vi vet att skolan gör det den ska, dvs. granskningen av skolans verksamhet.

Skolan har ett politiskt uppdrag, men hur ska man kontrollera och grans­ ka att skolan agerar på ett sätt som stämmer överens med uppdraget? En av rösterna i exemplet sa att tidig kunskapsbedömning kan bli en oönskad sortering, en annan påtalade vikten av bra underlag för att bedöma och kommunicera kunskapsutveckling till elever och föräldrar. Sådana uttalanden visar att det finns olika uppfattningar om hur vi bäst ska ta reda på att skolan faktiskt gör det den ska. Andra uttryck för politiska diskussioner inom det här området är till exempel: Är den internationella kunskapsmätningen PISA en bra mätning på hur den svenska skolan presterar? Är tidigare betyg eller central rättning av nationella prov åtgärder som skulle förbättra den svenska skolan, vilket vissa röster i den skolpolitiska debatten vill göra gällande?

De fyra sakområdena – makten över skolan som organisation, skolans uppdrag, makten över lärare och rektorer, och granskningen av skolans verk­ samhet – formas genom politiska processer på flera nivåer. Det har direkt betydelse för uppdragen som lärare och rektor hur politiken inom dessa områden är formulerad. Samtidigt – och detta vill vi särskilt betona – är lärare och rektorer nyckelaktörer när det gäller att genomföra besluten. Även om frågor om till exempel skolans uppdrag beslutas i en nationell politisk process i riksdagen så har lärare och rektorer ett betydande handlingsutrymme när det gäller hur uppdragen och målen faktiskt tolkas i verksamheten och hur det tar sig slutligt uttryck i klassrummet. Lärare och rektorer spelar också en central roll i de politiska processer som leder fram till besluten. Exempelvis aktualiseras frågor om skolans organisation främst på den nationella politiska nivån. Men i den stora omstruktureringen i början av 1990-talet var både lärarnas och rektorernas fackliga organisationer synnerligen aktiva påtryckare för en viss lösning.

Vi ägnar ett kapitel i boken åt vart och ett av dessa fyra huvudområden eftersom de representerar grundläggande skolpolitiska frågor och illustrerar politiska processer på olika nivåer.

14

47-12777-1 Skolpolitik.indd 14

4/6/19 4:06 PM

Register

A aktörsstrategier 44, 243 anställda inom förvaltningen 34 ansvarsutkrävande 37, 193 arbetets rörelser 37 auktoritativa texter 90 avtalsrörelse 60, 62

dekontextualisering 221 delegering 50 demokratisk fostrare 95 demokratisk funktion 193 demokratiskt problem 118 deprofessionalisering 134 disciplinering 194

B begränsad rationalitet 24 beprövad erfarenhet 118 beslutsfattande perspektiv på 23 betyg 209, 218 betygsinflation 84 betygssystem 209 betygssättning 215, 226 blockpolitik 61 blocköverskridande överenskommelse 149

E efterhandskontroll 190 ekonomisk styrning 28, 30, 52, 67, 131 evidensbasering 194 extern granskning 191, 207

C centraliserat system 28 centralisering 48 chefsinriktad rektorsroll 180 D dagordningsmakt 41, 224 decentraliserat system 29 decentralisering 59, 67 finansiering 52 huvudmannaskap 51, 53 innehåll 49 reglering 51

F finansiering 54 fjärrbyråkrat 34, 223 flernivåstyrning 32 formuleringsarenor 32 fostransuppdrag 92, 109 fristående skolor 75, 76 statsbidrag 75 tillståndsprocessen 82 främste bland likar 174 förhandlingslösning 103 G gemensam kunskapsbas 133 genomskinlighet 197 granskning 191 granskningsaktiviteter 195 granskningsexplosion 190 grundskola 142

274

47-12777-1 Skolpolitik.indd 274

4/6/19 4:06 PM

Register

H handlingsutrymme 14, 29, 112 friutrymme 16 homogenisering och standardisering 222 huvudmannaskap decentralisering 51 huvudman 13, 30 I identitetsrörelser 39 ideologisk stridsfråga 97 ideologisk styrning 28, 90, 131 idérörelser 38 implementeringsbrister 115, 118 implementeringsproblem 241 inkrementalism 24 inkrementell beslutsprocess 85 innehållsstyrning 90, 109, 112 input 19, 190, 206 inspektion 188, 204, 206, 207 intentioner motsägelsefulla 91 internationella organisationer 40, 192 intern granskning 191 J juridisk styrning 28, 52, 131 K kollegial diskussion 110 kollektiva aktörer 18, 33 kommunal handlingsfrihet 72 kommunalisering 45, 57 lärartjänster 59 skolledartjänster 66 kommunal skolpolitik 82 kontrollinstrument 191, 195, 198, 226 kontrollregim 189 korporatism 29, 43 korporativ modell 138 kunskapsbas 118

kunskapsmätningar 219 internationella 220 nationella 220 kunskapssyn 209, 211 kunskapsuppdrag 92, 109 kunskap – uppdrag – fostran 96 kursplan 110 revidering 110 tolkning 115 L legitimering 194, 222 legitim granskare 231 lojalitetskonflikter 186 lokal variation 107, 115, 117, 123, 215 lärarens handlingsfrihet 47 lärarnas samverkansråd 65 lärarutbildning 1–7-lärare, 102 145 4–9-lärare, 102 145 ämneskunskaper 143 examina 130, 139 förskollärare 139 statligt styrinstrument 130 läroplansteori 89 lönevillkor 64 M majoritetsmodell 236, 239 maktresurser 192 marknadsanpassning 54 marknadsorienterat beteende 84 medborgaropinion 234 media 41, 192, 198 myndighetsstruktur 199, 206 målkonflikt 209, 217, 219 målstyrning 29, 51 decentralisering 148 måtten blir mål 194 N nationella kunskapsmätningar 225 nationella prov betygsgränser 226

275

47-12777-1 Skolpolitik.indd 275

4/6/19 4:06 PM

Register

new public management 54 närbyråkrat 16, 28, 46, 91, 117, 124, 218, 241 O offentliggörande 197 organiserade intressen 36 outcome 19, 190, 206 output 19, 206 P parallellskolesystem 142 parlamentarisk utredning 147 partipolitisk oenighet 213, 214 partsrepresentant 138 policyförverkligande 20 policyprocess 20, 33 policyskapande 20 policyspridning 224 politik definition av 17 politikens medialisering 41 politisk enighet 75 politisk förändring 239, 241 politisk kontinuitet 239 politisk process 18, 193 stadier i 19 politisk svängning 124 politiska beslutsfattare 33 politiskt agerande 17 politiskt system 17 prestandajämförelser 223 privatisering 53 produktion 55 profession 137 kollektivt agerande 132 semi-profession 132 statens beroende av 135, 137, 189 stöd från staten 134 professionalisering 133 professionella ambitioner 131, 173, 178, 183

professionell autonomi 109, 189, 231 professionsstyrning 154 professionsutbildning 177, 179 påverkanskanal 43 R rankinglistor 197, 225 rationalitet 24 rationell beslutsprocess 85 regelstyrning 29 regeringsmotsättningar 59, 67, 69, 237 reglering 54 rektor som chef 66 rektorsprogrammet 181 rektorsutbildning 175 statligt styrinstrument 175 Rektorsutbildningen (RUT) 179 rektorsyrket 172, 174, 178, 182, 186 religiösa friskolor 82 representant för allmänintresse 138 resursfördelning 30 S samarbetsmodell 236, 237 samhällsmedlemmar 42 samhällsuppdrag 88 sektorsbidrag 72 skolledarförbund inrättande av 173 Skolledarutbildningen (SLUG) 176 skolpeng 79, 81 skolpolitisk dagordning 121 Skolprojektet 70 soptunnemodellen 25 statsbidrag 67 öronmärkt bidrag 67, 71 sektorsbidrag 72 statsbidragssystem 68 styrdokument 29, 90, 95, 119 styrkraft begränsad 91 styrmedel 28, 110, 189

276

47-12777-1 Skolpolitik.indd 276

4/6/19 4:06 PM

Register

styrning 27, 90 styrningsoptimism 28, 32, 114 styrningsproblem 115

U utbildningspolitisk brytningstid 127 utvärderingsmässig styrning 28

T teorin om närbyråkrati 16 timplaneförsöket 119 timplanen 119 tolkningsföreträde 107 tolkningsutrymme 93 transparens 197 tredje statsmakten 192 tvångsprofessionalisering 64

V vinnande majoritet 236 värdegrund 93, 107 värdegrundsarbete 106 Y yrkesetik 133, 171

277

47-12777-1 Skolpolitik.indd 277

4/6/19 4:06 PM

Den här boken skildrar det politiska spelet om skolan.

En viktig utgångspunkt är att skolpolitiken inte bara handlar om politiska beslut i riksdag och regering utan också om lärares och rektorers dagliga gärningar i skolan. Skolpolitiken formas på olika nivåer i skol­ systemet. Lärare och rektorer är nyckelaktörer i dessa processer.

F R Å N R I K S DA G S H U S TILL KL ASSRUM

I den tredje upplagan har författarna reviderat samtliga kapitel och upp­ daterat innehållet utifrån de senaste årens skolpolitiska beslut. Den tredje upplagan innehåller dessutom nya avsnitt om förändringar i skolpolitisk inriktning under de senaste mandatperioderna.

Boken vänder sig till studenter på lärar- och rektorsutbildningar, verk­ samma rektorer och lärare, men också andra läsare med intresse för skol­ politik.

Maria Jarl är filosofie doktor i statsvetenskap och universitetslektor i utbildningsvetenskap, Göteborgs universitet. Linda Rönnberg är docent i statsvetenskap och universitetslek­ tor i tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Båda arbetar bland annat med lärarutbildning vid sina respektive universitet.

Foto: Laila Östlund

UpplagaUpplaga 2

3

Maria Jarl • Linda Rönnberg

Skolpolitik – från riksdagshus till klassrum fokuserar på fyra skolpolitiska huvudfrågor – skolans styrning och organisation, skolans uppdrag, lärares och rektorers arbete samt granskningen av skolans verksamhet – och de spän­ ningar, konflikter och allianser som finns mellan olika skolpolitiska aktörer i de här frågorna.

SKOL POL I T IK

Varför ser skolan ut som den gör? Vilka aktörer försöker påverka de politiska besluten om skolan? Vad vill de olika aktörerna och hur för de fram sina krav?

Foto: Mattias Pettersson

3

Ulf P. Lundgren, professor emeritus, Uppsala universitet, Skolverkets första generaldirektör.

Upplaga

”Under de tre senaste decennierna har svenskt skolväsende genomgått en rad omfattande reformer. I boken Skolpolitik ges en värdefull beskrivning utifrån ett politologiskt perspektiv. Det är ett väl genomfört och intressant arbete som presenteras och som bör få en plats i pedagogikundervisningen.”

Best.nr 47-12777-1 Tryck.nr 47-12777-1

F R Å N RIKSDAG SH US T IL L K L A S SRUM

Maria Jarl • Linda Rönnberg

47-12777-1 Skolpolitik omslag.indd 1

4/6/19 3:58 PM